CENTRAL PÅLAGA OCH LOKALT BESLUT

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

LINKQPINGS UNIVERSITET SAMHALLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN CUPPSATS I HISTORIA HT 1992 OLA GÖRANSSON HANDLEDARE: KALLE BÃCK CENTRAL PÄLAGA Trehörna sockenstämmas beS1ut rörande f01ksk01e› förordningen given 1842 INNEHÅLL T. INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..3 1.1 SOCKENSTÄMMAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..4 1.2 1842 ÃRS FOLKSKOLESTADGA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..6 1.3 SYFTE, ANTAGANDE OCH FRÅGOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..8 1.4 KÄLLOR OCH METOD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..9 1.5 TIDIGARE FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..11 1.6 KORT PRESENTATION AV TREHÖRNA SOCKEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..13 2. SOCKENSTÄMMANS BESLUT RÖRANDE FOLKSKOLEFÖRORDNINGEN . . . . . . . . . . . ..14 2.1 TIDEN FÖRE 1842 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..14 2.2 SKOLFRÃGANS ORDNANDE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..15 Det första besTutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..15 Det första försTaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..16 SkoTan startar i Trehörna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..17 SkoThusbygget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..19 2.3 INRÄTTANDE AV SKOLSTYRELSE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..20 2.4 SKOLLARAREN OCH HANS AVLÖNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..22 2.5 ÖVRIGT RÖRANDE FÖRORDNINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..24 3. AVSLUTNING OCH ANALYS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..25 NOTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..27 KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..30 INLEDNING Den 18 november 1842 Tamnade kyrkoherde CarT Jacob PettersSOn sitt hem, Prästgården, för att bege sig ner tiTT Trehörna sockenstuga för att där Teda den andra ordinarie sockenstämman för året, den så kaTTade Andersmässostämman. På stämman skuTTe kyrkoherden och de röstberättigade sockenmännen ta stäTTning tiTT en kungTig för ordning, den nya foTkskOTeTagen. I denna uppsats ska jag försöka föTja Trehörna sockenstämmas besiut angående den ovannämnda Tagen. Att skapa en skoTinrättning var något nytt för cirka häTften av Sveriges socknar under 1840 taTet. Trehörna var en av dessa socknar. Under tiden för uppsatsarbetet har jag arbetat paraTTeTTt med en studievän, Rickard KarTsson. Han har studerat Trehörna socken stämmas besiut rörande fattigvârdsförordningarna 1847 och 1853. Genom attvi studerat samma socken har vi kunnat diskutera mycket om gemensamma probiem. vi har kunnat se Tikheter men också siående olikheter gäTTande våra ämnen. Allt detta har varit synneriigen givande. Uppsatsen ingår i “Trehörnaprojektet", vars syfte är att för söka beTysa en sockens historia ur så många aspekter som möjTigt. Min önskan är att denna studie ska bTi ett Ted i detta. 1.] SDCKENSTÃMMAN För att 1ämna 1ite “kött på benen” ti11 1äsaren ska jag börja med att presentera sockenstämman som inrättning, 1ite historia och viktiga årta1 i stämmans utveck1ing. Likaså kommer jag att beskriva fo1ksko1e 1agens ti11komst, vi1ken resu1terade i Kong1. Majtzs nådiga stadga angående fo1kundervisningen i riket. Som ett forum för sockeninvånarnas gemensamma frågor har socken stämman gam1a anor. Tiden för 1800ta1et har diskuterats av R. Gu11strand och K H Johansson.1 Någon centra1 förordning som reg1erade sockenstämmans arbete fanns inte i 1andet förrän 1817. Tidigare hade sockenstämman omnämnts i 1723 års prästprivi1egier. Där stadgades att prästen hade makt att hå11a tvâ ordinarie sockenstämmor per år samt att sockenfo1ket hade sky1dighet att infinna sig för de1tagande.2 Genom att den första Tagen rörande sockenstämman kom 1817 började sockenstämmans arbete a11tmer g1ida över från focus på kyrk1iga ären den ti11 mer vär1d51iga frågor? Den yttre ramen för stämman var a11tjämt 1ik den som praktiserats tidigare. Prästen skötte fort farande sammanka11andet, ordförandeskapet samt protoko11sskrivandet. De1tagandet på stämmorna var dock k1arare formu1erat 1817 än tidigare. Nu var det ägare ti11 manta1satt jord som hade rösträtt. Arrendatorer kunde de1ta om de fick ett skrift1igt intyg från jordägaren.4 En nyhet i denna första “stämmo1ag” var att kyrkodiscip1inen nu sku11e skötas av ett kyrkoråd.5 Rådets givne ordförande var natur1igtvis kyrko herden. Ledamöterna var kyrkvärdar samt några övriga sockenmän. I den a11männa “reformivern” som rådde under 1840ta1et fick även sockenstämman en ny förordning, 1843. Prästens ro11 var ännu orubbad.7 Sockenstämmans arbete kom dock att under 1840ta1et få en fördjupad seku1är inriktning. F1era stat1iga förordningar kom under denna per iod att färga stämmornas arbete så som sko1förordningen 1842 och fattigvårdsförordningen 1847. Deitagandet på stämman förändras även denna gång. Nu kunde den 50m erlade skatt på inkomst och förmögenhet (bevillning) rösta vid stämman. Men det fanns en gräns som sattes vid 2 rd 24 sk.8 var att sköta socknens hälsovård. Det intressanta med sockennämnden År 1843 skapades också sockennämnden. Nämndes roll var att ordförandeposten inte längre var vikt för prästen i socknen, utan vem som helst som socknen ville se som ordförande på denna post kunde nu väljas.9 Nästa förordning kom 1862, denna för socknen till historieböckerna, i alla fall rent språkmässigt. Nu blir nämligen socken kommun. Om arbetsramen eller sammansättningen blir annorlunda förtäljer dock inte denna studie då det ligger utanför uppsatsens tidsram. Stämmornas mötesfrekvens varierar mycket över tiden. Det visar sig både i litteraturen rörande sockenstämmornas arbete samt mina egna studier med sockenstämmoprotokoll från Trehörna.10 Som jag nämnt ovan stadgades redan l723 att det skulle hållas två stämmor under året. Dessa blev över tiden ordinarie stämmor, valborgsmässostämman och Andersmässostämman. Men i regel hade socknarna fler stämmor än de två ordinarie.H Under 1840talets reformera var mötesfrekvensen speciellt hög. Trehörna sockenstämma höll vid denna tid c:a 10 möten 12 Litteratur runt ämnet verifierar att just 1840talet hade 13 per år. en hög mötesfrekvens. Att anta att detta hänger samman med de tätt duggande reformerna är nog knappast för djärvt. Ärendena som sysselsatte sockenstämman under året varierade starkt i antal. En valborgsmässostämma kunde ha över 10 punkter på före ]4 Detta är kanske inte så konstigt om man ser valborgsmässostämman som s.a.s dragningshstan, medan en extra stämma oftast hade 12 punkter. socknens årsmöte, där räkenskaper skulle godkännas och fattigvârden ses över. Detsamma gällde för sockenmagasinet, reparationer av kyrkan och andra gemensamma byggnader 0.s.v. På de extra stämmorna handlade ärendena ofta om representantsval till ex.v ett ting. 1.2 1842 ÃRS FOLKSKOLESTADGA Den 18 juni 1842 kom Kong1. Majt:s nådiga stadga angående f01k undervisningen i riket. Upptakten ti11 1842 års bes1ut var en kung1ig proposition som kom drygt två år tidigare, den 1 februari 1840. Propositionen kom att behand1as i o1ika omgångar och utskott fram ti11 sommaren 1841 då rikets ständer 1ade fram ett förs1ag ti11 regeringen. Riksdagen 184041 var inte den första gången som sk01ärendet varit uppe ti11 behand1ing men tidigare förs1ag hade a1drig res u1terat i något bes1ut. Sk01frågan hade under 1800ta1ets första de1 b1ivit ett a11tmer ange1äget ämne för de 1ibera1a strömning arna inom p01itiken och offent1igheten.] Det fanns ett nytto argument för sk01frågan.Medborgarna sku11e, för att kunna sköta sina sina samhä11sp1ikter, ha rätt ti11 någon form av utbi1dning, även om det endast rörde sig om 1äs och skrivkunnighet.2 Bönderna stä11de krav i samma riktning, för att kunna de1ta i offent1igheten krävdes utbi1dning.3 Men även om det fanns en opinion för att skapa ett ob1igatoriskt undervisnignssystem, var ñågans utgång inte given när den nådde riksdagen under 1840. Det fanns skarpa ski1je1injer i a11a stånd me11an anhängare för och emot ett etab1erande av en f01ksko1a.4 Riksdagen antog så1edes inga1unda den kung1iga propositionens fjorton paragrafer, utan stä11de den under ett utskott för att “putsa och fi1a” på de1arna i förs1aget.5 Utsottets förs1ag som 1ades fram för ständerna under sommaren 1840 innehö11 sjutton paragrafer uppde1ade i ett anta1 moment. De fyra stånden fattade samma bes1ut efter behand1ing av utskottsförs1aget, att återremittera frågan ti11 ny utskottsbehand 1ing. Vid dm första utskottsbehand1ingen hade ett sammansatt utskott av stats a11männa besvärs och ekonomiutskotten behand1at ärendet. Vid det andra ti11fä11et var det ekonomiutskottet som stod för behandiingen. I början av 1841 1ämnade utskottet sitt betänkande ti11 ständerna. Förs1aget som de fyra stånden sku11e ta stä11ning till var i stort överensstämmande med det första utskottsförslaget.6 Klyftorna skar fortfarande genom stånden, men den här gången ledde riksdagsarbetet till beslut. De fyra stånden hade fattat olika beslut och ändrat på olika delar i utskottets förslag. Nu återstod att sammanjämka de skiljaktiga besluten. Ärendets behandling slutade dock inte vid sammanjämkningen av ståndens olika beslut. Riksdags beslutet överlämnades till regeringen för vidare handläggning. Under sommaren remmiterade regeringen ärendet till landets domkapitel och länsstyrelser. Yttrandena från de två remissinstanserna skiljde sig något åt. Länsstyrelserna hade en mer välvillig inställning till förslaget, än vad som gällde för domkapitlen.7 Regeringens behandling av ärendet resulterade slutligen i en fjorton paragrafer lång folkskolestadga. Riksdagens förslag hade omdisponerats från sjutton till fjorton paragrafer. Blev då stadgan en framgång för de som ivrat för refOrmen eller hade motståndarna lyckats "rumphugga" förordningen till en luftig lag? Visst gick det ut påbud för socknar och städer att starta arbetet med skolinrättningar, men modern forskning har hävdat att skollagen inte var en folkskoleinrättning utan en "fattigskole inrättning". Stadgan skulle hjälpa till att förvara fattiga barn i skolan och på det viset hindra misär och umbäranden.8 Ovan har jag beskrivit stadgans tillkomst. Jag ska här endast kort kommentera innehållet i stadgan då jag använder stadgan mer i undersökningsdelen. Språket i stadgan var onekligen försiktigt. Socknarna behövde inte ta ställning tiJi stadgans alla delar då mycket av den berörde lärarutbildning. Socknarnas arbete låg i stället s.a.s på hemmaplan. Det skulle tas ställning till skol inrättning, lärares lön, skolhus, skolstyrelse och ämnen som barnen skulle studera. På många punkter sa stadgan att socknen borde verka i stadgans riktning. Likaså avslutades flera stycken med uttrycket "såvida ej annorlunda därom överenskommes". Detta gav onekligen socknarna stor tolkningsfrihet. l.3 SYFTE, ANTAGANDE OCH FRÅGOR Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur ett centralt beslut mottas och genomförs på lokalplanet vid mitten av lBOOtalet. Fokus kommer att vara inriktat på vilket utrymme för lokalt självstyre som fanns. Hur reagerar lokalsamhället? Anpassar man sig till för ordningen eller försöker man sätta sin prägel på den genom t.ex direkta ändringar av innehållet, försök till dispenser eller för halning? Folkskoleförordningen innebörd var en nyhet för hälften av landets socknar. Att inrätta skolor skulle komma att innebära att ekonomiska och personella resurser skulle få avsättas för ändamålet. Sockeninvånarna skulle bli tvungna att betala läraren lön, bidra till skolhusbygge med virke, men också rent arbetsmässigt. Jag arbetar därför med ett antagande: Lokalsamhället kunde knappast bortse från några centrala beslut men fanns möjligheten till självstyre och egna tolkningar inom ramen för ett centralt beslut så valdes denna väg. I en undersökning med denna uppläggning blir det Synnerligen viktigt att analysera hur olika aktörer uppträder. Fanns det krafter som verkade i pådrivande eller återhållande riktning. Vilka var deras motiv? 1.4 KÄLLOR OCH METOD Det kä11materia1 jag har utnyttjat för uppsatsen är hämtat ur Tre hörna kyrkoarkiv på 1andsarkivet i Vadstena. Den primära kä11an är sockenstämmoprotok011. Jag har även begagnat sko1styre1sens proto ko11 samt en de1 statistiskt materiai. Andra arkiv, förutom Trehörna kyrkoarkiv, som utnyttjats är Linköpings domkapite1s arkiv. Detta finns, 1iksom det förra, på 1andsarkivet i Vadstena. Bearbetat kä11 materia1 som jag använt mig av är Svensk författningssam1ing. Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka 1842 års fo1k sko1ebe51ut, antog jag att materia1 fanns att hämta fr.o.m detta årtai. Vad jag däremot inte visste var om det funnits någon funger ande sk01inrättning i Trehörna innan 1842. Jag var sâ1edes tvungen att kontro11era detta med stämmoprotoko11en för årtiondena innan 1842. För att inte föregripa undersökningen för mycket återkommer jag ti11 det 1ängre fram i uppsatsen. Studien föijer a11tså sko1 reformens intåg i socknen. Genom att stä11a den kungTiga för ordningen mot sockenstämmans bes1ut har jag antagit att det ska vara möj1igt att se hur sockenstämman har stä11t sig ti11 de o1ika de1arna i sk011agen. Denna mode11 har jag sedan fö1jt krono1ogiskt. Det har inte i första hand varit mening att sätta en tidsram på uppsatsen; den satte's.a.s sig sjä1v. Rent teoretiskt sku11e det vara möj1igt att fortsätta in i modenitid. Eftersom jag undersöker sockenstämmans ro11 biir en natur1ig gräns för undersökningens s1ut 1862, då sockenstämman förvandiades ti11 kommuna1stämma. Finns det då inga prob1em med kä11orna? Först kan man nämna det "van1iga" prob1emet med ä1dre kä11or som försvårar arbetet med dem, näm1igen att kunna tyda dem. När det gä11er tiden före 1850 för Trehörnas sockenstämmoprotoko11 finns en de] “k1addiga” exempe1 50m får sky11as på protoko11föraren, a11tså kyrkoherde Pettersson. Ett annat arbetsmässigt prob1em är att vissa kä11or inte finns att ti11 gå. Detta gä11er för exempe1vis för Trehörnas första sko1reg1emente. 10 Prästen skuiie, när ett regiemente var upprättat sktka in detta tii] domkapitiet för godkännande. Nu finns detta tyvärr inte bevarat. Det enda som gick att få fram rörande detta, var att det hade lämnats in tiii och registrerats hos domkapitiet. En andra fråga som är intressant är huruvida protokoi1en kan vara tendesiösa, aiitså om protokoiisföraren kan ha handskats ovarsamt med sanningen. Risken för detta finns, men får anses som reiativt iiten. Detta deis för att fiera protokolijusterare vaides att kontroiiera protokoilet, dels för att kyrkoherden skuiie läsa upp protokoiiet från predikstoien senast fjorton dagar efter det att stämman hå11its. Man kan också anta att det tjänade föga tiii för prästen att försumma eiler handskas ovarsamt med protokoiien, eftersom han genom dem “diarieförde” sitt eget arbete. Detta skulie ailtså kunna komma att vändas emot honom vid tiii exempei prost och biskopsvisitationer. Det som skuiie vara intressant för denna uppsats att veta syns tyvärr endast sporadiskt. Det gäller de bakomiiggande diskussionerna. Sockenstämman arbetade oftast efter enhäliighets besiut, viiket gör att direkta aktörer är säiisynta. 11 1.5 TIDIGARE FORSKNING Forskning om sockenstämman i Sverige och Finiand är förvisso inget nytt forskningsämne. Om jag kunnat t01ka forsknings1äget rätt så finns det två intensivare perioder i forskandet. Den första perioden återfinns i sek1ets början och sträcker sig in i 30ta1et. Det är oftast tiden före 1800 som intresserat dessa forskare. Under 1980 och 90ta1en verkar sockenforskningen ha fått ny kraft med f1era framiagda doktorsavhand1ingar i ämnet. Perspektivet för dessa nya forskare har ändrats mot den tidigare traditionen. Idag används ett 1oka1historiskt perspektiv. Forskarna hävdar att 10ka1samhä11et utveck1ade ett sjäivstyre inom ramen för centra1a bes1ut och pâ1agor. I denna nya forskartradition har jag va1t att endast referera tvâ verk som deis överenstämmer med min undersök ningsperiod, de1s behand1ar sko1frågan. Böckerna är Hara1d Gustavsson; Sockenstugans po1itiska ku1ur och Alberto Tisconia; Statens, godsens e11er böndernas socknar. Hara1d Gustavsson behand1ar i sin bok sex socknar i Stock ho1ms trakten. Gustavsson menar i sin bok att sockenstämmans arbete inte gä11de fattigvârden i den utsträckning som annan forskning s1utit sig ti11. Sockenstämman var he11er inget forum för motsättningar. Tvärtom, stämman arbetade efter ett konsensus begrepp. Hans forskning 1öper över 1862 års kommunaireform. Han menar dock att det inte sker något 0mede1öart organisatoriskt brott. Sockenstämmans seg1ivade arbetsform och ram verkar 1eva vidare efter 1862. Gustavsson ta1ar för att det också fanns en drivande e1it i sockenarbetet. I socknar med 1iten e11er ingen ade1 var det de sjä1vägande bönderna som var huvudatörerna. Där det finns högre ständspersoner övergår den drivande ro11en i sockenarbetet ti11 dem. A1berto Tisconia disputerade 1992 på en avhand1ing rörande socken sjä1vstyret i tre socknar i Svea1and. Tisconias avhand1ing berör främst tvâ områden i sockenarbetet, fattigvården och sko1an. Som 12 Hara1d Gustavsson menar Tisconia att styrandet i socknarna iåg hos en elit. Socknen fungerar som statens uppdragstagare i många frågor men samtidigt har socknarna stora möj1igheter til] sjäivstyre inom ramen för detta arbete. Ett ett centrait besiut ska genomföras vänder sig socknarna inte emot. Det är istääiet ng: det ska genomföras som är det viktiga för socknarna. Detta gä11er exempeivis sko1förordningen 1842. Utöver dessa två böcker kommer jag att göra jämförelser med Rickard Karissons uppsats om Trehörna sockenstämmas stäiinings tagande rörande fattigvårdsförordningarna 1847 och 1853. Hans uppsats visar att trots att det skedde stora förändringar i fattigvârdsarbetet så följer socknen de centraia förordningarna reiativt väl. 13 1.6 KORT PRESENTATION AV TREHÖRNA SOCKEN Trehörna socken är beTägen i ÖstergötTands sydvästra de] på gränsen mot Småland. Socknen var under 1800talet deiat meTTan Östergötiands och Jönköpings ?än men tiiihörde enbart Linköpings stift. Trehörna var en Titen socken både til] ytan och tiTT invånar antaiet. För den tid som uppsatsen behandiar var befoTkningen om kring 800 personer.1 År 1850 fanns det 35 hemmansägare, 19 arrend atorer samt 52 torpare. Backstugusittare och inhysesfoik beräknades under samma tid tiTT 30 personer.2 Dessa personer utgjorde tiTT sammans med sina famiijer en stor grupp som fick Tita på utkomsterna från jordbruket. Det kan vara bra att håiia i minnet att församiing en var "fattig och medeiiös“, när den kom att konfronteras med för ordningar som innebar utgifter. Citatet nedan är hämtat ur ett sockenstämmoprotokoii från den 8 augusti 1858 och kan ge en bid av hur sockenfoiket uppfattade sin egen situation. En utredning rörande järnvägsutbyggnaden viTTe ha information om socknen. Stämman svarar: "Trehörna församling utgöres utesiutande af skogsbygd. Dess förnämsta afsättningsprodukter utom Tadugårds afkastningen, äro också Skogsprodukter, såsom Ved, koi, bjeikar, bräder, piank och tjära. () Det finns ingen fabriks eTTer bruksröreise inom församiingen" 14 2 SOCKENSTÄMMANS BESLUT RÖRANDE FOLKSKOLEFÖRORDNINGEN Den l8 juni gavs alltså den nya folkskolelagen. Förordningen skulle meddelas sockeninvånarna via predikstolen, för att sedan tas upp till behandling på sockenstämman. Förordningen kom att behandlas av Tre hörna sockenstämma för första gången den l8 november 1842, på Anders mässostämman. Man kan då anta att invånarna i socken senast fått lära känna den kungliga förordningen fjorton dagar tidigare, då kallelsen till stämman skulle ske. Folkskolestadgan innehöll fjorton paragrafer, vissa av dessa var uppdelade i moment. I undersökningen ställer jag den centrala för ordningen mot sockenstämmans beslut i några utvalda paragrafer. Alla delar i stadgan var inte av vikt för stämman som ex.v lärar utbildningen. Det finns också delar som p.g.a källbrist inte kan utförligt kommenteras, detta gäller ex.v vilka ämnen skolbarnen skulle studera. Inledningsvis presenterar jag kort tiden för l842, då det kan vara av vikt att känna till förhållandena som de var innan för samlingen började arbetet med att skapa en skolinrättning. 2.1 TIDEN FÖRE 1842 Skolor var förvisso inget nytt i landet i och med folkskolestadgan. Både i städer och på lansbygden hade skolor vuxit fram under en längre tid.1 Läskunningheten var dock god oavsett dessa skolor, om man får tro Egil Johansson. Genom husförhören hade kyrkan med jämna mellanrum kontrollerat läskunningheten. Detta berodde på att allt sedan reformationen ville kyrkan att allmänheten skulle kunna till godogöra sig lämpliga och tillrättalagda texter.2 Situationen var inte annorlunda i den lilla socknen Trehörna. Prästen höll husförhör där, liksom i övriga delar av riket.3 När det gäller skrivkunningheten var dock situationen annorlunda 15 De män och kvinnor som växte upp innan skolreformen, hade knappa skrivkunskaper. Ett beiysande exempel på detta, för Trehörnas dei, är när sockennämndes ordförande Car] Peterson viiie siuta på sin post som nämndes ordförande 1858. Sockenstämman vädjade då ti1] honom att stanna vid sitt uppdrag och beviijade honom dessutom ett arvode på över tio rd. Aniedningen tiii detta var svårigheten att hitta någon skrivkunnig person som kunde axla denna roH.4 2.2 SKOLFRÃGANS ORDNANDE Det första besiutet Sockenstämman mötte, som jag tidigare nämnt, foikskoielagen för första gången den 18 november 1842. Kyrkoherde Pettersson läste upp den kungiiga förordningen som punkt fyra på dagordningen. Stämman tog vid detta tiiifäiie tre besiut rörande foikskoian. Det första berörde skoiinrättningen som heihet. Förordningen hade i sin första paragraf stadgat att det ” bör finnas minst en , heist fast skola" i varje socken och stadsförsamiing. Stadgan menade dock att där iokai förhåiiandena och bristen på medei försvårade införandet av en fast skoia, kunde undervisningen ske genom fiyttande skoior. Paragrafen sade också att Tärares anstäilning och skoians inrättande borde ske inom en femårs period från stadgans utfärdande. Sockenstämman besiutade angående detta att de skuiie bemöda sig i strävandet att få tiiistånd en skoiinrättning, men pekade på att man gjorde detta även mn de fiesta i socknen var fattiga och ievde under stora umbäranden. Det andra besiutet som stämman tog vid detta tiiifäiie var att inrätta en skolstyreise. På denna punkten var stadgan mycket mer bestämd i sin formuiering. Socknarna skuiie inrätta skoistyreiser, prästen skuiie vara ordförande och församiingen skuiie väija nâgra övriga sockenmän tili iedamöter. Jag återkommer framåt i uppsatsen til] skoistyreisen. Det tredje besiutet som togs gäiide upprättandet av en skoikassa. Paragraf fyra i förordningen stadgade att varje 16 skattskyldig person borde erlägga ett bidrag till upprättande av skolkassa av minst två högst sex skillingar Banco, om inte andra medel fanns till detta. Sockenstämman beslutade att de skattsyldiga i Trehörna skulle erlägga minimibeloppet, två sk, till ändamålet. Det finns inget i detta första protokoll rörande skolinrättningen som visar några delade meningar angående frågan. Passusen i protokollet rörande fattigdomen i socknen gjordes s.a.s enhälligt. Tvärtom visar protokollet på en välvilja inför frågan. Dock är det föga ofarligt att förmoda att besluten föregåtts av debatt. Detta beroende på att skol frågan var en kostnadskrävande post för sockeninvånarna. Det första förslaget Ett år och fem månader efter det att Trehörnas sockenstämma valt skolstyrelse presenterades dess första förslag rörande skol inrättning i socknen. Detta sker på sockenstämman den 2l april 1844. Tyvärr finns inte förslaget bevarat, men väckte diskussion på stämman. Kyrkoherden läste upp förslaget för sockenmännen. I proto kollet förstår man tydligt att deltagarna nu ändrat uppfattning om skolan. Inte heller denna gång framträder någon person i för samlingen. Det konstateras dock i protokollet att sockenmännen var oförmögna att ställa upp på förslaget. Det enda som skulle kunna ändra deras uppfattning vore om de blev ålagda att rösta för för slaget. Trots att en skola skulle vara välgörande och syfta till något fint kunde inte deltagarna anta förslaget. Om Skolstyrelsen, som lagt förslaget, stred för det samma framgår inte av protokollet. Styrelsen var trots allt en potensiell drivkraft för förslaget, men av detta syns inget. Varför sockenstämman gjorde denna "kovändning" kan man bara spekulera om. Troligen bottnar motviljan i att skaffa sig en ut giftspost till, utöver de man redan hade. Fattigvården var en stor kostnad för en liten socken som Trehörna.1 Förutom fattigvården fanns sockenmagasin och andra gemensamma byggnader som kyrkan att betala till. 17 Sko1an startar i Trehörna Sockenstämmans instä11ning ti11 fo1ksko1efrågan verkar, mi1t sagt, ambivaient. Från vä1vi11ig instä11ning vid Andersmässo stämman 1842 hade synen svängt ti11 motspänstighet 1844. Vid en extra a11män stämma den 2 januari 1846 bes1utades att starta sk01a redan samma år den 1 maj, a11tså endast fyra månader efter stämman. Möj1igen beror omsvängningen ti11 sko1an på ett cirku1är som gått ut från domkapit1et under hösten 1845 ti11 stiftets försam1ingar.1 Språket i cirku1äret verkar vara mer bestämt än den kung1iga stadgan. Det ta1as om sky1digheten att inrätta fo1ksk01a. Som jag nämnt ovan (2.2) var språket i fo1ksk01eförordningen vagt. Det hade 1ämnat stort utrymme för t01kningsfrihet för socknarna. Fo1ksk01einrättning borde vara fungerande fem år efter stadgans utfärdande. Trehörna socken stämma fö1jde här förordningen och startade faktiskt sk01an inom den för1agda tiden. Margina1en var drygt ett år. Vad b1ev det då för sko1a i Trehörna? Bes1utet som togs den 2 januari gä11de en f1yttbar skoia, en fast sko1a sku11e ännu få vänta. Avsaknaden av Trehörnas första sko1reg1emente är tyvärr besvärande, då det hade varit enke1t att se hur sk01inrättningen b1ivit ordnad. Nu har jag istä11et kunnat gå ti11 den första närvaro1istan för att finna svar på frågan.2 En1igt denna fanns från och med den första maj 1846 fyra undervisningsp1atser i socknen. Sk01an började i den södra deien av socknen i Skruvhu1ts by, fortsatte sedan ti11 Runne stad, därefter ti11 Hägna och sist var undervisningen för1agd ti11 sockenstugan i Trehörna kyrkby. Sockenstämmans bes1ut att 1846 starta sko1a kan jämföras med annan forskning. Tisconia visar att två av hans tre undersökta socknar hade någon form av sko1undervisning före foikskoiereformen.3 Gustavssons studie över sex socknar visar att a11a socknar bedrev någon s1ags undervisning.4 Den ovannämnda sko1an var he1t f1yttande. Detta omprövas eme11er tid redan under hösten 1846. På Andersmässostämman 1äggs ett nytt 1B förslag fram för sockenstämman.5 Om det är ett förslag lagt av skol styrlsen eller om det endast är ett resultat av sockenståmmans diskussioner är synnerligen svårt att få grepp om via protokollet. Att debattlustan är stor framgår dock av protokollet, detta ut trycks i protokollet med orden “flerfaldig öfverläggning och råd plågning”. Tyvärr är aktörerna lika osynliga som tidigare i skol frågan. Några personliga åsikter eller förslag syns inte i protokollet. Beslutet blir att ändra den enbart flyttande skolan så att socknen nu i stället får dels en fast skola, dock inget eget skol hus, dels två flyttbara enheter i södra delen av socknen. Den fasta skolan förlades till sockenstugan i kyrkbyn. Denna skolinrättning används av socknen i c:a sex år. I september 1852 kommer dock förändringarnas tid i Trehörna. Förändringen heter Samuel Clemens Siegbahn. Han blir församlingens nye kyrkoherde.6 Redan efter en månad på sin post tar sig Siegbahn an skolfrågan. Den tredje november sammankallar han skolstyrelsen.7 Kyrkoherden och ledamöterna i Skolstyrelsen utarbetar ett nytt förslag till ordnandet av skolinrättning i socknen. I korthet gick förslaget ut på att intesifiera undervisningen mot tidigare. Den hade i det förra förslaget bedrivits tre månader vid varje station.8 Nu skulle undervisningen ske växelvis vid endast två platser: Trehörna säteri och gården Olstorp. Skolgången skulle löpa från första april till första november. Förslaget togs till alla dess delar vid sockenstämman den ll november l852. Att Siegbahn påverkade skolfrågan per50nligen står tämligen klart. Det visar dels den aktivitet han utövarpå skolfrågan dels hans egen förklaring att skolan fungerat dåligt då han kom till socknen och att både de som betalade för skolan, alltså föräldrarna, samt barnen som begaganade skolan fick "dålig utdelning" av den samma.9 Församlingen hade under åren haft alla möjligheter att ändra skol inrättningen. Förmodligen ansåg sig sockeninvånarna nöjda med den tidigare ordningen och kunnat låta saken bero. Det fanns inte heller någon synlig aktör för skolfrågan innan Siegbahn dök upp. 19 Skoihusbygget Någon fast skoThusbygnad sku11e Trehörna socken inte ha förrän under 1850ta1et senare häTft. Frågan hade varit upp ti11 behand 1ing under 1840ta1et men inte 1ett ti11 något besTut.1 En fattig och skoThuskommite bi1dades under 1855 för att bygga ett kombinerat fattig och skoihus.2 SkäTet tiTT detta kombinerade fattig och skoThus var de1s att den gamTa fattigstugan var a11tför dåTig för att inhysa fattighjonen i,de1s att ett sk01hus behövdes.3 Fattig stugan sku11e Tigga i bottenvåningen och skoisaTen på övervåningen.4 För att fattighjonen inte sku11e störas av Tärare och e1ever besTutade man att Tägga dubbe1 isoiering i trossbotten me11an våningarna. Den fjärde februari 1856 besTutar dock stämman att endast uppföra ett skoThus. Omsvängningen berodde dels att ett två våningshus inte sku11e göra sig specie11t bra på den försTagna pTatsen, de15 var det den driftige kyrkoherden Siegbahn som miss bedömt behovet av en ny fattigstuga i socknen. Ti11 sockenstämman den fjärde februari 1856 hade, utöver jord ägarna, denna gång socknens samtTiga torpare och arbetsföra back stugusittare ka11ats. Meningen med detta var att ti11fräga dessa om de var viTTiga att bidraga med dagsverke t111 sko1ans byggande. Stämman menade att skoTan sku11e gagna församTingens a11a barn, varför a11a ansågs skdeiga att deTta ti11 dess uppförande. Torparna och backstugumännen Tovade att deTta med ett dagsverke vardera. Skoihusbyggnationen Tades ut på entreprenadauktion t111 Tägst bjudande och arbetet gick ti11 en byggmästare Fröjd som skuTTe få 398 rd och 16 sk för uppförandet av skoTan. SkoTans p1acering b1ev i Trehörna kyrkby och var definitivt k1ar under hösten 1859.5 Det tog a11tså sjutton år från att man behandTat skonrågan för första gången ti115 en fast skoThusbyggnad stod k1ar i Trehörna. F01ksk01e förordningen hade varit vag på punkten rörande fast skoTa. Trehörna sockenstämman hade toTkat 1agen så att de kunde "dra" på besTutet och förvisso medgav Tagen en sådan toTkning. 20 Den nya fasta skoian biev inte den enda skolan i socknen. Fort farande hade man kvar en ambulerande skoia i södra deien av socknen. VäxeiunderviSningsformen som man besiutat att använda från 1852 övergavs och i stäiiet Tästes varannan termin i skoihuset och varannan termin i södra deien av socknen.6 2.3 INRÄTTANDE AV SKOLSTYRELSE Den kungiiga förordningens andra paragraf är mer bestämd i form uleringen än den första. Det stadgades i denna paragraf att det skuiie finnas en skoistyreise i varje skoidistrikt. Denna styreise skuiie bestå av kyrkoherden eiier den prästman som arbetade i hans staiie. Dennes roi] var som ordförande och protokoilsförare. Som iedamöter av styrelsen kunde församiingarna väija vem de ansåg som iämpiig för syssian, med förbihåiiet att de var bosatta i inom skoidistriktet. Skoistyreisen skulle eniigt stadgan inte enbart ha en besiutande uppgift utan också vara ett kontroiierande organ. Styreisen skuiie se tiii så att undervisningen verkligen skötes. Skoistyreisen skuiie också upprätta ett skoiregiemente som skuile bestämma undervisningsmetoden, discipTinen och övrigt som hörde skolan tiii. Regiementet skuiie godkännas av domkapitiet innan det togs i bruk. Sockenstämman besiutar om Skolstyreise redan vid det första mötet rörande skoiinrättningen i socken, den 18 november 1842. Vid sidan av kyrkoherden vaides rusthåiiare Sven Peterson från gården Svärdsfaiia samt säteriägaren Niis Oiofsson. Dessa båda herrar kom från två stora gårdar i socknen och får nog betecknas som respekt erade personer. De hade förutom skoistyreisen haft fler förtroende uppdrag. Att besiutet om Skolstyreise kom så snabbt beror nog på paragrafens utformning. Den stadgade att det sku11e finnas en skoi styreise. Att dröja med besiutet skuiie inte vara möjligt. Några riktiinjer i sitt arbete fick inte styreisen av sockenstämman, i aiia faii inte som framgår av protokoiiet. Skoistyreisens arbete var emeiiertid klart regierat i förordningen, så styreisens arbets ram iâg med detta färdigt. Det första regiementet 50m skoistyreisen 21 lade fram för sockenstämman den 2l april 1844 har jag inte kunnat finna, endast att det blivit godkänt av domkapitlet.1 Skolstyrelsen tog dock god tid på sig att utarbeta detta förslag. Kanske berodde detta på att frågan var ny för sockeninvånarna i Trehörna, vilket gjorde att man inte riktigt visste hur man skulle handskas med frågan. Nu var dock styrelsens arbete klart formulerat i folk skoleförordningen så problem borde inte ha uppstått. En annan gissning kan vara att man inte ansåg frågan av alltför stor vikt utan kunde låta tiden löpa. En tolkning av stadgans första para graf skulle kunna skjuta på arbetet med skolinrättning i fem år. Styrelsens sammansättning var också liten och ledamöterna arbets tyngda av andra uppdrag. Sven Peterson blev exempelvis vald till sockennämndens förste ordförande 1843.2 Sammansättningen av Skolstyrelsen i Trehörna kan jämföras med annan forskning för att få en bild av vilket mått Skolstyrelsen tillmättes. Tisconia visar i sin avhandling exempel på en socken, Västerfärnebo, som l842 valde en skolstyrelse med 27 ledamöter.3 Skillnaden i antalet ledamöter är slående och kan möjligen ge en bild av vilken vikt man satte till Skolstyrelsen både i Trehörna och i Västerfärnebo. Trehörna skolstyrelse var under hela perioden liten och om jag inte missuppfattat källorna så översteg antalet leda möter aldrig tre.4 Under kyrkoherde Petterssons tid så är styrelsen relativt lite arbetande. Styrelsen beslutar om när terminer ska börja och vilket skoldistrikt som ska börja undervisningen.5 Sockenstämman och Skolstyrelsen har under perioden ingen konflikt som går att utläsa av de olika protokollen. Visserligen röstar stämman enhälligt emot skolstyrelsens första förslag. Dock syns ingen motaktivitet från skolstyrelsens håll. När den nye kyrko herden Siegbahn blir ordförande i Skolstyrelsen ökar aktiviteten i styrelsen.6 Dennatempohöjning kan dock förklaras med denne ende man, Samuel Clemens Siegbahn.7 Skolstyrelsen var aldrig en själv genererande sammanslutning utan alla nyval av ledamöter gjordes av sockenstämman.8 22 2.4 SKOLLÄRAREN OCH HANS AVLÖNING Med skapandet av skolinrättning följde naturligt läraranställning. Enligt paragraf fyra i förordningen stadgas vilken lön läraren hade rätt att uppbära. Läraren skulle åtnjuta ett minimum av sexton tunnor spannmål i lön. Åtta av dessa skulle betalas i natura, de andra skulle betalas i pengar till ett bestämt belopp av 53 rd l6 sk. Paragrafen fastställer likaså att läraren skulle hållas med tjänlig bostad och bränsle därtill. För att kunna avlöna läraren stadgas, där inga andra medel fanns, att ett årligt bidrag av minst två skillning skulle betalas av varje skattskyldig person och en avgift skulle erläggas för varje barn som bevistade skolan. Undantag från denna regel gällde om barnens föräldrar erhöll fattighjälp. Alla insamlade medel skulle samlas i en skolkassa. Efter att ha visat hur mycket som skulle betalas av sockenborna så upplyste förordningen att församlingen kunde söka statsbidrag om den var urstånd att själv avlöna läraren till den minimilön som stadgan nämnt ovan. Församlingen skulle dock kunna visa att den satt igång arbetet med skolinrättning innan något bidrag var aktuellt. Trehörna sockenstämma beslutar den l8 november 1842 att starta en insamling i socknen av det stadgade minimibeloppet två skilling per skattskyldig person för att få tillstånd en skolkassa. Eftersom det inte finns någon lärare i Trehörna beslutar stämman att återkomma i ärendet rörande dennes bostadoch avlöning. Sist beslutar sockenstämman att hos Kungl. Majt. söka det ovannämnda statsbidraget för "fattiga socknar”. Sockenstämman tar inte upp frågan om lärare förrän den andra januari l846. Kyrkoherden framställde en fråga till stämman huruvida de kunde tänka sig att sända klockarens son, Carl Edvard Blomqvist , till lärarseminarium i Linköping. Stämman lämnade sitt bifall till förslaget. Den blivande lärarkandidaten beviljades även tio rd ur skolkassan för sitt uppehälle i Linköping. Ett problem kvarstod dock för stämman. Carl Edvard skulle inte bli klar med sin utbildning innan skolan startade den första maj l846. Stämman skulle alltså bli tvungen att 23 anställa en vikarie under tiden som kandidaten fullgjorde sin ut bildning. Valet föll på den blivande lärarens far, klockare Blom qvist. Det kanske “osar” svågerpolitik om detta val. Då ska man hålla i minnet att klockaren var en av socknens mer utbildade män. Lika så var detta enzekonomiskt bra drag av stämman då klockaren redan uppbar lön. Stämman handlade också i enlighet med skolförordningen som stadgade att socknarna hade rätt att förena klockar och lärar tjänsten.1 Carl Edvard Blomqvist kom tillbaka till sin hemsocken efter sin vistelse vid seminariet i Linköping och den 8 mars 1847 anställdes han som ordinarie lärare i Trehörna.2 Stämman hade redan hösten innan vid sockenstämman den 25 november 1845 beslutat om hans bostad och avlöning. Carl Edvard skulle få en bostad i kammaren i sockenstugam bränsle som han hade rätt att få skulle tillhandahållas av socken männen. Stämman beslutade att läraren skulle ha rätt att få ut ett långvedslass av varje helt hemman, men veden skulle huggas av socknens torpare. Det kontanta lönen som läraren enligt stadgan skulle få till ett belopp av 53rd och l6 sk hade socknen fått bidrag för.3 Naturalönen skulle sockenmännen själva erlägga. Under perioden l84262 hade Trehörna tre lärare. Blomqvist blev inte så långvarig som lärare i socknen. Är l848 beslutar stämman att anställa en ny lärare, Johan Aden.4 Varför Blomqvist blir så kortvarig vid sin tjänst framgår inte så tydligt, men det verkar som stämman inte är riktigt nöjd med hans tjänst. Den 23 maj l848 lämnar han in sin avskedsansökan.5 En större förändring kommer l859 då stämman beslutar att slå samman klockar och lärartjänsten samtidigt som man byter lärare och anställer Johan Leonard Nyberg till tjänsten som klockare och folkskollärare.6 Nyberg innehar lärartjänsten resten av undersökningsperioden. Förslaget att förena dessa två tjänster hade varit uppe till behandling redan 1856. Motiveringen hade den gången varit att det skulle vara ekonomiskt fördelaktigt för en liten fattig socken som Trehörna att handla så.7 24 2.5 ÖVRIGT RÖRANDE FÖRORDNINGEN Mycket av det som står i förordningen har i det föregående inte behandiats.Detta dels för att det heit enkeit inte rör stämmans arbete som ex.v iärarseminarium, deis är det sådana deiar som varit svårt att få grepp om i undersökningen. Jag ska ta några exempei. Para graf sju tar upp vilka ämnen som bör undervisas i. Avsaknaden av Trehörnas skoiregiemente har gjort det svårtatt få en biid av vad som undervisades i. Paragraf åtta taiar om viiken ålder som är iämpiig för biivande skoibarn. Socknen hade rätt att bestämma detta sjäiv, men stadgan föresiår att barnen bör börjasin utbiidning senast vid nio år. Genom att gå tiii närvaroiistorna har jag kunnat se att i Trehörna skoia fanns t.o.m en femåring.1 På grund av att närvaro iistan var väidigt "virrig" att tyda har jag inte kunnat faststäiia antaiet skoibarn. Ett exempei ska jag dock presentera. Då skoian började, den i maj 1846 anmäides 12 barn tiil Skruvhuits skoidistrikt, 21 barn tiil Runnestad och 24 barn tiii Hågna.2 Om aiia dessa har fuiigjort sin skoigång vet jag tyvärr inte. 25 3 AVSLUTNING OCH ANALYS Uppsatsens syfte var att undersöka hur ett iokaTsamhäile mottog och genomförde centraia besiut samt att försöka se vilket utrymme som fanns för iokait självstyre. Möjiigheten för Trehörna socken att helt nonchaiera den på bjudna Tagen fanns inte. Men 1agen var i många stycken vagt formulerad, viiket gjorde den till en ganska så fri arbetsram för socknen. Stämman visar också prov på egen toikning, när man på sockenstämman den 21 april 1844 helt enkelt skjuter på besiutet om inrättandet av sko1a i socknen. I de faii där förordningen var mer bestämd i formu1eringarna, ex.v angående skoistyreise, fanns det inget skä] för stämman att dröja med något beslut. Vid sådana deiar i för ordningen fanns heiier inget utrymme för egen toikning. Vad var det då som gjorde att stämman inte besiutade om en sko] inrättning utan sköt det på framtiden? Vid stämmans första möte med skoiförordningen hade man förvisso sagt att frågan var behjärtans värd. Den första anTedningen, tror jag, är att söka i tiden före stadgan. Seckenborna hade gemensamma frågor som var kostsamma. Fattigvården var en ständigt återkommande fråga vid sockenstämmorna. Socknen skuiie i och med skoifrågan få ännu en kostnadskrävande utgift. Detta är huvudsaken i motsträvigheten mot ett a11tför snabbt inrättande av skoia. En andra aniedning, tror jag, är att det under 1840ta1et inte fanns någon kTar aktör för skoifrågan. Socknen kunde förvisso se det positiva med en skolinrättning men sedan inte ha viljan eiier förmågan att att genomföra det. Häri iigger ingen motsättning. Kyrkoherden visar inte heiier några ansatser ti11 att viija driva på frågan. Under 1840ta1et är det närmast regel för stämman att väija det "biliigaste" a1ternativet rörande skonrågan. Lärarfrågan 1öser man ti11 en början på smidigaste sätt. Socknen skickar en bygdens SOn för utbiidning tiii 1ärare. Under tiden sköter kandidatens far sysslan 26 som skoiiärare. Likaså söker socknen statsbidrag tiil Tärarens av Töning. För att slippa ett kostnadskrävande skoThusbygge så Tâter stämman skolinrättningen under många år vara ambuierande. Det dröjer in på 1850ta1et,innan det dyker upp en aktör för skoifrågan i Trehörna. Den nytiiiträdde kyrkoherden Siegbahn ger sig genast i kast med frågan att förbättra skoTans ordnande. Det är han som får tiiistând ett skoihusbygge i kyrkbyn under 1850ta1ets senare dei. Skoistyreisen hade fram tiii Siegbahns tiTTträde för håTiit sig relativt Tite aktiv. Styreisen hade utfört de sysslor som de var tiiisatta att sköta. Den förhöjda aktiviteten under 1850 taiet anser jag bero på den nye kyrkoherden. Antagandet att socknen använde sig av toikningsföreträde, där det fanns utrymme för sådant verkar aiitså håTTa. Dock gör inte socknen några ansatser tiii att försöka ändra innehåiiet i stadgan eiier gå emot den. Sockenstämman söker inte heTTer någon dispens hos KungT. Majt. eiier domkapitiet för att s.a.s bordiägga frågan. Jämfört med Rickard Karissons uppsats om Trehörna sockens ordnande av fattigvården i förhâTiande tii] förordningarna 1847 och 1853, är skoifrâgan tungarbetad för sockenstämman. KarTsson visar i sin uppsats att socknen anpassar sig mycket mer smärtfritt tiil fattigförordningarna. Det fanns en kunskap om dessa frågor sedan gamait i socknen. Fattigvården var en fråga som man ständigt kon fronterades med. Även om fattigvården genomgick förändringar under perioden 1843 tili 1858 så anpassades arbetet smidigare just p.g.a det fanns en inarbetad fattigvârd i socknen. Uppsatsen siutar, då sockensjäivstyret är på väg att omorgan iseras. Om skoiarbetet fick en annorTunda utveckiing under kommunai stämman än under sockenstämman biir Tämnad kvar. Trots detta kan man nog utan att vara aTthör djärv anta att även skonrågan fick en inarbetad organisation i Trehörna NOTER 1.1 SOCKENSTÃMMAN hmmA ...c JkOCO'r.IOWU'I 11. 12. 13. 14. Gu11strand 1923, Johansson 1937 Gustavsson 1989 s 28 Tisconia s 19 Gustavsson s 37 Ibid s 29 Ibid Aronsson s 70 Gustavsson s 38 Ibid s 29 SockenstämmOprotoko11 184050, Trehörna kyrkoarkiv VaLA. (Fort sättningsvis skrivs endast 55, år och datum.) Ibid, se även Gustavsson 1989 samt Tisconia. 35 184050 Gustavsson 1989, Tisconia Ss 184050 1.2 1842 ÅRS FDLKSKOLESTADGA CDNOWLnDDJNl J ._| Tisconia s 87 f Warne s 5 Den svenska f01k5k01an 100 år 5 14 Narne 5 45 ff Ibid S 91 Ibid s 105 Ibid s 163 ff Sandin s 246 ==*5951:EEE§EMEEÃQLIÄLIBEEQBEÅQEEE?! . Sockenstatistik för Trehörna 184050 . Ibid 27 2:1_IlDEN_EÖBE_1§QZ Den svenska f01ksk01an 100 är 5 15 Johansson s 193 Trehörna husförhörs1ängder, Trehörna kyrkoarkiv VaLA 35 18570525 2.2_D§§_för§:a_för§1agêt . Kar1sson, uppsats 2.2 Sko1an startar LDOOMOWLI'IL'nw 55 18460102 Sk01styre1sens prot0k011 fr.0.m 1846, Trehörna kyrkoarkiv VaLA (Fortsättningsvis skrivs Sks, år och datum) Tisconia s 93 Gustavsson s 56 85 18461125 Visitationsprot0k011, Trehörna kyrkoarkiv VaLA Sks 18521103 85 18461125 55 18521111 2.2_§Eolbu§bx99§: SS 18480523 SS 18550530 55 18540122 SS 18550530 Sks 18591003 Ibid 2.3 INRÃTTANDE AV SKOLSTYRELSE Lññköpings domkapite1s arkiv band G VIII 021 1843 Tisconia s 97 Sks pr0t0k011 1846 ft Ibid 28 Sks 18521103 7. SS 18521111 8. SFS 1842 Ch 2.4 SKOLLÄRAREN OCH HANS AVLÖNING 1 SFS 1842 § 4 2 .SS 18470308 3. 85 18461125 4. 53 18481129 5 35 18480523 6 35 18590901 7 55 18560601 2.5 ÖVRIGT RÖRANDE FÖRORDNINGEN 1. Närvar01ist0rna finns i sk01styre1$ens prot0k011sb0k fr.o.m 1846 2. Ibid KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING OTRYCKTA KÄLLOR Sockenstämmoprotoko11 1833 1854, K I a 1 Sockenstämmoprotoko11 1855 1862, K 1 a 2 Sko1styre1sens protok011 fr 0 m 1846, K VI 1 Visitationsprotoko11 1852, 6:3 (mikrokort) Link§9i09§99wkspite1§êrkiya Ink. skrive1ser band G VIII c:1 OFFICIELLT TRYCK: Svensk författningssam1ing 1842 BEARBETNINGAR Aronsson, Peter . . . . . . ..Bönder gör po1itik, 1992 Den svenska fo1ksk01an 100 år, 1942 Gu11strand, Ragnar.....Bidrag ti11 den svenska sockensjä1vstyre1sens historia under 1600ta1et, 1923 Gustavsson, Hara1d ....81and bönder och avskedade so1dater, HT:4 1986 “ . . . . . . . . . . . . . . . . ..50ckenstugans po1itiska ku1tur, 1989 Johansson, Egi1 . . . . . . ..Den kyrk1iga 1ästraditionen i Sverige, ST 22:3 Johansson, K H . . . . . . . ..5venskt sockensjälvstyre 1686 1862, 1937 Sandin, Bengt . . . . . . . . ..Hemmet, gatan, fabriken e11er sko1an, 1986 Svenska fo1ksk01ans historia II, 1942 Tisconia, A1berto . . . . ..Statens, godsens e11er böndernas socknar, 1992 Warne, A1bin . . . . . . . . . ..0m ti11komsten av vår första fo1ksko1estadga, 1961 Östergren, Eva . . . . . . . ..Bönder och centra1makt i det tidig moderna Sverige, Scandia 55:1 1989 3()