Syföreningen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

müsøbnss : fårenc'ng kyrkliga syförening 52.,.27deshögs kyrkliga missionssyförening startades troligen redan på 1920talet. Troligtvis är den en ”avstickare” till St Åby“s sy'förening. Trots efterforskningar och förfrågningar har det inte gått att fåfram uppgifter om föreningens tidigaste år. Det finns heller ingen protokollsbok. Nuvarande protokollsbok är från början av 1975. finns 7 st kyrkor i Ödeshögs kommun. och varje socken har en syförening. Så har det alltid varit. St Åby startade tidigare än Ödeshög. Kyrkoherden var ordförande. I Ödeshög startade syföreningen omkring 1920 och komministern var ordförande. 7 n av de f.d., medlemmarna: Ingeborg Sundin har berättat om föreningen. Från hennes mors 50årsdag 1925 finns ett tidningsklipp där syföreningsmedlemmar uppfavktar henne. Modern bodde på Storgatan i Ödeshög. :Älg:yföreningsmötena inleddes med att prästen höll en andakt och ofta låste han sedan ur någon bok medan medlemmarna handarbetade. Det mesta tillverkades dock utanför själva mötena. Ängeborg Sundin blev medlem 1 959. Några lärarinnor som var med på 40SOtalet var Amy Andersson, Ester Karlsson, Gunhild Johansson, Karin Augustinson. Maria AxlJohansson var först med i St Åby syförening men gick sedan över till Ödedhögs föreningflera av de nuvarande medlemmarnas mammor har ocksá'varit medlemmar. antingen i St Åbys eller Ödeshögs förening. En av de nuvarande medlemmarna berättar, att när hon själv tagit körkort kom hon och hennes mor med. De bodde ca 3 km från Ödeshög och just detta att ta sig till och från möteslokalen kunde vara ett problem. ágra av de präster som varit ordförande är Sture Los jö och Åke Wittmark. I protokollsboken från 1975 står Åke Wittmarks hustru som ordförande. Sedan dess är det så, att någon föreningsmedlem är ordförande. Oftast är prästen eller diakonissan med på mötena än i dag. ,såfgundamålet med denna missionssyförening var som i alla syföreningar att samla in pengar för att skänka till olika ändamål. Enångeborg har berättat, att på 70talet syddes 2 st dopklänningar. De används fortfarande. \P / ../ I? i' l/ ;Eftersom de liturgiska dräkterna i Ödeshögs kyrka började bli slitna tog nâgra medlemmar däribland Margit Östensson, Sara Isaksson, Solbritt Öman och Ingeborg Sundin beslutet att man skulle sy nya dräkter. Arbetet började med att de besökte Hemslöjden i Linköping ändra atåljeêr för att få tips och råd. Damerna köpte inget eftersom de blev avsnästa med att det var en alldeles för svår ull'p'äift för syföreningsdamerna. ordnade damerna material från* annathåll. satte igång att väva det tyg som skulle bli mässhakar. Broderierna i bla guldtråd, där tråden tvinnades i en verkstad i Stockholm kunde de skaffa genom förbindelser Nu finns det 4 st olika måsshakar i de 4 liturgiska färgerna; lila. grönt, rött och vitt. Även prästens stola liksom altarbrun och kalkkläde ät tillverkade av* dessa duktiga syföreningsdamer, allt från vävning av tyg till dekorationsbroderier. ?är så sedan det nya församlingshemmet togs i bruk 1 967 behövdes det dukar. Medlemmarna våvde då dukar i olika längder, passande för att duka för ca 100 personer. Totalt tillverkades 90 m tyg. Så har det fortsatt med gåvorna till kyrkan och församlingshemmet, även om det nu ofta sker genom att det färdigköps. :gr/'et är dock inte länge sedan Inga Karlsson skänkte en bred knypplad spets till en altarduk. ;Jet mesta som medlemmar syr eller tillverkar på annat sätt eller eventuellt köpt, skånks för att säljas på auktionerna. De bakar också bröd till au tionen som hålls varje år. Vid tiden före Församlings Mmm *hölls auktionerna i sockenstugan. Där samlades man också för sina symöten. Numera hålls deför det mesta i hemmen var 14:e dag. .'2 14 personer brukar träffas, vilket år en hög siffra med tanke på, att föreningen består av ca 15 medlemmar. Vi träffas på eftermiddagarna. Det är svårt att rekrytera nya medlemmar Uppgifterna till häftet har samlats in från både nuvarande och tidigare medlemmar och från protokollsboken som börjar används 1 975 och som fortfarande är i bruk. lnsamlade år 1999 med anledning av projektet "Ett 1900wtal" final/lg: /.__ 0: M [LT/[ligt (in: /rx erbláwx råstvtackning, justering mm årsmötet 1977 valdes Signe Åkesson till kassör, vice kassör Ingeborg Sundin. Samma anslag. utstyrslar, anslag på 1200 kronor till dukar till Församlingshemmet. Utflykt till Fritsla den 10 maj. Anslag lika som tidigare. anteckningar från olika årsmöten. 1,978 bestämdes att 2 kronor skulle läggas i sparbössan varje gång. '191779 Ordf. Ulla Vittmark skall flytta. Ordförandeposten blir vakant 1980: blev Solbritt Öman ordförande. 6800 kronor till olika ändamål; Torgkaffe den 18 mars. Inget stort lotteri utan flera åror samt 'vanliga amerikanska lotter. Auktion den 27 november. Bestämdes att en julkrubba skall anskaffas till kyrkan. 1981. Anslag 7100 kronor. 1000 kr reserveras till församlingsdagen den 20 september. Torgkaffe och våfflor den 24 mars. Kommitte' är tillsatt. Sopplunch den 15 december. Gome'r skall teckna julkort. Solbritt Öman skall skaffa julkrubba i Jerusalem 1982. å.?Lissionsdagen. skall firas den 16 mars istället för på sommaren som varit bruktligt tidigare. Ris och köttfärssås serveras. ifñörsta söndagen i advent invigdes en vit skrud och en vit stola, vävda. och sydda av några medlemmar. Församlingen har stått för kostnaden. 24 december invigdes julkrubban. 1984 invigs ännu en mässkrud den 9 oktober. ( grön och grönt altarbrun samt stola 1985 Årsmöte. Revisorn lämnade ,10 års översikt som visade att föreningen skänkt 107.000 kronor. Vårterminen avslutades den 23 maj hos Ingrid i Stava 1986 den 13 februari Gunnel väljs till ordförande, Ingeborg till sekreterare. kassör är Signe. föreståndare är :GulIi Algmark och Maria Wahlberg. 1987 leder prosten Lars Hedberg förhandlingarna. Vid årsmötet 1988 föreslogs_ att anslå 1500 kronor till nattvardskärl samt kusiñx till Atriumgården.