Ödeshögs medeltida bytomt 1

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Rapport 2013:24 Arkeologisk förundersökning Ödeshögs medeltida bytomt undersökningar Vid Pilegården RAÄ 215 Limhallen 3 och 4 samt Ödeshög 1:92 och 1:112 Ödeshögs socken och stad Ödeshögs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Ödeshögs medeltida bytomt undersökningar Vid Pilegården Innehåll Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Områdesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Metod och dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Resultat och tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Datering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Osteologisk analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Bilaga 2. Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Bilaga 3. Kalibrerade 14Cdateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Bilaga 4. Profilritningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Omslagsbild: Förundersökningsområdet sett mot öster. ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM AVDELN|NGEN FÖR ARKEOLOG| OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 ' 581 02 Linköping ' 013 23 03 00 ' www.ostergot|ondsmuseum.se Sammanfattning Inför detaljplaneläggning utförde Östergötlands museum i mars och maj 2013 en arkeologisk förundersökning inom Ödeshögs bytomt 215) i Ödeshögs socken, stad och kommun. Vid undersökningen framkom ett tjugotal lämningar i form av gropar, nedgrävningar, kulturlager och en brunn. Enstaka fynd påträf fades i kulturlagren såsom slagg, kalkbruk, tegelkross och fajans. Inför fortsatt exploatering av området anser Östergötlands museum att en arkeologisk slutundersökning bör utföras. Viktoria Björkhager 1:e antikvarie 6454500 6454000 480000 6454500 6454000 5.' _fiina:§33 "'“J 2215” JL' , 'L . n_ ; :_7 6.6.; 1 ' _ _ _ 1..: _ I' .I c _ _ Ip. 1_ c I. I I “ .J ..1 I ”W ©Lantmater1verket M82008/06551 A ,. " _ .ry ': _...J u,:w_n_.u. 479500 480000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighets/647mm med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. I n I ed n i n g Östergötlands museum utförde imars 2013 en arkeo logisk förundersökning i samband med detaljplanear bete för fastigheterna Limhallen 3 och 4 samt Ödeshög 1:92 och 1:112. Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Det aktuella undersökningsområdet omfattade ca 4 500 m2. Förundersökningsområdet utgjordes av en större gräsyta bevuxen med äppleträd och inom den norra delen av området fanns en parkeringsplats på ca 700 m2. Gräsytoma undersöktes i mars och parkeringen imaj 2013. Uppdragsgivare var Ödeshögs kommun vilka även svarade för de arkeologiska kostnadema. Ansvarig för förundersökningen samt utformningen av rapporten var undertecknad. Om rådes bes krivning Förundersökningsområdet ligger centralt i Ödeshögs samhälle. Bygden runt Ödeshög ingår i det västligaste av Östergötlands tre förhistoriska centralområden. Figur 3. Geometris/e ägoavmätrzirzg 1639 (D151 81:1:d10:9899). Skala 1 .4 000. 4 Undersökningsområdet är med andra ord beläget i en mycket fomlämningsrikt trakt, med lämningar från alla förhistoriska och äldre historiska perioder, från allra äldsta stenåldern fram till och med tidigmodern tid. I förundersökningsområdets omedelbara närhet finns fyra objekt registrerade i FMIS: RAÄ 10, 15, 16 och 102 (Ödeshögs sn) som utgörs av en runristning, två vägmärken och en hembygdsgård. Väster om undersökningsområdet har flera flat marksgravar påträffats såsom RAÄ 17, 18, 109 och 118. I samma område finns även uppgift om en hög (RAÄ 19), som Nordenskjöld 1881 beskriver som ,återstoden aferz ätte/eulle, som haft minst 18 m om krets och Cirka 8 dm lodrät böjd. Uti botten kvarligger enflat häll” (FMIS). På ett impediment i åkermarken finns även en stensättning (RAÄ 20). På höjdryg gen öster om undersökningsområdet finns ett flertal fomlämningar som omfattar både gravfält och enstaka gravar i form av brand och skelettgravar 7, 12, 13, 14, 87, 103, 116 och 117). Inom samma område har det även utförts arkeologiska undersökningar de senaste åren som utmynnat i att nya fomlämningar påträffats. ._ Ia Figur 4. Geometris/e avmätrzirzg 1702 (D1 5181.'1 Skala 1.'4000. Östergötlands museum utförde under 2011 utred ningar på två områden inom Backasandsområdet, söder om den före detta snickerifabriken. De resulte rade i två boplatslämningar 224 och 421) varav den södra även omfattade odlingslämningar i form av årderspår 224). Östergötlands museum utförde under 2011 även en arkeologisk slutundersökning inom Backasands området. Undersökningen omfattade två områden, en boplatsyta 225) och en yta med stenläggning och vattenhål 228). Majoriteten av lämningama på boplatsytan härstammade från perioderna romersk järnålder folkvandringstid. Stenläggningen och vat tenhålen var också förhistoriska, möjligen kan de ha brukats samtidigt med boplatsen. Makrofossilanaly serna från boplatsytan innehöll bland annat ett linfrö, som 14Cdaterades till övergången mellan senneoliti kum och bronsålder, vilket är en sensationellt tidig datering (Räf 2012). Ödeshögs kyrka är i sina äldsta delar från romansk tid såsom koret med absid och tornet i öster. Kyrkan har under århundradens lopp genomgått omfattande förändringar och redan under medeltiden ersattes Figur 5. Stors/ezftes/eartan 1761 (D1 5181.'3). Skala 1.'4000. absiden med ett rakslutet kor. Omkring år 1500 bygg des kyrkan till både åt norr och söder och på 1700talet förlängdes den åt väster. I kyrkväggen finns en runsten inmurad 16). Ca 400 m sydväst om kyrkan har skelettgravar 118) undersökts som var oriente rade i östvästlig riktning, vilket tyder på att det kan röra sig om tidigkristna gravar eftersom de daterats till sen vikingatid. Riksantikvarieämbetet utförde 2001 en arkeolo gisk utredning etapp 1 i Ödeshögs samhälle inför nedläggning av fjärrvärmeledningar (Nilsson 2001). Utredningen omfattade ett västöstligt stråk genom Ödeshögs samhälle, vilket medför att det nu aktuella förundersökningsområdet inte berördes av utred ningen. Det äldsta omnämnandet av Ödeshög (ød/øis/øøg/ø) dateras till 1318 och omtalar hertiginnorna Ingeborg som upplåter två gårdar, varav en i Ödeshög till Lin köpings domkyrka. Gården har tidigare hertigama Erik och Valdemar i sitt testamente anslagit till stiftande av ett prebende vid Linköpings domkyrka (SDHK2887). På den geometriska ägoavmätningen från 1639 om fattas byn Ödeshög av 10 gårdar, varav förundersök ningsområdets norra del berör tomten tillhörande Pilegården. Den södra delen ligger på byns utmark (LMS D15181zd1029899). På den geometriska avmätningen från 1702 (LMS, D15181z1) har även delar av utmarken tagits i anspråk och inom undersökningsområdet utgörs marken av tomter tillhörande gårdarna Skrapegården och Gat hegården. Dessa brukades som skog och var av god hårdvall. På storskifteskartan från 1761 (LMS D1518123) förändrades tomtemas storlek och struktur. Det inne bar att norra delen av förundersökningsområdet kom att ligga inom Pilegårdens ägor och södra delen inom Brännegårdens ägor. Syfte Syftet med förundersökningen var att fastställa i vilken omfattning fornlämning finns bevarad inom de berör da fastighetema. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär, datering, utbred ning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultatet ska kunna ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen inför kommande beslut om tillstånd till ingrepp i fomlämning. Figur 6. Förundersöknings området sett mot söder. Figur 7. Förundersöknings området sett mot öster. Figur 8. Förundersöknings området sett mot sydöst. Figur 9. Förundersöknings området sett mot norr. Nedanstående frågeställningar skulle särskilt beaktas. Bytomten 215): Finns det lämningar efter gränser mellan tomter i form av till exempel diken eller staket? Den norra delen av undersökningsområdet ligger delvis inom en bebyggd tomt, Pilgården. Finns det inom den bebyggda tomten lämningar efter byggnader, gårdsplaner, odlingslotter och/ eller kulturlager? ' Den södra delen av undersökningsområdet lig ger enligt 1638 års karta på byns allmänning och markeras som obebyggda tomter först på 1702 års karta. Vad finns det för typ av lämningar inom dessa tomter i form av exempelvis odlingslager? Förhistoriska lämningar: ' Finns det under eventuella medeltida/ tidigmo derna lämningar eller på de obebyggda tomterna förhistoriska lämningar och i så fall av vilken typ? Traktens betydelse som centralområde gör att det mycket väl kan finnas lämningar av såväl gravar som försvunna storhögar och boplatslämningar. Metod och doku mentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en sökschaktsgrävning med grävmaskin. Vid undersökningstillfallet var tjälen mellan 15 och 25 cm djup, vilket medförde att sökschakten gjordes större på bekostnad av antalet schakt. De åtta schakten hade en storlek på 7,5 79 m2. Avsikten var att lägga provrutor i påträffade kulturlagren för att få en uppfattning om innehållet och därmed en ledtråd till lagrens ursprung. Det var vid undersökningstillfallet dock inte möjligt att ta upp provrutor eftersom vatten genast trängde upp i schakten. Istället grävdes lagren skiktvis ned till undergrunden med maskin kombinerat med hand grävning för att fånga upp eventuella fynd i de olika skikten. De arkeologiska lämningar som påträffades dokumenterades genom inmätning med RTKGPS, handritning, beskrivning och fotografering. Föremål som påträffades samlades in och rela terades stratigrafiskt och konteXtuellt. Prover för “Canalys, osteologi och makrofossil samlades in från lämpliga konteXter. 14Cprovema (4 st) skickades för analys till Ångströmslaboratoriet i Uppsala. Det benmaterial som samlades in analyserades av museets osteolog, Petter Nyberg. Dokumentationsmaterialet i form av ett Intrasis projekt (OMZO13001), två fältplaner och anläggnings blanketter kommer att förvaras och vara tillgängligt i Östergötlands museums arkiv. Fynden förvaras i väntan på fyndfördelning i museets fyndmagasin under nummer ÖLMC4641. Efter avslutat fältarbete har resultaten redovisats på Riksantikvarieämbetets blankett Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Figur 10. Översikt över nedgrávningen A288 i förgrunden. 6454200 6454150 6454100 Resultat och tolkning Vid undersökningen framkom sammanlagt 19 anlågg ningar och 5 lager. Anlåggningarna utgjordes av 12 oidentifierade mörkfårgningar, 3 gropar, 3 nedgråv ningar, 3 diken, 1 stenlåggning och 1 brunn. Lagren ut gjordes av 3 kulturlager och 3 förmodade odlingslager. I kulturlagren framkom fynd i form av slagg, obrånda djurben, kalkbruk, spikar, tegel (mestadels krossat), 479700 L, 71.:" 479700 brant ben samt trå (ÖLMC46412113). Trået skulle kunna ingå i en byggnad (såsom golvplanka eller syll) men det gick inte att avgöra vid förundersökningstill fallet. De förmodade odlingslagren var fyndtomma. De framkomna fomlåmningarna påträffades inom undersökningsområdets norra del. Inom denna norra yta fördelade sig låmningarna på så sätt att i den vås tra delen i princip inom gränsen för bytomten på 479750 479750 Figur 11. Översiktsplan över undersökningsområdet. Skala 1:600. 6454200 6454150 6454100 6454185 479715 479720 § | 479715 479720 Figur 12. Schaktplan över det norm schaktet. Skala 1:50. Teckenförklaring Topografiskt objekt |:| Schakt _ Sektion |:| Sektion |:| Utgår Odeflnerad anläggning Nedgrävning Lager Kulturlager Grop Dike D Undersökningsområde D Parkering E] Föreslaget slutundersökningsområde 1639 års karta utgjordes de främst av kulturlager, ett stenigt lager, brunnen och ovan nämnda trä. I den östra delen fanns enstaka lager av odlingskaraktär och anläggningar i form av gropar, nedgrävningar, diken och de flesta av de oidentifierade anläggningarna som troligtvis ska tolkas som olika typer av gropar (för rådsgropar?) och nedgrävningar. Det nordligast belägna schaktet låg på den smala gräsremsan mellan parkeringen och den befintliga bebyggelsen. l schaktet framkom mäktiga kulturlager och en riklig mängd fynd. Överst i schaktet fanns ett 0,9 m tjockt lager (A697) med både påförda och omrörda massor. Lagret var blandat och omfattade förutom lera och recent skräp även kulturlager med enstaka 0,1 0,3 m stora stenar och fynd av träbitar, tegel och fajanser. Dessa fynd tillvaratogs inte. Under detta kom, i hela schaktets utbredning, ett ca 0,3 m tjockt kulturlager (A708) av svartgrå lerig silt med en staka 0,05 0,12 m stora stenar, både skörbrända och naturstenar. l schaktets södra del grävdes lagret skiktvis med maskin, men även genom handgrävning varvid fynd i form av tegelkross, kalkbruk, obrända djurben och enstaka slaggbitar (ÖLMC4641z19) framkom. I bottnen påträffades ett lager av svartgrå lerig silt med en dominerande mängd skörbrända stenar (0,05 0,15 m stora) och kolbitar. På den geometriska ägoavmätningen från 1639 omfattades byn Ödeshög av 10 gårdar, fördelat på fem frälsehemman, tre kronohemman och två skat tehemman. Förundersökningsområdet berörde i sin norra del, delar av tomten tillhörande Pilegården (LMS D15181zd1029899, Lantmäteri styrelsens arkiv). Den södra delen av undersökningsområdet ligger på byns utmark. Ovan beskrivna schakt låg centralt placerat inom Pilegårdens tomt, vilket kan förklara de mäktiga kulturlagren och mängden fynd. Det var dock inte 9 6454185 6454150 479710 0 . A200001 479710 Figur 13. SC/ødktplan över det västra Sde/etet. Skala 1:100. 10 Figur 14. SC/ødktplan över det östra scha/etet. Skala 1:150. 6454150 möjligt att se några konstruktioner i schaktet, som inte utvidgades på grund av att det omringades av fjärrvärme, el och telekablar. Söder om parkeringen togs ett schakt upp inne bland äppleträden. Schaktet innehöll flera anläggningar och kulturlager varav den största anläggningen (A388) visade sig vara en brunn. I kulturlagret (A200001) framkom slag och spikar (ÖLMC464121113), men även rester efter trä utmed ett begränsat område. På den geometriska avmätningen från 1702 (LMS, D151 8121) har Pilegårdens tomt delats i två delar där den östra delen inte har någon beteckning. Detta gör att det inte går att få någon uppgift om tomtens funk tion, men den verkar inte ha varit bebyggd. Förun dersökningsschaktet ligger på den nya tomtens södra del och dess innehåll av anläggningar och kulturlager visar att det funnits bebyggelse i närheten. Det gick vid undersökningstillfället inte att få någon klarhet i vad trärestema representerade. De kan utgöra delar av golv eller syll till en byggnad men de kan även utgöra kasserade brädor. I schaktet gick det inte att finna någon gränsmarkering för tomten varken i form av diken eller stolphål. Brunnen hade svartgrå fyllning av sandig silt med en måttlig förekomst av 0,05 0,15 m stora stenar. Den hade inga tecken på fodring av väggarna. Djupet var 0,9 m. I botten av brunnen togs ett kolprov som skickades in för analys och visade på en datering till övergången mellan mesolitikum och senneolitikum (4230 3810 f Kr, Ua45756) (bilaga 3). Denna datering stämmer dock inte överens med den fyllning som finns ibrunnen, som snarare verkar vara medeltida / sentida. Dateringen ska troligtvis tolkas som att kol från sen mesolitiska/tidigneolitiska anläggningar i närområdet hamnat i fyllnadsmassorna. Vid sökschaktningen i den östra delen av förun dersökningsområdet framkom anläggningar i form av mörkfärgningar, diken och förmodade odlingslager. Vid undersökning av ett begränsat urval av mörkfärg ningarna framkom att de utgjordes av djupare gropar och grundare nedgrävningar med innehåll av brungrå eller gråsvart sandig silt. Två större anläggningar (A506 och A527) påträffades, med en storlek av 2,4 X 1,2 m och 2,65 X 1,75 m. Anläggningama undersöktes inte men hade en liknande fyllning i toppen av gråbrun siltig lera med enstaka 0,05 0,20 m stora stenar. Den västra av dem var avlång och hade en gravlik form, men tolkas i sammanhanget snararare som någon form av förrådsgrop liksom den intilliggande anläggningen. På den geometriska avmätningen från 1702 har delar av utmarken tagits i anspråk öster om Pilegården. Förundersökningsområdets östra del ligger inom tomterna ”ff”och ”7272” som tillhör Gathegården respektive Skrapegården. Dessa två nytillkomna tomter var inte bebyggda utan brukades som skog och var av god hårdvall. De påträffade anläggningama tolkas A'u “ “ ..m Figur 15. Den oidentzfemde mörkfärgningenASOá I bakgrundenA445, 455, 463, 476, 483, 494 och 527. 11 6454160 6454145 479750 479750 Figur 16. Schaktplan över det östra schaktet. Skala 1:150. 12 6454160 6454145 inte som lämningar efter skogsbruket utan borde höra till någon annan tidsperiod, antingen aktiviteter som skett på utmarken före tomtindelningen eller efter storskiftet 1761 (D15181z3). Vid storskiftet utgörs den Östra delen av undersökningsområdet av åker och ängstäppor med berg i dagen. Det är mycket möjligt att anläggningarna tillhör denna brukningsfas. Vid förundersökningen påträffades även tre diken (A320, 336 och 363). De gick alla i samma riktning, NNVSSÖ. De hade ett inbördes avstånd på 2 3 m. Dike A320 var 0,45 m brett med en fyllning av grå brun sandig slit med siltlinser mot botten. A336 var till skillnad från de andra dikena smalt med en bredd av 0,3 m och ett djup av 0,4 m, men med samma gråbruna sandiga silt i fyllningen och siltlinser som det tidigare beskrivna diket, men här fanns dessutom mindre stenar. Det tredje diket kunde följas i två intil liggande schakt och hade en sammanlagd längd på ca 13 m. Det var det bredaste av dikena (0,5 0,6 in) men hade samma typ av fyllning som övriga diken, dock utan stenar. Troligtvis har de breda dikena varit öppna medan det smala diket varit igenfyllt. Det intressanta med dikena är, förutom att samtliga löper i samma riktning, att det på 1702 års avmätnings karta finns en ägogräns som löper i samma riktning. Den avgränsar tomten ”ff” från tomten ”vv”. Efter rektifiering av nämnda karta verkar det som om det mellersta smala och djupa samt igenfyllda diket är det som passar bäst in på ägogränsen. Vid storskiftet 1761 förändrades tomtindelning arna så att norra delen av förundersökningsområdet låg inom Pilegårdens ägor och södra delen låg inom Brännegårdens ägor. Bland de framkomna dikena finns det inga som passar in på den nya gränsen mellan de båda gårdarnas ägor. Groparna, nedgrävningarna och de odefinierade anläggningarna ligger inom tomterna på 1702 års geo metriska avmätningskarta. Endast några av dem har undersökts och ett kolprov har skickats in för analys till Angströmslaboratoriet, men i skrivande stund är inga resultat färdiga. Det gör att det är svårt att datera anläggningarna, men utifrån formen och innehållet tolkas de inte som förhistoriska utan borde snarare höra samman med bytomten. Till vilket skede är dock ännu oklart. Date ri ng Vid förundersökningen skickades fyra prover på ana lys till Angströmslaboratoriet i Uppsala. Tre prover analyserades, medan det fjärde innehöll för lite orga niskt material och inte kunde dateras (A320). Ett av kolproverna togs i det understa kulturlagret (A708) inom Pilgårdens tomt och gav en datering till medeltid (1220 1380 e Kr, 2 sigma, Ua45757). Denna datering är intressant eftersom det äldsta skriftliga belägget för Ödeshög är från 1318. I brunnen togs ett kolprov i det sotiga bottensedimentet och det gav en datering till 4230 3810 f Kr (2 sigma, Ua45756). Denna datering stämmer dock inte överens med den fyllning som finns i brunnen som snarare verkar vara medeltida/ sentida. Dateringen ska troligtvis tolkas som att kol från sen mesolitiska/tidigneolitiska anläggningar i närområdet hamnat i fyllnadsmassorna. Det tredje kolprovet togs i en mörkfärgning med grå sandig silt i fyllningen och med ett innehåll av mindre stenar. Anläggingen skilde sig från de intilliggande anläggningarna eftersom de av dem som undersöktes inte innehöll något kol och hade en mer brungrå fyllning. Kolprovet visade på en sentida datering med flera toppar varav den äldsta var 1690 1730 (6,1 0/0 säkerhet), men den mest säkra toppen var 1950 1955 (51,4% säkerhet) (Ua45755). Se även bilaga 3. Osteolog isk analys Vid förundersökningen påträffades ett mindre antal djurben fördelade på 6 fyndposter (ÖLMC464112, 4, 5, 10, 16 och 18). Dessa har analyserats av osteolog Petter Nyberg på Östergötlands museum. De brända benen kunde inte artbestämmas medan de obrända djurbenen bedömdes vara får /get och ko. Eftersom benmaterialet var av så begränsad omfattning har resultatet endast redovisats i fyndlistan (bilaga 2). Atgärdsförslag Inför fortsatt exploatering av området anser Öster götlands museum att en arkeologisk slutundersökning bör utföras. Det föreslagna slutundersökningsområdet utgörs av förundersökningsområdets norra del. Mest anläggningstät är den västra delen av förundersök ningsområdet, inom det som på 1639 års karta är Ödeshögs bytomt. Övriga delar av förundersöknings området är inte lika anläggningstäta. Totalt omfattar den föreslagna slutundersökningsytan ca 1800 mg. Fortsatta beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen Östergötland. 13 Referenser Tryckta källor Nilsson, P. Fornlämningari Ödeshögs samhälle. Ödeshögs socken och kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning, etapp 1. Riksantikvarieämbetet, UV Öst 2001:67. Nordenskiöld, CF. 1873. Östergötlands minnesmärken (Lysings härad). Handskrift i Antikvarisktopograñska arkivet (ATA). Räf, E. 2012. Boplats 00/9 vatten/?ål i Badensand. Arkeo logiska slutundersökningar. Intill RÅÅ 13:1, 14:1 och 133, Åby 6:146, 14:6, 16:2, 16:3 och 19:1, Ödeshögs socken och kommun, Östergötlands län. Östergöt lands museum rapport 2012:25. Kartor Lantmäteri styrelsens arkiv Ödeshögs bytornt Geometrisk agoavrnaming, 1639. LMS D15181zd1029899 Geometrisk avrn'atning, 1702. LMS D15181:1 Storskifte, 1761. LMS D15181z3 14 Tekniska uppgifter Lokal Socken/Stad Kommun Län och landskap Eornlärnningsnummer Ekonomiska kartans blad Fastighetskartans blad Koordinater Koordinatsystem Typ av undersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Fältarbetstid Totalt undersöktes Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Limhallen 3 och 4 samt Ödeshög 1:92 och 1:112 Ödeshög Ödeshög Östergötland 215 SE 1h 64E 5h SÖ N6454108, E479745 SW/EREF 99TM Arkeologisk förundersökning 43 12063 13 Bertha Ekstrand Amaya 20130301 99/ 13 531453 Ödeshögs kommun Ödeshögs kommun Viktoria Björkhager Emma Karlsson 2013032528 samt 20130521 280 m2 C4641:113, 1519 Digitala “CIanalys, osteologi Viktoria Björkhager Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 14039273 © Lantmäteriverket MS2008 / 06551 Rapport 2013:24 © Östergötlands museum 15 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Anl Typ Form i plan La Br Diam Dj Unders Färg Material Sot Kol andel % 224 Lager 0,07 Grå Siltig lera 232 Odef Oregelbunden 1,66 1,00 Grå/ Brun Sandig silt Enst 253 Odef Oregelbunden 1,28 0,80 Brun/ Grå Sandig silt Enst 267 Grop Oregelbunden 1,07 0,93 0,100,20 50 Brun/ Grå Sandig silt Enst 288 Nedgråvning Avlång 1,18 0,44 0,12 50 Brun/ Grå Sandig silt Enst 306 Nedgrävning Rundad 0,60 50 Svart/ Grå Sandig silt Enst 320 Dike Avlång 3,60 0,45 0,20 Grå/ Brun Sandig silt Enst 336 Dikt: Avlång 0,35 Grå/ Gul Sandig silt 349 Nedgråvning Rundad 0,65 0,55 0,10 50 Grå Sandig silt Enst 363 Dikt: Avlång 0,25 Brun/ Grå Sandig silt 373 Lager Odeñnierad 3,80 3,20 0,050,10 Brun/ Grå Siltig lera 383 388 Brunn Rundad 2,20 0,90 50 Svart/ Grå Sandig silt Måttl Enst 401 Odef Avlång 3,90 1,25 Grå/ Svart Sandig silt Enst 445 Grop Rund 0,60 0,16 Grå/ Svart Siltig lera 455 Odef Avlång 0,30 0,15 Svart/ Grå Siltig lera 463 Odef Avlång 0,70 0,40 Grå/ Svart Siltig lera 476 Odef Rundad 0,22 0,13 Svart/ Grå Sandig lera 483 Grop Oval 0,60 0,40 0,20 50 Grå/ Svart Siltig lera 494 Odef Oregelbunden 0,75 0,50 Svart/ Grå Siltig lera 506 Odef Avlång 2,40 1,20 Grå/ Brun Siltig lera 527 Odef Oregelbunden 2,65 1,95 Grå/ Brun Siltig lera 6 1 9 Odef Odeñnierad 1 ,60 0,75 Brun Siltig lera 668 Dikt: Avlång Brun/ Grå Sandig silt 697 Kulturlager Odeñnierad 3,70 1,60 0,30 Svart/ Grå Lerig silt Måttl 708 Kulturlager Odeñnierad 3,70 1,60 0,05 Grå/ Svart Lerig silt Måttl Rikl 71 5 Utgår 200001 Kulturlager Grå/ Brun Lerig silt Enst 20001 8 Stenläggning Odeñnierad 0,1 5 Sandig lera Enst 20001 9 Kulturlage r Odeñnierad 0,05 Grå Sandig lera 200021 Kulturlager Odeñnierad 0,22 Brun / Grå Sandig lera Enst 16 Sten Skärv Storlek Fyllning Fynd Prov Beskrivning sten sten övrigt 1 anläggningens västra grunda del (0,1 m djup) var fyll ningen brungrå medan den i den Östra djupa delen (0,2 m djup) utgjordes av gråbrun sandig silt. Måttl Melerad av grå Samma dike som A668. och gul silt Enst Linser av gul silt i botten Melerad av gul Ingen inñltrering, ev påfört. lera Måttl l toppen utgjordes fyllningen av svartgrå sotig sandig silt med 0,050,15 m stora stenar och enstaka kolbitar. Under detta fanns ett tjockt lager med gråbrun lera med 0,10 0,15 m stora stenar och enstaka kolbitar. l botten fanns ett svartgrå sotigt lager med lera, inslag av bruna lerlinser och enstaka 0,10 m stora stenar. Enst Fortsätter in i schaktväggen. Enst Gravformad form, men tolkas snarare som någon typ av förrådsgrop. Enst Obrända djur ben Fortsättningen av A363. Måttl 0,050,12 Tegel, obrända Lagret är inte begränsat åt något väderstreck. Lagret fram djurben, slagg, trädde ca 0,65 m under markytan. Det överlagrades av kalkbruk recent påförda massor. l schaktets södra del fanns under lagret ytterligare ett tunt kulturlager A708. Rikl 0,050,15 Kolprov Framkom under lager A697. Togs endast fram i schaktets södra del. Parkering Rikl Dom 0,050,10 Hängbryne, obrända djur ben Måttl 0,050,10 Under stenläggning A2000 1 8. 17 Bilaga 2. Fyndlista Fynd Id Sakord Antal Material Beskrivning C4641: 1 200002 Tegel 2 Tegel C464122 200003 Obränt ben 1 Ben Får/ get C464123 200004 Kärl 1 Keramik C464124 200005 Bränt ben 1 Ben Obestärnbar art C464125 200006 Obränt ben 1 Ben Får/ get C4641:6 200007 Kalkbruk 4 C464127 200008 Slagg 1 Slagg C464128 200009 Bränd lera 0 Bränd lera C4641z9 200010 Tegel 2 C4641z10 200011 Bränt ben 1 Obestärnbar art C4641z1 1 200012 Slagg 4 Slagg C4641z12 200013 Järn 3 C4641z13 200014 Slagg 3 Slagg C4641z15 200020 Bryne 1 Bergart Hängbryne (fyrsidigt) C4641z16 200022 Obränt ben 5 Ben Får/ get och ko C4641z17 200023 Glas 1 Glas Smält C4641z18 200024 Obränt ben 11 Ben Får/ get och ko C4641z19 200025 Keramik 1 BH:4 18 Radiocarbon determination Radiocarbon determination Radiocarbon determination 300BP ZOOBP lOOBP OBP lOOBP ZOOBP 5 600BP 5400BP 5200BP 5 OOOBP 4800BP llOOBP lOOOBP ? 900BP 800BP 700BP 600BP SOOBP 400BP Bilaga 3. Kalibrerade 14Cdafteringar. Almospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 ank Ramsay (2005); cub r:5 sd:12 pmb usp[chr0n] Ua45755 : 13:|:30BP 68.2% probability 1890AD (16.8%) 1905AD \ 1870AD (28.5%) 920AD ) 1950AD (56.6%) 1960AD .A A L_L | L 1600Ca1AD l700Ca1AD 1800CalAD l900CalAD ZOOOCalAD Calibrath date Almospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 ank Ramsay (2005); cub r:5 sd: 12 pmb usp[chmn] * Ua45756 : 5206:|:56BP * 68.2% probability 4220BC ( 2,5%) 4210BC f 4160BC ( 4.8%) 4130BC \\r 4060BC (60.9%) 3950BC ; \5 95.4% probability /,/ 4230BC ( 68%) 4190BC i 4 OBC (85.9%) 3940BC i C(2.7%)3810BC LL L_L L_L L_L L_L L_L L L L L L L 4400Ca1BC 4200CalBC 4000Ca1BC 3800CalBC 3600CalBC Calibrath date Almospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 ank Ramsay (2005); cub r:5 sd:12 pmb usp[chr0n] T Ua45757 : 729i32BP 68.2% probability : 1255AD (68.2%) 1290AD 3 95.4% probability : 1220AD (93.2%) 1300AD ;\\ __\ 1370AD ( 22%) 1380AD i 7/, / ;z/ L_L L_L U L L L I I L L I L L L L L L I L L I L L L I L L I L L L L L L I L L 900CalAD000CalADl OOCalAlIOOCalADåOOCalAMOOCalAlEOOCalAD Calibrated date 19 20 Dnr 99/13:1 Bilaga 4. Profilritningar | A320 | | A336 1 Gråbrun, sandig siIt. 2 Gråbrun, sandig siIt med siItIinser mot bottnen. 3 Gul, något sandig siIt. 1 Gråbrun, sandig siIt. 2 Gråbrun, sandig siIt med siItIinser mot bottnen. 3 Gul, något sandig siIt. 4 "Skråp". A267 W 1 Gråbrun, sandig siIt. 2 Gråbrun, siItig sand med stora kolbitar. 3 Gul, något sandig siIt. A280 M 1 Gråbrun, siItig sand med stora kolbitar. 2 Gul, något sandig siIt. A388 \ a ,i /\ ;'90 V / 111 V © 4' / ;5 v 09! //ZI/á//áv//âa/ PK443 . Svartgrå, sotig sandig siIt med 0,050,15 m stora stenar och enstaka kolbitar. Gråbrun Iera med med 0,050,15 m stora stenar och enstaka kolbitar. Svartgrå, sotig Iera med enstaka 0,10m stora stenar och bruna IerIinser. ??? Gul, något sandig siIt. O'IJÄOONA 1 "Skråp". Kakelugnsfragment, fajans, metall, glas, tiaskor och tegelpannor. 2 Grå, sandig silt. (Ev odlingslager) 3 Gråbrun, sandig silt med siltlinser mot bottnen. 4 Gul, något sandig silt. I Ö delen av parkeringen mot NV l V delen av parkeringen mot S | k Mot V | Kross. Gråbrunt kulturlager, sandig lera med grus och 0,05 m stora stenar. Innehåller tegel, spik och Bll:4keramik. Mörkbrunt kulturlager, sandig lera med enstaka 0,050,10 m stora stenar. Innehåller pressglas, fajans, fönsterglas och tegel. Kulturlager. Grå lera med 0,050,10 m stora stenar. lnga fynd. Lera. Kross. Ljusbrun, grusig sand. Mörkbrunt kulturlager, homogent, sandig lera. Innehåller kapsyler. Stenlåggning/gårdsplan? Äterfinns i hela schaktet. Grå, sandig lera med 0,050,10 m stora stenar, mestadels skarpkantade. 1 Påförda massor. Lera/kulturlager, innehållertrå bitar, tegel, fajans och enstaka 0,100,30 m stora stenar. 2 Svartgrå, lerig silt. Innehåller enstaka 0,050,12 m stora natur och skörbrånda stenar samt enstaka tegelkross, kalkbruk, djurben och slagg i N delen. 3 Svartgrå, sotig lerig silt. Innehåller 0,050,15 m stora skörbrånda stenar och kolbitar. Grå, lerig silt. (Undergrund?) A306 ®MLM 1 Gråsvart, något sotig sandig silt. 2 Gul, något sandig silt. A349 ® 1 Gråbrun,sandigsilt. 2 Gul, någotsandigsilt. A445 mot Ö ® My 1 Gråsvart, siltig lera. 2 Siltig lera. A483 mot Ö @ 1 Gråsvart, siltig lera. Fynd av hångbryne och djurben ovanpå 2 Siltig 'era stenlåggningen. Brungrått kulturlager, sandig lera, homogent. Ev odlingslager. Lera' kv Limhallen A200018 Odeshögs socken och stad Odeshögs kommun, Og A200021 5 Profilritning Skala 1:20 Dnr 99/13 20130327 Viktoria Björkhager 1m Renritning Lasse Norr Inför detaljplanelaggning utförde Östergötlands museum i mars och maj 2013 en arkeologisk förundersökning inom Ödeshögs bytomt 215) i Ödeshögs socken, stad och kommun. Vid undersökningen framkom ett tjugotal lämningar i form aV gropar, nedgravningar, kulturlager och en brunn. Enstaka fynd påträffades i kulturlagren såsom slagg kalkbruk, tegelkross och fajans. ISSN 14039273 Rapport 2013:24