Ödeshögs yrkesskola 1928-1978

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

DANAGÅRD ÖDESHÖG Folkskollärare Sven Normell. skolans rektor. " deshögs yrkesskola 1928 _ 1978 EN MINNESSKRIFT sammanställd av Werner Falk Det första protokollet, som omnämner starten för »Ödeshögs kommunala skola för yrkesundervisning», är daterat den 21 dec. 1928. I detta utsäges att Ödeshögs Kommunalfullmäktige den 15 december samma år valt till styrelse för nämnda skola Handlanden Sigfrid Kullerstrand, Skräddarmästaren Vilhelm Karlsson, Plåt slagaren A. E. Göransson, Folkskolläraren Sven Normell och Ingeniör M. Brandstad. Av dessa valdes herr Brandstad till ord förande, Sven Normell till sekreterare och Vilh. Karlsson till kassör. Namnet på sko lan fastställdes och ett reglemente utar betades jämte övriga handlingar, vilka se nare översändes till Kungl. Skolöverstyrel sen för fastställelse. Detta har skett vid sammanträde den 20 jan. 1929. Då an hölls hos Skolrådet i Ödeshög om rätt att ,1,4 72%” år ;så /3 › A454” i* 041 * Maritim A. ;mama mg . _. är; / 'Jag Mr, 4.44, .a Munáaq: :I W?? (i: 23* mil; aa' yåøáL/ø r M_ få disponera en lärosal i gamla folkskolan. Efter ett år behövdes två lärosalar i sam ma skola, vilket också beviljades. Som förste rektor för skolan utsågs ende sökanden folkskolläraren Sven Nor mell den 5 jan. 1929. Till lärare i yrkes n'tning utsågs verkmästare Harry Jönsson, i räkning kantor Gunnar Andersson, samt i svenska språket rektor Sven Nor mell. Samtliga tillsattes med tjänstgöring t.v. Av tillgängliga kvitton framgår att timarvodet var 4 kr, att kassan för första verksamhetsåret balanserade på 475 kr, av vilket belopp materielen gick till 146 kr, att elevavgifter inflöt med 118 kr och att statsbidrag beräknades till 343 kr. Ter minsavgiften var i början 4 kr pr termin 1 huvudämne och 2 kr i biämne. , _ WL* _ _ ' iv , mami/w w". Aid/MM, ;i /åøg*i=Wi' 4,4 _xx/man vrågm. mamman /Aaamazá a :m ämnen/,2 gram”, arneman _. .447 Yes/:agg: Åmaáøc; * ' .: a I EL' i; 7,; “ r › 4, _ “I 3” L_ .. M nåd,214% här., Låter. Zäácana ram ar_ german »att aan *År/20425,, énwwrmr. “á 76” 'i ' ,r .. ?mg a, »WW ,M ,41.7% ,am M //lmw M foam; ?ånga åøáarøçzaaná/aaáms ica www mala: dm avfaw .ff/.åxå ' Ãrm rim/.a ?4 Y M.!M_ø((,,; . “s . råa.. Mr_ , 7 För läsåret 192930 antogs till lärare i yrkesritning i anslutning möbelindustri verkmästare K. Axén, Backasand. Man försökte också få statsbidrag för en kurs i tyska om 48 timmar, men en sådan kom aldrig till stånd vid denna tid. Givmildheten var stor. 1 dec. 1929 Överlämnades en gåva från Ödeshögs Gju teri .AB på 160 kr och en gåva från Nor diska Möbelfabrikerna på 62 kr. Från an ställda lärare överlämnades som gåva un der de tre första åren 562 kr eller lika mycket, som kommunen bidrog med un der samma tid. Först den 9 juni 1931 ut betalades ett arvode till skolans rektor med anspråkslösa 10 kr. Statsbidraget för läsåret 192930 uppgick till 430 kr. Under vårterminen 1931 infördes som nya ämnen engelska språket med folk skollärarinnan Hedvig Åberg som lärare och bokföring med bankdirektör Sven Johansson som lärare. Under hösten 1931 anställdes folkskollärarinnan Agnes Gun nar som lärare i engelska språket. För längt förordnande som rektor t.v. skulle anhållas för Överlärare Sven Normell. I oktober 1933 fick rektor ett förhöjt arvode från 10 till 15 kr pr år. Från detta år valdes till ordförande köpman Sigfrid Kullerstrand och till vice ordförande Hen ric Arvidsson. Under höstterminen 1935 utsågs lärare Walter Ljungqvist till sekreterare och fö reståndare för Ödeshögs kommunala sko la med ett arvode av 15 kr. 1 svenska språ ket och i engelska anställdes fil. stud. F 01 ke Thunborg och i räkning folkskollärare Walter Ljungqvist. Eftersom rektor Sven Normells förordnande utgått den 30 juni 1936, beslöt styrelsen att from. läsåret 193637 t.v. söka nytt förordnande för honom hos Kungl. Skolöverstyrelsen. Som ny lärare i engelska språket utsågs folkskollärarinnan Karin Ekvall. Som lärare i räkning tjänstgjorde from. höstterminen 1937 folkskol läraren Eskil Lindholm, i ämnet maskin ritning ingenjör Herman Högberg och i ämnet möbelritning herr Ruben Anders son. Fr. om. läsåret 193839 tjänstgjorde skolkökslärarinnan Astrid Bergh i en dub belkurs av husligt arbete. Hennes arvode var 2:25 kr pr timme, men statsbidraget för henne var endast 1:50 pr timme. För övriga lärare var statsbidraget 2:25 pr undervisningstimme. För året 192937 be talade lärarna tillbaka ett belopp, som motsvarade det kommunala årliga bidra get till skolan. From. läsåret 193839 arvoderades lärarna blott med 3:50 kr pr timme för kunskapsämnen, for övnings ämnen betalades bara 2:25 kr pr timme. Rektorn hade fortfarande ett årsarvode av 15.“ kr. Statsbidraget hade undan för undan stigit och uppgick för läsåret 193738 till 789 :60 kr. Lärarna var desamma som tidigare, men ämnena fördelades något olika på lärarna mot tidigare. Sålunda ha de Walter Ljungqvist handelsbokföring, rektor Sven Norrnell fyllnadstimmar i 6 ämnen men i huvudsak engelska och svenska språket samt fröken Astrid Bergh husmoderskurs 1 och 11. För läsåret 193839 balanserade rå kenskaperna på 2.367 kr, av vilket belopp lärararvodena uppgick till 2.088 kr och rektors arvode till 30 kr. Elevinkomsterna uppgick till 484 kr och kommunen synes ha bidragit med 36154 kr och statsbi draget uppgick till 1.414160 kr. Till lärar na kom folkskollärarinnan Lisa Jeppsson, som undervisade i två kurser. Från detta läsår var Wilhelm Carlsson både ordföran de och kassör för skolan. _2_ i 1 i › i i DET ARBETAS FÖR FULLT I ÖDES HÖGS YRKESSKOLA. Handelskursens elever gnuggas nu som bäst i dubbel italiensk bokföring, räk ning mm. Ödeshögs kommunala yrkesskola har i dagarna börjat höstterminen, och arbetet pågår nu för fullt. Vi hade häromkvällen tillfälle att göra ett besök för att taga sko lan i närmare skärskådande. I det stora upplysta klassrummet i Gamla skolan höll skolans rektor Sven Normell som bäst på att inviga eleverna i bokföring ens mysterier, och de löpande affärshän delserna i en detaljhandel lågo till grund för arbetet, som bedrevs med synnerligt intresse. På särskilda listor fördelades ele verna de olika affarshändelserna under da gen, och allt skulle bokföras. Hr Nonnell upplyster att det är den dubbla italienska bokföringen som ge nomgås under handelskursen. Denna form för bokföring torde numera i de flesta fall vara utbytt mot den enkla bokföring en, men den dubbla italienska ansåg hr Nonnell vara mera överskådlig och mera klarläggande för bokföringens principer. Denna kurs skall man hinna med nu un der höstterminen, varefter eleverna på vårterminen fortsätta med studier av svenska språket med affärsskrivning i form av affärsbrev och handlingar som tillämpning. Ha eleverna tillgodogjort sig den förelagda kursen bör det inte bli nå gon nämnvärd svårighet att klara den egna b okföringsfrågan. På ett bord i klassrummet ligger en stapel läroböcker i handelsräkning, och för detta ämne har anslagits en kväll i veckan. För närvarande sysslar man med att friska upp kunskaperna från föregåen de skolgång, men sedan börjar en ingåen de kurs i procenträkning med tillämpning på en mångfald transaktioner, som kunna förekomma inom affärslivet. Så blir det beräkningar av kursändringar på obliga tioner och aktier, övningar i förvandling till och från utländska mynt mm. och in te heller i detta ämne torde arbetet try ta för eleverna. Det är nästan en jäktig arbetstakt, men ingen vill bli efter, och man försöker så långt det är möjligt klara sina uppgifter på egen hand. Kursen 'i handelslära handhaves av köpman Folke Löf. Läroboken som an vändes innehåller en mängd kapitel, som behandlar allt vad till handeln hörer. För närvarande är man i full gång med studiet av aktiebolag, ekonomiska föreningar, kommanditbolag mrn. dylikt, men sede mera få eleverna lära sig varukalkyleringar och annat som en affärsman bör kunna. Till detta ämne hör också övning i text ning, och många elever tycks ha goda an lag i den vägen. En stor stapel ritbräden skvallrar om att man också sysslar med teckning och målning. Det är övning i re klamteckning, som eleverna här få, och detta ämne torde i hög grad intressera, då det alltid är roligt att pröva sina an lag att hantera färgkritoma och pen seln. Man får vid ett besök vid kurserna ovillkorligen den känslan att här uträt tas något mycket värdefullt, och att den na skola både har fyllt och kommer att fylla en stor uppgift för samhällets och traktens ungdomar. Tack vare att sko lan är statlig och kontrolleras av skol överstyrelsen erhålles betydande statsbi drag, vilket gör att eleverna här få just den undervisning som passar dem för en mycket ringa terrninsavgift. Skolan har också tillvunnit sig allmänt erkännande och hr Normell meddelar att man nu får förfrågningar från nya elever redan långt .innan terminerna börja. Kurserna bli också fulltecknade, vilket är en god re kommendation för skolan. _3_ De nu pågående kurserna äro ett led i de över hela landet av Sveriges köpman naförbund startade kurserna för yngre affärsanställda, och till vilka kursplaner na utarbetats av Skolöverstyrelsen i sam råd med köpmannainstitutet. Skolan kommer emellertid att under nästa läsår fortsätta med kurser inom några av de mest representerade yrkena i orten. Ödeshögs yrkesskola, som är den näst äldsta av detta slag i länet, är nu 14 år gammal. Under senare år ha sådana sko lor inrättats i städer och större samhäl len i hela Östergötland, Och helst säkert har denna skoltyp framtiden för sig då den lämnar möjlighet för uppväxan de att erhålla undervisning på tider, som* icke inkräkta på annat arbete, då under visningen är förlagd till kvällarna. Många äro också de elever, som efter slutade kurser vid yrkesskolan fortsatt sin utbild ning vid någon annan yrkesutbildande skola och nu ha goda platser. Östgötabygdens tidning mând. den 8 sept. 1941 Under läsåret 194041 minskade verk samheten inom yrkesskolan. Sålunda tjänstgjorde bara Sven Norrnell, Walter Ljungqvist, Herman Högberg och köpman Folke Löf, den sistnämnde 33 timmar un der vårterminen. Statsbidraget uppgick till blott 46530 kronor, elevavgifter till 276 kr och det kommunala bidraget till 184 kr, vartill kom en gåva på 50 kr från Lysings köpmannaförening. Från detta läsår erhöll lärarna 4 kr pr undervisnings timme igen. Under läsåret 194243 utbetalades i lärarlöner 1.344 kr, men lärarna inbetala de som gåvor till kommunen 206 kr. Rek torsarvodet höjdes till 60 kr. Elevavgif terna uppgick till 352 kr_ Hela räkenska perna balanserade på 1.697 kr med 902 kr i statsbidrag på lärarlönema. Som ny lärare tillkom under hösten 1942 fabri kör RaskAnderssen, men han tjänstgjor de bara under denna termin. Under läsåret 194344 skedde bara små förändringar. En ny lärare, S. A. Granström, anställdes men bara för vår termin 1943. Lärarersättningarna är boka de till 3:50 kr pr timme, men gåvor på 115 kr har tillförts skolan från de tjänst görande lärarna under året. I beloppet ingår också 50 kr från ÖdeshögsVerken AB. Tre nya lärare finnes noterade från höstterminen 1943, nämligen ingenjör Clas Bäckström, fil. kand. Gösta Nilsson och Carl A. Kempe. Fortfarande är skräddare Vilhelm Carlsson både ordförande och kassör i styrelsen för skolan. Rektor Sven Nonnell är sekreterare. Hans förordnande som rektor har förlängts till den 30 juni 1946. Till styrelsen hör också köpman Folke Löf och plåtslagare A. E. Görans son. Landsñskal Eric Holmstedt var av Kungl. Skolöverstyrelsen förordnad att vara inspektor för skolan from. den 1 juli 1931 t.v. För läsåret 194546 nyvaldes köpman Folke Löf till ordförande och diSponent Henric Arvidsson till vice ordförande, medan Sven Normell blev både sekre terare och kassör. Ny i styrelsen blev ur makaren Ola Green. Verksamheten i sko lan var nu ovanligt liten. Endast en kurs i bokföring på 48 timmar var anordnad med rektor Sven Normell som lärare. Men från hösten 1946 har fru Zäta Nitsborn varit anställd som textillärare med kurser i klädsömnad för äldre. Hösten 1948 tjänstgjorde också skolkökslärarinnan Ma ja Nilsson i en kurs för äldre elever i hus ligt arbete. Rektorns arvode har nu sti git till 150 kr pr år. Fr.0.m. läsåret 194849 är kommunal ordförande' Carl A. Gustafsson förordnad av Kungl. Skolöverstyrelsen att vara in spektor tv. för skolan. Rektor Sven Normell har fått sitt för ordnande som rektor för skolan förlängt till den 30 juni 1951. Avlöning till fru Zäta Nitsbom för två kurser i sömnad och till en längre kurs för äldre i husligt ar bete, hållen av Maja Nilsson, gick till 1.232 kr. I statsbidrag inflöt 724 kr, i gåvor 86 kr, i elevavgifter 172 kr, varför kommunen fick bidraga med resten 693 kr. Några stipendier till elever utgick ej. Verksamheten under läsåret 194950 var ovanligt svag. Endast två kurser med fru Zäta Nitsbom som lärare var anord nade, varför staten för detta läsår bara uppgick till 1.085 kr. Nästa läsår skedde en liten uppryck ning. Sömmerskan fru Maja Wagell höll två längre kurser i klädsömnad för äldre och ingenjör Herman Högberg en kurs i yrkesritning i anslutning till järnindustri. I statsbidrag inkom 760 kr, i gåvor 158 kr, i elevavgifter 304 kr och i kommunalt bidrag 954 kr. Arvodet till rektor hade fördubblats till 300 kr, och avlöning till lärare 1.272 kr. _5_ Under läsåret 195152 utökades anta Utgifter: ÖDESHÖGSHERRAK LAGAR GOD titeln bäste sockerkaksbagare. Börjesson let kurser till sex. Fru Maja Wagell håller Avtömng un lärare 3960:00 MAT LANDSFISKALEN RAGGMUNK lägger Vlsserhgen an mest pa smaken, me två kurser i sömnad för äldre är l80 tim Awode till rektor 300;00 \ SPECIALIST dan Qarlsson gagnar srtt intresse att for mar, skolkökslärarinnan Margareta Ihr Stadigv. undervisningsmateriel 176200 : Egäålteåkikaliägn?åp:gnuåäfråffäüiålâ k (in 5 á 150 tjmmêr llhêusiauigsrrsoi gorâmâlåâåimatenel Ödeshögs kommunala yrkesskola har enjvaggaâjir han Siomfönjust. mal for man? fruf,M2.lät§ m1: nktn Sven m OS ' många strängar på srn bäge och har ofta »STÄMNINGEN» blir alltid god när magkmSknvmng rom ;EPC red ärm, a_ KIOHOI 5274102 en slående nyhet att komma med.V1m1n landsñskal Laike serverar Sina snart Norma] en kgrs lbok ?Ung “560286 kar . nas när för några är sedan skolan, med sin världsberömda mggmunkar, varvid han non' 1.3mt8bldrag beräknats k' I” 1 uppslagsrike rektor, tog initiativet till synes nämnare till som svarande än åkla_ elevavglfter 783 kr 00h P1: Oilmille? InkOmSteri en bOkfÖringSkUIS i samråd med KÖP' gare. Arne Nelson lär ha fått anbud från de] Shine omäma 221% I' araruorâä Elevavgifter 98250 mannüförbundet, Vilken kurs 23V genllUd Radiotjänst att efterträda »Bullen», men och ersattnmg till vaktmästare uprågar 915 Mateñelavgifter 52:00 över hela Sverige och fick många efter Vi tror att pannkaksexperten urmakarm_ 3060 kr' Sênzmanlagt undervlsa es StatSbidfag 2.028500 följareilandet' O. Green med sin Professorslika grund elever (detta lasar' 1: d hu Gåvor och kommunalt bidrag 2.211 :52 NU SENAST är det matlagningskursen lighet ligger närmare engagemanget_ Vem yrklåståggrgfllidlgdçllgsleds;§56 6159558 Kronor 5274:02 för herrar som vunnit Sådantmtresse från som lagar den bästa desserten vill sign. till åtalas! in! uträtta?? i. i'm e? tematren; båém .tears ü' . eleverundli new. maine; ' _ stake: “i 7753225157_le I WG ewa' : , Sali; _ _ *50351230 'raresr' . _ :Write kr remsa* saa* LW 'i massan “7 . 53W? :snett * w _ life's? 'reaaa L mer: det starka könet att man fick taga in flera deltagare i gruppen än som vanligt. Ar betet pågâr måndagar och fredagar, var vid grupp 2 på fredagar och grupp 1 på måndagar. Den sistnämnda har fått taga extrakvällar till hjälp för att hinna med. Det riktiga hade varit att grupp 2 blivit grupp 1, för de är i alla fall de förste, men . . . . . DET ÄR NATURLIGT att sign. dväl jes i grupp 2 där de verkligt kunniga mat lagama finnas. Det ryktas om att fröken Margareta Irbäck, som på ett ypperligt sätt leder kurserna, inte är rädd att taga en ledig kväll; vem av deltagarna i grupp 2 hon tillsätter till vik. i andra gruppen klarar han situationen. DE DUKTIGA MATLAGARNA kata logiseras enligt följande: när man vid den avslutande supen pä kurskvällarna lägger upp det nya programmet är det med för med sin medfödda blygsamhet slippa re dogöra för. Vi tänker nu närmast på ka trinplommonsufflen. Den skickligaste ser vitören och den främste i diskbaljan är C.E. Karlsen, men så lär han tjuvträna hemma hos Märta. Lars Wissman är nr 1 som potatisskalare och den ilinkaste sandwichuppläggaren är Arne Fornö. Hans smörgåsbrickor är så läckra att den kan inspirera varje konstnär till stordåd. Folkskollärare Sven Norrnell, har som skolans rektor börjat att besöka grupp 2 för att lära där! Han utnämndes vid för ra kurskvällen till »såskopp», men skall detta vara kritik att han är såsig i arbetet är det fullständigt fel. Han kommer när mast, av arbetet att döma, som inspektör d.v.s. smakar av maten vid supén. Och där är han både den förste och främste. DE GIFTA MÄNNEN i kursen har nog 4 . tagit sig vatten över huvudet; flera ha re ;Game .7 vånad häpnad fr. Irbäck lyssnar pa veterr dan fått hat om att de kan få övertagaj ' :ewa : när Arne Holstedt när han beskriver mat matlagningen i hemmet_ Ungkarlama där_ : lêiüjdlå rätter. »Finns det verkligen sådan matkun skap bland männen?>› säger hennes blick tydligt nog. Somliga har utbildat sig på speciella rätter och då tänker vi närmast på majonäsexperten Håkan Johansson. Hans majonäs kan ej beskrivas, den skall smakas. Gösta Börjesson och »underhåll ningsdetaljen» Folke Carlsson tävlar om emot synes taga kursen som en merit vid giljarfärderna: visst är det bättre ha en make som kan laga god mat än en som bara öser i sig vebränd välling eller vid bränt thevatten. Haken Den 19/1] 1951 _7, Den 1 september 1951 begärde styrel sen för Ödeshögs kommunala skola för yrkesutbildning nytt förordnande för sko lans rektor Sven Normell att under tiden 1 juli 1951 30 juni 1955 vara rektor och föreståndare för nämnda skola. Läs året 195152 skulle anordnas 2 kurser i hushållsgöromäl för herrar med skol kökslärarinnan Margareta* Ihrbäck som le dare, 2 avdelningar »Bokföring för äldre» med rektor Normell som lärare och 1 av delning »Maskinskn'vning», till vilken an togs som ny lärare fru Märta Carlsén. Timarvoden till samtliga lärare fastställ des till 6 kronor. Hitintills hade eleverna betalat 6 kr pr termin men from. detta läsår höjdes det ta belopp till 7:50 kr eller för läsår 15 kronor. En ny kurs i ämnet »Sömnad för äldre» anordnades också med fru Maja Wagell som lärare. För 1952 omvaldes till ordförande köpman Folke Löf och till vice ordföran de disponent Henric Arvidsson. Styrelsen beslöt att from. läsåret 195253 höja lärarnas timarvode till 8 kr. En elev, som deltagit i höstens matlagningskurs och var skyldig 30 kr för materiel, kunde ej an träffas, varför skulden avskrevs. För första gången antogs nu i oktober 1953 skolkökslärarinnan Hedvig Ek som lärare i ämnet hushållsgöromäl för herrar, en kurs som anordnades läsåret 195354. För året 1954 nyvaldes unnakarmäs tare Ola Green till ordförande, sedan hr Folke Löf avsagt sig omval. Disponent Henric Arvidsson kvarstår som vice ord förande. Till ny lärare iämnena maskin skrivning och stenograñ valdes fru Maj Britt Lundgren. Övriga kurser detta läsår var en sömnadskurs om 120 timmar, 2 sömnadskurser om vardera 90 timmar, tvâ kurser i hushållsgöromål för manliga elever om vardera 75 timmar, en kurs i engelska om '60 timmar samt en kurs i textning, plakatmälning och skyltning om 60 timmar., _8_ Staten för detta läsår slutade på 7.080 kr, varav 6.780 kr gick till arvode till rektor och lärare. Statsbidrag beräk nades till 3.657 kr och elevavgifter till 900 kr, varför kommunen skulle få bi draga med resten 1.523 kr. Som ny lärare i engelska antogs folk skollärarinnan Gunhild Bergman, in an ställd i detta ämne vid Ödeshögs folksko la. PIONJÄRVERKSAMHET I ÖDESHÖG Yrkesskoleverksarnheten i Ödeshög är av gammalt datum och har som upprinnel se den aftonskola som ibörjan av 1920 talet startades av Ödeshögs hantverks förening. Så småningom blev aftonsko lan »Ödeshögs kommunala skola för yr kesundervisning» och som rektor tillsat tes folkskollärare Sven Normell, som re dan från starten varit engagerad som lära re. Ödeshögsskolan är en av landets första dylika och har bedrivit en pionjärverk samhet, som fått stå som förebild även för andra liknande skolor, och största för tjänsten härav tillkommer hr Normell, som under hela tiden ägnat skolan och dess utveckling all tänkbar omsorg. När han nu på grund av ohälsa tvingats av säga sig rektorskapet kan han se tillbaka på en väl utförd uppgift, som varit till stor nytta för de ungdomar och även äldre, som under årens lopp anlitat sko lans undervisning. ÖstgötaBladet 31/8 1 955 REKTORSSKIFTE l YRKESSKOLÅN Som tidigare meddelats har styrelsen för Ödeshögs kommunala skola för yrkeSun dervisning, som dess officiella namn ly der, till rektor from. höstterminen 1955 antagit folkskollärare Lennart Lundgren efter folkskollärare Sven Normell, som på grund av sjukdom avsagt sig uppdraget. Hr Lundgren är född i Huskvarna. Efter realexamen därstädes och några års kon torsanställningar genomgick han folksko leseminariet i Linköping, varifrån han ut examinerades 1950. Därpå följde ett års tjänstgöring i Halland och sedan 1951 iÖdeshög. När Ö.Bl. kontaktar honom för att höra något om de närmaste planerna i yrkesskolan, konstaterar han att planer na för hösten redan utarbetats vid hans engagerande och att de'r sålunda ej varit mer än en del rutina e att göra. Jag har sålunda ej hunnit sätta mig så mycket in i arbetet ännu, säger hr Lundgren. Nu gäller det först och främst att komma igång och ordna de kurser, som redan finnas. Under tiden får man väl litet grepp om arbetet och kan se om något nytt kan komma till. Någon särskild erfarenhet av denna skolform har jag ej med undan tag för att jag en gång i tiden själv anlitat yrkesskolan hemma i Huskvarna för en bokföringskurs. _9_ Hur kursprogrammet för den komman de säsongen skall se ut är f.ö. ej bestämt ännu, fortsätter hr Lundgren. Det beror ju på hur många anmälningar som inkom ma till resp. kurser, varför det först ef ter uppropet, som hålles i kväll, fredag, kan närmare överblickas. Nytt för året är emellertid en planerad matlagningskurs för damer om 75 timmar. Det kan ju tän kas att en del, som varit borta från mat lagningsarbetet några år, önskar bättra på sina kunskaper från skolköket, och då blir denna kurs ett bra tillfälle. För man liga elever har redan tidigare dylika kur Under 1955 avled disponent Henric Arvidsson, varför styrelsen utsåg till vice ordförande plåtslagare Erik Göransson. Staten för läsåret 195556 balanserade på samma belopp som föregående år 7.080 kr. För första gången är arvodet till rek tor utbrutet ur lärarersättningen, 300 kr. Det synes som om fröken Gunhild Berg man flyttat från samhället, eftersom kan tor Bertil Östman anställes som lärare i engelska språket. Den 24 augusti 1955 föredrogs en skri _ velse från rektor Sven Normell, att denna på grund av nedsatt hälsa ej önskade nytt förordnande som rektor för Ödeshögs kommunala skola för yrkesundervisn'mg. Efter annons i ÖstgötaBladet valdes nu ende sökanden folkskollärare Lennart Lundgren för tiden 1 juli 1955 30 juni 1959 och anhöll samtidigt hos Kungl. Överstyrelsen för yrkeSutbildning om för ordnande för denne. Rektorsarvodet höj des också från 300 kr till 800 kr pr år. _10_ ser pågått och även i år planeras en dy lik, som i så fall förlägges till Boets skola. I övrigt blir det som förut sömnadskurser, maskinskrivningskurs, fortsättningskurs i engelska samt en kurs i plakatmålning och skyltning. Vad lärarkrafterna be träffar är ej allt klart ännu i sömnads kurserna är det dock klart, att ombyte sker. Fru Maja Wagell har på grund av bristande tid avsagt sig och i hennes stäl le rycker skolans slöjdläran'nna, fröken Ström in. ÖstgötaBladet 31/8 1955 Till ledamot i styrelsen nyvaldes nu fru Hedvig Ek, som förut varit suppleant. Vid nästa sammanträde i styrelsen den 2 september 1955 beslöts att hos Ödes högs kommunalnämnd hemställa att sko lans förre rektor måtte få tilldelas någon form av utmärkelse, tex. Pro Patria, som tack för många års arbete i yrkesskolans tjänst. Eftersom f. rektor Normell avled strax efteråt, synes han ej ha fått någon utmärkelse, även om den tillstyrktes av kommunalnämnden . Under läsåret 195556 anordnades föl jande kurser: 3 kurser i sömnad med bla. slöjdlärarinnan Hjördis Ström som lärare, 2 kurser i hushållsgöromål för kvinnliga elever om vardera 75 timmar, 1 kurs i maskinskrivning och stenograñ med fru MajBritt Lundgren som lärare, 2 kurseri , engelska med folkskollärare Rune Hede m0 som lärare samt 1 kurs i textning och plakatmålning samt skyltning om 60 tim mar. ÅRSAVSLUTNING 1 YRKESSKOLAN Ett 50tal elever i årets olika kurser. Som vanligt hade den manliga matlag ningskursens elever gjort sitt bästa för att' Övriga elever jämte anhöriga och inbjud na skulle få ett så festligt mottagande som möjligt. När alla placerat sig vid de dukade långborden, höll hr Lundgren ett hälsningsanförande och meddelade ovan nämnda redogörelse om verksamheten. Fru Florence Johansson bjöd på piano musik och så var det dags för hr G. Malm att å matlagningskursens vägnar bjuda till bords. Fru Hedvig Ek, som lett un dervisningen i skolköket, kunde med lugn inleda vandringen till »buffén», ty där fanns mycket gott att hämta, läckert och vällagat, som orde lärare och ele ver i matlagningskursen all heder. Det kunde också kyrkoherde C. Magnusson med gott samvete konstatera, när han se dan på de församlades vägnar tackade för maten och även tackade yrkesskolans övriga lärare och elever för det goda ar bete, som nedlagts under året. Om det goda resultatet vittnade inte. minst den uppvisning, som sömnadselevema gav un der sin lärarinna, fru Maj Wagell,ledning. Matlagningseleverna hade varit generö sa' med materialet och följdaktligen fanns det åtskilligt av »överblivna styc ken», som med biträde av hr Olle Carls son, Häggestad, van och talför auk tionsropare, försåldes. Det var också lottförsäljning i stor skala med åtföljan de utdelning av tårtor innan kyrkoher de Carl Magnusson å skolstyrelsens väg nar utdelade elevernas premier enligt ne danstående förteckning. Så var det elevernas tur att blomster hylla sina lärare, en ceremoni, som delvis skedde på Churchills tungomål, fast det visst inte tydde på att resultatet vunnits under svett och tårar. Man fick under kvällens lopp t.0.m. höra »011, my darling Clementine» på samma språk. Så nog hade engelskkursernas elever hunnit med en det. Till den ovannämnda redogörelsen över verksamheten hörde också litet framtidsplaner. Nästa läsår planerar sålun da yrkesskolan två engelska kurser om vardera 90 timmar, en engelsk kurs för butikspersonal om 60 timmar, tre ma skinskrivningskurser om vardera 60 tim mar, en grundkurs i svenska om 60 tim mar, en grundkurs i handelsräkning om 60 timmar, två kurser i klädsömnad om vardera 105 timmar, en kurs i yrkesrit ning, en traktorkurs och en kurs i motor och bilteknik om vardera 60 timmar samt en fortbildn'mgskurs i matlagning om 40 timmar. Följande elever tilldelades premier för flit och kunskaper under läsåret 1958 59: Engelska 1 a: Tage Isaksson, Gunborg Malm, Ingrid Gustavsson, Sigbritt Krus. Engelska 1 bf Monica Heder, Lizzy Persson. Engelska ll: Astrid Netzel, Florence Johansson, Märta Karlsson, Märta Anders son, Ove Karlsson. Tyska: Greta Halldén, Gunnar Kajling. Bokföring: Kerstin Karlsson, Charlotta Karlsson, Ove Andersson, Yrkesritning: Bengt Andersson, Skor peryd, Kenneth Conradsson, Stellan Thur. Maskinskrivning 1: Bengt Andersson, Lennart Kroon, BrittMari Hjertstedt, Birgit Gustavsson, Siv Gustavsson. Maskinskrivning ll: Jörgen Nilsson, Laila Johansson, Monica Karlsson, Ulla Britt Ståhl, Barbro Svensson.. Klädsömnad I: Gun Andersson, Elna Maj Disell, Irene Lilja. Klädsömnad ll: Brunhllde Hader, Ann Marie Kampner, AnnaGreta Frisk, Anita Dahl. Klädsömnad, forts.: 'AnnaLisa Karls son, Aina Karlsson, Lillemor Johansson, Linnéa Andersson. __11_ Ödeshögs kommunala yrkesskola kan glädja sig åt ett fortsatt stort intresse från allmänhetens sida, vilket framgår av den redogörelse, som skolans rektor, folkskol lärare Lennart Lundgren, kunde lämna vid årsavslutningen på fredagskvällen i Godtemplargårdens gillessal. Ej mindre än 151 elever har varit engagerade i skolans verksamhet under den nu gångna songen, fördelade på 14 kurser om sam manlagt 1.120 timmar. Därav har 87 ele ver deltagit i kurserna inom handel och kontor med 630 timmar, 53 elever i kurser inom husligt arbete om 430 tim mar samt 11 elever i yrkesritning om 60 timmar. _12_ ,h Den 27 januari hade inkommit nytt förslag till reglemente, vilket antogs. På förslag av Kungl. Överstyrelsen för Yrkes utbildning beslöt styrelsen nu 'andra sko lans namn till Ödeshögs kommunala yr kesskola. Ett förslag förelåg att deltaga i en hyllning för överdirektören och chefen för Kungl. Överstyrelsen för Yrkesut bildning, som .fyller 65 år den 20 maj 1956. Förslaget avslogs. Hos kommunal fullmäktige skulle begäras rätt att få in köpa 1 skrivmaskin och 1 blankettskåp åt rektor. För läsåret 195657 fastställdes en stat, som balanserade på 9.390 kr. Lärar lönerna är Upptagna till 6.810 kr, rektors arvodet till 920 kr, undervisningsmaterial till 1.750 kr. På inkomstsidan märks stats bidrag med 6.240 kr, beräknade elevavgif ter 1.000 kr, och sedan återstår det för kommunen att tillskjuta 3.150 kr. Men det är också ganska många kurser som an ordnas, nämligen 11 stycken. 2 kurser i klädsömnad för äldre om vardera 90 tim mar, 2 i hushållsgörornâl för kvinnor om vardera 75 timmar, 1 kurs i maskinskriv ning om 120 timmar, 1 i stenografi, 2 i engelska, 1 i bokföring med deklaration och 1 itextning och plakatmälning, samt liga om 60 timmar, samt slutligen 1 kurs i barnavård på 30 timmar. Till lärare i bokföring med deklaration utsågs bank kamrer Arne Fomö. En kurs i matlagning med fru Hedvig Ek som lärare förlades till Boets skola. Eftersom hr Arne Fomö på grund av bristande tid avsagt sig att vara lärare i 'bokföring mrn. antog styrelsen kamrer Yngve Olsson till denna tjänst för läsåret 195657. För samma tid inköptes genom rektor Lundgren 2 skrivmaskiner. Nya un dervisningsplaner för fortbildningskurser i matlagning samt kurser i bamavård god kändes och begärdes godkända av Kungl. Överstyrelsen. Rektor fick i uppdrag att hos bilverkstädema i orten undersöka om intresse fanns för körkortskurser och bil kunskap. Hos kommunalfullmäktige an hölls om ett extraanslag på 540 kr till pre mier för flit och kunskaper åt elever i kurserna under läsåret 195657. Rektor fick i uppdrag att utarbeta förslag till för delning av premierna. För läsåret 195657 utökades kurserna till tolv, nämligen 3 i engelska, 2 i kläd sömnad för äldre damer, 2 i hushållsgöro mål för kvinnor, 1 i maskinskrivning, l i stenografi, l i bokföring och deklaration, 1 i textning och plakatmålning och 1 i barnavård. De flesta kurser omfattar en tid av 60 timmar. Staten för läsåret 1956 57 höjdes en del. Den kom att balansera på 12.230 kr, varav lärarlöner uppgick till 7.800 kr, arvode till rektor 1.040 kr och viss undervisningsmateriel 1.500 kr. På in komstsidan kom beräknat statsbidrag 6.669 kr, elevavgifter 1.300 kr och resten underskott att täckas av kommunen 4.261 kr. Rektorns förslag om fördelning av pre mier till eleverna antogs. »Till elever i kurser, som omfattar minst 60 tm., ut delas premier dels på 15 kr och dels på 10 kr med undantag av matlagningskur ser. För 15 kr i premier fordras att elev bevistat minst 90 % av kurstiden och visat flit och framsteg, för 10 kr i premie for dras att elev bevistat minst 80 % av 'kurs tiden ,och visat flit och framsteg». Om dessa villkor uppfylles, beräknas anslaget räcka till 2 premier a 15 kr och 3 premier á 10 kr för varje kurs. Under våren 1957 anordnades en kurs i skötseln av traktorer och lantbruksmaskiner med förman Len nart Tilly, Ödeshög, som lärare. Han till erkändes 140 kr i reseersättning för denna kurs. _13_ ÅRSAVSLUTNING I YRKESSKOLAN 16 olika kurser med sammanlagt 161 ele ver under gänget läsår. Ödeshögs kommunala yrkesskola av slutade på måndagskvällen läsåret med sedvanligt samkväm, som denna gång för lagts till Godtemplargårdens gillessal. Efter ett par musikstycken på violin av fröken Ulla Östersjö och folkskol lärare Bertil Nises till pianoackompanje mang av fröken Runa Östersjö hälsades elever och inbjudna. Därefter talade kyrkoherde Magnusson och konstaterade att yrkesskolans årsavslutning utvecklats till en stor högtid, som präglas av glädje Över arbetet, som ligger bakom, och som det också är en glädje för de inbjudna att få vara med på. Det sägs att människorna nu för tiden saknar arbetsglädje och mest intresserar sig för TV:n, sommmar stugan . . . . . _14_ Yrkesskolan seglar nu av allt att döma i medvind. Inte mindre än 14 kurser an ordnades under läsåret 195758. Utöver de vanliga ämneskurserna korn nu kurser i tyska med ingenjör Walter Cohn som lärare och en kurs i porslinsmålning på 40 timmar med fru Ruth Kullerstrand som lärare. Den sistnämnda kursen skulle ske som studiecirkel och bekostas med stats medel, kommunalt bidrag och elevavgif ter. Staten för detta läsår balanserar på 16.410 kr, av vilka 10.000 kr är beräkna de till lärarersättningar, 1.170 kr till rek torsarvode och 1.500 kr till inköp av in ventarier. På inkomstsidan märkes stats bidrag 7.500 kr och elevavgifter 1.600 kr. Resten 7.310 kr fick kommunen stå för. Eleverna i en matlagningskurs för her rar, vilka hade ordnat en supe vid avslut ningsfesten våren 1957, fick 60 kr som hjälp till matkostnaderna. Även fröken Maj Knutsson, Ödeshög, fick 10 kr för att hon förhöjde trivseln vid festen med sång. Under hösten 1957 inköptes ge nom rektoms försorg 4 skrivmaskiner, vilka ej fick kosta Över 1.600 kr. Under läsåret 195859 anordnades inte mindre än 18 kurser. Utöver de vanliga kurserna kom nu en kurs för butiksper sonal, en för detaljhandelsbokföring, två för bokföring, 1 för lantbruksbokföring, 1 för maskinritning och 1 för bakning. De flesta kurserna var på 60 timmar. Den 28 mars 1958 lämnade yrkessko lestyrelsen ett förslag på ett yrkesråd. Skolstyrelsen hade begärt detta. Förslaget blev: Ordinarie ledamöter: Fabrikör Sven Kajling Plåtslagarmästare Erik Göransson Skolkökslärarinnan Hedvig Ek Köpman Folke Löf Verkmästare Erik Johansson Suppleanter: Verkmästare Per Loord Urmakare Rune Green Fru Sara Isaksson Bankkassör Lars Eliasson Ingenjör Stig Lage Detta läsår balanserade räkenskaperna på närmare 18.500 kr, av vilken summa största beloppet 13.338 kr gick till av löning av lärarna. Lokalkostnaderna gick till 1.757 kr och 540 kr redovisades som premier till elever vid kursavslutningar. Mest användes de tidigare lärarna, men som ny redovisas folkskollärare Birgitta Erre som lärare i en handelskurs i tyska för nybörjare. Ingenjör Stig Lage var lärare för en kurs i yrkesritning på 60 timmar. Under arbetsåret 195960 ombildades yrkesrädet påföljande sätt: 1. Jordbruk och skogsbruk Sture Orrenius, godsägare Harry Durefeldt, länsskogvaktare 2. Industri och hantverk Erik Johansson, verkmästare Stig Lage, ingenjör Per Loord, verkmästare Rune Green , unnakare Erik Göransson, plåtslagarmästare Sven Kajling, fabrikör 3. Handel och kontor Folke Löf, köpman Lars Eliasson, bankkassör Yngve Olsson, kamrer 4. Husligt arbete Hedvig Ek, lanthushållslärarinna Sara Isaksson, fru Rektor Lennart Lundgren ñck sitt för ordnande som rektor för skolan förlängt till den 30 juni 1963. Nytt reglemente fastställdes av Kungl. Överstyrelsen för yrkesutbildning den 16/ 1 1959.Nya lära re detta läsår blev förman Gunnar Lindell, svetsare Erik Svensson och svetsare Inge Staaf, samtliga i bågsvetsning med den förstnämnde i teori och de två andrai praktisk tillämpning. Ny undervisnings materiel inköptes för 6.974 kr, vartill ut _15_ gick statsbidrag med 2.880 kr. Avlöning till lärare belöpte sig till 12.528 kr och till rektor 1.987250 kr. Hela staten balan serade detta år på 26.121 kr och 15 kur ser sammanlagt var anordnade. De två kurserna i bågsvetsning var på samman lagt 422 timmar. Under läsåret 196061 hölls 23 kurser i skilda ämnen. Utöver tidigare tjänst görande lärare anställdes nu rektor Ro land Hagberg i handelsräkning och folk skollärare Bertil Nises i svenska och engel ska samt montör Olle Torstensson i vär meteknik. Det sammanlagda timantalet var 1.180. Utöver klassrum i Ödeshögs och Boets skolor har disponerats verk _16_ stadslokal hos ÖdeshögsVerken AB. Till lärare utbetalades 17.350 kr, till rektor 2.164 kr och till undervisningsmateriel 4.188 kr. Staten balanserade på 25.883 kr detta år. Under arbetsåret 196162 tillkom äm net knyppling med yrkeslärare Greta Rahm som kursledare. Även kamrer Yng ve Olsson var ny lärare i bokföring, grundkurs, detta år. 7 lärare tjänstgjorde under sammanlagt 860 timmar i 15 kur ser, av vilka några var dubbelkurser. Sum ma kursdeltagare var 146, men då nägra elever var dubbelräknade, var det verk liga antalet elever 129, varav 111 var kvinnliga. *53:1 i mars 1961 beslöts inköpa en elek trisk symaskin i händelse statsbidrag be viljas. Skolan synes inneha en sådan för ut. Statsbidraget för detta budgetår upp gick till 12.165 kr, vartill kommer ett landstingsanslag på 78250 kr. En arbetsgrupp för utredning av en verkstadsskola i Ödeshög hade vid sam manträde den 25 augusti 1963 utarbetat ett förslag om inrättandet av verkstads skola för utbildning av verkstadsmeka niker i Ödeshögs kommun. Rektor Lund gren redogjorde för utredningen vid ett sammanträde i Skolstyrelsen den 15/10 1963 och föredrog också ett PM från rek tor Ivan Söderqvist, Linköping, om kost naderna. Efter diskussionen, varvid betonades värdet av att ha en skola som höll ungdo men kvar i kommunen och underströks behovet av utbildad yngre arbetskraft i hemorten, beslöts föreslå kommunalfull mäktige att anordna ettårig grundutbild ning för verkstadsmekaniker i kommu nal yrkesskola med ev. fortsatt utbildning vid regionens yrkesskola eller vid inbyggd skola i Ödeshög, att anslå 99.844 kr till undervisnings materiel, vartill skulle utgå 50 %i statsbi drag. De ärliga kostnaderna i provisoris ka lokaler (gamla mejeriet) skulle uppgå till 51.516 kr (kommunal nettokostnad 1.120 kr) att upptagas i 1964 års stat, att låta bygga lokaler för denna yrkes utbildning i samband med högstadiesko lan till en beräknad kostnad av 154.000 kr, och , att giva byggnadskommittên för hög stadieskolan i uppdrag att utreda frågan om skolans placering. Vid sammanträde ikommunalfullmäk tige den 31 okt. samma år beslöts i stort sett godkänna förslaget, varvid anvisades 50.000 kr till undervisningsmateriel samt återremittera ärendet till arbetsgruppen för utredning av verkstadsskolan samt till Skolstyrelsen för närmare utredning av frågan om nya lokaler för denna yrkes undervisning. Byggnadskommittén för högstadieskolan jämte yrkesskolans rek tor skall sköta utredningen. De nyrenoverade verkstadslokalerna i gamla mejeriet ,i Ödeshög visade sig ha en yta av 170 m2. Under första läsåret 196465 undervisades '12 elever under sammanlagt 1 .566 timmar. FINA LOKALER FÖR VERKSTADSSKQLAN Den nystartade verkstadsskolan i Ödeshög, som skall meddela lårig grundläggande utbildning för verkstadsmekaniker, tog på lördagen offici ellt sina lokaler i bruk, sedan upprop förrättats av den första årskullen. Den gamla mejeribyggnaden, som inköpts av byggmästare Ivar Lundin, har förhyrts för ända målet sedan ägaren låtit iordningsställa densam ma. Resultatet har blivit förstklassiga arbetsle kaler, som skolan kan vara fullt belåten med. Belåtna var också de representanter för kom mun och länsmyndigheter, som på lördagsför middagen samlats till officiell invigning av 10 kalerna och som även kunde konstatera vilken förnämlig maskinutrustning, som anskaffats. Yrkesskolans rektor, folkskollärare Lennart Lundgren, hälsade samtliga välkomna och gav en kort redogörelse för skolans tillkomst. Det var i mars förra året som tanken kom upp på inrättande av skolan och under de följande för beredelserna visade det sig att alla berörda in stanser varit mycket välvilligt inställda. Resul tatet kan vi se idag, sade talaren, som därmed överlämnade lokalerna till Ödeshögs kommun. Kommunalfullrnaktigeordföranden, herr Alb. Rosäll, uttryckte kommunens tack för det initiativ som tagits, och erinrade om den ut tunning av befolkningen, som skett under se nare år, och om landshövdingens intresse för tillkomsten av nya industriföretag. I stort sett har kommunen lyckats med sina ansträngningar att skapa arbetsrnöjligheter, och de nya företag, som etablerats, tar nu hand om den ungdom, som annars skulle ha avflyttat. Viktigast av allt har varit att skaffa fram den arbetskraft, som industrierna behöver framför allt tänker vi på ungdomen. Det går ej längre som förr med lärlingar. Med den trängsel, som råder vid yrkesskolan i Mjölby, så hade vi ingenting annat själva. Tal. tackade å kommunens vägnar alla berörda instanser, arbetsgruppen mil. för den hjälp som lämnats, önskade lycka till i arbetet samt överlämnade lokalerna med dess utrustning till Skolstyrelsen. Av skolstyrelsens vägnar mottages skolan av hr Reinhold Piel, som tackade kommunen och övriga för att skolan så fort kunnat bli start klar. Att skolstyrelsens ordförande för tillfället var upptagen med barndop och vice ordföran den höll på att sälja möbler till ett blivande äkta par ger oss vissa förhoppningar om skolans fortbestånd, sade tal. Han hälsade också elever na och lärarna välkommet till den första årskur sen. Vik. länsskolinspektör Harry Jakobsson talade därefter och erinrande ikorthet om att grundskolan är införd nästa år i hela länet, vilket visar det stora intresse, som förefunnits. Statsmakterna utreder nu dels den utbildning en, som följer efter grundskolan och dels gymnasiefrågan. Det betydelsefullt med sådana lokala initiativ som detta konstaterade talaren och gratulerade till det lyckade resul tatet samt önskade god lycka i framtiden. Därefter bereddes de närvarande tillfälle att närmare bese lokalerna och dess utrustning, vilket som nämnts utföll till full belåtenhet. Förutom den stora maskinhallen finns rum för bänkarbeten och innanför detta den sk. smedjan. Där kommer senare ett svetsaggregat att installeras. Vidare finns lunchrum, omkläd ningsrum och innanför detsarnmma tvätt rum och toaletter. i en särskild nätavbalk ning i maskinhallen är plats för förråd av dyrare verktyg. Maskinhallen upptar 3 supportsvarvar, l universalslipmaskin för verktygsslipning, l pelarborrmaskin, l fräsmaskin, l knipphyvel mil. Hela maskinutrustningen kostar något över 100.000 kr. varav ca hälften beräknas i statsbidrag. Förutom de kommunala representanterna och länsinspektör Jakobsson övervars invigning en av rektor vid Linköpings stats yrkesskola Ivan Söderkvist och inspektören i länsskol nämnden Bo Rengensjö. Följande 12 elever har intagits i skolans första årskurs: Gunbritt Karlsson, Svante Blomkvist, Rune Karlsson, Jan Fransson, Ingemar Grahn, Bengt Johansson, Bengt Karls son, LarsOlof Nilsson, samtliga Ödeshögs kommun, Lars Andersson, Rök, Bertil Gustafs son, Rök, Lars Johansson, Rök, Kennet Sultan, Hästholmen. _13_ Enligt beslut av länets landstings för valtningsutskott den 8 febr. 1965 tiller kändes bla. Ödeshögs yrkesskola för en verkstadsskolekurs (heltidskurs) ett anslag av 10.000 kr (beräknat belopp) för en kurs på 42 veckor. Bidraget skulle utgå tv. och »att bidragsgivningen skall omprö vas, därest ett sviktande elevunderlag in om Mjölby yrkesskoleregion skapar svå righeter att hålla kurser på flera orter in om regionen .» För budgetåret 196263 synes statsbi draget uppgå till 18.139 kr, varav dock 3.437 kr var bidrag till inköp av undervis ' ningsmateriel. Statsbidraget för läsåret 196364 stannade vid 14.457 kr. Kom mande arb etsår kunde yrkesskolan utkvit tera 53.223 kr, varav vilket belopp 45.155 kr synes vara 50 % av kostnaden för inköp av maskiner och verktyg till den nystartade verkstadsskolan. Från och med hösten 1963 var som lärare i bågsvetsning anställda svetsarna Erik Svensson och Torsten Fälth samt i yrkesarbete för metallarbete förman Wer ner Karlsson. Kursen i textning, plakat målning mrn. leddes av Stig Johansson. 1 övrigt tjänstgjorde de tidigare lärarna fruama Maj Wagell, MajBritt Lundgren och hrr Lenart Lundgren, Rune Hedemo, Yngve Olsson och Bertil Nises. Under läsåret 196465 tillkom ingenjör Stig Lundström som lärare i yrkesritning för plätslagare, valjämte flera kurser dubblerades. Läsåret 196566 utökades verksamheten en hel del. Sålunda tillkom kurser för hemsamariter med fru Karin Orrenius som lärare och med biträde av sjuksköterskorna Karin Eriksson och Ger trud Gideskog samt socialassistent Inger BohlinHertzman samt i tyska med fil. mag. Göran Johansson som lärare. En fortsättningskurs i engelska hade folk skollärare Ralph Arkenius som ledare. Statsbidraget detta budgetår uppgick till 24.412275 kr vartill kom ATPavgifter med 1.845 kr. I januari 1964 nyvaldes ett yrkesräd av Ödeshögs skolstyrelse för tiden 1/1 1964 # 31/121967: För industri och hantverk: Hrr Artur Andersson Per Gustaf Bremer Rune Green Gösta Lago Reinhold Piel Lennart Stén För handel och kontor: Hrr Gösta Jonsson Knut Norrby Stig Lundström För husligt arbete och vårdyrken: Gudrun Hultberg Stina Persson Till ordförande i samtliga yrkesrâd val des yrkesskolerektor Lennart Lundgren. Under arbetsåret 196566 anordnades 14 kurser i yrkesskolan. Av dessa slut fördes dock bara 10. I statsbidrag lyftes sammanlagt 24.126 kr och i anslag från landstinget 574 kr. Under våren 1965 planerades 6 kurser inom gruppen för husligt arbete, 12 del tidskurser för industri och hantverk samt kontor och en kurs för utbildning av hem samariter. Under läsåret 196667 anställdes fru Marja Candinger i textning och plakatmâl ning och småskollärare Lena Gustavsson som lärare i engelska, i vilket ämne hon hade behörighet att undervisa. 11 deltids kurser anordnades under detta verksam hetsår på sammanlagt 1075 timmar och med 134 elever. Statsbidraget under år 1967 uppgick till 41.661 kr och rekvi rerades nu pr kalenderår. Sedan yrkesskolerektor Lennart Lund gren fr.om. den 1 juli 1967 blivit ordi narie studierektor i Söndrums kommun utanför Halmstad, utnämndes yrkesvals lärare Rune Hedemo bland två sökande till deltidsanställd rektor vid yrkesskolan för tiden till den 1 juli 1969 av länsskol _.19_ nämnden i Linköping. Rektor Lundgren och hans fru blev föremål för varma hyll ningar före sin flyttning från Ödeshög. Kommunalfullmäktiges ordförande, folk skollärare Werner Falk, överlämnade vid en uppvaktning en bokgåva från kommu nen för' hans arbete som folkskollärare, rektor och kommunal förtroendeman och blommor till fru MajBritt Lundgren för hennes arbete i skolans och yrkes skolans tjänst. Paret Lundgren har varit' ödeshögsbori 17 år. Under arbetsåret 196768 planerades 19 deltidskurser, som dock inte blev helt fulltecknade. Nya lärare blev fruama Gunilla Schied i ämnet maskinskrivning _20_ och Majken Hansson i maskinräkning, I övrigt tjänstgjorde de tidigare lärarna. Ingenjör Stig Lundström undervisade i bå de yrkesritning och yrkesräkning samt engelska och tyska. Flera kurser fick dubbleras, och kursen i maskinskrivning tredubblas. Statsbidraget under kalender året 1968 uppgick till 28.903 kr. År 1968 firade yrkesskolan sin 40 åriga tillvaro med ett omfattande pro gram, bl.a. med sång av Ödeshögs mans kör och en klädparad, arrangerad av fru Maja Wagell och fröken Monika Jonsson samt deras elever. 14 kurser hade hållits det senaste året för 143 elever. .; Margareta Cornell '* Ronald Samuelsson ABF »Rektor Roland Hagberg hade samman kallat ett 10tal representanter från ABF, SKS, Medborgarskolan, Ödeshögs skol styrelse och Ödeshögs kommunbibliotek för att diskutera bildandet av ett vuxen utbildningsrâd i den nybildade kommu nen Ödeshög. Efter en livlig diskussion beslöts vardera organisationen skulle utse en ledamot. Vid vuxenutbildningsrådets första sam manträde den 1/10 1968 var följande per soner närvarande: Medborgarskolan Werner Falk Kommunbiblioteket Rune Hedemo Yrkesskolan Roland'Hagberg Rektor, skolchef Undervisningen skulle hädanefter bli kost nadsfri för eleverna, men varje deltids kurs måste bestå av minst 12 elever. 8 sådana kurser var fulltaliga, men elever na i 3 icke fulitaliga kurser överlämnades till ABF för undervisning i studiecirkel. Medborgarskolan hade tidigare övertagit samtliga språkkurser, som ej'längre sor terar under yrkesskolan. För att studier i cirkelfonn skall bli likställt ekonomiskt med studier i yrkesskolan beslutades gö _21_ ra framställning att 3.000 kr under hös ten mätte få tagas ur yrkesskolans anslag för materielkostnader och att 5.000 kr av sättes för genom vuxenutbildningsrådet anordnade studiecirklar i studieförbunds regi under år 1969. Nya lärare under läsåret 196768 var montörerna Tore Karlsson ibågsvetsning, grundkurs, och Malte Friman i fortbild ningskurs i samma ämne. Fröken Monika Jonsson anställdes som lärare i husbe hovssömnad, och makarna Kerstin och Hubertus Rucharts undervisade i resp. engelska och tyska språket. Samman lagt anordnades detta läsår 17 deltids kurser. En symaskin inköptes för 1.260 kr. Under läsåret 196869 planerades 19 kurser i industri och hantverk samt i han del och kontorsarbete och 10 kurser i husligt arbete, men blott 18 kurser star tade. 164 elever var anmälda, men 137 stycken fullföljde kurserna, en del som elever i ABFzs studiecirklar. Som ersätt ning till ABF för undervisning av dessa elever utgick 4.743 kr under detta läsår. Förslag till utgifts och inkomststat för åren 1968 1970. Utgifter: 1968: 1969: 1970: Timlärare rektor 46.200 59.900 51.100 Materiel för undervisn. 15.000 18.000 16.000 Admini stration 1.560 2.000 2.300 Hyror, kraft, bclysn. 6.000 7.000 6.000 Vuxenut bildning 5.000 7.000 Summakr 68.760 91.900 82.400 Inkomster: Statsbidrag, AMS, ev. er sättning från andra kom. 46.000 53.920 45.120 Kom. bidr. 22.760 37.980 37.280 Summa kr 68.760 91.900 82.400 ._22w Skolstyrelsen har redan från 1969 års början utsett nytt yrkesråd enligt föl jande: Yrkesråd för industri och hantverk John Aldrin, överingenjör, AB Huskvarna Vapenfabn'k Bengt Axelsson, byggnadsarbetare, Bygg nadsförbundet Per Gustaf Bremer, disponent, AB Nor diska Möbelfabrikerna Rune Green, optiker, Hantverksförening en Gösta Lago, möbelsnickare, Träarbetare förbundet Roland Leideborg, verkmästare, AB Hal lins Verkstäder Reinhold Piel, svarvare, Metallarbetare förbundet Yrkesråd för handel och kontor Gösta Johnsson, affarsbiträde, Handels arbetarförbundet Stig Lundström, ingenjör, Industrimanna förbundet Knut Norrby, köpmän, Köpmannaför bundet Yrkesråd för husligt arbete och vård yrken Gudrun Hultberg, fru, f.d. Husmoder föreningen Stina Persson, fru, Konsums Kvinno gille Rune Hedemo, rektor, ordf. i samtliga yrkesråd. Under arbetsåret 196970 anordnades följande kurser: Bågsvetsning, 211 lek tioner, 17 elever. Föreståndare Eric Svensson. Lärare: Torsten Fälth (teori), Tore Karlsson och Malte Friman. ADB, grundkurs, 45 lektioner, 16 elever. Lära re: civilekonom Torsten Olsson, Jön köping. Maskinskrivning, 70 lektioner, 17 ele ver. Lärare: Fru Gunilla Schied. Sömnadskurser, barn och vuxenkläder samt textilkunskap, 64 elever, samman lagt 240 lektioner i4 kurser. Lärare: Tex tillärarna Maja Wagell och Monika Jons SOIl . Hemsamaritkurs, 160 lektioner, 14 ele ver. Lärare: Speciallärare Bertil Nises, psykologi, sjuksköterska Karin Eriksson, Borghamn, sjukvård, hemkunskapslärare Gunilla Rangsjö, hemkunskap, fru Eva Nöjd, AMSfrågor, fru Stina Persson och , socialassistent Inger Hertzman, social och samhällsfrågor. Fyra kurser med för få anmälningar överlämnades till resp. studieförbund för 1 ' _ undervisningi studiecirklar: Till ABF kurs för fordonsmekaniker, 8 anmälningar, bokföringskurs, 6 anmälningar, matlag ningskurs, 7 anmälningar. Till SKS knypplingskurs, 9 anmälningar. Senare under samma läsår tillkom en kurs i fordonsteknik på 110 timmar för 15 elever. Lärare: Agronom Christer Orre nius, Sjöstorp, lantmästare Sverker An dersson och verkmästare Karl Erik Jo hansson. Kursen hölls dels i Lysingssko lan (teori), dels i Sverker Anderssons Maskinñrmas lokaler (praktiskt arbete). ._Vävkurs, 160 lektioner, 17 elever, för lagd till Rosenlunds gamla ålderdoms hem. Lärare: Vävlärarinna Inger Myrsell, Hogstad. Även en kurs i matlagning på 7080 timmar för 14 elever tillkom. Lärare: Hushållslärare Gunilla Ran gsjö. På förslag av rektor inköpes hösten 1969 tre st. elektriska skrivmaskiner Olivetti, Praxis 48. Under våren 1970 utgick förordnan det för rektor Olof Rune Hedemo att va ra deltidsanställd rektor för yrkesskolan, varför Skolstyrelsen beslutade att hos länsskolnämnden anmäla detta. Sedan till stånd förelåg frän Kungl. Skolöverstyrel sen om att få anställa sådan tjänst, an nonserades en arvodestjänst såsom stu dierektor bland lärarna i kommunen ge nom anslag. Endast en ansökan inkom från yrkesvalslärare Rune Hedemo, vilken alltså valdes till tjänsten för tiden 1.7.1970430.6.lv971. Enligt gällande be stämmelse nedsattes undervisningsskyldig heten för studierektorn med 3 vecko timmar. _23_ Under läsåret 197071 tillkom endast några få nya lärare, såsom Sven Norbin i bågsvetsning, Birgit Ekström som lärare i barndagvård, til. mag. Stig Blomkvist i matematik, högstadielärare Ralph Ar kenius i engelska och fil. mag. Gudrun Sandén i tyska. Resebidrag för elever med över 6 km till _studieorten skulle utgå med som regel 25 öre pr km. För elever i kurs för hemsamariter och dagbamvår dare utgick från AMS resebidrag med 25 Öre pr km och 5 öre för medresande samt kursersättning med 3 kr pr bevistad lek tion. Sammanlagt hölls 12 kurser detta läsår. ;från bd' 143g sökt ' ill a frå I go _ askan» med' ,55 ,de tag 5 s, kurser, arbet aterial; barmama; har . ekar .:lieit kas adslria :tomtar ,nesset inte visat sig övermal Lastare. Vid sammanträde den 20 augusti 1971 meddelade skolchefen att skol styrelsen begärt 2.000 kr för uppsökande verksamhet 1972. Ronald Samuelsson sa de sig ha goda erfarenheter av försök med' uppsökande verksamhet på SAAB, där av 36 anställda 28 antecknat sig för studier i olika ämnen. Enligt beslut av Skolstyrelsen skulle vuxenutbildningsrådet fungera såsom yr kesråd åren 197173. av en när, Under jan. maj 1971 anordnades en kurs i fräsning och svarvning för 16 ele ver med yrkeslärare Jan Erik Johansson som lärare i kursen. I utgifts och inkomststat för yrkes skolan under budgetåret 1971 har upp tagits 84.100 kr till personal och 21.500 kr till materiel och förbrukning samt 22.200 kr till övriga ändamål. Då stats bidraget och ersättning från andra kom muner beräknades till 76.000 kr, skulle Ödeshögs kommun få bidraga med 48.600 kr. _24_ Under läsåret 197172 anordnades 13 kurser, varav 2 i sömnad. Nya lärare blev fru Emy Ingesson i sömnad, fru Märta Svensson, Haninge i vävning samt ekono miföreståndare Ingeborg Johansson, Vall by, i hushållslära. Genom den uppsökan de verksamheten kunde en kurs i biltek nik med 17 deltagare starta i november 1971 i Lysingsskolans verkstad och Ma skincentralen. Staten för 1972 slutade på 124.600 kr. Bland utgifterna var de största poster na personal 82.350 kr, materiel och för brukning 21.500 kr, vuxenutbildning 10.000 kr samt övriga 10.750 kr. Efter som statsbidraget beräknades till 76.000 kr, skulle på kommunen komma en kost nad av 48.600 kr. Viss del av denna sum ma beräknas intlyta från AMS. Under hösten 1973 startade inte mindre än nio kurser i engelska därav fem utanför samhället. En kurs »Matema tik fÖr föräldrar» är ny med högstadie lärare Inge Candinger som lärare. Sam manlagt hölls 12 kurser på vuxenutbild ningsstadiet (vissa kurser i engelska har studerats i studiecirklar). Som lärarinna i vävning anställdes för två kurser fru MärtaLisa Wilde, Skänninge. En ny kurs för guidare anordnades med Bertil Nises och Paul Karlsson som lärare. Hushålls lärare Ingeborg Johansson undervisar dels elever i 2 matlagningskurser, dels i kurs för hemsamariter. Fru Maja Wagell, som oavbrutet tjänstgjort sedan läsåret 195051 i 22 år, har avböjt fortsatt arbe te. Nu beslöts att vid lämpligt tillfälle avtacka henne. Skolstyrelsen har avsatt 200 kr för ändamålet. Staten för vuxenutbildningen under 1973 är uppgjord på annat sätt än tidiga re. Endast vissa utgifter är medtagna. Studierektor 6.000 kr, timlärare 72.525 kr och personalförstärkning 11.000 kr, summa 89.525 kr. Vad yrkesskolan där utöver kostar kommunen framgår inte av :uppställningen Ej heller vad statsbidraget beräknats till. I januari 1973 inköper Skolstyrelsen på förslag av studierektorn två vävstolar för 1.300 kr och två symaskiner Hus qvarna 2000 för 2.210 kr jämte moms. Likaså förhyrs en turistbuss för rundturer i kommunen för att ge guiderna tillfälle i till mikrofonövningar. Under läsåret 197475 skedde inte så stora förändringar. Fru Emy Ingesson hade tre kurser i sömnad, vävlärarinnor na MärtaLisa Wilde två kurser ivävningi Rosenlund, hushållslärare Ingeborg J0 hansson en grundkurs i matlagning och en kurs i supérätter i Lysingskolan och Karin Eriksson, Borghamn, Ingeborg Johansson samt Bertil Nises delar på undervisningen i en hemsamaritkurs. En svetskurs sköttes av Sven Norbin, och i maskinskrivning ha de fil. kand. Gunilla Schied, som avböjt erbjudande om tjänst, ersatts av högsta dielärare Lilian Andersson. Sammanlagt anordnades 14 kurser detta läsår. I skolstyrelsens budget för 1974 röran de yrkesskolanvar upptaget följande ut gifter: Studierektor 6.428 kr, tirnlärare 72.500 kr, löneförstärkning 17.572 kr, el ler tillsammans 96.500 kr, Därjämte var upptaget 2.000 kr i kapitalbudgeten för vuxenutbildningen. Förordnandet såsom studierektor för den kommunala vuxenutbildningen utlöp te den 30/6 1973. Skolstyrelsen beslöt enligt gällande bestämmelser förlänga neslärare Rune Hedemos förordnande så som studierektor till den 30/6 1976. Efter motion i kommunfullmäktige av herrar CarlGustaf Oscarsson, Alf Engholm och fru Karin Henrysson om förbud av tobaksrökning vid samman träden med kommunens nämnder, styrel ser, delegationer, kollegier etc. beslutades efter diskussion att tobaksrökning icke må förekomma vid sammanträdena, samt att meddelande härom utsändes till be rörda instanser, vari också föreslås 5 min. rökpaus pr timme. _25._ Under arbetsåret 197576 tjänstgjorde i stort sett tidigare lärare. Tillfälligt an ställda lärare var ämneslärare Åke Lide gran, skogvaktare Ture Dalmo, Fagerhults gård, och major Sten Edström, Husqvar na. Dessa lärare erhöllo också resebidrag. Samma bidrag tillerkändes fru Märta Svensson för resor mellan Hästholmen och Svanshds för 20 resor. Fru Inga Ju berg, Svanshals, erhöll 200 kr för upp sökande verksamhet enligt särskilt beslut. Deltagarna i vävkursen, som disponera de Rosenlunds gamla åldersomshem, var inte nöjda med att arbeta blott i 200 tim mar. De hann bara med hälften av sitt ar bete under denna tid. Och under tiden 15/12 1974 15/3 1975 var Värmen av stängd i Rosenlun'd. Då kunde de inte väva, och risken fanns att vävskedarna rostade och »var väviver dämpas betydligt genom ett ev. stillestånd>›. Kommunstyrel sen beslutar »att värmeledningen skall vara avstängd from. 19741201 t.o.rn. 19750115 samt att undersöka om ej vannvattensaggregatet kan stängas av den na tid». Kostnaden för en svetskurs under året belöpte på 13.185 kr,.varav 8.200 kr var hyra i AB Ödeshögsverkens verkstadslo kal. För åren 1974 1976 valdes nytt vuxenutbildningsråd, delvis omval. Valda blev: Från Skolstyrelsen: Fru Gudrun Hultberg, suppl. Ingvar Wik, Hr Bruno Lago, suppl. Elvy Fälth Skolchefen Roland Hagberg Studierektom för vuxenutbildningen Ru ne Hedemo. Från ABF: Ronald Samuelsson Från Vuxenskolan: Kerstin Svensson Från Medborgarskolan: EvaBritt Karls son Margaretha Philipsson, studiesekr. Från FS: Mauritz Eklund Från NBV: Barbro Nelly _26_ Från Biblioteksnämn den: Paul Karlsson kulturnämnden Från Arbetsförmedlingen: Eva Karlsson Från Hushållsnämnden: Inga Juberg Vuxenutbüdningsrâdet skall även fun gera som yrkesräd. Till ordförande i rådet valdes fru Gud run Hultberg Och till vice ordförande Rö nald Samuelsson, båda för 3 år. Under läsåret 197576 anordnades 2 kurser i vävning med 24 deltagare, 3 kur ser i matlagning med 40 deltagare, 3 sy kurser med 38 deltagare och 1 svetskurs med 15 elever. En kurs för dagbarnvår dare med lärarna Karin Eriksson, Ann Catrin Agnemar och Bertil Nises hade blott 10 anmälningar men kom senare till stånd. Även en kurs i oljeeldning star tade senare. Sammanlagt synes 13 deltids kurser ha hållits detta läsår med 150 ele ver. Staten för budgetåret 1975 balansera de på 146.100 kr med ett beräknat stats bidrag och ersättningar från andra kom muner av 100.000 kr. Bland utgifterna märkas 100.400“kr till personal, 24.000 kr till materiel, 10.000 kr till vuxenut bildning och övriga utgifter 11.700 kr. Under arbetsåret 197677 arbetade 14 deltidskurser med 139 elever. Den ende nya läraren var ämneslärare Bertil Wahr by, som undervisade en grupp elever i franska. Budgetäret 1976 balanserade staten för vuxenutbildningen på 168.000 kr med ett beräknat statsbidrag och ersättningar från andra kommuner på 110.000 kr. På utgiftssidan märkes 108.800 kr till per sonal, 30.000 kr till förbrukningsmateriel, 12.000 kr till vuxenutbildning och övriga utgifter på 17.200 kr. Under arbetsåret 197778 hade 9 del tidskurser startat. Därutöver hade en kurs i dagbarnvård samlat 34 deltagare. Skol överstyrelsen hade dock förbjudet KOM VUX att anordna kurser för dagbamvår dare och hemsamariter. AMUcenter var den enda organisation, som fått dispens för detta, varför AMUcenter i Motala anordnar kursen. För år. 1977 driftsbudgeten för vuxen utbildningen upptagits till 183.700 kr, där kostnaden för personal 95.900 kr och för materiel 47.100 kr är de största pos terna. Statsbidrag mm. har beräknats till 120.000 kr. Skolstyrelsen beslutade den 4 maj .1977 att utse ett SSAråd för tiden 19770701 19791231 (SSA betyder SamverkanSkolaArbetsliv): Skolstyrelsen Gudrun Hultberg, suppl. Karin Henrys son Skolan Rune Hedemo Arbetsförmedlingen Eva Karlsson, suppl. Bengt Fredriksson Arb etgivare : SAF Rolf Eriksson, suppl. Bengt Hallin SHIO Inge Johansson, suppl. Gunnar Hägg ström Kommun Mats Andersson Arbetstagare: LO Charles Eriksson, suppl. Sven Nyman TCO LarsOlof Andersson, suppl. Bo Anders son Saco Birger Johansson SSA skall överta uppgifter som yrkesråd och ev. även vuxenutbildningsråd haft tidigare. Hösten 1978 har 48 anmälningar till ,vävkurs inkommit, men då de som gått '2 tidigare kurser eller mera bortgallrats, _ *återstår 36, vilka fördelas på tre kurser, ” 'avvilk'a en startar först ijanuari 1979. .Tre vävstolar inköpes, och tre får lånas. Nya utrymmen i Rosenlund: Stora rum met, lilla rummet och köket n.b. Svets kursen börjar den 4 sept. 1978 med 14 elever i Ödeshögsverkens lokaler och med svetsare Sven Norbin som lärare. Söm nadskurserna börjar den 18 september och har samlat 30 deltagare. Fru Emy Ingesson är lärare. I matlagning, supe rätter, är 13 anmälda. Ny lärare är där fru Ingrid Larsson, Ödeshögs Festvåning. 18 elever har anmält sig i diverse ämnen samt 10 stycken i olika gymnasiekurser. Nam net på dessa elever har översänts till resp. studieförbund. På grundskolans högsta dium har 13 elever i åk 9 anmält sig i franska. De beräknas få slutbetyg till julen 1978. Lärare är adjunkt Bertil Wahr by. Driftsbudgeten för 1978 är i staten upptagen till 201.600 kr, där kostnaden för personal 95.000 kr och personalför stärkningar 31.700 kr är den största pos ten. För 1979 har begärts i staten 195.000 kr, av vilket belopp 129.190 be räknas återgå i form av statsbidrag. Intresset för vuxenundervisningen i re gionen är störst i Boxholm (6,8 % av be folkningen) och minst i Tranås (1,7 %). Ödeshög synes med sina 2,6 70 ligga på ungefär samma procenttal som de större städerna Norrköping (2,8 %), Linköping (2,6 %) och Mjölby (2,7 %). Yrkesskolan har säkerligen under årens lopp haft en stor betydelse, även om den först i mitten av 1950talet fick ett större elevunderlag. Under flera årtionden i bör jan avstod lärarna ca 1/3 av sina blyg samma timarvoden 2:253z50 kr 4 till kommunen, för att hälla skolan vid liv. På 1960talet uppgick elevavgifterna till cir ka 2.000 pr år, vilket var en avsevärd för stärkning i dåtidens penningvärde. För 1978 har budgeten för första gången över skridit 200.000 kr, och då är att märka att alla elevavgifter togs bort, när skolan förvandlades till en undervisning för en bart vuxna. _27_ Tablå som visar de belopp, som Ödeshögs kommunala skola för yrkesundervisning under nedan nämnda år erhållit i statsbidrag samt det belopp, som under samma år utgått i form av kommunalt bidrag och gåvor, ihuvudsak från tjänstgörande lärare. Tablän upptar även antalet elever under resp. läsår. :Konnnunalvuxenudñhhüng Kommunal Vuxenutbildning, KOMVUX, i dag. _mm_ KDMVUX startade läsåret 1968169. Riksdags och regeringsbeslut ledde fram till genomgripande förändringar för de kommunala yrkesskolorna. Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för studier, nya regler om behörighet till högskolestudier, det förbättrade studiestödet för vuxna. har också påverkat utheck Läsåret: Bekommet Kombidrag Antalet › statsbidrag: samt gåvor: elever: uIIuIIIIIIIIIIi.allIII.II.lir1....'Ibn'...null.IlIlnlnIIn...In.IHIEIIIIIInl OOOOOOmlnHFOr(WWWFWNHFWMWQ'OMI[NQ'OONON N l\ . 4 4 o ___ m m [\ w v ,_4 m 00 0 0 O b .0 M F. o H 0., 0 d_ v N <1. F 5 o m m, | m .n 11ngen. Inte mlnst har studler pa dagtld okat i omfattning. '0 F'* Pl '1 F* F" '4 1( l\ Ch N V) v 00 (\ O .1 <2 O v O <1 0 O o o o se .1 00 C | | 0 0 |\ Ch o 1 »o m Kursen? Skall vara i ämnen på g dSkOlans högStadium eller i I: I: [Q 9 qq q? vi q :2 ?I 9 T: en St g Q 9 o! Q l: q kg I!? ln ln rn 1?! l: XD. klo. mGaileskolan. Våraietolslgwlåterflnns läroplan för 3; m e s g e :s :2 e r 5: N 3 e s e s s :s e s e N c.: :9 :3 a a a a i? Enable?” “ie pigmsmsmm l .4 '4 :0 II) '1 l\ '0 vt oc somna s rser i " " ' * ' e N m N N H N m N m m N H N v_ 5 M Q_ H ln m. 0) M V2 _( V2 ellem aropan for Konsumtlonstekrrlek lane H _; H m <1; 0 (6 m ? a. a s eknlek lane eller L1vsmedelteknlsk llnge c.s.v v1 Meet mångsidig. är givitvés utbildningen i de stora kommunerna. Hmvvwocoooooocoooooooomooooooo[Camo IOdeshogharannulckekunnatstartanagonheltidskurspå l mqççnggçxgxgxggqmqmqqgmçqqqqmqqugqg Q dig_ dagtld om man untantar Verkstadsskolan läsåret 64/65. Men ser man “ Nmmmcosrvtrhaxvcomhmxomvmmmmoxooommoon N oxxD \ tilldelt ' u ' <2_ N H H q_ w ko w o oo M m m v m 5 h <1_ N N N N in N .O N O o o m m 5 W ,i Sagarantalet Zl procent av den aktlva befolknlngsgruppenn mvwwwwmwwnq_mvcxüMDHmvnwvhqqqgoqqxq v_Nâøçtq mellan'l och65ar11gger0deshogpasammasiffrasomLinköping H N m m m v o 00 5 :3 N S och Norrkoplng medm Mjölby ligger över och Boxholm mycket över_ 'ABELL ZS INYAL ELEVER [ KO'IUKAL VUXENUYEILDNING l PROCENY FV EEFOLKNINESTÅL H lKOMMUNENOCHLKNVBRH'*ININEN1073 ewwwwmwwwwwevvssssasevewwvwwwvve 9 Domcv(NmvwwhmmOvl"NMWVD\DL\OOONOv1Nm<rIOKOFOOCÅ o NNmmmmmmmmmmwvvd'vvvvvvwwmwmlnlnlnlnln so maxar»mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmma m HHItHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH 11 KOHIUN, LKN BEFOLKNING ELEVER I PROEENY AV BEFGLKNXNGSIAL NR NAHN '564 IR GRUNDEYIMÃSIESX'BLKUFSEP;YINR ALLA mmom mbmhwm| | Josenuet """" " ' """"""""""""" "U WP N d' 03 m m v< h <1' l\ V) V) ln m O sr. LINJEMJA nxtu san P4 Pl '1 .4 H .4 .1 vl P1 vt vt vt uq AmL ruø Ek, m. sumu tema 5” 50, '4,5 'E T | 1 I l l l l 8 g 8 8 8 l | 8 gig 3 0509 335mm “00%an [1.000 mean mm 2.236 2.645 8 g g 8 8 g 3 8 g * '› TS?? Jul_ unwwmäñh L ;meon men:) :1.030 0.050 0.557 0.557 5.» al 6! *9. “9 "1 o. (7 C? 0513 rrunl nu i :mm 0.205 0.171 0.377 0.500 0.977 ä 2 5:] 3 v; å ä ?3 8 0553 UUXNGL'* 52411.?51. DJHU 0.452 1.6?5 5.150.61856 \ Uiél IWIDAFFHG 7555 10.??? 'LD'lCI Chet”. 0.503 5.721 1.225 0 O O 0 E é V) O O O O O O O O O O O O O usb? :mspuqs 1475x|n.m mer? u.sm1.2nu ?0.451 Lam Qqçzqus 1299999999999?? I ' r m m [\ l m N H m 8 8 g 8 8 g 8 o 8 g 8 05:53 VÅLDEWIFSVH 5122:1.074 0.533 IJ.E\53 1.074 *1.191 2.255 m I!) ko :Ej H Ö! å .få :0 F: S '_l '_1 DUO Lrumvrns 55566 0.51:) 0.204 1.134? 1.551 [Lem 2.655 N 00 :r m e EA tr r1 00 \D m I!) M: M m 0 O O GN ON esu vonnmxue 71970 * 0.665 0.24514134 1.qu 0.377 7.818 vtvlvllhäEM Nvmermwzxcxcxowtmmm G H H ä '4 '4 vt ri vt 05!? SUDEPKUPING 6142 10.5ü5 0.000 3.195 0.700 1.921 2.621 lf) :O O . . . . .' . . . ' " a>e › x x V s s ;s s s s s 5 va EH) ä; US! FOYALA Zl?” [1.226 0.090 D.317G.6!S [1.720 1.353 .9.9.0399 .1343.03 .Q , [7555 HJULEE 14657 "9194 [1.337 [1.545 1.74? LDS| 2.797 waw gonoooxottmmvwxohooa osm * " klo u? M? H? (I) x'o Ho t? [T [T [T [T [T [T [T [T (T (T E “WWW” UN 23?E?410.5:a :1.217 o.vcn1.sn nam; 2.4” _1de Inxohoomor(vamkoboo xokoxoko \D\O\D\DlOl\l\l\l\l\l\l\l\l\ mama mmmmmmmmmmmmmm HI(P(vt Hv(r(HHvlv(v(HHu(Hv(vl För att undvika dubbelräkning har de elever, som anmält srg och deltagit 1 flera kurser, .. o blott raknats med en gang. Mål och målgrupper KOMVUX mål är bl.a. att stärka indivi dens ställning i arbetslivet samt att för bereda vuxna för yrkeslivet och för fort satta studier. En huvuduppgift är att ge kortutbildade samma utbildning som ung domar har i grundskolan och gymnasie skolan. Svenska, engelska och matematik dominerar bland grundskolekurserna och gymnasiekurserna. Under tre terminer läs året 71/72 och ht 72 pågick grundskole kurser i svenska, matematik, engelska och tyska och ett 40tal elever fick grundsko lebetyg i nämnda ämnen. Många läste upp till tre ämnen samtidigt. Flera fortsatte med gymnasiekurs iengelska följande ter miner men sedan har icke kunnat ordnas fler grundskolekurser på grund av minimi antalet kursdeltagare, 12. Många anmäler sig varje år till utannonserade grund och gymnasiekurser men måste hänvisas till KOMVUX i Mjölby eller Tranås ev. Sta tens Skola för Vuxna i Norrköping. Stu dieförbunden ger andra utbildning om de inte har grundskolebetyg som mål. 1 Vuxenutbildningsrådet samarbetar KOMVUX och studieförbunden. Bertil Wahrby, ämneslärare i språk på grund skolan, hade i några terminer lett en stu diecirkel i franska. Dessa elever anmälde sig till en utännonserad kurs i franska ht 76 i KOMVUX. De slutade sin kurs med grundskolebetygi franska i okt. 78. Lokalt samråd Samråd med arbetsmarknadens parter skall äga rum när det gäller planering av KOMVUX verksamhet. Yrkesrådens roll övertogs av Vuxenutbildningsrådet 1971 i Ödeshög och i dag sker samrådet med SSArådet i vilket sitter representanter för arbetsgivare och arbetstagare i kom munen. Vuxenanpassning av undervisningen ta lar man om. Det är svårt att tillämpa när man använder ungdomsskolans läromedel, lärare och lokaler men antalet lektioner inom KOMVUX är i hög grad vuxenan passat, I jämförelse med ungdomsskolan är antalet lektioner i Komvux ungefär hälften av motsvarande kurs i grundsko lan. Studietiden måste utnyttjas effek tivt och studietakten blir hård. Ämnena koncentrationsläses under 13 terminer, men stödundervisning och enskild hand ledning kan man lägga in. Betygen i KOMVUX och ungdoms skolan är likvärdiga. De vuxnas erfaren heter skall tas tillvara och endast kom pletteras så att de vuxna får en utbild ning av samma kvalitet som ungdoms utbildningen. Däri ligger en av förklaring arna till minskningen av antalet lektioner. Icke heller behövs betygi övningsämnen för att få grundskolekompetens. _30_ Studiestöd nch studiesoeiala förmåner Undervisningen inom KOMVUX är av giftsfri. Ödeshögs kommun betalar dess utom lokalkostnader och materielkostna der med undantag för sömnadskurser och vävkurser, där endast ett grundbidrag utgår. Kursdeltagare som studerar på hel tid eller halvtid kan söka statligt studie stöd. För heltidsstudier räcker det att läsa 35 ämnen samtidigt eller ca 20 lektioner i veckan. (Halvtidsstudier mot5varande) Då kan man söka studiehjälp för yngre, högst 19 år eller studiemedel om man är äldre. Man kan också söka studiepenning i form av särskilt vuxenstudiestöd bl.a. om man förvärvsarbetat i fyra är (vård av eget barn räknas). Kortutbildade och personer med stor försörjningsbörda eller med oregelbundna arbetsförhållanden har företräde. Vuxen studiestödet utgår med en skattepliktig bidragsdel och en mindre länedel. Högst 3.290 kr i månaden tillsammans. I vissa fall kan man söka utbildnings bidrag från AMS för studier vid KOM VUX. Studierna skall då ha varit planera de i samråd med arbetsförmedling och man skall vara arbetslös eller löpa risk att bli det. Andra förmåner som heltidsstuderande vid KOMVUX är studeranderabatt pä re sor med SJ. Kommunerna ger andra för måner som tex. fria läroböcker, fria resor, fri skollunch, studerandeförsäkring, barnpassning, Skolhälsovård, yrkesvägled ning och kurativa insatser mm. Inom Vuxenutbildningsrådet i gym nasierådet diskuteras att få ungefär lika förmåner i delkommunerna. Ödeshög har fria läromedel, Boxholm fria resor, Mjöl by fria läromedel endast till heltidsstu derande. Grundutbildning för vuxna (grundvux) 1 juli 1977 trädde en särskild förordning i kraft som påbjöd att kommunerna har skyldighet att anordna grundutbild ning för vuxna. Grundutbildningen är av sedd för svenskar, vars kunskaper i läs ning, skrivning och matematik ligger un der medelnivån i åk. 4. Den är också av sedd för invandrare, som inte kan läsa el ler skriva på sitt hemspråk eller som har en kortare skolgång i sitt hemland än vad som motsvarar fyra års skolgång i Sverige. Till deltagarna utgår timersättning med 25 kr om man förlorar arb etsinkomst, annars 10 kr, om eleven är över 20 år. För denna undervisning har Skolstyrel sen ht 78 föreslagit en halv lärartjänst in nefattande 34 undervisningstimmar per dag plus två timmars administrativt ar bete per vecka. Uppföljning och utveckling Hur kommer KOMVUX' framtida organi sation, omfattning och utformning att se ut? Folkbildningsutredningen skall bla. behandla gränsdragningen mellan studie förbundens verksamhet och KOMVUX” i vad mån man kan skönja en konkurrens situation. Gymnasieutredningen överväger vilka möjligheter som finns till en samver kan mellan gymnasieskolan, KOMVUX och Arbetsmarknadsutbildningen, AMU. Allt fler vuxna elever söker sig i dag till den ordinarie gymnasieutbildningen, sär skilt till tekniska linjer och yrkesutbild ningar. AMU är jätten när det gäller vux enutbildning. AMU har resurserna i dag :W/"/ t///Jh l \ v /i l . I " >' ' (V Gränsdtagningsproblem'm öve'rdimensionerade både när det gäller kursanordning och fortbildning för vuxenlärare. AMU har re dan startat vårdbiträdesutbildningarna i Mjölby och Boxholm, sedan utbildning ar till hemsamariter och dagbarnvårdare gjordes om för ett par år sedan. Lands tinget kan icke utöka skolorganisatio nen men AMUCenter dn'ver både en 10 veckors och en 20veckorskurs i Mjölby och en 10veckorskurs i Boxholm. Det är ett intressant 80tal vi går till mötes när det gäller vuxenutbildningen. Mycket kan hända. Vi anar och gissar men vi vet icke vad som 'kommer ut av al la de utredningar som arbetar. »3,3 ' « ' I \ _32_