Tingsställen i Östergötland

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

sym er och retrien ats till entliga nu för : par; ovan 5 bort le sätt. :para' nrnarET' ummet binder är ren liggöra mman en den t torde rbeten. :rt sett planen, ag fått åldLH_ t logik, 'Egnaj ' Johans uts= :Hertza för allt logiskt sta vå kickligt . tyvärr Qcc_ ;1 ,ca [575, 5:.: ÖSTERGÖTLANDS TINGS STÄLLEN , FÖRE ÅR 1600 Av F ridolf Wildte “ Våra äldsta tingsställen äro allenast ofullständigt kända. Denna omständighet har säkerligen bidragit till, att man. ofta accepterat en historiskt föga grundad tradition om domaresäten och tingsställen på. ett mycket stort antal platser i vårt land. Väl har Styffe lämnat viktiga bidrag till lösning av denna fråga, men ännu saknas en på rättsurkunder grundad undersökning av våra 'tingsställem En sådan undersökning äger självfallet en icke oväsentlig betydelse för för ståelsen av en mångfald juridiska och kulturhistoriska problemJ) Den äldre rättshistoriens starka provinsiella betoning medförr att en undersökning av tingsställena i första hand bör inriktas å. de särskilda rättsomrädena. Landskapslagarna ersattes visserligen'redan vid 1300talets mitt av den allmänna landslagen, men därmed infördes ingalunda omedelbart en för hela riket gällande rätt. De olika lands delarnas starka särställning spåras långt fram i tiden. Den landsdel, som här skallbliva föremål för närmare utredning i avseende å dess tingsställen, är Östergötland. Det bör då först konstateras, att Östgötalagen icke stadgade, var tingen skulle hållas. Även Västgötalagarna saknade bestämmelser härutinnan. Flertalet av Svealagarna, bl. a. Södermannalagen, ägde däremot uttryckliga stadganden om en bestämd tingstad _i varje hundare. Magnus 'Eriks sons Landslag .upptog Svealagarriasbestämmelser och lämnade. före skrift om rätt tingstad i varje' härad. _ . Då ingen av' Götalagarna föreskrev var ting skulle hållas, ligger det givetvis nära till hands att antaga, att såväl Östergötland som Västergötland saknat bestämda tingsplatser. Man akte sig emellertid för en sådan generell slutsats. Mycket föreföll våra förfäder så självklart, att någon laglig föreskrift icke ansågs behövlig?) Det är_ visserligen sant, att Västergötlands tingsställen icke utmärkte sig för någon större regelbundenhet ens under en tid, då landslagarnas be 1) Se einvis B. Cnattingius: Bidrag till Östgötavägamas historia, Rig :929. 2) 'Ötgötalagen år en ”rättsbok", icke en "lagbok". Detta innebär, att den gällande rätten npptecknats för minnes skull. En ”lagbok” innehåller däremot en av lagstiftaren ombesörjd normerande lagtext Jfr K. G. West man: De' svenska rättskällornas historia, sid. 16. \ .. _,_._=r ,. “172 stämmelser 'kunna förutsätter. vara tillämpade!) Den i följande framställningen skall emellertid âdagalägga, att utvecklingen i Öster götland icke följt samma linjer som i Västergötland, utan att här liksom i Svealandskapen under medeltiden funnits bestämda tings ställen i de flesta_ dpmkretsar. ' ' i Östergötland var under medeltiden indelat i aderton härader. 'Förutom dessa härader hava här medtagits' Kinda och Ydre, söm _ ursprungligen icke tillhörde Östergötland, men sedan ;6130talet räknats till detta'landska'p. Det nuvarande Finspånga län är_ en sen häradsbildning, som icke intresserar oss i denna framställning. ' Det tidsavsnitt, som här* skall behandlas, är de sporadiska källornas. Från 1600talets början kan 'man ur de bevarade dom böekernai detalj avläsa var tingen hållits. Därför har framställningen koncentrerats till det äldre tidsskedet och allenast några kortfattade notiser lämnats för tiden efter år 1600. Självfallet göra uppgifterna om tingsställen icke anspråkpâ_ att vara uttömmande. I all synnerhet gäller detta 1500talet, från vilket århundrade säkerligen ytterligare material bör kunna uppspâras. \ Vi övergå härefter till de särskilda liäradenas tingsställen med början längst i söder. ' Använda förkortningar' S. R. P. = Svenska RiksArehivets pergamentsbrcf. Dipl. Suee. = Diplomatarium Suecanum. Sv. Dipl. = Svenskt Diplomatorium från 1401. R. A. = Riksarkivet (otryckta urkundvr). L. B. = Linköpings Stiftsbibliotek (ot.yckta urkunder). _ Styffe = C. G. Styffe: Skandinavien under unionstiden (3 uppl.). _ A Kinda Tingsställen: Skärlunda' (Skerlunds ting, A Skerlunde, Skaer lunda) 1353, 1366 (s. R. P. resp. nzris 99 och 709),2) 1380 (L. 3;), 1397 (S.“R. P. nr 2895), 1412, 1417 (Sv. Dipl. nzris 1639 och 2383), 1432 (R. A.) och 1509 (Styffe): Várdnäs 1441 (Hist. Handl. IV Sidi 377); Nybro 1456 (Styffe sid. 236 not 2); Skärlät 1603, 1605, 16171621 (Kinda härads dombok ilGöta Hovrätts arkiv). 1) Se härom F. Wildte: Västergötlands medeltida tingsställen. Rig. 193:. 2) För 'undvikande av upprepningar hava källorna sammanförts på. detta sätt. ' RJ .. l gora n . Tings; tifieral dets å namn icke flerta nets Detta namn 5...... 4_ _Jiad_ ...mmm...ln M3 E. '.t #5. s iande 'ister : här :ings ader 50m* .talet n sen .disk domHu .ingen ittade ?terna ierhet ligare med Sker. .. BKV 2333)?" il. IV 1605, ;L 1931. i detta 173 Redan år '1353 omtalas Shedund.: ting. Vi hahår utan tvivel att göra med en mycket gammal tingsplats, som givit sitt namn åt tinget. Tingsplatsen, sedermera kallad Skärlunda, kan emellertid icke iden tifieras med något i övrigt känt ortnamn. En undersökning av hära dets äldsta jordeböcker visar, att någon gård eller by med liknande namn icke fanns vid mitten av 1500talet.1) Tingsstället synes därför icke ha varit förlagt till någon bebyggd plats, även om det, liksom A' flertalet tingsställen, bör ha legat i bygdens centrum. 'Redan nam nets senare del antyder, att Skärlnnda varit *en gammal kultplats. Detta bestyrkes även av ortnamnsforsknin'gens resultat beträffande namnet?) I _ ' i _ Man frågar sig då: var hat*detta Skärlunda legat? Häradets gamla huvudbygd bör sökas vid de tre nära varandra belägna kyrkor na Tj ärstad, Kettilstad och'Hägerstad, mellan Ämmern och Åsundens övre, smalaste del. Här är en öppen bygd, rik på fornminnen, och man kan med ganska stor säkerhet antaga, att Skärlunda legat någon städes i dessa nejder. Det torde likväl vara möjligt, att närmare angiva tingsställets läge inom denna huvudbygd. Man bör därvid först erinra sig, att vi här ha en mycket gammal kultplats, nämligen Skedevi i Tjärstads socken. Under Skedevi har fordom funnits en gård Lund, som 'Wessén anser uppkallad efter' en ”helig lund".3) Lindroth avfärdar icke möjligheten av ett samband mellan förra delen i ortnamnen Skedevi och Skärlunda, även om det Skårlunda, som här avses, be visligen icke skrivits Skaedalundum "såsom ett annat' Skärlunda i 'Borgs socken.4)_ Om ett samband funnits mellan Skedevi och Skär lunda böra dessa orter sökas i grannskapet av varandra. . *Det finnes emellertid ett_ annat och säkrare bevis för vårt anta gande, att Skärlunda legat i Tjärstad eller ej långt därifrån. Givetvis ligger det nära till hands att antaga, att det under 1690talet omtalade tingsstället Skärlø't är detsamma som Skärlundañ) ' Skärlöt är icke 1) :556.515 iordebok. Småland'nx 21 R. A; 2) Hjalmar Lindroth: En nordisk gudagestalt i ny belysning genom ortnamnen, Antikvarisk Tidskrift 20:4 samt Elias Wessén: Forntida guds dyrkan i Östergötland, Meddelanden från Östergötlands Fornminnes .och Museiförening :92: och_ 1922. ' i ' 3) Wessén, _Meddelanden_ 1921 sid. 143. 4) Lindroth a. a. sid. 26.' , . t r 1'5) Lindroth 'synes utgå ifrån att Skårlnnda och Skårlöt äro identiska. .__.l._.._...i... _ ...up...... .. 174 i' heller något bebyggelsenamn, och man letar 'förgäves i domboken efter någon_ möjlighet att kunna exakt bestämma dess läge. 'Vissa är om växlar det likväl som tingsplats med* Tjärstad och Gålby för att omkring 1620_ helt ersattas av Gålby; Detta Gålby är det nuvarande _ Gårdeby i_ Kettilstads socken, beläget allenast tvâ' kilometer_ från Tjårstads kyrka och tre kilometer från Skedevi. ' I Senare under 1600talet blir Rimforsa i T järstad tingsställe. Det ntbytes emellertid snart mot Kisa och därmed sker en förflyttning av tingen till en annan del av häradet. Ydre * * Tingsstålle: Sund 1392 (Styffe), 1411, 1415 (Sv. Dipl. n:ris1436 1438 samt 2143), 1545 'och 1549 (R. A.) Samt 1577 (L. 3.). \ Häradets urgamla tingsställe är vid Sunds kyrka. ,Tinget 1415 hölls uttryckligen ”apud ecclesiam Sund”. Sunds kyrka ligger mitt i häradet och kallas av Rääf häradskyrka. Här skall även ha varit ' en känd offerkyrka. ' Tingsstället är ännu i våra dagar i Sund. . Göstring Tingsställe: Hagstad 1344 (De la Gardieska Archivet II sid. 94), 1357, 1374, 1377, 1380, 1384, 1386 (S. R. P. nzis 307, 1082, 1238, 1292, 1498, 2054 och 2234), 1411, 1420 (Sv. Dipl. n:is 1502 och 2832), 1440 (R. A. flera brev), 1441, 1450 och 1458 '(R; A.). Där jämte nämnes Skanning.: 1361 (S. R. P. nzr 490). En hel rad av urkunder_ bekräfta, att häradets ting regelbundet . hållits vid det redan' 1344 omnämnda Hoxstadh. Att förhållandena icke förändrats efter 1400talets mitt framgår dels därav, att någon_ annan tingsplats icke nämnes ett 1463 utfärdat brev är sålunda allenast daterat å rätt tingstad dels ock därav, att tingen åtmin stone sedan mitten av 1600talet regelbundet hållits i Hogstad. Tingsstället har varit beläget vid kyrkan, vilket uttryckligen fram går av ett dombrev från år 1440 i R. A. Den fastighet, varå det gamla tingsstället har legat, kallas Gisingsvall. Då häradet fordom även skrevs Gilstring eller såsom i det från 1500talet stammande häradssigillet Gising, kan man antaga, att Gisingsvall betecknar den gamla tingstaden eller tingsvallenJ) ' ' 1) Jfr B. Cnattingius a. a. “ '51 ümlktmhun.";Maniamrsmummauim.m. . .. nn. .... L. . ..4 _ _F_ ..1... ..iha.. ...._.._...|._›.a . ...»nu “ul.tm i dombokén eftef e. Vissa är cin *thâIby för áft ir det nuvarande kilometei' från 1 tingsstålle. Dét 1 förf'*rttning' av Dipl. n:ris' 1436 ' (Lu ). l. ?Eget 1415 rrka ligger mitt Äi även ha varit vet II sid. 94), 17, 1082, :238, n:is 1502 och :R. Där Ig regélbundet förhållandena mV. ' " någon . ev å'FsåIunda tingen åtmin :gstadÅ 'ckligen fram'_ then.” rå det ' radet fordom :t stammande all betecknar //Å//à { I ' sega, I . I . svinhulñ.. W mind/”Milllllll'lnøü/m/ ' I Km Ydre härad. Tingsstållet Sund, beläget i häradets hjärta. har utmårkts å skisscn. Under medeltiden omfattade häradct även Malexanders socken norr om Sommcn. Lyáing och Dal För båda häradena gemensamma tingsställen: Hästhalmen (Hanstv holma ting) 1383 (Styffe s. 247 not 3), 1393 (S. R. P. nzr 2669.), 1402 (L. B.) och Harakir (Harakirs tingsstad) :410 (Sv. Dipl. nzr 1367), 1435 (St'yffe s. 247 not 3), 1438 (Styffe), 1441 (R. A., upp \ 176. . _ 4 _ givet som Lysin'gs härads tingsstålle) och 1453 (R. A., oppgivet som Dals härads tingsstålle). _ A › _\ i' i * ' För Lysings härad: Wallij 1474 (RJ AJ. _ _. Lysings_ och Dals hårader bildade åtminstone under den senare medeltiden ett gemensamt tingslag F en under denna tidsperiod för landskapet i övrigt okänd anordning. Även häradsliövdingen synes ha varit gemensam: brevet från 13.83 är sålunda utfärdat av härads \ f hövdingen i Dals och Lysings härader på Hestholma ting. Gemen skapen mellan håradena bestod i alla händelser år 1480, då härads hövdingen i Lysing _ooh Dalrutfärdade' ett fastebrev "paa raettom tingstad" (R. A., orten angives ej). i ' 7 _ . * ' Det tidigast omnämnda tingsstället är den viktiga överfartsorten Håstholmen vid Vättern. Under 1400talets början torde denna plats förlorat i betydenhet, sedan Vadstena' kommit att spela en allt större roll. Detta har måhända varit anledning till att tingsstället förflyttats. Var det sedermera omtalade Haraker legat känner man icke. Någon* gård med detta namn fanns ej under mitten av 1500talet.1) Häradena hade skilda tingsställen åtminstone alltifrån 1600talet, troligen ännu tidigare. T ingsställena hava under de senare århund radena växlat i rättstor utstrâckning. 7 ' Vifolka I avseende å. detta härad äro källorna anmärkningsvärt fåtaliga. och lmapphåndiga. Styffe anför, att tinget år 1441 kallades Lingha ting samt drager därav den slutsatsen, att tingen hållits vid Ljunga i Veta socken. Hårför talar även den omståndigheten, att häradet nå ' gon gång kallats Lynge härad. Detta är också allt man vet om tings scållet. Några andra dokument, såsom ett brev i L. B. från 1415, tala blott om ”Wifolka häradstinge”. Från ett flertal andra östgötahårader vet man, att tingsstället gav sitt nanm åt tingetJ ja t. 0. m. åt håradet. Detta kan givetvis icke ha skett, om tingsstållet ej varit fast och väl känt. Beteckningen_ ”Liungha ting" förutsätter således, att här_ funnits ett sådant tings ' ställe. Att detta legat vid den stora byn Ljunga i Veta socken mitt_ i häradet är väl mycket sannolikt. 'Vid Ljunga höllos också tingen under 1600talets början,_ då platsen kallades '_'rätt tingstad”.' 4 1) Jämför ex. vis '1545 års jordebok för Östergötland nr 6 och 1560 års jordebok för samma landskap nr 20. R. A. l l l \ slutsat Han fl ifrån platser hagh 1 “'13” och By l! 4 :c '5 i R. A., .uppgivet som< e under den' senare I letmr edsjmeriod för 'adshbvdingen synes utfärdat av hårads olma ting. Gemen j är 1480; då härads ebrerv lJaa ;genom (tiga överfartsorten LH torde denna plats Spela en allt större gsstället förflyttats. ' man icke. Någon ;00talet.1) ' alltifrån 1600talet, de senare århund mingsvärt fåtaliga r kallades Liungha ållltlh_ cl Ljunga i en, att härad'et nå män vet om tings L. B. från 14135, att ting;stället gav kan givetvis icke nt. Beteckningen ett sådant tings /eta socken mitt i illo's också tingen ingstad". lur 6 .och 1560 års \ Vifolka härad.: huvudbygd. \ Detalj av Generalstabskartan (Linköpingsbladet). Det förmodade medeltida tingsställct Ljiinga har utmärkta å kartan. Valkebo 'Tingsställenz Ganwmlkil ;353 (Dipl. Su'ec. :1 :r 4964), :420 (Sv. IDipI. _n:r 2823) och 1597 (L. B.); Blakstorp 1381 (L. B.) ; Visäter 1398 (De la Gardieska Arch. 16 n:r 21); Skindynøhagh 1406 (Sv. Dipl. n:r 743). . ' \ . i ' Det äldsta här åberopade brevet angives vara ”skriffvet iiGambla Kijl socka”, alltså varken vid' kyrkan eller å annan särskilt angiven' plats inom socknen. Detta antyder, att tingsstållet varit förlagt till någon plats utom den egentliga bebyggelsen, ett förhållande, som ofta kunnat iakttagas i Östergötland. Styffe har kommit till samma slutsats, ehuru' han icke stöder sig å den här omförmälda urkunden._' Han förmenar, att Skindynohagh åsyftat en krets av stenar ej långt ifrån Gammalkils kyrka samt att de 1406 och 1420 omnämnda tings platserna varit en och samma. Nordén anser troligt, att Skindyno hagh varit namnet på den haglycka, där tingsmötena ägt run1.1) 1) Arthur Nordén; Arkeologiska bidrag till ortnamnsforskningCn, Namn. och Bygd 1929 sid. 119. i ' 178 tingsställe'eller 151m en mer tillfällig tingsplats av okänd belägenhet," måste man likväl konstatera, att tingen som regel hållits i Gammal» .kils socken. År _1597 kallas tinget Gambia kijlls ting, vilket ju bevi . sar, att det vid den tiden regelbundet varit förlagt till Gammalkils' bygdenl) Även under 1600talet bibehållesiGammalkil someting stad, men utbytes viddetta århundrades slut_ ,mot Bankebergs ' gäst givaregârd i Vikingstads socken, Härtörbliver tingsstället seder mera ända_ fram till 1918. “ " ' ' . i. ' Gullberg _ I Tingsställen: Gmmarsthorp 1356 (S. P. nzr 1808); nu Gulr \ bergx thinge 1379 (S. R. P. nzr_ 1462) och '1401 (Sv. Dipl. n:_r 67); aa raettom thingstadhn'a gulbgrglia 1431 (Styffe, R. A.); Hermia: i 'Vreta Klosters socken 1512 (LÄBJ'lagrnansting). \ Styffe anser, atfctingslstället hetat Gnllberg och legat vid Sjöge stad nordväst om Vreta Kloster, "där en domarering fordom fanns". Onekligen ligger också. det antagandet nära till hands, att häradet ' i' likhet med Boberg fått sitt namn efter en by eller gård Gullberg, . vars läge man nu icke känner, samt att tingen åtminstone tidvis hål lits där. De fåtaliga. källorna giva emellertid icke klart besked detta avseende?) Visserligen kan ”å Gullbergs ting” betyda "å tinget vid Gullberg", men det kan också tolkas som ”å Gullbergs härads ting”, alltså utan angivande av platsen. Det är 1431 utgivna brevet är det enda, som verkligen synes hänsyfta å den förmodade tingsplatsen. I början av 1600talet var Vreta Kloster rätt tingstad och tings stället hari senare_ tid legat vid Sjögestad i Vreta Kloster. Boberg I iTingsställen: Boberg 1381 ("datum Boberg” L. B., Styffe) 1384. ”i Boberghae aa raettum thingxstat”, S. R. P. :nr 2047), 1409 (Sv. 1) Bevarade urkunder från tiden 14201597 angiva allenast, att ting hållits med Valkebo härad eller å dess rätta tingstad. Blakstorp är en by i Gammalkll. Visäter en gård i Nykil. \ ^ 2)' Åsen 1,000 m. öster om kyrkan nåra Pålstorp kallas än i dag Gull bergshögen, och flera sägner om skatter av bl. a. en förgylld vagn äro för lagda dit (enligt meddelande av intendent B. Cnattingius). = Vare sh,r man anser att _Skindynohagh varit häradets äldsta kända" { i i i Digil. :1 :13 _IV s. 11; _ nes, såsi restngal Bob; Boberg; fälligt i 'uppentl ting hå ligt, at ' sn , 1 och se 1 _ Ti 1381, 1099 2315 (R. 1 S den i ner 1 E Dem utflii ting' ts ,äldsta kända ind belägenhet, ' lits i Gammal vilket ju bevi 11 Gammalkils tlkll som ting , inkebergs gäst gssti' __ : Seder' 1808; nu Gul' ' Diprn :r 67) ; A.); Harm'm i :gat vid Sjöge fordom fanns". . att häradet _ ' gård Gullberg, .tone tidvis hålt 't besked i detta ia ”å tinget vid ;5 härads ting” ia brevet är det tingsplatsen. ;stad och tings ister H. i., VStyffe) 1384 347):) 109 (Sv. m. allenast, att ting lakstorp år en by as än i dag Gull 'lld vagn äro för Dipl. n :r 1078), 1 ^ nes, såsom 13 179 478, 1489 (11. A'.) och 1572 (Dela Gardieska Arch. ' [V 5. 140), varjänite vid' ett flertal tillfällen _"Bobergs ting” omnäm. ' 85 (L. 13.), 1438 och :'44: (11. A.); Kláckn'ke klocka restuga 1424 (Västergötlands Fornminnesiörenzs Tidskr. 1:1' 5. 62). ' Bobergs härad' torde fått sitt namn just efter tingsstället, gården Boberg, i Fornåsa' socken." Att tingeti Klockrike blott varit_ ett till fälligt undantag från den regelmässiga tingsordningen uppenbart. Detta är f. '6. ett av de första tillfällen, då, man vet, att ting hållits under tak. Ännu 'vid denna tid var det säkerligen van ligt, att man mötte upp till ting under barihirnmel!) ' _ Efter_ 1600 omnämnes icke Boberg vidare som tingsplats; Lönsås och senare Husbyfjöl omtalas_ då som tingsställe'n. ' ' _ 4 Aska. ' i . _ , Tingsställenrüökunibla 1370 (S. _R. P. n:r 911); i'm/[010141374 “ 1381, 13821383, 1384, 1385, 1386, 1387, 1390 (S. R. P. nzis 1076, 1099 ft., 1587, 1701, 1702, 1974, 2051, 2052, 2132, 2247, 2272, 2281, 231542318 och 2517), 1415 (Sv. Dipl. n.r 2137), 1436, 1441, 1446 (R. A.), 1463 (L. 3.), 1490 och 1515 (R. A.). " Sjökumla kallas 1370 rätt tingstad. Denna plats var belägen i den forna Kälvestens socken strax söder om Motala. Man återfin ner här ännu nâgra gårdar med namnet Sjökumla. Emellertid förflyttades tingsst'allet kort efter 1370 till Motala. Denna plats hade ett synnerligen gynnsamt läge vid Motala ströms I utflöde ur Vättern, en omständighet som icke var betydelselös för ett tingsställe. I Motala hållas tingen ännu i våra dagar. __ .. . Åkerbo _ Tingsställen:Skavastad (Skavastadha) 1384, 1386 (L. 13.), 1425 (R. A.), 1446_ (L. E.) och 146.7 (R. A.); Tärna.valla 1405 (Sv. Dipl. , n:r 581) och troligen 1582 (R. AL) samt Rystods klockaresmga 1492 (R. A., lagniansting). A I ' ' . i Ting'sstället Skavastad är identiskt med den nuvarande byn Ska vestad i Törnevalla socken. Tinget år 1405 hölls uttryckligen vid Törnevalla_ kyrka, således icke å det vanliga tingsstället. Sedermera ______.._ 1) Jfr. F. Wildte: Tingsplatserna i medeltid, Fornvännen 1926.7 torde väl vara . * Sverige under förhistorisk tid och 4 .'. *'.Ä'l “ .72” ' _ ; m I' f' _ , .I N _nnw ., A MW ! N \ \'\bv_ .' w' LT.. Akerbo härad. Dçtali av Gcneralstábskartan (Finspångs och Li'nköpingsbladcri) visande håradcts huvuddel. Det medeltida tingsstället Skavestad utmärkt :'i kartan. Tingsställcts goda belägenhet framgår med full tydlighet. iorde också tingsstället ha flyttáts till kyrkan. Hår höllos tingen i alla händelser under 1600êtalet.1) \ _ \ . Hanekind . Tingsställen: Hanögha 1390 och 1395 (5! P. nzis"'2500 och 2751); Haninge 1591 (L. B.) samt'SIaka 1414 (Sv. Di'pI. n:is 1947. och 2010, det förstnämnda brevet är utfärdat "widher Slaku kirkib”, . det_5enare "pi'dpe ecclesiam Slaku), 1590, 159241595, :608 0. s. v. . (domböcker i Vadstena landsarkiv); Därjâmte äro ett flertalbrev utfärdade å ”rätt tingstad” utan angivande av tingsställets namn. 1) Å JennAde Rogiers karta över Östanståñg (1653) finnes en tingstuga utsatt helt nära Törncvalln kyrka. (Rogiers kartor hava. utgivits av E. Ring borg _1924.) . 51 5311111: 111131' * läget E mot 1 Ioma ' slut * 'r \ 1863 (S.\ 1391 1409 1254 1448 1 4 hav: \ lagd 01111 med ry |> bcty _ sku? det må: alln _.n hav: en i Enii om om nån vis: fdcn) __Visande arkt :i kartan. ghct. illos tingen i §i5"2;,_J och _ ›1. 11 :is 1947 aku kirkio”, 608 0. s. v. flert brev :ts nâ'ñm_ en tingstuga av E. Ring ' 181'f , Styffe förmodar, 'att det tidigast omtalade 'tingsstållet Hanöga är samma plats som_ Haninge i S:t Lars socken. Då* tinget, troligen . mer tillfälligt, år 1591 hölls i Haninge, angavs detta vara oekså be ;läget i Lars socken_ ' . _ , . _. i Huruvida detta varit ett_ fast tingsstâlle, som_ sedermera'uthtts _mot Slaka, kan icke bestämt avgöras på. grundval av de fåtaliga kålö' . lorna. Allt talar emellertid för, att så varit fallet. Från 1500talets slut var i alla händelser tingsstället regelbundet förlagt till SlakaJ) \ Bankekind _ _ Tingsställen: Slwtamo 1369 och 1376 (S. R. P. n:is 18431847, 4 1862.) ; Ryala (a Ryslo thinge, Ryslathing, Ritzlo ting etc.) 1361, 1382 _' (S. R. P. 1155 522'och 1895), 1385 (L. B.), 1388 (Styffe), 1389, _1391 (S. R. P. nzis 2402, 2411, 2550, 2574 och 2575), 1407, 1408, _1409, 1410, 1411,'1413, 1414 (Sy.__l_3ipl. nzis 898, 962, 987, 1068,_1221, 1254, 1259, 1673 och 2019), 1426, 1430 (Styffe), 1435, 1436, 1441, “1448, 1456, 1462 och 1491 (R. A.). “ . Med undantag för någon kertare tid under 'slutet av 1300talet hava häradets ting under den senare medeltiden regelbundet varit för lagda till_Rysla. Var denna plats legat vet man icke. Inga bevarade ortnamn giva någon ledning. Söker man förklara Rysla såsom en med diminutivåndelsen germ.. ila avledd form av fornsvenska ryb , femininum ochneutrum, ”röjning i skogen", skulle ortnamnets _ betydelse bliva "den lilla röjningenii skogen”2). _En sådan tolkning Skulle förk1a1a, varför man i senare tid ej haft någon kännedom om det gamla tingsställets belägenhet. _ 4 ' _De östgötska häradena ägde under medeltiden vidsträckta all männingar och antagligen har tingsstället Rysla varit beläget å en allmänningsskogå) i. 7 i_ _ . i '“ . * 1) Ridderstad uppgiver (efter Brooçman), att det äldsta tingsstället säges hava varit vid den s. k. Åsdymlingen eller Åsdömla backe i Slaka socken, där en domarering finnesl_ A. Ridderstad: Östergötlands beskrivning sid. 584_ Enligt en tradition i orten har en tingsplats varit belägen i berget strax sydost omHaninge i S:t Lars socken. _ 2) För detta tolkningsförsök har jag att tacka doktor Arthur Nordén. 3) En intressant parallell till Rysla i Bankekind erbjuder det år 1348 , omtalade Thyugxryfsla i Valkebo härad. Invånarna i detta härad sålde nämnda är "omnem parten: nostram possessonam in Thyngxrytslom' till en viss Lars Dansson. Dipl. suee. nr 4313. Jfr. även S. R. P. nr 1383. 'gmhm' ..._..._.........._...1 _ i 4,vpw\r 1 :nu. 182._ \' Varför förlades då tingen till en 'sådan' efter allt att döma_ otill_ gänglig plats? Då samma spörsmål kan framställas beträffande flera andra tingsstållen, skola vi längre _fram upptaga frågan_ till gemensam . Abehandling. ' ' ' ' * * ' ' " ' 'inom Svinstads socken* \ '4 Under senare tider bara Bankekinds ting hållits å iolilca platser i ' i' 'Hammarkind' Tingsställen: Stqlberg :'37: (Hist. Handl. IV s. 340), 1414, 1415 ' (Sv, Dipl. nzris' 1954 och 2117), 1418 '(Styffe), 1433, 1439, 1441, .1449 (R. A.), 1466_(L. B.), 1478 och'1482 (R. 'A.); Husbjr 1488 (L. B., lagmanstinå): Skinberga 1498, '1543'(R. A.)ioch' 1599 (Lands arkivet i Vadstena.) samt Maggio 1581 (R. A). ' i. i 5 Tinget kallades under 1406talet vanligen Stalbergs ting efter tingsplatsen; Det gamla tingsstälIethar emellertid för länge sedan fallit i glömska. .' Såsom namnet' antyder har å eller invid tingsstället antagligen brutits järnmalm, som här förådlats och givit stål. Nordén förinodar, att Stalberg legat inom Skönberga socken Skönberga är identiskt med det senare omtalade 'tingsstället Skin herga där en lägenhet under .Tomtaholm ännu bår namnet Stälá berga.1) Iprten kvarlever en tradition, att en tingsplats skulle ha funnits på en fristående bergknalle invid' stället: Ornibergkrnallen verkligen visar sig innehålla järnmalm, är det 'väl mycket' troligt, att vi här ha att göra med det forna Stalberg. Ridderstad anknyter även_ ledes' den. äldsta traditionen om häradets tingsplats till Skönberga, där han uppgiver att ting hållits redan' 1391.2) \ i Under 1500talet framträder Skönberga som tingsställe. " Här .hållas tingenäven under nästa århundrade. .År 1700 blir'Mogata_' tingsställe. “ ' “ ' i \ Skärkind \ r Tingsställen: Skurusäter (A Skurusseters thinge etc.) 1369, 1370, I37I. 1375. 1377, 1380. 1384 (5 R P. n=ris 904. 906, 966, 97:, I021. . 1178, 1182, 1293, 1534, 1535 och 2053), 1401 (Styffe),_ 1402, 1410, 1414 och 1420 (Sv. Dipl. n:ris 244, 245,'1331, 1955 och 2769); 1) Gustaf Vasas stålsmed, Norrköpings Tidningar 11 inli' 1931. 2) Ridderstad a. 3.. sid. .525. ' v . *eller 5 4 arkh ! G ordli (Lanc icke 't kin" _ V antyd ' gelsc: . R Skärl talet. väl 1381 1419 1437 tings 'i gran är 111 11a V; 138: (R. (R. arki och Hål m'a otill Ide flera ' :mensarn ' 1 platser, 8 114, 1415 59! Igrl 1 1488 (L. (Lands ing r' sr ge sêüän ngsstället tål., ocken _L let Skin_ net Stål skulle, ha rgknallen roligt, att ter även cönberga, 111:. 'Här .' Mogata a... 569. 1379. 171, 1021, e): 2, :h ; . ;1. __'Gordby' (nuvarande Gården (Landsarkivet i_Vadstena). Några senme eller socknen med samma namn är ovisst. "183 y) 1563 (L. B.) och_Skärkind 1599 deltida urkunder uppgiva Ett brev från år 1413 är ”scriffvit i Skär icke tingsställets namn. _ 5), _men _om därmed avsetts Skärkinds härad kin" (Sv. Dipl. 11214173 _ Var SkdruSäter legat är icke känt. Den senare delen _avnamnet antyder emellertid, att_ det varit 'en plats utom den egentliga bebyg gel'sen;' " I A ' Ridderstad uppgiver, att 'tingsstället under långliga tider varit vid var tingsstället' också i början av 1600 Skärkinds kyrkaå) Här ' talet. Möjligen bör Skurusäter sökas inom Skärkinds socken, som väl . av namnet att döma varit häradets huvudbygd. _Memming 1 . i \ Tingsställen: Skatna_ (Skatnabo thing, Skatnathing), 1366, 1377, 1381,'1382 (S. R. P. n:_ris 712, 1305716510131 1772), 1413, 1414, 1419 (Sv. Dipl. 1121131810, 1964 och"2645)_, 1422, 1424, 1429, 1435,' 1437 och _1469 (R. A.) samt Lät och Glenn 1599 (dombok i Lands arkivet, Vadstena). Senare_ urkunder äro givna å häradets rätta tingstad utan angivande av platsen (_1477, 1490, 1518 o. s._v.). Skattna är en gård '1 Kullerstads socken, belägen i omedelbart d kultförhållanden grannskap till en by Ullevi, vars samband me är uppenbart. Wessén påpekar, att trakten kring detta Ullevi synes 'ha varit ett centrum föruMemmings härad?) A: . _' ._ Bråbo i i Tjngsställen: .Slättamo (Slaettamo tingh, Sletmo tingxstad' etc.) 1381, 1389, 1390 (S. R. P. nzris 1604, 2434, 2477 och 2496), 1436 _ (R. A.), 1486 (L. 13.), 1492 (R. A. lagmansting), 1494, 1496 och 1579 (R. A.); Eneby 1422 (R. A.), 1439 (Styffe), 15891594' (Lands arkiveti VadStena, omväxlande med bl. a. Hällestad), 1596 (L. B.) och 1598 (Landsarkivet '1.Vadstena); Kvillinge 1510 (R. A.) och HälIestád 158541594 (se ovan). ' '. ' ' . . Det äldsta kända tingsstållet Slättamo torde varit beläget i Östra ___..____ _1) 'Ridderst'ad a. 3. sid. 803. * 2) Jfr. Wcssén 1 Meddelanden 1921, sid. 98. ' _ (33 .' 'VH §t".__.L 115; r'u. 184' I Eneby' socken. Wid'egr'en'uppgiver sålunda, att _Iiäradets äldsta tings ställe varit vidl"Slätmoen i Eneby".1)_ Styffe har tydligen kommit _ 'till samma resultat,_när hansäger, att. ”tingsstället var i En.er och \ v w kallades Slaattamo". iHuruvida tingen alltid hållits på samma plats i ' _ _ I Eneby och de vid särskilda tillfällen omtalade tingsställena Slättamo ' _ i; 'och Enebyalltsâ varit ettlochr samma, är därför icke alldeles säkert, I i I I men givetvis möjligt. ' . . ._ .' . . _ ' _' _ I Ä I Bråbo härad omslöt under denna tid hela den nordliga delen av landskapet, bergslagen, som Senare utbröts under namn av Finspånga läns härad. Den mot slutet av 1500talet omtalade tingsplatsen Hällestadär icke att betrakta som nytt 'tingsställe för hela Bråbo \ utan har sannolikt haft karaktär av ett slags "bitingsställe". . Eneby bibehålls som tingsstålle för det egentliga Bråbo under 1600talet. På Jean de'Rogiers karta över Östanstång (1653) har i' häradets tingsstuga'markerats öster om _Eneby kyrka mellan Ingel _ Å stad oçh Berga (nuvarande Marieberg).2) ; Det är väll'troligt, att ' tingsstugan fått sin plats i närheten av det gamla tingsstället. .' Från (Östra) Eneby flyttades tingsstället. till _Åby gästgivare gård i Kvillinge soeken. ' " ' . ' Lösing ' _ \ I Det: Detta härad är det enda i Östergötland, från vilket man saknar varje dokumentariskt belägg om tingsställe _under nu' ifrågavarande tidsskede. Att ett fast tingsställe funnits framgår emellertid därav, att några urkunder i R. A. från 1400talet daterats å "rätta ting5< staden” i häradet; \ I i I Lagmansting hölls 1459 i' Glanas. Att här är fråga om häradets vanliga tingstad kan dock icke bevisas. Sockennamnet Tingstad be ' tecknar utan tvivel ett gammalt tingsställe, men i vad mån detta varit i bruk under historisk tid undandrager sig vårt bedömande. _ 22] v _ ' Under senare tid hava tingen hålits i Styrestad samt (under 1700 24? talet) vid Dagsbergs kyrka. _ . _ i l _ _ ......__..'_.._.... I . . _' VIC 1) P. D. Widegren: Försök till en ny Beskrifvning öfwer Östergöthland \ _ ta] (181751829) 11 sid. 167. _' ' ' _ im '3) Detta har påpekats för mig av doktor Nordén. Widegren uppger i i sitt ovan nämnda arbete, att det äldsta tingshuset legat vid Tingsbröten å un _Svärtinge ägor. ' r ' . ' i ilets äldsta tings \ tydligen_ kommit V31' i Eneby och ;å samma. plats i ställena Slättamo_ :e alldeles säkert, lOI'dlL___ delen atv' \ :nn av Finspånga .lade tingsplatsen . för hela Bråbo sställr” .ga hmbo under I tång (1.653) har ka mellan Ingel .r väl troligt, att gsstället. \ I Åby gästgivare ilket man saknar nu ifrågavarande emellertid därav, :s å. ”rätta tings Tåga \_. häradets met Tingstad be :1 mån detta varit .ömande. amt f *der 1700 Ifwer Östergöthland Widegren uppger i Vid Tingsbröten å. Memmings härads huvudbygd. _ Detalj mr Generalstabskartan (Finspångsbladct). Det medeltida Skattna utmärkt å kartan straxsöder om Okna station. tingsstället I ' Björkekind Tingsställen: Kuddby 1386 (apudecclesiamKwta S. R. P. nu' 2219) och 1569 (R. A.); Rynk 1417, 1418 (SV. Dipl. _nzris 2323 och 2491), 1422 (Styffe) och 1442 (R. A.) ; A kyrka 1493 (R. A.). Det tidigast omtaladetingsstället låg vid Kuddby kyrka. Huru vida detta varit ett fast tingsstålle är svårt att avgöra. Underwoo talet förläggas tingen emellertid till Rynk, som Styffe förmodar vara identiskt med Ring i Å socken; Ring är beläget vid Slätbaken ungefär mitt i häradet. . _ _ Efter medeltiden framträder äter Kudde som håradets tingstad. ..s'n \ ' 15'.: Wähiäâäq I _x86 _ _ _ _ bÖstkind. TingsstållenLLytisberg i380 (Stvffe)',.138i (S. P. nzr 1592)j :412 (Sv. Dipl. :nr 1581) och 14.28 (Styffe)_; Lythaskar1447 (R, ' _A.); Wekelstada 1478 (R._A.) 'och Valingsto 1517 (L. 3.). _ \ Tingstaden _Lytisbmg angives i de_ äldsta' urkunderna varabelä gen vid (Östra) Husby kyrka. Då detta Husby varit ett betydande förvaltningssäte, är det naturligt, att tingsståilet förlades hit.1) ' 7 De senare omtalade tingsställena torde haft mer tillfällig karakv tär. Husby omnämnes som tingsställe under 1600talet_ och har san nolikt aldrig övergivits, äVen om de fåtaliga källorna icke giva klart besked härutinnan.. Ö _ p ' i i_ '__.. " Vår undersökning har visat, attunder nu ifrågavarande'tidsskede bestämda tingsställen funnits i så gott som alla Östergötlands häraderr \ Även omi en förflyttning av häradets tingstad stundom skett, har någon obestämdhet eller växling icke iakttagits, utan fastmera egenv . skapen av ”rätt tingstad" i lagens mening markerats i urkunderna. I __flera fall har också tinget uppkallats efter tingsstället. . Karaktären _ av bestämd mötesplats har härigenom ytterligare framhävts?) ' Tingsställenas belägenhet inom de särskilda häradena är av stort intresse. Man kan sålunda iakttaga, att ett stort antal'östgötska tings plitser'tillika äro' bebyggelsens, handelns och samförselns centra \ givetvis ett mycket naturligt förhållande, som förekommer i hela lan det. Så är fallet med Sund i Ydre, Högstad i Göstring, Hästholmen . i Lysing, Motala i Aska 07 s. v. Åtminstone ett tingsställe äger tyd _ ligt' samband med kungsgårdsinstitutionen, nämligen Lytisberg vid Husby i Östkind. Kanske så även är fallet med Boberg i häradet med samma namn. Känt är, att ”Uppsala ödesgodsen" lågo centralt i_ 'de gamla bygderna, ofta vid orter, som av ålderIVarit tings och kultplatser.3)r '. _ I ' i i i I ' ' * Vi ha emellertid även kunnat konstatera, hurusom åtskilliga tingsé 1) Huáaby ”mellan wika” var kungsgård under den tidigare medeltiden. Jfr. Styifc sid. 260. .' _ ' _ ' I' en) Detta har icke kunnat iakttagas i Västergötland med dess obestämda tingsställen. Se härom' författarens ovan citerade uppsats i Rig 1931 sid. :82. 8) Se härom A. Schück: Studier rörande det svenska stadsvåseudets uppkomst och äldsta utveckling sid. 196 ff. De ställen i: som rege såter och Slättamo att ett 53. ser. De Kinda. 1 Av i 'Olaus M “ folken”.I pfältet” ; i skogen säger från vid fogde oi Demi Flertale liga pia skildrin densam R. P. 11211592), :asker 1447 (R_ L. 13.). \ lerna vara belä 'it ett betydande ades'«m..1) tillfällig karak. Iet_ och har san . icke giva klart q..., .rande tidsskede ' Stiands härader. [dom skett, har fastmera egen i urkundema. I it. Karaktären hävts?) ena är av stort Sstgötska tings selns centra_ mer i hela lan. tg, Hästholmen ställe äger tyd arg vid berg "T häradet " _lågo centralt arit tings och .tskiIRql tings.. :are medeltiden. dess obestämd; is :931 sid. 182. stadsvåsendets 03' , 1% s Biörkekinds härad. De medeltida tingsstâllena Ring och Kuddbyr utmärkta âskissen. ställen Vicke varit knutna till den egentliga bebyggelsen. Man vet som regel iéke ens var de legat. i Skärlunda, Rysla, Haraker, Skuru; säter och Stalberg äro typiska sådana tingsställen; Skindynohagh ooh' Slättamo (i Brâbo) torde även kunna räknas hit.. *Man kan förmoda, _ att ett samband funnits mellan dessa tingsställen och gamla kultplat ser. Detta har också_ visatsvara sannolikt beträffande Skärlunda i Kinda. ' ' ' ' ' . = Olaus Magnus ger av 'ett tingsställe i sind'Historia om de nordiska folken”. I ett kapitel ”Om domare och rättsförhandlingar på' fria fältet" .(Bok 16 kap! 17) berättar han'om fria; högt bålägna platser i skogen, varest domaresäten upprättats. _Dessa bibehållas än'i dag, säger han, och där samlas vislsahtider på året ofantliga'folkskaror från vidsträcktaområden för att höras och dömas inför' konungens fogde'oeh tolv utvalda män. ' Denna märkliga beskrivning äger givetvis icke allmängiltighet. 'Flertalet tingsställen i vårt land ha varit belägna 51 mer lättillgäng liga platser, än vad Olaus Magnus uppgiven Emellertid kan hans skildring icke vara alldeles ogrundad. 4 Är det icke slående, hur väl densamma passar in på den 'sist *omförmälda gruppen av östgötska Av intresse'“'i detta sammanhang där den beskrivning, östgöten I 3: . #88. tingsställen? Rysla denlillairöjningen i skogen. Eller 'SkuruA säter, vars senare del antyder, att_ det är fråga'om en plats'utom den fasta bebyggelsen, en "Säter". \ Skindynohagh och Stålberg kilona ävenledestänkas ha varittingsställen av denna: art.. . Även i andra delar av vårt land finna vi tingsstållen av detta slag. ' Läppesås i Västergötland, Anundahög och Lundboaberg i Västman land höra hittl) i Det är säkerligen en mycket âlderdomlig gruppav i tingsställen, vars 'ursprung får sökas under förhistorisk tid.._ Vid. \_ övergångar till den nya __tiden fingo dessa tingsstäilen vika för andra, mer centralt belägna. Det här framiagda materialet har grundats å de historiska kållor \ nas vittnesbörd om tingsställena. Givetvis är det möjligt 'att draga viktiga slutsatser jämväl av andra faktorer, främst med tillhjålp av arkeologien och örtnamnSforskningen. " r Nyligen har sålunda ortnamnstrskningen lämnat ett bidragjust.: till de :östgötska tingSplatsernas historia.. N. Lindqvist har framfört den åsikten, att häradenas namntyper i Östergötlands äldsta och tätast befolkade bygd bestämt pekar mot tingsplatsen såsom den namn givande faktorn?) De'såkert tolkbara häradsnamnen beteckna så ledes enligt Lindqvists mening lokaliteter d. v. s. själva tingsplatsen ' (Aska = platsen vid eller under askarna 0. s. v.). Lindqvists mening är ifråga om Boberg och även Gullberg i över I _ensstämmelse med det här vunna resultatet. Beträffande övriga åberopade härader Lysing, Göstring, Aska, Dal, Vifolka och Valkebo synes Lindqvist i några fall ha varit alltför godtrogen _ mot'de källor, han använt till stöduför sin åsikt. Skindynohagh är nämnt i urkundema aIlenast en gång och borde icke utan vidare be traktas som Valkebo härads tingsplats. Och .att Dal skulle fått sitt namn efter en tingsplats, som legat vid den bevarade domareringen i en sänka norr om Nåssja kyrka, är icke möjligt, då Nässja socken* under medeltiden icke tillhörde Dals utan Aska härad*3) \ Hur frestande det än är att med tillhjälp av arkeologi och ort namnsforskning draga slutsatser om tingsplatserna, bör dock utgångs punkten för forskning åt detta område i allt väsentligt vara det histo riska' kållmaterialet. För Östergötland är också detta_ osedvanligt givande, såsom den föregående framställningen viSat. I 1) Jfr Rig :93: sid. 180 och O. Almgren: Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden_ sid. 98 och sid. 141. ' _ _ 2) Nathan Lindqvist: Några svenska håradsnamn, Namn och Bygd 1933. 3) Styffe a. 3. sid. 248. ' I min_ STENÄ Kortfom Den tcrrä Bråvikens f stenålderns j* boplatser frå ramikboplats de nyfunna 1 e ' de viktigast lands musen Den .äldrå yxorna fram äldsta' redslt rika boplatse lysningarna, memas gta * falla här så' sidigt tvärsn Västkusten påtaglig slåilwâ slutsatsen, a I fynden 0%' yxornas till I ' slagtekniken1 _ _ visade sig 0* arter. Det ' yxa, som do; dets lägre de; kant, bli ti härskande. 1) Se E1 Kolmården s: .AnL Akademi 2) Engst att inflyta l 3