Några glimtar

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Ödeshögskretsen av Svenska röda korset, några glimtar ”Det är aldrig fel att hjälpa människor, som behöver hjälp, så enkelt är det”. 1859 Slaget vid Solferino i Italien där schweizaren Henri Dunantfår idén till Röda korset efter att själv ha fått bevittna krigets fasar. Hans gärning skulle så småningom ge honom Nobelsfredspl'is 1901, detförsta. Frankrike och Sardinien mätte sina styrkor mot Österrike med 350 000 man, där 40 000 lämnades särade kvarpå slagfältet. Ingen brydde sig om de arma människorna som låg ochfärblödde på marken. Det endafolk ägnade sig ät var likplundring Dunant organiserar en hjälpkär av frivilliga, som först behandlade fransmännen men sedan övergick till att ge alla vård ”Tuttifratellell de är alla bröder. Mottot spred sig som en löpeld bland de hängivande italienskorna. ”Bilda hjälporganisationer i alla länder. Gör det redan i fredstid. ” 1863 16 nationer däribland Sverige bildar i Geneve Röda Korset. Hjälporganisationer bildas i de olika deltagarländerna. 1864 Den första Genevekonventionen undertecknas. Den behandlar främst frågan om behandlingen av sjuka och särade soldater under krig. Man kom också överens om ett skyddstecken det röda korset på vit botten. Röda korsets skapare Henry Dunant beskrev redan i sin lilla skrift ”Minnen från Solferino” sin idé om att skapa lagar för krigföring. En delegat yttrade: ”Safta lagar för krig är som. att be om barmhärtighet i helvetet”. 1906 Röda korset Den andra genevekonventionen undertecknas. Den behandlar frågan om skydd för särade och skeppsbrutna vid krig till sjöss. 1916 Svanshalskretsen av Svenska Röda Korset bildades på initiativ av fru Stina Pyk, Kyleberg. Kretsen omfattade socknarna Svanshals, Kumla, Rök och Heda och hade från start över 100 medlemmar. Styrelsen bestod av fru Stina Pyk, ordförandej godsägare Fr A:son Ahrén, Evehoda7 v ordf, Helge Jonsson, Kullen, sekreterare och kassör. Förrådsförvaltare var Anna Berglund, lngvaldstorp och Anna Gustavsson, Särtzhöga. Dessförinnan hade inom nämnda socknar hösten 1914 bildats en organisation kallad Kronprinsessan Margaretas gåvokommitté med ändamålet att under symöten förfärdiga skjortor 0 d åt landstormsförbanden. Materielen som lagrats överlämnades 1916 som start för Rödakorskretsen, som erhöll ”1:a kretsen inom Lysings härad.” Som startkapital fick man från distriktet 300: kronor och den första gåvan till kretsen kom från Svanshals missionsförsamling på 50: kronor, en avsevärd summa på den tiden. Medlemsanstalet det första året var 51 st. Genom fester och insamlingar sökte man samla in pengar till verksamheten. År 1924 satt många intresserade medlemmar bänkade i Valla missionshus med radion påslagen. Stockholm Karlsborgs rundradio för att lyssna till röda/torschefen prins Carls radiotal. År 1932 avflyttade fru .Pyk och medlemsantalet hade sjunkit till 22, därav 11 i Svanshals. 11 i Rök och ingen i Kumla. Heda hade dessförinnan övergått i Ödeshögskretsen. Kretsen beslöt att gå upp i Ödeshögskretsenv men en kraftig opposition gjorde att kretsen 1933 i Grönhälls skola beslöt att riva upp beslutet och vara en självständig krets. Ordförande blev nu doktorinnan på Kyleberg Brita Ghazala Bey, v ordf fru .Lilly Samuelsson och sekr och kassör Wulf W idegren.En stor sommarfest arrangerades i Kylebergs park med gott netto. År 1943 avled fru Bey och Walf Widegren övertog ordförandeskapet. År 1935 flyttades förrådet från Kyleberg till Kvarntorps skola Ett utlåningsförråd fanns även i Väderstad. Många, Rödakorshögtider och fester har hållits under åren. 1939 gästades kretsen av landshövdingen Carl Tisilias med fru. År 1945 utvidgades kretsen med Väderstad och 1957 med Hov och Appuna. I Holmens skola bildades år 1947 en grupp i Ungdomens Rödakors med namnet Blåkllnten och senare en i Kvarntorp. Grupperna. måste med tiden läggas ner. Kretsen går upp i Ödeshögskretsen den Ijanuari 1977. 1916 Ödeshögskretsen av Svenska Röda Korset bildades den 13 mars efter anmodan av distriktstyrelsen. Stiftare och förste ordförande var fru Emma Ingvarsson, Alvastra. Hon efterträddes 1919 av kassör Emil Björkman som satt till 1925. Tanken att bilda en krets uppstod på en sjukvårdskurs, som leddes av fru Maria AxiJOhansson, utbildad rödakorssyster. Styrelsen bestod förutom av ordföranden av fru Rakel Gerholm, Maria Anderssom Orrnäs,fra Sigrid Haltberg, Karlfors, frö/ten Eda Pettersson, Serlan7 doktorM Bergholz och kassör Emil Björkman. 178 medlemmar noterades första året och rödakorsförrådet installerades i Ödeshögs tingshus1 3:e våningen. Under brinnande världskrig gällde det att skaffa pengar och inköpa material.. Man anordnade friluftsfester och lotterier. Från början var det var det viktigt att anskaffa Sjukvårdsartiklar i förbandslådor. I rödakorsförrådet förvarades förbandsmaterial till alla förbandsplatser9 som i krig skulle finnas utspridda i kommunen. Med åren blev all material omodernt och sjukhuskläder och sjukvårdsutrustning skänktes till distrikt för vidare användning i utvecklingsländer. Ödeshögs/:rasen av Röda Korset startar 1926 ambulanstransporter med en inköpt ambulansbil med fabrikör S. Blondell som chaufför. Under nio år 19271936 göres ca 300 transporter och driftskostnaden utgör 8.891 : kronor. Föreningen utbildade i första hjälpen. Hjälp till fosterbarnsplaeering, stöd till behövande familjer vid sjukdom mm7 socialt arbete på. hemorten var förr viktiga uppgifter för en rödakorskrets. Detta var enligt vissa samhällsgrupper välgörenhet från besuttna och motarbetades och förringades. Alla dessa. tidigare frivilliga stödformer skulle bli allas rättighet. Samhället skulle ha skyldighet att ställa upp med behövande människor. Vi kan i dag se vad som händer om inte hjärtat är med i alla former av mänskligt kontaktarbete. År 1929 undertecknas Den tredje Geneve/conventionen rörande behandlingen av krigsfångar. 1930tal De första sjukvårdskurserna hålles i Röda Kors/cretsen. 90 personer deltageri 36 timmarskurserna. Under åren har kurser anordnats nästan varje år. Första hjälpen olycksfallsvård för trafikanter, vägsamariter.) barnolycksfall, hjärtlungräddningj inriktning varierar med tidens trender. Varför inser inte varje människa sin skyldighet, att man måste vara utbildad innan det händer? Start av skolbespisning och skolhá'lsonndersökningar kan också räknas rödakorskretsarna till godo. I dag är de naturligt att detta ligger un der Skolförvaltningen. Röda korset har t ex föreslagit att läkarundersökning skulle införas i klasserna 1 och 4 i St Åbydistriktets skolor. Läsåret 1932/33 fick beslut i frågan anstå. 1933 ingavs ny skrivelse till kommunfullmäktige i St Åby kommun. Läsåret 1934/35 godkändes en kostnad på 1.50 kr per elev från 1935. Rödakorskretsarna startade även och bekostade grundläggande tandvård för skolbarn, vilket pågick i många år tills även detta blev en kommunal skyldighet. Röda Korset gör t ex 1934 en framställning till St Åby Sparbank om ekonomisk hjälp på 2.000: kronor ät föräldrar till de barn , som ej själva har medel tandvård. Röda Korset bidrager med 2: kr per elev. Från år 1935 godkändes detta för klasserna 1. och 6. En utdragning med eller utan bedövning debiteras med 1: krona, rotfyllning 6: kronor extra. En amalgamfvllning kostade 5: kronor och en silikonfyllning 6: kronor. Läsåret 1937 1938 startade tandvård i Ödeshögs skoldistrikt. Såväl denna som läkarundersökningen drevs i samverkan med Röda korset. År 1944 innefattade tandvården samtliga elever. Målsmännen erlade en avgift av 3: kr per år och barn dock högst 10: kr. I vissa fall hade fri tandvård beviljats. Ödeshögs Idrottsklubb ordnade snnkurs för skolbarn under sommaren med ett kommunalt bidrag på 100: kronor. Under 30talet ordnades även skolbad för eleverna. Utdelning av skor skedde denna tid till behövande barn ut olika skolfonder. 19371938 Första läsåret staten anslår medel till Skolmåltider. Röda Korset/tar beslutat upphör med sin skalläkarverksamhet fr 0 m läsåret 194445 sedan statsmakterna gått in för att stödja skolläkarverksamheten med ett bidrag av 1 .25 per barn från och med läsåret 194445. 1939 Flaggans dag, den Öjuni högtidlighålles för förstaugången i Ödeshög på initiativ av Ödeshögs Idrottsklubb. Efter högtiden anordnades idrottstävlingar. Rödakorskretsarna har varit representerade med sina fanor vid dessa festligheter som senaste åren övergått i nationaldagsfirande. Först föregående år uteblev kretsen från att deltaga i föreningsrepresentationen. 1947 Trehörnakretsen av Röda Korset startar i Trehörna. Vid invigningen i Trehörna kyrka läste bl a Elvy Rydberg' Esaias Tegnérs ”Det eviga”. Initiativtagaren var kyrkoherden i Trehörna Sam Bjurek, vilken blev kretsens förste ordförande. Han höll posten i 4 år varefter dem övergick till häradsdomare EinarAhlm. Efter fem år blir Titus Nyberg' ordförande under lång tid, 16 år. Vid starten hade kretsen ca 20 medlemmar men på ett år steg det till 36. Under första året anordnades fyra fester för att köpa in sjukvårdsrnaterial. Den allra första festen var en Skördefest i Svärdsfallav som inbringade 302: kronor. År 1948 började man anordna luciafest7 vilket sedan blivit en tradition. 1949 kunde man ha råd med att anskaffa simbryggor till badplatsen i Trehörnasj ön. Midsommarfester har anordnats vid Trehörna säteri. 1949 Den fjärde Geneve/conventionen: I Förbättrade av sårades och sju/tas behandling vid strid/crafter i fält. [I Förbättring av behandling av särade och sju/ca och s/ceppsbrutna tillhörande strid/trafterna till sjöss [II Krigsfångars behandling IV Skyddför civilpersoner under krig'stid. År 1950 hade man 17 vanöten i kretsen. År 1957 är medlemsantalet ca 50 av Trehörnas 400 invånare och luciatraditionen hålles vid liv. Sedan många år är Eric Rydberg kretsens ordförande. Under 50talet svarade kretsen för Rödakorsskåp med förbandsmaterial på utsatta7 olycksfallsdrabbade vägar. När folk började okynnesplundra skåpen lades den verksamheten ner. 1966 Genom Rödakorskretsens försorg har terapiverksamheten startat på ålderdomshemmen Vårdsäter och Rosenlund. F ruarna Gunnel Pharmansson och Margareta Fredriksson leder verksamheten. Försöket har givit ett strålande resultat. Det rör sig om slöjdarbeten i trä? textil, vävning och ryaknytning. Ett 100tal pensionärer på vardera hemmet får glädje av hobbyarbetev som intresserar dem. Genom hobbvalstrens försäljning erhålles medel till verksamheten. Terapiavdelningen i Röda Korsets regi fortsätter även efter flyttningen till Solgården. Kommunen bidraget' till verksamheten med 5.000: kronor. På detta sätt fortsatte verksamheten tills kommunens ansvariga insåg att detta var nyttigt för berörda människor och tog över både det ekonomiska och pratiska ansvaret. I dag är detta en viktig del i åldringsvården. 1965 Svenska Flaggans dag firades på pingstdagen i Hembygdsgården. Missionskyrkans blåsorkester spelade under ledning av fru Stina Dahl. Sju organisationer med Röda Korsets fana i spetsen tågade i på Hembygdsgården framför skornuseet. Kulturnämndens ordförande Erland Carlsson hälsade Välkommen. Han nämnde att under året firas 100 årsminnet av Röda Korsets tillblivelse. Under ledning av Tage Lundell sjöng allianskören. Morgongudstjänst hölls av pastor Eric Berg. Högtidstalet hölls av komminister Göran Kedvall. Pastor Olle Christoffersson avslutade mötet. 1966 F röknarna Anna och Agnes Gustavsson, Heda, har donerat sin gård Tjugby Mellangård till Svenska Röda Korset i Östergötland. Första tanken var åldringsvård i Rödakorsregi, men har ej gått att realisera. Gården skall försäljas och medlen disponeras av Röda Korset. Taxeringsvärdet är 90.000' kronor. Systrarna Gustavsson är båda pensionerade lärarinnor. F röken Anna Gustavsson i V innerstad 1901 1938 samt fröken Agnes i Liatorps skola Risinge,1912 1951. Kretsen har i många år arbetat med att ordna sjuktransport med droskbil. 1967 Taxi i Ödeshög har införlivat en ny ambulan, då telelarmet ej längre går till de sjuktransportbilarbilar Röda Korset har bidragit till tidigare. Ambulansen har två bårar. Under 1900vtalet finns landstingets ambulans stationerad på räddningstjänsten i Ödeshög med utbildad sjuksköterska med vid utryckningen. Utvecklingen går framåt. 19 70 I Solgårdens lokaler finnes ett fotvårdsbehandlingsrum, där pensionärer kan fotvård av utbildad personal. Genom RödaKorsets insatser betalar pensionärer endast 4: kr medan Röda Korset står för 8 : kr och av de 12: behandlingen kostar. Behandlingen är populär. F ru Inga Glinge kommer en gång i veckan från Linköping och ger behandlingen. Ca hälften av Solgårdens 60 patienter utnyttjar servicen. Denna form av hjälp till pensionärer pågick i många år men har numera upphört sedan kommunen lovat fortsätta subventionen. Genom Röda Korset tillhör frivilligorganisationerna med uppgifter i ofred svarar Rädakorskretsen utbildning av hemvärnssamariter till hemvärnet. En mycket bra utbildning, som är användbar i alla sammanhang ', men det har varit svårt rekrytera Ödeshögsbor. Med det nu hårt nedbantade svenska försvaret kommer hemvärnet i framtiden få en mycket större uppgift än tidigare. Hur få människor att inse vad som. pågår? Fredsbevarande förband i en orolig värld, både i och utanför landets gränser. År 1981 började kretsen, med Gunnel Pharmansson som initiativtagare, Röda Korsets sömnadstjänst på Solgården med ett mycket starkt gensvar från början. Åldringarna syr babyskjortor, babytröj or, stjärtlappar och filtar med material, som skänkts av medlemmar. Fortfarande sitter en engagerad grupp och arbetar för Röda Korset och varje år sändes deras alster ut i världen till behövande. Barn som drabbas av de vuxnas intollerans . F lyktinghjá'lp under de stora flyktingströmmarna under 1900talet har blivit en stor uppgift i Ödeshög, där Vissa grupper främlingsfientligheten varit stor. Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och samtliga _ frikyrkoförsamlingar bildade arbetsgruppen. Ja, rum för mfinsklighet7 som ännu fortlever i Ödeshög. Här skapades kontaktfamiljer9 ordnades gemensamma fester samt under ett års tid trivselkvällar, som organiserades av olika föreningar på orten. V änskapsband som knöts härbestår ännu. När socialförvaltningen och diakonin i Ödeshög ej kunde få fram hjälp till de gravt psykiskt skadade människorna lyckades denna arbetsgrupp få fram pengar och människor, som ställde upp. Det är en väsentlig uppgift för Röda Korset att hjälpa flyktingar antingen det gäller skydd och hjälp i en akut nödsituation eller stöd i en ny och svår omgivning. 1998 Diakon Ingegerd Alberius, Svenska Kyrkan, har i samverkan med Röda Korset startat en vänijá'nstgrupp i Ödeshög med uppgift att kontakt ensamma äldre människor7 som önskar sällskap och någon att prata med. En kurs p sex träffar gör medhjälparna redo för sitt arbete. Men visst glädes det en f d kretsordförandem när förstasidan i Östgöta Correspondenten handlar om att bli vänner på ålderns höst7 riktiga vänner7 Röda Korsets nystartade Väntjänst när den är som bäst. Varenda människa blir förr eller senare ensam. Den va nligaj enkla rödakorsaren med människokärlek i sitt sinne behövs. Röda Korsets slogan ”bryt isoleringen” äri högsta grad fortfarande aktuell. Intresset för Röda Korset har varit stort i Ödeshög och medlemstalet låg många är över 5007 naturligtvis störst under krigsåren och tiden därefter. ldeellt arbetande människor skapar trivsel och engagemang kring sig. Man minns underbara soaréer i kyrkor7 församlingshem och andra samlingslokaler.. Kyrkokonserter med Sonja Stjernqaist, Nicolai Gedda, Christer Solen, Motalapolisens kör, Cantuskören, MelodyModens och många fler med mycket arbetemed kaffeservering, bakning, lottrier och vinstinsamling och främst glädjen att ha lyckats föra rödakorsutbudskapet. Klädinsamlingar med 170 säckar, som skulle packas och lyftas för att nå katastrofförådet för vidare transport till katastrofområden i världen. Att baka och sälja bröd har blivit en god inkomstkälla liksom lotteriförsäljning, bössinsamlingar valdagar och under oktoberinsamlingarna. Då minns man stelfrusna fingrar men också upplevelsen av glädjenv när pengarna kunde skickas ut i Världen till behövande, till rödakorskamrater i andra länder, som fått möjlighet att hjälpa. Eller när sjuksköterskan Birgitta Svensson med tjänstgöring i Puckallpa i Peru skrev hem till sin mor boende inom kretsen och förklarade att 6.000: kronor skulle ge en blodbank. Då kändes det härligt att kunna skicka 6.200: kronor till henne och sedan få reda på, att när hon for därifrån var blodbanken ett faktum. Ett annat minne är då kretsen sökte engagera kommunen att planera för ett handikappvänligt centrum. Gamla från Solgården demonstrerade i sina rullstolar. Kretsen fick papper på att arbetet ej kunde utföras? då det kostade för mycket. Men idag är alla våra påpekanden åtgärdade. Det går med tjat och envishet och engagerade medhjälpare. De under många är ordnade handikapputfärderna till olika platser inom närområdet med en stunds samvaro har givit minnen för livet. Vilken samhällsinsats alla dessa män och kvinnori styrelserna och som aktiva rödakorsare uträttat under åren i människokärlekens tjänst utan tanke på ersättning men med glädjen att få göra en insats för en stor sak. Ordförandeförteckning: Emma Ingvarsson 1916 1919 Emil Björkman 1919 1925 Erik Holmstedt 1925 1937 Ingrid Vallbo 1937 1944 Ingrid Ekman 1944 1955 Carl Eric Carlsén 1955 1962 Bengt Holmberg 1955 Roland Hagberg Gunilla Andersson Harry Pharmansson Ulla Pharmansson Det liv är icke längst, som längst har varat. Ej är den rikast, som mest har sparat. Nej, den är rikast, som har givit mest. HAVAMAL.