25-årsjubileum

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

:\ .J' 'vecklingen som tätort, a'tt man aj E' Redaktöx; och ånsvarig rutgivg* F. WALLIN ^' :in 130 B Uppl. A 0: B. ádsten,"_ deñi7NmfI§mEetl Gdé'shög ' och Västra'OstergöHand ; I h ' * ' › ThinAris. ÖstgölgBlaclets 'Ilrxckerl ' ;1 _.Vadätçrlla '19.43.' ' ' R x m 1.* IEEE' W Marknadsnv'på ödcsh'ögs torg vid sekelskiftet. _ Dét “mm huset _i fel' gnmdgn är "Klubben",' där Löfsrnya fal .what nu ligger. › År 1922 hade den forna kyfkoi V . \ byn Ödeshög kommit så långt i ut ]ângré kundé nöja sig med de för hållanden, som rådde i socknen i övrigt, utan måste börja tänka på att lägga grunden til] den blivande “köpingen” eller "staden". Så långt siktade inte “de dåvarande kommu nala styresnáännen, mån det var i alla fall behövligt att i olika hän ápicipalsámhäne m.. 'kan fira min När Ödeshögs m Marisundergåñggp Hd. me Pas framåt maila flgéris'om' \ _ nummer gör ei :digåpråk på att vara: fullständig. men vi hoppas äef_likväl sk; mçtifugus med välvil låg? imresse av_ var ;Mm Ja ekreihs i ?Ödeshög och »A har 'av sin Zågåfigu tillvaro har' _ÖsfgömBladéi' i i . sin .mån ;velat _biêifcsgq win gat.rhugfeäsm amma. : .Vi ha därför_ 5554175437511!de arna kring dei... som ; ven Iåi'ii' blicken rik : mmm. ;Våri' iabil'eumsu » HÄLSNINGSANFÖRANDE. ' SÄNG_ _ _. _ REDOÖÖRELSE av f. Lands samhällets utveckling Linde' ,h årspêri'oden. \' l \ REDOGÖRELSE av Kommunåqäinñds'ordföranden :Carl AUg. , _ Gustafssqnför municipalsa,_"äuçts ekonomi,< ' .r ' REDOGÖRELSE ;ör brapdstáx .ne'ns 'tmkqmst 'avr'byggna'á's 'ttérjs pr'dnánde, Iqlksçåuar'a'ie'svénNf'mcn. ' : '. g, ?1 T X i v :0; v › . ._ 7 I ./ i . .F * › _blagdstajcxpnen och mpdåhutmelnina; al E._H01mstedt föl; munricipal , . Paili av Storgatan frå 11 G “nnabållea en gatubild'som i stort sett bi bellállit sin karaktär. ' › u, \ 0.531:: 'jubileums n U m m E' r in'nehâller följande artiklar: En åtcñblick 'på det gåhgnu kvarts4 seklet. Intervju med komnordf. C. Gustafsson. Bramlvässndets utveckling' under ett halvsekel. Plock'A ur gamla stämmo ' protokoll. ; Några, önskemål' föxj Ödeshög under_ kommande ltvgxrtssekeh Några minnen från .SOtalets Ödeshög. .› AV Fpedrik Rask. ' Glimtar m' ädla! _ . 7 för mn 'år smulan. Av kannrr Rw . 19117 ._ Tåhü kammpgr§3m r ll.: A V J _ _._g_ ,._uan 4. < ”lantligt” st | , , 'w _ ' J _, , I stratlonens stege och ,foranstaltade 1' V A. Därefter om municipalbildning. fick kommun'alstärnman sköta 'sitt för ödeshögs samhälle bestäm de municipalstämman, som nume _ra är utbytt mot fullmäktigeinsti tutionen och som haft att besluta i åtskilliga för samhällsutvecklin gen Viktiga frågor. ' :En i de kommunala och munici pala frågorna väl orienterad sam hällsbo är kommunalnämndsordf. Carl Aug.'Gustafsson. N'är ÖstgötaBladet ber honom om några intryck från den samhälleli ga utvecklingen, erinrar han först om Ödeshögs äldre historiarpch den tidigast kända beslutande myndigheten på platsen _ Ödes högs byalag. Detta existerar i verkligheten ännu, fast dess_upp gifter och befogenheter numera äro mycket begränsade. I egen skap av ”byaman” eller ordföran de för byalaget, vet hr Gustafsson en hel del om dess historia, ty han har i förvar den protokollbok, som fördes vid alla bystämmorna och som daterar sig ända från 1700 talet. På den tiden' var det inte fråga om ett samhälle, endast en * vanlig liten bondby kring kyrkan, men hur det nu kom sig var man på det klara med att saminanlev naden på detta relativt lilla områ de kundeha sina sidor och behöv de regleras på något sätt. ' Så kom ?Ödeshögs byordning” till, antagen av byalaget den 16 maj 1783 och stadfäst av häradstinget i Ödes hög den 13 juni samma år. Byala get sammanträdde en gång årligen för att överlägga om gemensamma angelägenheter, och om så påford rades blev det en extra bystämma. Det bestämdes hur inhägnaderna skulle skötas, när djuren fick släp as på bete 0. s. v. men' även andra ordningsregler förekom. t. ex. var ungdomen i byn fick dan sa och roa sig och' vem som skulle upplåta plats för detta m. m.. Bya laget äger ännu en del mark i sam hället, t. ex. den s. k. trekanten på torget utanför Järnhandelshuset samt gamla marknadsplatsen i Backasand. En nyare tid bryter in. Samhällets egentliga tillväxt börjar med sekelskiftet och den då uppträdande industrien, Tidi gare var ju som nämnts byn ren landsbygd men tog då formen. av tätort i och med att folk började flytta in och bygga. Då blev det också aktuellt med sundhetssy'ner, som på den tiden fullgjordes av kommmialnämnden. Det blev även aktuellt med brandskyddet, brand. efäl tillsattes, vattenlangnine lik . i.. n. ram Municipalnämndens ordfdé .första i fem åren. som vattenreservoar i Söder gårdens damm och regelbundna brandövningar förekom. Man orga niserade alltså upp det hela, och i stort sett' gäller denna organisa tion fortfarande fastän åtskilligt påbyggd. Efter municipalbildnin gen överflyttades en del av kom munalnämndens uppgifter på mu nicipalnämnden, vars första ordfö. rande var bokföra're L.'E. Palin. De senaste 20 åren har detta upp' drag innehafts av hr Gustafsson, som jämte hr O; Strand utan av brott tillhört nämnden från dess begynnelse. Municipalbildning'exi dis kuterad år 1920. l Samhället växte alltså stadigt och så småningom ansågs tiden vara inne för en mera ordnad sam hällsform än dittills. “I en proto kollsbok, som egentligen är brand kårens men som användes vid så väl brandkårens som byggnads nämndens sammanträden samt vid bystämmorna, ,läses härom i ett protokoll dagteckna't den 21 febr. ›. 1920: “Företogs diskussion över väckt förslag om icke tiden nu vo re _inne för Ödeshögs by att söka få bilda municipalsamhälle eller köping. Efter överläggning beslöts nästan enhälligt att tillsätta en kommitté på fem personer med uppdrag att ingå till KB'med an sökan i nämnda syfte: “I denna kommitté invaldes landsfiskalen E. Holmstedt, kassör “Björkman bankdirektör Otto Lejon, handl. Axel Thunberg och hemmansäga ren Axel Samuelssoni Ödeshögs Klockaregård med den förstnämn de som sammankallande. Den till satta kommittén fick i uppdrag att med sakkunnig hjälp uppgöra för slag om gränslinjerna för samhäl let. Medlen härför skola förskot teras av brandstodskassan.” I sam ma bok är nästa protokoll fört vid bystämma den 10 maj 1922 och konstaterar kort och gott, att sammanträdet var utlyst föLv'al av ordförande m. m. i municipalfull mäktige samt föredragande' 'av byns räkenskaper. Om något val förrättades förmäler dock ej pro tokollet, däremot visade revisions berättelsen för. 1920 och 1921 en behållning av 1249:59 kr., vilken summa skulle överlämnas till mu nicipalstämmans'" förfogande. Mu nicipalbildningen var sålunda klar, även om protokollen ej förmäler så mycket om förberedelserna “och KAFFEDRICKNING. .brandstationen ben medaijrimeinipg, DU GAMLA,.DU FEIA (unist .). Sången utföres av Ödeshögs manskijr, Efter jubileumshögtidligheten, som börjar' kl. 16 och hållas i Ödeshögs 'nya brandstation, ' anordnas j MIDDAG i skolan kl. 18,30; 3” Eric' Holmstedt ' Municipalstäinmans och fullmäktiges ordförande under i själva övergången. Municipal stämmans förste ordförande blev landsfiskal 'Erio Holnistedt som jämte denna befattning även varit municipalfullmäktiges 0rde under hela kvartsseklet. i Omkring 150 bostadshus under sista lllårspoño den. . På tal ,om samhällets utveckling påpekar hr Gustafsson, , att 'sam V hället vid'municipalbildningen ha de omlcring'1,000l;100 innevå nare och att, denna siffra nutorde ha stigit till omkring 1,700. Vad byggnadsverksamheten .beträffar så har samhällets utbyggnad skett bosättningslånen började; Hittills snabbast under ,den sista ,loårs perioden, särskilt sedan de statliga har 30 bostadshus uppförts med hjälp av barnrikelån och ett 60 70tal med hjälp av ernänån. Det _ sammanlagda antalet nybyggna der under den gångna 10årsperio den uppgår till Omkring 150. De _ första 15 åren efter municipalbild ningen präglades av ett relativt stillestånd i byggnadshänseende, men man hadeii varje fall genom anordningen ' åstadkommit “bättre förhållanden genom ordningsstad ga. hälsovårdsordning m. in., som tillkommer dylika Stadsbildningar. ' Vattenfrågan. viktigaste reformen under 25 årsperioden. Å Atskilligt vore 'att säga om de olika förbättringar, som undan för undan åstadkommits' sedan sam hällets tillkomst, men det skulle föra för långt; Hr Gustafsson er inrar i detta sammanhang om vat hela kvartsseklet, 1930talet, 'en fråga, som. krävde långvariga utredningar, innan be slut kunde fattas., Tidigare hade samhällets Vattenförsörjning varit på tal, och provborrningar hade även verkställts, men nu tog man steget fullt ut och anlade en vat tenledning från Vättern, vilket na turligtvis var den lyckligaste lös ningen." Åsikterna voro emeller _tid olika och en del stridigheter förekomma. under tiden. Många ansågo, att samhället skulle gå tillbaka på grund av för; höga skat ter, .men farhågorna visade_ sig dessbättre vara. Dgrundade; Muni 'cipalskatten var efter' detta 2 kr., men kunde sänkas till 1:50. I sam band med vattenverkets tillkomst ordnades även samhällets avlopps 'fragaf Förut bestod samhällets avlopp. av ett öppet dike nedåt Hästholmen till. Få, föreningar när, seklet_ var, ungt. Det är emellertid inte bara det kommunala arbetet som sätter prägeln 'på livet i ett samhälle. Tillvaron är ju litet mera kompli cerad.: Det gäller bl. a. att fylla fritiden med nyttigt och angenämt innehåll, och den uppgiften har ju i våra dagar i stor utsträckning det rikt florerande' föreningslivet. I. samhällets barndom fanns det emellertid ej så många föreningar. Förutom frikyrkoförsaihlingarna var det endast godtemplarlogen, som i början av 1900talet hade god vind i seglen. Ända fram till 1920talet hade logen upp till 130 medlemmar. Nöjeskonkurrensen var inte så stor på den tiden, ingen fast bio, möjligen en ambulerande till gamla kommunalrummet, kris. Carl Gustafsson, › i: i municipalnämndén V , sedan 20 år, är i. 'ni den mest engagerade_ kommu nalmanrieri i öaeshag ochv al m, a, ordf. ijkommunalfullmäktige, kom munálnämnd och kristidsn'ámnd. Alla sina uppdrag sköter han med stark hand, samvetsgrant dch energiskt. \ startade föreläsningsföreningen, som till än början hade god .till slutning “men senare måste läggas ner, fast<verksamheten nu 'sedan flera år tillbaka återupptagits. En annan detalj, som skiljer nu. varandei'och gångna dagar åt, sä ger hr? Gustafsson vidare, var marknadslivet i samhället; Sär skilt voro höst och värmarkna derna *samt ' friveckomarknaden verkliga samlingsdagar för ortens befolkning, men utvecklingen har gjort dem obehövliga, och nu är det slut med de förut livliga krea tursaffärerna. Marknadsplatsen flyttades från skolgården, när nya skolan byggdes, till Pilgärden och därifrån' till platsen vid Hållstallar na, men' vem tänker nu på mark nadsplatsen? Som en följd av ut många år bedrivna köttbesikt ningsbyrån i samhället nedlagts. I affärerna var det också livligt un de talrika marknadsstånden. Nu är âret, till fördel för såväl affärs män som allmänhet' › s. v : Nya'skolan; ja! Där är en av förbättringarna under det gångna kvartssekletf även om den .nu är för trång. Under min skoltid bygg des den .gamla 'skolan'o'm och kunde sedan rymma alla ,klasser na; sedan 'småskolan varit förlagd tidsnämndens hittillsvarande lokal. Skolfo'rmen var inte som nu. Det gamla_ ålderdomshemmet har för lagts till modernare lokaler och f. ö. är samhällsbilden betydligt olika den för 25 är sedan. Nu ödes högs samhälle vitt utbrett genom nybbhyggda kvarter, men även det gamla centrum har försökt hålla någorluhda jämna' steg med ut vecklingen och har pyntat upp sitt yttre till trevnad för dem, 'som här bygga och bo:' Till trevnade'n bidrar säkert också den allmänna livaktighet och det blomstrande affärsliv, 'som karaktäriserar det jubilerande municipalsamhället. De gamla. ”tyramnemas” efterföljare. ', vecklingen har också den under < der marknadsdagarna, liksom vid . försäljningen jämnt fördelad under Det' gamla byalaget existerar tenfråeans, lösning i " början aV sådan någon gång.. Omkring 1911 som ovan nämnts fortfarande och , :av ;ucuan lyasn. (illinjtnr m_ Ödçshögg kçmmpâähzliu, . \ ' för' år' sedan.__Av kantor Ric ' kardAJchanss'on. ' V ' . j . Den gamle veterinären. Några min* nesanteckningar av ArwidBrunnsA gård. ' ' ösjöpojke på 20talet. Av ombudsman' Hugo Brolin. ._ \ För 50 år' sedan Trollrlom på Kloolü berget m. m. I Hand'elsman Johanna.. En kraftk'vine 1:a i Ödeshög på 1800mtzlet. ver Ni ' ›' *i att ÖstgötaBladet_ i VÖ .deahög läses av 69 prat. dv hushållen? . j ' ^ VET N!” 7 att ÖstgötaBladet,,inöm Dels och Lysings härader' läses av 77 game; hushåll? VET Ni “ att ÖstgötaBladet inom sitt spridningsomröde lö ses' av 80 pumpar hals håüen? : _VV Dessa uppgifter, inhämi _i'acle och' kontrollerade , av AB Tidningssi'di'isfik, visar med all tydlighet att öSTfGÖTABLADET är den mest lästa tidning en inom ' I ' ' Ö DE 5 H Ö som? Deals och Lysings ' rader. , i Annonsenoil, Prenumerera! :i l hä håller årligen sin bystämma om de gemensamma angelägenheter, som kunna vara för handeln Byalaget består av ägarna eller arrendato rerna till gårdarna i Ödeshög' eller dess omedelbara närhet och, utgö res f. 11. av följande personer: Carl 'i Aug. Gustafsson, Gatugården, ord förande, Axel Samuelsson, Kloc' kargården, AXel . Jonsson, ,2 Söder gården, John Andersson, Riddar gården, Sven Bremer, Skattegår den, Tage Isaksson, Pilgården, Aii ton Edvardsson, Skattegården, Sture Orrenius, Orrnäs (för, Lyc kan), Karl Gustafsson, Öninge Ga tugård, Henning Holgersson, Ned re Gatugården, Eric Oscarsson, Lönebostället, Carl Tino Carlsson, Skrapegärden, Holger Samuelsson, Jeanneberg, Arvid Törnkvist, Bränncgârden, och Karl Lejon, Kråketorp (för Lillgårdenl. ' , ,Areal