Ödeshögs skyttegille

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

átc /,/ /24/ Historikx över Ödeshögs Skyttegille vid 50 års jubileum l9lå 42 Ödeshögs Skyttegille,som i dag kan se tillbaka på. en 50 årig verksamhet,bildades som man lätt kan uträkna år 1892.Några protokoll från denna tid finnas tyvärr ej att tillgå,men vi ha vänt oss till en som var med på den tiden,Herr Karl szelius,och han berättar följande: Den egentlige initiativtagaren till Ödeshögs Skytte gille var den numera avlidne infanterikaptenen vid IS,Grevell,som vid denna tid även tjänstgjorde som kontrollör Vid bränneriet i Åby Väster gård.8jälv blev han aldrig Gillets ordförande,då pastor Snällman vid föreningens bildande blev vald som dess förste ordförande,vilket inte många torde ha reda nå.Pastorn var själv icke aktiv,men hade ett brin nande intresse för allt som hörde till skjutning,även om han senare för bjöd att övningar ägde rum under gudstjänsttid.Hur länge pastor Snäll man fungerade som ordförande kommer inte tusan ihåg berättar Herr HzSEZZ Mozelius vidare,men nog var det väl sådär en 5 år alltid.Första tiden hade vi målare Rapps verkstad som paviljong och vad var naturligare än att Rapp blev materialförvaltare,och som sådan kom att tjänstgöra i hela 30 år eller fran till 1922.2ången kulen höstkväll när skjutningarna voro slut för säsongen,lovade han dock att nu fick det vara slut med hans tjänster,men när våren kom var han alltid den förste att söka reda på figurerna och sätta igång med skjutningarna:igen.Gevär ägde vi inga x själva,men hade sådana till låns från Svea Garde.4 svängtavlor hade vi och första söndagen i maj var alltid första skjutdagen,då fick inte finnas några förhinder,alla voro med och sen kköto vi varje söndag hela sommaren. “ . › Så långt Herr szelius och nu gora v1 ett hopp fram till år l904,då vi finna det tidigaste bevarade protokollet.De dess 2. förinnan ha troligen kommit bort vid Dr.Hemmings död.Dr.Hemming blev ju efter pastor Snellman den drivande kraften och vad han gjort för Ödes högs Skg.kan icke nog uppskattas.$om ett ringa tack för hans tjänster har styrelsen i dag lagt en krans på hans grav. När vi nu bläddra i de gamla luntorna från en gången tid finna vi att vid årsmötet 1904 bestämdes för första gången att in köpa telefon för skjutbanan.Vidare skulle varje pristagare vid tävlin gar av kontanta priser endast få uppbära hälften.Det övriga skulle fon deras för att åt enskilda skyttar inköpa mausergevär.Från detta årsmöte finnes också en paragraf vari bestämmes att Remmingtonserie kostar 35 öre och Hauserserie 60 öre,vilket tydempå att båda dessa gevärstyper användes.5ista gången remingtongevären omnämnes är omkr.l910. Åren 1905 till 1909 skymta förbi utan större händelser En och annan förändring sker kanske i styrelsen,men ordföranden är fort farande densamme.1910 konstatera vi med glädje att den gamle trotjäna ren Rapp tilldelas 50: för visat intresse.Han tänker nu tydligen göra alvar av sitt hot att avgå,ty samtidigt väljes en K.F.Carlsson till förrâdsförvaltare,men redan år 1914 är Herr Rapp på sin plats igen. 1915 blir ett betydelsefullt år.Då avgår nämligen den gamle trotjänaren Dr.Hemming,och väljas samtidigt som Gillets förste hedersledamot.Han efterträdes av Herr Fritjof Ahrên på ordförandeposten. Detta år ser det ut som om Gillet hade gott om pengar ty sekreteraren beviljas 25: i ersättning för sitt arbete.Kontrakt upprättas vidare mellan Godsägare Oskar Fredrikson,Jettingstad och Gillet vari Herr F. till Gillet uthyr skjutbanan avgiftsfritt i 17 år.En vackerhandling, som aldrig kommer att glömmas. 1916 får styrelsen i uppdrag att hos förbundsstyrel sen utverka ett hederstecken till Herr Rapp för lång och trogen tjänst och samtidigt får han nu i lön 125: årligen.19lö är man redo att åter sätta in ny telefon och kontroll över markörerna vid större tävlingar 3 skall göras effektivare.Året därpå kunna vi i kassaboken konstatera att Gillet i bank har inte mindre än 7149: efter ett rekordnetto på en enda fest med 4000:38.Saldot från 1918 visar dessutom endast 418:, Varför det måste ha varit ett verkligt gott ekonomiskt år. 1920.Karl Lejon efterträder F.Ahrên på ordförande posten och 1921 beslutar man att inköpa en dansbana.Tydligen är kassan nu dålig och skall genom fester förbättras.Vidare bestämmes att musik kåren som ersättning för lånta instrument skall 5 ggr.årligen gratis utföra,musik åt Gillet och en paragraf innehåller ett beslut om anord nande av en sjöresa.Denna resa företags också sedermera,men blev mycket stormig.Resan gick till Hjo och de flesta fingo offra frukosten till Vätterns fiskar. Herr Lejon avgår som ordförande 1923 och efterträdes av Herr Ivar Larsson,Tegneby.De följande åren förflyta lungt och stilla i styrelsen växla namnen.Gamla försvinna och nya komma fram och 1929 är Herr Larsson redo att lämna klubban till Herr Evert Nöjd.l93l talar en paragraf om att Gillet har erövrat Dals Harads 3k.förenings pokal för alltid och vidare beslöt man att teckna 25: till Dr.Hemmings gravvård. De olika göromálen vid sommarfesten samma år skola fördelas lika mellan styrelsens medlemmar,står det i en paragraf,Ett bevis så gott som något att inte styrelsen fått ligga på latsidan.Blinderingen skall repareras, 1932 gör Herr Seth Palmer en blixtvisit som 0rd förande och överlämnar klubban till Herr Göranson året därpå.Vid ett styrelsesammanträde nästa år är tydligen kassan på nollpunkten.Man be Slutar sig för att spara.Gör en del inskränkningar i skjutningar och höjer priset på ammunitionen.5taggar för ständigt medlemskap införas. 1935 har ekonomin inte repat sig varför man beslutar att inte anställa någon materialförvaltare.l stället skall någon av styrelsen ständigt vara med och hålla ordningBeslut om en genomgående reparation av skydds vallen och anskaffande av nya tavelstall finner gehör.l936 har tydligen ekonomin förbättrats avsevärt och man beslutar sig för att sälja dans 4. banan till bästa pris.3amma år startar korporationstävlingarna med stort intresse. T"velställens utökande från 4 till 6 ställ göres 1939 och därmed äro Vi inne på en ny eraför Ödeshögs Skg.med oron ute i Värl den och med kriget inpå våra knutar stiger nu medlemmsantalet snabbt. Från att under de närmast 10 åren ha hållit sig omkr.50 talet sticker det nu i höjden för att under 1940 kulminera med 252 medlemmar.Antalet avlossade skott följer också med och når samma år toppunkten 28361. Med förhoppningen att.Ödeshögs Skg skall kunna öka dessa siffror än mera och ständigt gå framåt,till glädje för oss och till gagn för vårt fosterland,stanna Vi så efter denna snabbfärd genom det förgångna haivseklet.