Östgöta-Kuriren, div.art. 1885-1915

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Ne 117 _ 1886. lg_ ÖsmöfÅKERIREN Lördagen TIDNING FÖR VESTRA ÖSTERGÖTLAND. 16 Oktober. Vadstenapressen berättar om äldre tider Bara någon enstaka äldre person känner igen vinjetten här ovan. Det beror på att ÖstgötaKuriren slutade utkomma 1901. Tidningen observeras här på grund av det utförliga materialet från socknarna i Lysing, där spridningen var mycket stor. Det vore lätt att göra en hel bok på ortstidningsnotiser från förr! Här måste vi begränsa oss till ett litet urval. Klipp har också gjorts ur ÖstgötaBladet, medan den äldsta i trion, Wadstena Läns Tidning inte är företrädd. Först några data om de nämnda tidningarna, förmedlade av chefredaktören Fridolf Wallin, Vadstena, som redan i unga år fick ansvaret för familjens företag ÖstgötaBladet. Han har också ställt till förfogande utdrag ur en släktkrönika av sin svåger, konterami ral Ragnar Wetterblad, Sparreholm, om tidningshistoria i Vadstena. Efter sporadiska försök med tre olika blad startade Wadstena Läns Tidning 1857 och fortsatte tills ÖstgötaBladet övertog den samma 1933. ÖstgötaKuriren startades 1883 av ystadsjournalisten Gust. R. Peterson, vars signatur Klippans son blev ganska känd. Faktor på tidningen var redan från början Erik Wallin från Lin köping. Redaktör Peterson flyttade till Sundsvall 1890 och efter träddes av stadens komminister Hans Nilson. När denne avgick 1893, ville faktor Wallin ta hand om tidningen, men ägarna valde läroverksrektorn A. W. Lundberg till redaktör. Då tröttnade fak torn på sällskapet och startade ÖstgötaBladet senhösten samma år. Därmed hade det lilla Vadstena under åtta år tre konkurrerande varannandagstidningar! Men 1901 köpte Wadstena Läns Tidning och ÖstgötaBladet konkurrenten och Kurirens sista nummer ut kom 30 november. Så gick det till 1933, då W LT inköptes av Öst götaBladet, som blev ensam herre på täppan. Den 29 september 1975 utkom sista numret av ÖBl som självständig tidning. Fridolf Wallin var under många år chefredaktör för Östgöta Bladet. Han hade en tid Sven Jerring som medarbetare och denne jobbade också på Wadstena Läns Tidning, vars mest kände redak tör var Vilhelm Moberg. Vadstenatidningarna har haft stor bety delse för livet i det område som nu utgör Ödeshögs storkommun. Särskilt bör nämnas det mångåriga arbetet där av handlanden A. Nöjd för W LT och fanjunkaren Theodor Werner för ÖBl. 199 Med stort intresse har jag på'Kungl. Biblioteket i Stockholm vänt de gulnade tidningsbladen och lyssnat till det förgångnas eko. Ödes högs socken är överrepresenterad bland citaten. Det beror på att där i häradets centrum hände mer än i övriga socknar och fanns gott om skribenter. Hugo Brolin Citat och referat Här följer nu klipp ur de bägge vadstenatidningarna mellan 1885 och 1916, i regel citat, ibland referat. Rubrikerna är ofta de som tidningarna hade. Bref från Lysings härad \ Backasand den 11 Febr. 1885. Guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst fästades i går afton på den mer än 70årige kronolänsmannen Moselie bröst. Utmärkelsens offi ciella akt utfördes af herr kronofogden Widegren. Omkring ett 50tal till städeskommo på Backasands gästgifvaregård till festkollation för hr M0 selius, representerande flera socknar och samhällsklasser. Hr kronofogden W. tolkade på ett värdigt sätt hr Moselie livsgärning såsom ortens länsman, en livsgerning som räknar 4 decennier och som började, betonade talaren, i en tid då ordningsmaktens innehafvare hade vida svårare hinder att bekämpa än nu. Men länsman M. har med plikt trohet och okuflig energi gått framåt och vunnit framgång i sina bemö danden, en framgång, bevittnad af orten, erkänd af vederbörande och i dag med utmärkelse belönad. Efter den officiella skålen utbragte prosten Ölander likaså för herr M. en skål, hvari talaren hjertligt helsade hr M. åter välkommen till orten (som bekant har hr M. varit tillförordnad kronofogde med vederbörligt tillstånd och löfte om tjänstens erhållande, men föregicks ändock vid ut nämningen). Komminister Snellman talade också och en tredje prestman, ej namngiven, "hade kurtiserat sin sångmö”, står det, och hyllade M. med en dikt på sju verser. En löd: Ej päbeln eller supen gäst har skrämt vår länsman på hans bana; och nu så slogs medaljen fast i guld, symbol af ljusets fana. ÖstgötaKuriren 14 februari 1885 200 Ödeshög järnvägutation rid banan; invigning november 1888. Bilden ur Östgöta Knrirens specialnummer. Strid kring järnvägsfrågan ÖstgötaKuriren har mycket att berätta om striden kring Ödeshögs sockens aktieteckning i järnvägsbolaget FogelstaVadstenaÖdeshög. Vid kommunalstämma i Ödeshög i början av januari 1886 hade järn vägsbolagets ordförande, borgmästare Th. Lagercrantz, Vadstena, infun nit sig och fick yttra sig, dock efter protester från järnvägsfienderna, som leddes av komminister Sven Snellman (18331897). Godsägare A. I. Andersson i Orrnäs och direktör R. Peterson m. fl. talade för att kommunen skulle teckna begärda 20.000 kr. Förslaget avslogs med 1.700 rösters övervikt. Observera, att en person kunde ha många röster, be roende på inkomster. Vid middag för borgmästaren efter stämman er bjöd sig A. J. Andersson, nybliven ägare till Sjöstorps herrgård, att själv teckna 10.000 kr., under förutsättning att slutpunkten blev Sjöstorp i stället för Ödeshög! Förslaget väckte sensation. De kommande numren av ÖK överflödar av inlägg och särskilt angreps komminister Snellman. Kalle Kurir, den spydige krönikören i ÖK, skrev redan 9 ja nuar1: Hvilka motiv föranlät pastor Snellman i Ödeshög att d kom munalstämman i torsdags vara emot den nya jernvägen? Lokam 0 t i 1; e t naturligtvis. Ja, men hans namn tyder åtminstone på, att han borde vara min av 3 n (i l ltåg. _ Åh, prat, för präster passa endast natttåg. Det blev 10.000 kr. Den 23 januari kunde ÖstgötaKuriren berätta att extra kommunal stämma med Ödeshög beslutat att teckna 10.000 kr. Det var hotet att järnvägen skulle få sin slutpunkt i Sjöstorp som satte fart på gubbarna i kyrkbyn. Tidningen berättar om sammanstötningen mellan en icke namngiven kommunalordförande och komminister Snellman, Vilken ville 201 ha till protokollet att han avlägsnade sig från stämman. Ordföranden replikerade att ”pastorn kan gerna kasta kappan på axeln och gå sin Väg, så gerna som att här söka förvilla mig”. Referenten skriver: ”Pas torn avlägsnade sig med en hållning liknande Cervantes hjelte, då han red spärr mot väderqvarnen”. Kalle Kurir i ÖK kommenterade 6 februari utvecklingen i en vers: På järnväg snart vi nu resa få De ”Össjö”gubbar att helsa på; I dag vi redan ha stämma; Ty Lysings härad och gamla Dal Af onda tider och magra tal sig icke låtit förskrämma. Ännu en stämma nödvändig På grund av att två sockenbor överklagat beslutet att teckna 10.000 kr. i järnvägsbolaget, blev det nödvändigt att hålla ännu en kommunal stämma, varom ÖK berättar den 23 mars 1886. 150 personer var närva rande, dock inte komminister Snellman. Inför voteringen marscherade de flesta ut och med stor majoritet avstyrktes besvären. Referenten ger komminister Snellman ännu en släng. Den 18 november samma år berättas att Röks kommunalstämma av slagit förslag om teckning av 20 aktier i FogelstaVadstenaÖdeshögs jernvägsbolag. Unikt vid Härtbolmen, Bilden ur ÖthätaKurirenx specialnummer vid järnväg: invigningen i november 1888. 202 Var skall stationen ligga? Vid i torsdags hållit sammanträde i Ödeshög mellan interimstyrelsen och Ödeshögs kommun för ändamålet utsedde förtroendemän, herrar R. Peterson, Ödeshög, och A. J. Andersson, Orrnäs, och I. P. Håkansson i Börstabohl, bestämdes, att Ödeshögs station skall förläggas på det auktionsförrättaren C. J. Jonsson tillhöriga Riddaregårdens gärde (be läget strax vester om kyrkan) detta dock sedan hr Jonsson höjdt sin teckning till ett belopp, som anses motsvara den ökade kostnad som orsakas bolaget genom banans utsträckning från platsen midt för kyrkan till nu beslutade stationsområdet. Stationen erhåller här ett fritt och sär deles vackert läge samt fullt tillräckligt utrymme äfven för en möjligen i framtiden erforderlig utvidgning, på samma gång som läget är mest förmånligt för en tilltänkt förstoring af Ödeshögs by. Hr C. J. Jonsson har för sin ofvan berörde uppoffring gjort sig Väl förtjänt af sitt samhälles tacksamhet. Han gjorde detta en vigtig tjenst, säger WLT, men Vi tillägga, att hr J. klokt nog och utan alla tvifvel äfven tog vara på en fördel för sin egen del, som vore honom väl förunnad. ÖK 19 april 1887 Shollärarval förrättades i söndags i Ödeshög för besättande af den efter direktör R. Petersons afsked lediga platsen, med hvilken organist och klockaretjens ten förenas vid blifvande ledighet. Skolläraren E. Augustinsson från Rumskulla erhöll de flesta rösterna. ÖK 5 maj 1887 Vin och spirituosaförsäljningen i Hästholmen. Undertecknade försälja i Hästholmen in och ut ländsk Spirituosa samt Vin till billiga priser. Vid partiköp af Brännvin lämnas hög rabatt. Jönköping den 7 December 1887. A. R. Moline & C:0. ÖK 13 december 1887 Slädparti och bal Den 9 mars 1888. Söndagen den 4 dennes hördes på e. m. bjellerklang på alla vägar. Det var arrangeradt ett slädparti. Deltagarna samlade sig på Ödeshögs ”stora ännu ej stenlagda” torg. Färden ställdes till den 3/4: mil från Ödes hög belägna gården Ryket, hvarest åts och dracks, hvarefter hemfärden gjordes. Det hela gick lyckligt och väl af stapeln, om man undantager ett par 7,små kullerbyttor” af några slädar. Senare på aftonen tråddes dan sen i handlanden Källgrens präktiga danssalong, hvarvid Ödeshögs ny bildade messingsqvintett utförde flera nummer till allmän belåtenhet. Den angenämaste stämning hvar rådande och nöjet efterlämnar ett godt minne hos deltagarna. ÖK 13 mars 1888 203 årfhafmem Såmøägssiafimen, Härtbolmem Jlation bade I. 0. m. 114 Har: Matsal! Hästholmens hamnaktiebolag För snart 30 år sedan bildades här i trakten på initiativ af handels idkerskan Johanna Petersson i Ödeshög och kaptenen F. Rosin, Häst holmens hamnbolag, bestående af 925 aktier, hvardera å 25 kr. Sedan hamnkaj etc. blifvit byggd, hafva åtskilliga förbättringar och anord ningar vidtagits, men ändå finnes en reservfond på nära 2.000 kronor, som likväl under året kommer att minskas, emedan taket å hamnmaga sinet kommer att täckas med refflat tegel. Ö_K 9 april 1885 1:a klass väntsal i Hästholmen . . . Tidningen berättar om järnvägsinvigningen i mitten av november 1888 och hur festklädda skaror mötte tåget som under tonerna av en festmarsch gled ut från Vadstena: I Hästholmen var en prydlig äroport upprest och en af samhällets mera framstående män inbjöd deltagarna på förfriskning i första klas sens väntsal. Vid Ödeshög mötte en stor människomassa vid stationen, och här fanns helt visst månget skogsbygdens barn, som aldrig förr sett ett jernvägståg. Här bjödos deltagarna på kaffe. Vid avfärden utbyttes jublande hurrarop emellan åskådarna och festtågets passagerare. ÖK 15 november 1888 Den hämndlystna/ En illa beryktad bonddotter i trakten af Omberg utöfvade nyligen under en natt den illbragden, att i en granngård innestänga dess invå nare, så att de följande morgon måste bryta sig ut. Hon hade medelst en skofvel igenbommat förstugudörrarna samt mot desamma upprest en stor grind. Vidare hade hon på ett å dörren bifogadt papper i de mest råa ordalag utgjutit sin ohejdade vrede, hvaraf framgick, att svartsjukan föranledt det nattliga besöket. Ö_K 1 m a] 1888 204 V. TolZJZadJ kyrkliga :yförening på 1880talet, med kyrka/:enig Auglm Akron i mitten. Sanatorium på Omberg? Från Vestra Östergötland skrifves till ÖC: Inrättande af ett sanatorium å Omberg har på senare tider alltsom oftast bragts på tal man och man emellan, och torde det i sanning kunna sägas att förverkligandet af en dylik idé skulle ur flera synpunkter och från många håll helsas med till fredsställelse. Få ställen, om ens något, i mellersta eller södra Sverige erbjuda nemligen säkrare garantier för lämpligheten af en dylik inrätt mng' ÖK 22 februari 1888 Rallarbråk i Ödeshög Tidningen berättar om rallarnas bråk med ortsbefolkningen med bör jan i Vadstena och fortsätter: Tillställarna af detta bråk äro främlingar, de flesta från Skåne. I lör dags besökte de Ödeshög och Backasand der de farit fram som fribytare af värsta slag, så att menniskorna ej ens voro säkra i sina hem. Såväl här som i Hästholmen hade spritförsäljningen för dagen varit avstängd, tack vare kronolänsmannen Vallinders raska ingripande. ÖK 11 september 1888 Brefkort från Rök Till lärare vid Röks nya slöjdskola är antagen folkskolläraren hr G. Högberg mot kontant lön af 200 kr. jemte bostad ute i det nya slöjd skolehuset, bestående af 3 rum och kök. 205 Drottningen och Alvastra hotell Kammarherre Celsing och hoffröken Bure besökte under tisdagen, meddelas ÖD, Alvastra turisthotell med omnejd. De funno hotellet se dan smärre förändringar vidtagits särdeles lämpligt såsom angenäm och frisk vistelseort, hvarför det nog kommer att rekommenderas hos drott ningen (d. v. 5. drottning Sophia). ÖK 17 januari 1895 Ett par veckor senare meddelades att tanken på semestervistelse vid Omberg skrinlagts, då hotellet hade svårt att rymma både svit och be tjäning. I stället korn drottningen några år att bo på sommaren i Kol mården. Stormöte på Omberg Fyraläns nykterhetsmötet å Omberg var besökt af väldiga folkmassor från de fyra kring Vättern liggande landskapen. Extratåg, 7 ångbåtar, mångfaldiga skjutsar och otaliga apostlahästar ditförde deltagare och ickedeltagare från alla håll och kanter. ÖK 9 juli 1895 Utomhusmöte i november! Såsom något karakteristiskt omnämner brefskrivare till Kuriren, att då rösträttstalaren Westenius förleden vecka anlände till Stora Ãby för att hålla tal angående allmänna rösträtten, lyckades det honom ej att få sig upplåten någon annan plats än St. Åby såg, som väl äger tak, men saknar väggar. Cirka ett 20tal åhörare hade infunnit sig, af hvilka dock de flesta till följd af kölden och sena kvällen ej kunde uthärda till slutet. ÖK 5 november 1895 Jägare, sen hit! Ä Ödeshögs bys område, omfattande cirka 1.500 tunnland, hvarå finnas rådjur, hare, tjäder, orre, rapphöns samt annat villebråd, utarrenderas jagten genom öppen auktion, som förrättas å Fred riksson & Lejons handelskontor i Ödeshög Tisdagen den 18 den nes kl. 2 e. m., till den högstbjudande, på ett eller flera års tid. Ödeshög den 7 Jan. 1898. Aug. Svensson ÖK 11 januari 1898 Till komminister i Ödeshög valdes i söndags komminister P. J. T. Wernborg i Slaka med 5.834 röster, uppförd i 3:e förslagsrummet. Andra förslagsrummets innehafva re, brukspred. O. R. Lindhé i Gusum erhöll 2.913 röster och komminister J. A. Hollander i Skedevi 19 röster. ÖK 15 februari 1898 206 Omberg; turist/vote” är vanligare namn. Bilden finns på ett vykort som är post Jzämplat 1915. Gästgiveri i Ödeshög eller Backasand? År 1851 och 1852 förflyttades Ödeshögs gästgifveri till Backasand, som då uppbyggdes af ortens länsman hofrättskommissarie Nelson, hvil ken då uppkallade platsen, som förut utgjorde en rad af mindre bostäder och då kallades Sandstufbacken, hvarest till men för Ödeshög stor liflig het rådde och denna plats blef medelpunkt för sammankomst för affärers uppgörande. Dels efter att ha blifvit påförd allt för stora skatter och dels af andra mellankommande omständigheter, afsade sig 1878 innehafvaren till Backasand, L. Rehnberg, sitt privilegium att drifva rörelsen med spirituosa, hvarefter lifligheten aftynade men ökades fort i Ödeshög. ÖK 21 juni 1898 Järnväg till Gränna? Kommitterade för järnvägsförslaget ÖdeshögüGränna med ändpunkt vid Röttle kvarn hade förliden tisdag den 30 dennes möte å Ödeshögs järnvägsstation för att öfverlägga om med företaget förknippade ange lägenheter. H Förslag för stationers placering uppgjordes, enligt hvilket stationer skulle anläggas: anhalt vid Orrnäs, station vid Kushult, anhalt vid Krok ek eller vid s. k. Stafvavägen, station vid Munkerydsvägen, station vid Uppgränna länsmansgård, anhaltsstation vid Uppgränna Arvidsgård och Wretaholm, stationer i Gränna och Röttle samt därtill anhalt å någon lämplig plats mellan Munkeryd och Uppgränna. ÖK 1 september 1898 ”Illakheter” mot banstump Strix, den fulingen, berättar: På Vadstena_Fogelsta järnväg. Den resande: _ Hur kommer det sig att ni kör så ovanligt fort i dag? Konduk tören: _ Jo, lokomotivet har gått sönder, så att vi blifvit tvungna att spänna ett par hästar för vagnarna. ÖK kommenterar: Det är icke sant, fast det är tryckt. Ö_K 22 februari 1900 207 Tre ryska sågfilare uppenbarade sig i måndags i Ödeshög på Väg till Omberg och Alvastra. Två av dem voro för någon tid sedan observerade vid Karlsborg, den tredje, som talade korrekt svenska och alls inte ser ut som någon ar betare, har förut uppehållit sig i Ödeshögstrakten. De tyckas egentligen icke vara så angelägna om förtjänsten, ty då de på ett ställe erbjödos att fila en såg, förklarade de sig ej vilja göra sig omak för så litet. ÖK 22 november 1900 Som de äldre säkert erinrar sig ansågs ryska sågfilare vara spioner. Jordska'lv i Svanshals Från Svanshals meddelas angående lördagens jordskalf, att i därva rande prostgård formligen rörde sig golfven liksom därå varande möb ler, samtidigt hvarmed förnamns ett intensivt dån, hvilket varade i flere m1nuter. Ö_Bl 24 september 1903 Immanuelskyrkans invigning ÖstgötaBladet berättade i ord och bild den 6 oktober 1908 om Im manuelskyrkans invigning. 1907 inköptes en tomt vid Järnvägsgatan. Hälften såldes och på återstående delen uppfördes kyrkan under led ning av murare Palmqvist och byggmästare Lindén. Alltsammans kos tade, tomten inberäknad, bortåt 13.000 kr. Sjukstuga i godtemplarlokalen Godtemplarlokalen i Ödeshög, som tillkom 1905, har spelat en stor roll i bygdens mötesliv. Den 10 oktober 1908 hade ÖstgötaBladet en notis om en ovanlig verksamhet i denna lokal. Där hade inretts en sjuk stuga med ett 20tal sängar för att möta en scharlakansfeberepidemi. Våra skyttar skola ”lägga an” på damerna i afton. De sköna utgöra, för omväxlings skull, deras måltafla vid den bal, som i kväll arrangeras. Täflingens re sultat införes ej i nästa nummer. Den kanske i sinom tid blir synlig å annonsafdelningen. ÖBl 21 november 1908 208 "OST V. 1.. '1' 'G gr 280 mm i. t, Lysings härads Kulspruteförening anordnar ålar c/3asar 1 Gottemplarsalon 1 timma Lördagen d. 25 .om kl. 7 I. och samlagn d. 26 kl 4 a. för insamlade If medel till kuluprutufondon. “mmm Latim. Gamma/zon., Tømbølar á 50 och 25 m. Fiska'amm,› Säntbaua, Zlgenarlagtr m, rn. Muut. annanaan. Servern: af Kaj/r, Läskdrycker, Tå samt Smörgåsan Konditori. 'Galvat .ni alla slag till basnren mottagna tacksamt, Emma: 25 och 15) öre. 1242 anurkommlucndu. '7 Köp Icke nedanstående artiklar förrän Ni Rett hvad ”vetlandaBai., har nu erbjuda Eder. Nm lager af Kostym;madnings 0eh Drikttyger i nya moderna mönster. En ovanügt stor och vacker sortering ! Regnroekar gåva) namn som [dansa Några. öfverburna Tyger sedan förra året säljas under inköpspris, Uli och ammu köpes och (igen i uthyte. , axel Thunberg. F, L 5 g», Bird, '1:a vid, 160 mm, ...0 F örsvarsbazaren i lördags och söndags (den ordnades av Lysings härads kulspruteför ening) blef, hvad man hade anledning hoppas, i allo lyckad och läm nade storartad behållning. _ . Teaterscenen hade förvandlats till ett japanskt tehus i granna färger och med en rikedom af rosor. Förtjusande geischor i lysande dräkter skötte här serveringen. Oemotståndliga blomsterflickor hade i salens midt åt sig uppfört ett floras tempel, och fagra töser i nationaldräkter bjödo kaffe i den bredvidliggande mindre salen. Ett zigenarsällskap hade på den rymliga läktaren slagit upp sitt tält. ÖBl 28 april 1914 I ett tidigare nummer berättas att tre småpojkar, bara 8_9 år, hade gripits av försvarsintresset och tillverkat saker som såldes på en privat 7”bazar”7 för 12:25 kr., som överlämnades till kulspruteinsamlingen. Bondetåget omfattas här i orten med lifligaste intresse, och de, som resa till Stock holm, utgöra från de olika socknarna inom Lysing följande antal: Heda socken står främst med 42, Ödeshög 29, Stora Ãby 28, V. Tollstad 25, Rök 20, Svanshals 9 och Kumla 6. ÖBl 29 januari 1914 209 Festkommitterade vid kulsprateföreningens bazar 25 april 1914: Sittande längst fram från vänster: Elsa Lejon, Elna Fredrikrson, en gått från GavleP, Marta Aagurtinuøn; sittande bakom från vänster: Ingeborg Läf (som bevarat bilden och gjort upp namn listan), Hulda Åström, Dagmar Axell; stående från vänster: Greta Friedleiff, Elsa Holstenssøn, Tyra Berg, Brita Tretow, Karin Axell, Ganbild Jobansson; stående bakom: Signe fobansron, Gina Lundgren, Elin Fredriksson, Alma Svensmn; stående högst upp Agnes ørb Ingeborg Fredriksson, Karin Stiiffe. Bondetägets dag firades i Ödeshög med afbrännande på kvällen af en större vårdkas. Mycket folk var samladt. Musik utfördes af skyttegillets musikkår. Ett varmt fosterländskt tal hölls af kassör E. Björkman. ÖBl 10 februari 1914 Fridtjuv Berg talar i Ödeshög I goodtemplarlokalen i Ödeshög höll i måndags e.m. förre ecklesia stikministern F ridtjuv Berg ett politiskt föredrag inför en publik på 250 personer. « _ Först uttalade hr Berg sin glädje öfver att första gången få tala i sin födélsebygd. » _ ÖBl 28 mars 1914 Värmiddag på Ombergs turisthotell ÖstgötaBladet den 10 april 1914 berättar att det nya turisthotellet vid Alvastra hade öppnats i stället för det som brann ned i februari 1912. Värdinna var fröken Augusta Kristensen, ”en verserad dam med rik praktik från in och utland”. Ur annonsen om vårmiddag med musik 210 av Ödeshögs skyttegilles musikkår kan anföras matsedeln: Smörgåsbord. Vårsoppa. Färsk rökt Halmstadslax med ägg och spenat. Tryffelspäckad oxfilet med legymer eller kyckling med sallad. Glace eller Napoleontårta. Pris 3:50. F lygtur över Omberg ÖstgötaBladet 23 och 26 juni 1914 kunde berätta att Ungsvenska för bundet (högerns ungdomsorganisation) engagerat fil. kand. Tord Ång ström från Stockholm att göra en flyguppvisning över Omberg. Vid landningen missade han en äng7 markerad med vita lakan, och råkade hamna i en åker med hög timotej, som trasslade in sig i maskinen. Föraren skadades dock inte. Planets vingar monterades av, varefter 6w8 man bar hela flygmaskinen till godsvagn på Alvastra station. Röks gamla kyrkklocka till museum ÖstgötaBladet berättade 14 juli 1914 att Röks församling sålt sin från 1480 härstammande kyrkklocka till Statens historiska museum. Alltför bra böcker i Heda bibliotek! Kyrkostämman i Heda hade enligt ÖstgötaBladet 3 november 1914 en livlig diskussion om församlingsbiblioteket skulle få 100 eller 50 kr. till bokinköp. Det blev bara 50 kr., sedan någon påpekat att biblio teket ”vore rent af skadligt, särskildt därför, att inom detsamma funnes böcker af så intressant innehåll, att läsaren ej gärna kunde sluta, förrän han hunnit till sista pärmen”. Vid kyrkoherdevalet i Stora Ãby och Ödeshög valdes fängelsepastor Emil Frölinder, Norr köping, med 387 röster till kyrkoherde i församlingarna. Komminister .1. T. Wernborg, Ödeshög, erhöll 175 och t. f. kyrkoherde A. Påhlman, V. Stenby, 8 röster. ÖBl 29 december 1914 Kronprinsparet d. 12. 3. Gustav Adolf och Margareta, hälsades med allmän flagg ning när de passerade med bil genom Ödeshög, berättar Östgöta Bladet 3 augusti 1915, men två hästar blev skrämda och skenade mot ett träd. Redan den 24 augusti kunde samma tidning berätta att konungaparet, Gustav V och Victoria, hade besökt Alvastra och Rök och hyllats med sång och tal och blommor.