Sjögetorp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

ylaplé)áyfy7 f/iäqzeyÅaF/D ;iQ/?Z Sjögetorp S jögetorp syftar på torpet, odlingen och boplatsen vid sjön. Byn ligger norr om Visjön i Holaveden, Ödeshögs kommun. Sjögetorp består idag av tre jordbruksfastigheter samt ett soldattorp. Soldattorpet köptes till en av gårdarna på 1920talet och har sedan dess sambrukats med denna fastighet. I Sjögetorp finns även 13 fritidsfastigheter. Glädjande är att alla tre jordbruken fortfarande är aktiva med djur i markerna. Särskilt den västra och mittersta gården är väl hävdade. Arealen är idag 117 ha. Före 1791 var arealen 124 ha men i samband med att marken i öster skiftades tillföll 7 ha Stora Renemo och .Bergskullen 1785 storskiftades S jögetorp och det första huset som flyttades ut var mittersta gårdens boningshus och senare flyttades även granngårdarnas byggnader under tidigt 1800tal. 1877 skedde ett mindre ägobyte med Visjö by i väster så att ägogränsen blev rak. På en av uddarna i Visjön har brutits kvarnsten och en mindre tjärdal uppförts. 1921 höjdes Visjön för vattenproduktion och 1923 inköptes en stenkross för vägens underhåll. Under 1930talet fanns en tröskförening och 1944 drogs el fram till Sjögetorp. Den först traktorn anlände på 1950talet och i slutet av 60talet avstyckades den första sommarstugetomten, sommargästerna hade anlänt. Mjölkproduktionen upphörde helt i S jögetorp när Helge och Dagmar på den västra gården upphörde med mjölkkor på 1990talet. S jögetorp har varit bebott och brukat i åtminstone 3000 år vilket visas av de båda enkla skafthålsyxorna (24001500 f .Kr.) som hittats på den södra åkern vid sjön. Dessutom finns ett antal terassodlingar och små plockrösen från bronsåldern i betena. Genom historien har Sjögetorp förmodligen genomgått samma förändringar som liknande gårdar i södra Östergötland. Framför allt kan vi se Sjögetorps förändring i markanvändning de senaste 400 åren tack vare historiska kartor. Redan under 1600talet var Sjögetorp uppodlat och bestod av ängar, åkrar och betade utmärker. Mot slutet av 1700talet har framför allt ängsarealen utökats och är nu som störst under perioden med ca 60 ha slåtteräng. Även betesmarken har utökats och endast en mindre del i öster benämns som utmark. Under 1800talet utökas arealen åker och är som störst runt 1860 med 14,5 ha. Ängsarealen har minskat till ca 40 ha. Detta innebär att andelen äng i förhållande till åker har sjunkit under tre, man har mindre än 3 gånger så mycket äng som åker. Det välkända uttrycket äng är åkers moder innebär att ängen gav energin i jordbrukets cykel, där mängden hö från ängen bestämde antalet djur som kunde utfodras, vilket i sin tur bestämde mängden gödsel, vilket i sin tur avgjorde hur stor åkerareal som kunde gödslas och därmed odlas. Möjligen kan nedgången av arealen äng i slutet av 1800talet förklaras av att handelsgödsel 'blev tillgängligt för att gödsla åkrarna. Från slutet av 1800talet och fram till idag har framför allt arealen skog ökat. Under 1600,1700 och 1800 talen fanns endast skogsbeten men idag är 73 ha skog i Sjögetorp. Man kan utan överdrift tala om ett mörkare och grandominerat landskap. Arealen åker har endast minskat något. Framför allt försvann två åkrar söder om den östligaste fastighetens hus i samband med att sjön höjdes 1921. Ängarna är idag nästan helt försvunna endast 2 ha återstår på den mittersta fastigheten. Värt att notera är att arealen tomtmark har ökat från 0,5 ha i början av 1900talet till idag 3 ha. Förmodligen upphörde lie slåttern i början av 1950talet. Karl Andersson nämner lie slåtter 1937. Lieslåtter återupptogs på den mittersta fastigheten 1. 994. För att skilja olika ägoslag och hålla djuren borta från åkrar och ängar användes förr gärdesgårdar av trä. Dessa är idag oftast helt försvunna. I Sjögetorp är det dock annorlunda. Idag finns 4,4 km gärdesgård på den mittersta fastigheten. Under 1600 talet till slutet av lSOOtalet fanns dock betydligt mer. Förmodligen en anmärkningsvärt konstant längd om ca 10 km. Gärdesgårdar byggdes förmodligen i Sjögetorp ända fram till andra världskriget vilket Karl Anderssons dagbok vittnar om. Han beskriver hur de var ute och reparerade och byggde ny gärdesgård 1937. Hamling och lövtäckt har länge förekommit i Sjögetorp. Särskilt på den västra fastigheten finns ett antal äldre hamlade askar och lindar. På den mittersta fastigheten står en stor hamlad lind nära ladugården som restaurerings hamlades 2008. i samband med restaureringen räknades årsringar vid den gamla hamlingspunkten. Det kunde då konstateras att senast linden hamlades var 1890. På den mittersta fastigheten finns idag ett stort antal ny hamlade träd främst ask och lind. Lövtäkt beskrivs av Karl Andersson 1937. Om det är från hamlingsträd eller sly framgår tyvärr inte. Bönderna i Sjögetorp var förr mångsysslare som vid sidan av lantbruket sålde både ved, slöjdvirke och timmer från skogen. Fisket var en annan viktig inkomstkälla. På 1930talet fiskade Kalle Andersson regelbundet och åkte till Ödeshög för att sälja både mört, abborre och gädda. Kräftfisket var ekonomisk ännu viktigare och 1937r sålde Karl Andersson ca 4000 kräftor. Idag hade dessa kräftor inbringat ca 24000 kr. Några viktiga årtal i Sjögetorps historia 1639 Första kartan över Sjögetorp. 1785 Sjögetorp storskiftas 1791 Samägd mark i öster med Stora Renemo och Bergskullen skiftas. Jämför karta 1785 och 1868. 1805 Sjögetorps del i öster skiftas mellan delägarna. 1840 Stängseltilldelning av gemensamma staket mellan ägarna i Sjögetorp och Lilla Renemo. 1858 Stängseltilldeining av gemensamma staket mellan ägarna i Sjögetorp, Stora och Lilla Renemo, Kanikenäs, Visjö och Graniiden. 1877 Ãgobyte med Visjö. Se karta 18684877. 1921 Höjdes Visjön för elproduktion, ersättning betalades för intrång av ekonomibyggnader, vattendränkta marker och hopaskog. S jögetorp 1:10 ladugård fick flyttas norr om vägen. 1922 Grenadjårstorpet delas mellan ägarna säljs till Renemo och därefter genast till Sjögetorp 1: 10. 1923 inköptes en stenkross tillsammans med Kroxeryd, Renemo, Visjö mfl. Stenkrossen finns idag på hembygdsmuseet i Ödeshög. 1929 Vägförening bildas. Under 1930utalet fanns en tröskförening i S jögetorp med tröskverk och tändkulemotor. 1944 byggdes stigen mellan sjögetorp och Renemo ut till bilvågsstandard. 1944 Elektrifierades Sjögetorp. 1950talet Traktor kom till Sjögetorp 1966 avstyckades den första tomten i S jögetorp. Innan dess fans en mindre stuga på ofri grund vid Sjön ( idag 1:18) som uppfördes på 40talet. 1975 Samfälligheten och skiftena i öster legaliseras. 2001 Sjögetorp 1:1] köper alla 1:3 utmärker. 2002 Sjögetorp 1: 10 köper ängen mot sjön från 1:3. Arbeten som utfördes av Karl Andersson 1937 i Sjögetorp. Januari; Högg ved, högg gärdesgårdsmaterial och hässjestörar. Högg bort buskar i beten, Körde foder; sjöfoder, klöver och löv. februari; Högg och körde ved, tog upp is. mars; Avverkade ek och björki ängen, åkte till fabriken med ek och björkstockar, slaktade, kvistade (snedde) ekpinnar. April; Körde ut ek och björkved från ängen, Sjösatte ekan och satt ut nät, högg ved i Knektabetet, högg ekstaver, avslutade vedhuggningen. Maj; Harvade, sådde, sladdade, ringvåltade, satte potatis och kålrötter, slaktade, körde ut gödsel, köpte gödgris, fiskade, satte upp stängselgrindar, lagade (freade) gärdesgården. juni; Byggde (gälade) gärdesgård, satte staket, betessläppte hästar och kor, gallrade rensade ogräs i kålrötter, grävde diken, plöjde, slåtter i trädgården, klövervall, timotej, körde in hö. juli; Slåtter och satte hässjor på ängen, krakade klöver och kärrvall, körde in hö, rensade rovor. Stukade potatis, harvade trädet, körde gödsel, borrade och skjöt sten, kärade ekan, augusti; Andjakt, kräftfiske, slaktade, mejade råg, vete och fröklöver, slog och krakade vicker, kvistade (snedde) löv, körde in spannmål, vicker och löv, malde säd i kvarnen. September; Kvistade (snedde) asplöv och satte lövstack, körde gödsel, plöjde, sladdade, skottade in jorden från åkerrenarna, sådde höstsäd, plockade lingon, harvade, körde in spannmål, tröskade, rengjorde och kalkade ladugården, sålde kräftor, köpte utsäde, plockade potatis, oktober; Plöjde och höstsådde, tröskade, tog upp kålrötter, klippte får, körde gödsel, slaktade November; Plöjde, högg pinnbränsle, tog hem torvströ, bröt, borrade och sköt sten, åkte till kvarnen, grävde diken i ängen, högg av ljungtuvor, bråtade lin, December; Körde löv, Körde in kålrötter, sålde ek och björkved, högg björk i ängen, släpade ihop lövbjörkar, var till kvarnen, körde hem lövstacken, körde ut gödsel, snickrade, Grödor och djur Arealen (ha) åker, äng, bete, skog och tomt över tid, se kartor. 1639 1785 18681877 2012 Tomt 0,5 0,77 0,5 3,0 Åker 5,0 9,25 14,5 11 Äng 27 59,3 42 2 Åker/äng 1:5,4 1:6,4 1:29 551 Bete 39,9 25 Skogsbete 88 ,9 19,9 20 2,84 Skog 73,16 Tot 124 124 116,9 117 På gårdarna odlades under 1930talet; Rovor, kålrötter, ärtor och potatis Råg, vete, korn och havre Grönfoder; Vicker, ärtor och blandsäd Lin och fröklöver I den höstsådda rågen eller vetet sådde man in klöver och timotej där första vallskörden gav klöver följt av två till tre år timotej. Man följde ett ganska strikt växelbruk där ett års träda lades in i växtföljden. År 1938 summerade Karl Andersson som följer; Började så den 3 maj 165 kg på de 3 övre åkrarnai väggärdet. 200 kg guldregnshavre och 120 kg vickerblandning i Knektatorpet. 90 kg blandsäd på de tre hitersta åkrarna i väggärdet, 6 maj 125 kg på St Lindåkern 60 kg på Tallbacksåkern, 9 maj 115 kg på Mossagärdet 20 kg på rotlansåkern, 13 maj 12 kg ärtor och 25 kg vitblandsäd på Lilla Lyckan, 16 maj 20 kg på S jömarken i Lindgärdet, 26 maj Under 1937 var väggärdet och tallbacksåkcrn i träda. Under 1938 var Angalyckan, Ladugårdsgärdet, Sjötorpet, S jögärdet och Lassalyckorna i träda. De allmänt förekommande husdjuren var kor, hästar, grisar, får, höns, kalkoner, ankor, gäss, kaniner, hund och katt. 1937 hade Karl Andersson 3 hästar, 2 ungtjurar, 6 mjölkkor, 2 kvi gor, 1 kalv, 3 gödsvin, 2 baggar, 3 tackor, 2 lamm och 25 höns Gårdarna i S jögetorp Skogen Skogen var en vikti g inkomstkälla på 30talet.1 Karls dagbok talas om avverkningar och återplantering med tall och gran. Timmer såldes till Fabriken i Ödeshög eller sågades vid sågen i Kroxeryd för eget bruk. Gärdesgårdsvirke höggs på gårdarna. Ved höggs för eget bruk och avsalu. Gärdesgård av trä i S jögetorp; 1639 8,3 km 1785 10,6 km 1877 9,9 km 2012 4,4 km Virkesvolymer på Sjögetorp 1:11 20130131 Skogen runt eremitaget 450 misk Granskogen mot Kanikenäs 200 mask Tallskogen mot Kanikenäs 270 mask Gammelskogen mot Kanikenäs 270 mlsk Un gskogen mot Kanikenäs 66 m=sk Jakt och fiske Enligt Karl Anderssons dagbok var det gott om fisk och kräftor på 1930talet. Det hände ibland att man under vintrarna satte nät under isen. På vårarna kunde man klubba gädda i viken nedanför Kalles hus. Fisket i sjön hade ekonomiskt värde. Enligt Karls dagbok 1937 fick han 5 april 4 abborrar onsdagen den 6e 250 mörtar, 35 abborrar samt 13 gäddor vilket såldes för 13.45 kr. Den 9e april var Karl i Åby socken och sålde 7 kg gäddor och 12 kg mört och abborre för 13,09 kr. Tisdagen den 12 april sålde Karl 3,5 kg gäddor för 4,75 kr. Den 26e april avslutades fisket och Karl hade då sålt fisk för 60,79 kr (1793 kr i 2012 pengavärde). 2012 påbörjades ett ”ut fiske” för att reducera mängden vitfisk och liten abborre i Visjön. Fisket bedrevs med en storryssja. Syftet var att gynna tillväxten hos medelstora aborrar och gäddor och därmed få mer rnatfisk. Under fisket konstaterades att abborre, gädda och mört är de dominerande fiskarterna, men sarv är vanlig och även en surate fångades. Mer info OBS OBS Kräftfisket gav 1937 205 tjog (4100 st, ca 160 kg) salustora kräftor, totalt såldes kräftor för 231,75 kr (ca 24000 kr 2012). Vid samma tid hade drängen 210 kr i årslön eller en gris kostade 75 kr och 1 kg smör ca 2 kr. Idag 2012 fångas ungefär lika mycket kräftor som på 1970talet ca 20 kg per är (ca 500 kräftor). 1983 blev det kräftpest i sjön, några år senare sattes si gnalkräfta uti sjön och i början av 1990talet återupptogs kräftfisket. Jakten var av tradition inriktad på hare, räv och skogsfågel. 1 karl dagbok går att läsa att andjakten var livlig 1937. Skogsfågel har inte jagats de senaste 35 åren. Människor på gårdarna i Sjögetorp Sjögetorp 1:3, Halvgärden 1785 Petter Swensson 1805 Anna och Ingrid Svensdöttrar (änkor) 1858 Anders Andersson Hulda och Johan Jonsson, nämdeman Valfrid Karlsson och Alma Helge och Dagmar Carlsson Madeleine och Görgen Dahl Sjögetorp 1:11, Berget 1785 Anders Andersson 1805 Jöns Äbrådd 1858 A Nilsson 18631905 Johan Fredrik Pettersson och Sara Lovisa Andersdotter köpte gården 1863 19051943 Karl August Johansson och Hilda, ärver 1/5, köper ut sina syskon 1908. 19431993 Olga Maria Emelia Johansson och Karl Simon Johansson ärver 1943. 1993 Håkan Strotz och Ulrika Krynitz köper gården. Sjögetorp 1:10 med 1:4 1785 Jonas Jonsson 1805 Jonas Jonsson 1858 Carl och Gustav Blid. Före 1859 Karl Jonsson och Katarina Lovisa Petersdotter 18591875 Karl Peter Blid och Johanna Johansdotter 1869 Anders Peter Wild köper gården på auktion 1900 1934 Frans Oskar Wild Andersson 19342000 Karl Andersson och Lydia (syster) 20002005 Roland Andersson 2005 Paul Woods och Katarina Woods Soldater vid grenadjärstorpet nu S jögetorp 1:4 Före 1709 Anders Siörnan 17091730 Nils Giädda f 1685 17301736 Lars Skylt f 1707 17361761 Magnus Ringman f 1717 17621785 Hans Ringman f 1739 17851801 Jonas Pihl f 1763 blev kopral 18011815 Anders F'linta f 1776 commenderad till Pommern 18151816 Jonas Fast 18171831 Anders Sjöberg f 1796 18321837 CP Ståhl f 1810 18371841 Lind f 1805 18411866 Jean Skjön f 1819 1866] 872 Johan Alfred Skott f 1845 1872] 890 Carl August Sköld f 1851 18921924 Johan August Sköld f 1868 Referenser Clemensson, Per och Andersson, Kjell. Hembygdsforska steg för steg. Stockholm 1990. Cserhalmi, Niklas. Fårad mark, handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Bygd och natur, årgång 78 nr 6 1997. Hagander, Sten. Gärsgår'n i vårt landskap, hantverkhistoriahandledning, Södertälje 2003. Lagervall, Nils och Simonsson, Nils. Rapport från en studiegrupp inom Holavedsprojektet avseende byarna Renemo i Stora Åby och Sjögetorp i Ödeshög. 1998. Finns i Ödeshögs hembygdsbibliotek. Riksantikvarieämbetets fornsök Ekonomisk karta, 1983 Lantmäteriet hemsida, historiska kartor; Rikets allmänna kartverks arkiv; Trehörna J 1 1244 1 9 Häradsekonomisk karta 186877 Vis jön J 1 338130 g50 Ekonomisk karta 1948 Lantmäteristyrelsens arkiv; Ödeshögs socken Sjögetorp nr 1 Geometrisk ägoavmätning 1639 Ödeshögs socken Sjögetorp nr 1 Storskifte 1785 Lantmäterimyndi ghetens arkiv; 05ÖDJALFS Alfabetiskt register 05ÖDJ23 Storskifte 1786 05STÅ63 Rågångsåtgärd 1791 05ÖDJ71 Storskifte 1805 OSSTÅ124 Stängselåtgärd 1840 OSÖDJ 182 Ägoutbyte, Laga skifte 1. 878 05ÖDJAVSS9 Avsöndring 1922 In,,, Tomt Och kálgård 0,5 .ker 5,0 Äng 27 Bergkullar i gärdesång ** 2,5 Tot 35,1 ha * Ägoavmätning 1639 ** hämtat ur _Storskif'teskarta 1785 1. Oxhagen ** 2. Mossgärdat ** 3. Fårhagen W 4› Alhagen 'H 5. Enebackcn * 6. Svinvaflen * 7. Skyrtalycknn * B. Röjnn * Tomt :1,5 Åker 14,5 Äng 42 Beta 3 9_9 Skogsbcte 20 Tor 1 16,9 ha * Stängseltilldelning 1858 1” Laga skifta i Visjö 1877 i I 1 1' Ö) Gärcfexålng iv: , . I Gcometriskägonvmütning 1639 Gärdesgärd 1111 '1' . Örjord: grusjord, sand eller mojor'd Blandad med små klappursten l;//(f/r/r// Härndsekonomisk karln 18651877 Gärdesgård 1111 ”1 .. h_\ .2% *1 : ?armsmh. rn, (3 .3 .a Slnrskil'lcskslrtil Sjöguturp 1785 Gältlesgård IHJ * ni, i 1 I I.Vâ|sla gärdet ' '“" 24 Nørra eller mellan:gärder 3. Södra gårds! 4. Nnrrängarna 5. Norra hagarna 6. Skytlnlycknn '7. Räjan 3› Turpängcn "nl .1 919m .1 .mun Tnmt och kålgñrd 0,77 *§1 Wim Åker 9,25 * x *4% Äng. 59,3 1 Bete 51,9 Bergkullnr i madvnll 2,7 Tot 124 ha Ängcn beslâr av; Kärrvali 2,7 Norrängnrna 15,3 Äng 10,6 . › Äng *** 1,2 Madvall 29,5 ha Eetena består av; Heteshagar 32 Skogsbete i ulmark **** 6,9 Skugsbeie i utmarken 13 ha " Storskiñeskarta 1785 “ Beskrivning till karta över Sjbgetorp 1785 *** Till Bergkullen 179| *W* Till Stora Renarrm 1791 Karta 2012 ARV C.N o :Tnnn 0 E E G: .58 Storskifteskarta Sjögetorp 1785 _' så.: QHA ETA ,. (nu r :44.459 .. w _ j . & I 0 (I. 1: T 0 R P wacz'c/ (if/11a.” cl, Lz'st'uc m MW? m: Od (ur/1 0"; , .fm/,m 17403/ ”Jil/§45, 'Aff/ .zl /Wf ° J 5. .[H'øøu än. 43 A//mw' _RENEMO M 73"? '15 › A “P?”'"v*s?f . SfåN _ 'W/fsfåle . 'I' _ \ . I Juli* ._ in //åf/ (J, /fåá/m ;a ;nnxt. "M _5 _TiM/J »2. 2:5., . MÅ' Ami* Jil_ de?” m 4. när; "fa/l . J'nF ;fiffqgig ' [AF/mr' //å/.Ãr/uw . 7 D, ,Friha cnhjy Jurist. .VU/5; , 67.7.6412'ÃHZJ . Beskrivning till karta över Sjögetorp 1785 A (nr 1 1= Petter Swensfon, B (an 3) tilldelas Jonas Josfon och Anders Andersfon Fisketi Visjön nr Sjögetorp fs:2 l tunnland: 4937 m2 1 kappland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter Tunl, kapl ha 1. Hus och bebyggningstomterna A I 18 0,77 av stenig härdvall är som protokollet anger sammanlagda med gärdesdelningen Västra Gärdet 2.Åker B 5 26 2,87 av stenig sandblandad jordmån kan i medelår anses till 5 te korn. 3. Mavall B 22 14 11 ,08 bergig stenbunden hårdvall, kan då gärdet är i säde ge hö 4 lass 4. Bergkullar med stenrör i åker . B 1 20 0,80 Norra eller Mellangärdet 5. Åker Al/2, 31/2 5 20 2,78 av lika beskaffenhet med nästföregående 6. Mavall Al/Z, 81/2 15 12 7,59 av lika beskaffenhet med den i västra gärdet kan anses ge hö 4 lass. 7. Bergkullar med stenrör i åker A28%,B72% 2 8 1,11 Södra Gärdet 8. Åker A 6 0 2,96 av stenig sandblandad jord till Ste korn 9. Mavall A 21 29 10,82 bergig stenbunden hårdvall kan i medelår ge ha 4 lass 10. Bergkullar och stenrör A 1 20 0,80 Äng 1 1 . Norrängarna av bergig stenbunden härdvall med björkskog beväxt, kunna i medelär ge ha 5 lass, är indelade med norra hagarna som följer och därför till sitt innehåll upptagna där. 12. Norra Hagarna Al/Z, Bl/2 87 0 42,95 bergig stenbunden härdvall med björkskog beväxt av svagt bete. A1' som protokollet visar indelade med föregående ängar och med dem innehåller 13. En äng Skyttalyckan A52%,B48% 6 26 3,36 av bördig hårdvall med björk beväxt ger hö 4 lass. 14. Åker B 0 10 0,15 i sistnämda äng uppodlad av skarp sandjord till 3e korn 15. En äng Röijan B 5 ll 2,64 av sank kärrvall ger hö l lass och är delad som protokollet anger. 16. Torpången av bördig hårdvall ger hö 1 lass. Är som protokollet anger svarande mot nr 15 17. En beteshage varav största delen består av en sqvackramosse med någon ung tallskog beväxt är samfällt lämnad. 18. Ibidem Stenbunden hårdvall av svagt bete, nyttjas nu av ryttaren och är samfällt lämnad 19. Utmarken nyttjas samfällt med Stora Renemo, men även hemmanet Bergskullen påstår att få del som protokollet närmare anger. Är lämnad odelad. Består av stenbunden mager vall med någon Tall och granskog beväxt. 20. Ibidem quackramosse med någon små tallskog beväxt. 21. Åker till Ryttartorpet mager sandjord till 3e korn. 22. Ibidem Äng av stenig hårdvall med björkskog beväxt, ger hö 3 lass 23 En äng som nyttjas av hemmanet Bergskullen och nyligen skall vara inkråktad av ovan skrivna utmark. Består mest av kärrvall, kan ge hö 1 lass A I 16 Al/2, Bl/2 15 14 A1/2, Bl/2 6 8 26 14 A112, B1/2 1 0 A1/2, B1/2 7 26 0 ,74 7 ,62 3 ,09 13,05 3 ,27 0 ,49 3 ,86 1 ,23 124,03 Ibidem (ibid., ib. eller ibm.) är ett latinskt uttryck som betyder "på samma ställe". Det används i såväl svensk som internationell vetenskaplig text (uppsatser, avhandlingar mm.) som förkortning då flera källhänvisnin gar från exakt samma ställe förekommer två eller flera gånger direkt efter varandra. Storskifte 1785 i Sjögetorp År 1785 den 3 augusti företog sig undertecknad lantmätare att å herr commissionär lantmätare Ich G Lesflers vägnar. Till följe av Konl Mjestät respektive befattningshavande under den i maj avgivne förordnande förrätta behörig storskiftesdelning uti S jögetorp i helt mantal Krono rustningsstam nr 111 vid Wadstena compani och östgöta kavalleri i ödeshög socken och lysings härad beläget. Varvid sig inställde nämndemännen Jacob Nilsfon i Ödeshög och Jonas Jonsfon ifrån Bankaby såsom tillkallade att biträda förrättningen, tillika med jordägarna. Petter Pehrsfon ifrån Närbäck såsom lagligt tillsatt förmyndare för omyndi ge gossen Petter Swesfon vilken tillkommer halva hemmanet och Jonas Jonsfon med Anders Andersfon som vardera äger och bebor 1%; del eller tillhopa andra hälften i hemmanet. Som mätningen var fullbordad och förordnandet till denna förrättning i vederbörandes närvaro uppläst företogs med delningen på sätt som följer. Byggningstomterna besågos och varav den västra eller gamla modertomten befanns vara tillräcklig allenast för en halvgård varefter likväl nu % delars ägare voro tillsammans boende, Anders Andersfon ägare av 1A del hade för detta avflyttat och som hans hustornt var icke allenast nybebygd utan även öster ifrån de andra väl avskild så förestäldes det han, Lag lika mätigt borde vid sin hustomt bibehållas. Men få val han som de andra delägarna förklarade sig att vid bibehållande härav kunde ett obekvämli gt nyttjande av den övriga ägodelningen hända varför vederbörande enhälligt och var för sig påstodo att hustomterna måtte ingå och förenas med gärdesdelningen. Peter Persfon påstod vidare å sin pupils vägnar att alla ågorna måtte i halvgårda vis utdelas således att sedan vardera halvgårdslotten i möjligaste måtto fått sine ägor tillhopa och jämkning därå blivit gjord så att de i det nogaste för jämlik kunde anses borde lottning om varderas andel äga rum i detta samtycktes även av de andre gårdsägarna och med enhälli g överenskommelse tillades ena halvgårdslotten Hela södra gärdet med både den gamla och nybebygda hustomten, östra läget i mellangärdet nemli gen så mycket åker och mavall som efter proportion kan belöna därtill och för att skillnadslijen i detta skiftelag går ifrån visjön Öster ut till nuvarande södra grindstolppar vid vägen som sedan i öster vidare åtföljes till Anders Andrssons nuvarande stugbyggning, varefter den nordvästra knutsten blev för skiljemärke antagen och vidare sträcker sig skillnaden i mellangärdet rätt norr ut emot den norra ängar. Ni till ett knäskål samt därifrån till gärdesgårdshörne där båda halvgårdsängarna sammanfläta. Utav de norra ängs och beteshagarna tillkommer denna lott, de i öster belägna , sedan gärdesgårdsrättning och jämkning däravinnan var gjord få att vardera halvgårdslotten till tunnetal blev lika stor. Zne ängar belägna i söder av vilka den ena kallas röijan och den andra torpängen få och ehuru stort och skil jakti gt tunnetal de voro utiemot varandra ansåges de dock av delägarna själva till jämgodheten så lika att Jonas Jonsfon och Anders Andersfon erhöllo efter taglott den större så kallade röijan. En äng även i söder belägen kallad skyttalyckan vilken sedan den samma öster och väster var utdelad i Zne lika stora delar förestäldes vedebörande att om någon_ skiljaktighet i anseende till godheten uti förbunde delning halvgårds lotterna emellan kunde finnas ägde de frihet göra vad jämkning de hälft åstundade antingen att med norra läget i denna äng såsom nog förmånli gare till gga den halvgårdslott som för svagare kunde anses eller med mer tillökning av denna ängvall göra om sådan förbättring i varpå efter någon överläggning den norra eller bördi gare ängslotten delsutan tillökning tillades västra gärdeslotten såsom ersättning för avstående små kål och ängtäpper uti de nuvarande byggningstomterna vilka till södra gärdeslotten äro alenast såsom mavall beräknade. Den andra alvgårdslotten tillkommer således hela västra gärdet , väster i mellangärdet, väster i de norr belägna äng och beteshagar, i ängen skyttelyckan norra lägen och sedan förmde halvgårdsdelning var på marken utdelt och tydeli gen förklarad samt halvgårdslotterns för aldeles lika till godhet är kända förentes delägarna efter vidare befinnande på sätt som följer: Petter Persfon ägor för sin pupils södra gärdet med där till beskrivna lägenheter och Jonas Jonsfon med Anders Andersfon halva västra gärdeslotten med vad där till efter beskrivning åtföljer samt efter taglott kärrängen Röi jan. En beteshage i söder som består mest av sqvackramosse och. är föga gagneli g, lämnas samfält. Den åker och ängvall som av ryttaren gagnas är även samfällt lämnad. Den med Stora Renemo samfälda utmarken är som rågångsprotokollet förmäler för tvi sti g råskillnad skull odelt lämnad. Delägarna förentas ytterligare att som södra gärdeslotten eller dess ägare kommer att med sine hus bliva helt och hållet orubbad då de andre åter komma att med alla sine hus avflytta så beviljades till de senare ett skäligt vederlag eller flyttnadshjälp, mämli gen Jonas Andersfon skall nästa valborgsmässodag ett år till, alra sist erhålla av södra gärdets eller dess gårds ägare sex riksdaler och trttiotvå skilling varemot Jonas Jonasfon förbinder sig att om 3 år ifrån denna dag vara med sina hus på dess egen plan flyttad och på desse 3 åren nyttjar han den lilla i norr belägna kål gården. Anders Andersfon haver även dess nu varande husplan tillika med den där intill inhägnade kål gården och val] att nyttjai 6 års tid ifrån nästkommande mickaeidag räknat varefer han till södra halvgårdsägaren avstår sin nuvarande hustomt. Den västra halvgårdens ägare måste obehindrat njuta en nödig väg genom södra gärdet till dess äng Röi jan kallad. Likaledes är den andra halvgärden icke förment att komma genom norra delen i Skyttelyckan. Till sina där i söder varande andel. Såsom i Trädesgärdet är gemensamt bruk redan gjort åligger dess ägare att genast efter instundande sädesbärgning vara dess grannar med bruk till sädesjord av rågsäde behjälplig. Till förekommande av ofred i ägorna åligger var och en att vid SjöStrånderna där någon skillnad går efter dess andel hålla noga vård och stängsel. Lövskogen tillträder. genast efter nya delningen. Sedan förenämnde protokoll var för vederbörande upläst förklarade var och en sig nöjd med delningen och vidare var icke att erindra utan ytterligare förestäldes att om någon finner sig befogad klandra denna delning åligger honom enligt 1783 års förordning 81 § att lagii gen instämma sina grannar 'till nästa vinter ting och 14 dagar före giva lantrnätaren sitt missnöjje tillkänna var förntan dess klander icke äger rum. Sålunda vara sluteligen förrttad intygar Sjögetorp Se augusti 1785 å Herr Commissions lantmätare Lesflers vägnar. Å min pupils vägnar E. Per Zetterstedt Petter Peheresfon Jonas Jonsfon Anders Andersfon Daniel Granlund Fjärdingsrnan Jakob Nilsfon, Jonas Jonsfon Nämdemänn År 1785 den 4 augusti företogs med rågångarnas upgående oskiftad Sjögetorp 1 helt Krone rustningsstam no 11] vadstena compani i Ödeshög socken och Lysings härad beläget. Varvid efter där om förut skedd laglig kungörelse sig av vederbörande rågrannar instälde som följer. För lilla renemo swen carlfson som förklarade sig nöjd med nuvarande hävd. Från bergskullen lars jonsfon som påstod att ograverat njuta den av honom i förledet år gjorda intäkt på den samfällda utmarken belägen emellan sjögetorp, stora renemo, kankenäs och bergskullen samt tillika erhålla den lott som han i bemälte mark äga bör vilken till storlek han icke nu utan framdels tror sig bevisa kunna. Å sjögetorps och stora renemo sida bestrides detta påstående och vilka hemmansägare åberopade sig en av häradsrätten hållen synedom av år 1664 den 10 oktober som till kännagiver det utom den då i frågavarande intäckten borde all den övriga utmarken tillhöra båda hemmanen sjögetorp och stora renemo vilka hemmansägare således tro sig här till äga ensklid rättighet med påstående att det av bergskullens intagna kärr eller omformte intäkt måtte utläggas, samt utmarken förbliva efter sin av ålder varande storlek. Varför och som parterna i detta ämne nu icke kunde förenas och fullständiga skäl icke nu voro att tillgå så ankommer detta mål på respektive domstolens omprövande till nästa vinter ting. Då vederbörande äga att med sine skäl och påståender å ömse sidor inkomma. För stora renemo infunno si g avskedade nämdemannen petter johansfon och abraharn johansfon vilka sade sig icke ha något klander att anföra emot nuvarande hävd, dock å sjögetorps sida för'behölls att om skäl framdeles skulle kunna finnas till något errinnande i denna råskilnad må de här äga öppen talan. Från hemmanet granliden infann sig daniel granlund för kankenäs petter boll gren och för visjö erik jonsfon, vilka senare så väl som å sjögetorps sida förklarade sig nöjda med nuvarande hävd som kartan med bugti ga skiljehägnader utvisar sålunda vara förrättad intygar å herr commisions lantmätare lesflers vägnar Per zetterstedt Jacob nilsfon, jonas jonsfon Nämdemän Efter förrättad delning halvgårdarna emellan i sjögetorp företogs även delning emellan anders andersfon och jonas jonsfon såsom ägare av västra lotten i anseende till förkomde delning och skedde den samma således. Åkergärden utdeltes genom en skilnadslinje som går norr och söder med flere knämål uti västra gardet och varigenom vardera fjärdedelslotten ärhölt lika storlek av både åker och mavall uti gärdesdelningen men av de norra äng och hagarne haver västra lotten avdrag för den i norrivart belägna odugliga sqvackramossen, vidare överenskommo delägarna om att i väster söder närmast gamla modertomten vid sjön fråntaga den västra lotten någon mavall och tillägga mellan lotten varigenom. den senare haver fri och nödi g utgång till sjönsedan sålunda var emellan delägare överenskommit avslutades att anders andersfon tillkommer den västra lotten samt jonas jonsfon mellanlotten i denna omformte ägodelning. Sålundavara delt och förrättat intygar kankenäs den 28 e augusti 1785 Per zetterstedt Anders andersfon jonas jonsfon Som till vittne underskriva av Carl 1 de marie u, . .......W r ;i .. ... Ewa l * ?mun.hk \uøan n _.f . 0 r .. ...w . . \2.\..........\. ...w . f ' n hhln i . .Mum ..... .\.....,..§,...L.W. _ _ 'lf' . ..Mmm .mm ... . 1132_ a a.. . ....... . mm. 0.... L_ M... ...M . 1 . mMIim 4.. m4 AJ, .. ”MumnruL ' ta 'in' i: a. . .v4 min... Geometrisk ägoavmätning 1639 . . l a, m. ,WH glam... Mmmz_m....l_.wm .7... ag?! .m :' ;DM D SSçc 1:2. I I : . än; _ ut” 1_ . \ é. 1 . é: *1 1 I i. i ,Eáüiå'ünihm'rf' I , Ifafauáa Exjezämäa A gSiügtEW attan: emmm:x B *m #pW1nzm'.mu;üv C '354 MM:%;9«WM:M: ...zu»13' * D Åépwäimgrhvâ*H'áåql I: .gm/;im :1.6 41:51 wwwâaâwå *3:55* . e. . u. än' “wiiwifm 1 N'vafsunu.. mia»gg M5 “Ägamwå :1.2.4: “Wim N otarum Explicato I . , “1111:131 A Sjögetorp kronohemman 1 mantal B Norrgärdet 4 tunnor 1,7 ha Q _. . C By säda Södergärdet 3 1%; tunnor 1,6 ha _'“t i D Västergårdet 3 tunnor 1,5 ha E Äng till 26 lass hö (5500 kg) med gärdesäng Fiskevatten i Visjön Skog och utmark.t1'11 nödtorf (täcker vardagens husbehov) Fornlämningar i Sjögetorp pwsømewww Rester av trägårdesgård Rester efter äldre taggtråd Upplag av grindstolpar av sten Stående grindstolpar av sten Stensatt brunn Brunn med betongringar . Stenbrott för syllsten eller grindstolpar Sjögetorps gamla tomt övergavs slutet 1700 Sjötorpet, torp ISOOtal Lassalyckan, backstuga/torp 1800ta1 _ Knektaterpet, soldattorp 17001924 revs 1935 Lada till knektatorpet, till hembygdsgården 1967 Lösfynd 2 st hofkyxor KVamsten Tjärdal tillhörde Lassalyckan Stenmur . Rågångsstenar ' ' x. Karl Anderssons åkrar och lyckor Ur Holavedsproj ektet byarna Renemo och Sjögetorp l. Ängalyckan 2. Ijilla lyckan 4. Väggärdet 5. Ladugårdsgärdet 6. Tallbacksåkern 7. Sjötorpet 8. Sjögärdet 9. Mossåkern 10. Lassalyckorna 11. Stora lindåkern 12. Lilla lindäkern, lilla åkern vid llnden 1_ 13. Knektabetet 14. Knektatorpet 15. Kärret ARV CJJ QTnl?A u: Häradsekonomisk karta 18681877 än” Nar?! \ i “i” 1? M. Storskifteskarta Sjögetorp 1785 Gärdesgård HH * \ ,'11 N] I'lll/Zfi" 3% ;ff///jff 1. Västa gärdet 2. Norra eller mellangärdet 3. Södra gärdet 4. Norrängarna 5. Norra hagarna 6. Skyttalyckan 7. Röjan 8. Torpängen “1451111 Tomt och kålgård Åker Äng. Bete Bergkullar i madvall Tot Ängen består av; Kärrvall 2,7 Norrängarna 1. 5 ,3 Äng 10,6 Äng * * * 1 ,2 Madvall 29,5 ha “ Betena består av; Beteshagar 32 Skogsbete i utmark * * * * 6,9 Skogsbete iutmarken 13 ha * Storskifteskarta 1785 ** Beskrivning till karta över Sjögetorp 1785 *** Till Bergkullen 1791 **** Till Stora Renemo 1791 Geometrisk ägoavmätning 1639 Gärdesgård IIII * Blandad med små klappursten I gås), i _ ,i ' i »:/" 'U7;.m;GL*Å/,Q.,r"'Vi' ijå/'/ rf _ JL _ . (f. 7/ ./ Tomt och kålgård 0,5 '3/»>'f';'.› * ,13 "Är/ff” 4"* '4/7 ' r/,// 1,5, / _ ,f/ Åker 5,0 3/ . 7/ I/V Ang 27 . 'f/ › »iir/i /Å / .. .. 5%/ 517.7/__r...=”'/3 Bergkullar 1 gardesang ** 2,6 x /r/›" ' › /l )_ _ 7 f //f,/f Tot 35,1 ha /:/,:_,..ø :1= " u ,JC/*f Agoavmatnlng 1639 //ø __/ ** hämtat ur Storskiñeskarta 1785 Örjord: grusjord, sand eller mojord 1. Oxhagen ** 2. Mossgärdet ** 3. F århagen ** 4. Alhagen ** 5. Enebacken * 6. Svinvallen * 7. Skyttalyckan * 8. Röjan * Tomt 0, 5 Åker 14,5 Äng 42 Bete 39,9 Skogsbete 20 Tot 116,9 ha * Stängseltilldelning 1858 ** Laga skifte i Visjö 1877 Häradsekonomisk karta 18681877 Gärdesgård HII * I(arü12012 Tomt Åker Äng Bete Skog Tot \ 4 ”2 âäâ” kl.43. ” rån'31* i §5'/ äga åäåáä%g§§äi ' ' ›' 01. gås; 7 r _I,,I m 'i v.14' (I. _ x 1_ I. . › *Må/;4,5 M " ?MM i! . 'r '4 wAw'r mål!” e / :åtal "74" L §4 W Protokoll vid en delning i S jögetorp i Östergötland, Lysings härad och Odeshögs socken Ä Lysings härads vinterting i Ödeshög den 8 mars 1806 År 1805 den 5 augusti inställer sig undertecknad i kronoskatte rusthållet S jögetorp, Lysings härad, Ödeshög socken att i anledning av Konungens höga befattningshavares förordnande den 17 maj storskifta den till detta rusthåll hörande skog och betesmark vilken på karta blivit författad år 1785 men genom yppad tvist om samfällighet med Stora renemo och Bergskullen. Som med häradssyn och laga kraft vunnet utslag länge sedan blivit avhjälpt, halva förenämnda ägor nu enskilt tillhörande Sjögetorp efter rågång, hittills varit odelade. Som biträde vid förättningen var närvarande nämdemännen välförståndi ge Jonas Jonsfon i Lyckan och Peter Svensfon i Renemo. Och närvarande jordägare för 1A rusthållare Jöns Åbrådd, för 3/8 Jonas Jonsfon, för 1%: enkan Ingrid Svensdotter, och för dess andre omyndi ge barn rusthållare Peter Alver son i Visjö, jämväl för 1/8 under 12 års förpantning enkan Anna Svensdoüer,dockinanfönnyndarefördessson. Sedan förordnandet för närvarande var upplåst, författat av jordägarna år 1785 av herr lantmätaren Zetterstedt över detta rusthåll författade geometriska karta vilken med skiftningen utvisar Sjögetorps betesmark och skog, tecknad med nr 17, 18, 19 och 20 vara odelt mark, gränsande mot Stora renemo och Kankenäs, samt livgrenadjärens och gårdens inägor allt intill Visjön, varefter denna utmark med dels skog och övriga därtill hörande lägenheter togs i ögnasikte dels att taxera marken och dess att besiktiga den mer och mindre växtliga skog. Beträffande taxeringen så överenskommer jordägarna att få en rät linje uppgången ifrån Grenadjärens södra hörn av torpet till Kankenäs gärdesgård som genast verkställdes med 583 alnars längd och att all den öster om befintliga skog blott efter tunnetal till varje fjärding måtte utskiftas, vilket straxt förrättades på sätt kartan utvisar, varefter behöri ge stenmärken i nämndemännens och jordägarnas närvaro nedsattes på sina behörige ställen i varandes således en följd av tvär linjen mellan Grenadjärens torp och Kankenäs gärdesgård utgör skillnaden mellan den östra och västra betesmarken. Och som nyssnämnda östra skogstrakt befinnes av mer och mindre växtli g tallskog även som jordägarna å deras gamla skiften. Skiften varit i olika delar hushållsaktige av skogen besparar och till undvikande av de missnöjen och tvistor en inträffar lottning skulle kunna föranleda, beslutade jordägarna att enkorna Anna och Ingrid Svensdöttrar behålla fine gamla lägen på kartan tecknade med nr 24 och 25 samt rusthållaren Jöns Åbrådd för dels % därnäst intill nr 26 och rusthållaren Jonas Jonsfon ytterst i söder intill Kankenäs gärdesgård nr 27 tillsammans 13 tunnland, kvarmer aila förklarade sig nöjda. Beträffande Västa skogen eller måssmarken och därintill belägna hårdvall med nr 18 tecknat, behåller livgrenadjären Flinta uti sin tjenste liv med vilkor att rusthållrna i Sjögetorp sedan få dela dessa ägor sins emellan bäst de å stunda. Även som Flinta varken å denna mark eller anorstädes i rusthållarens skog får till gripa växande större eller mindre trän. Utan efter utsyning, men åtnjuter i övrigt timmer, staver Och vedbrand i lika förhållande och omnämnde betesmark efter eget gottfinnande, antingen mer eller mindre kreatur kunna vinteifodras. Den närvarande Compagnie fullmäkti gen Herr rustmästaren Kullerstrand kunde icke i anseende till bifall och dylikt för framtiden något yttrande lämna. Rörande skogen uti västra delen, som befinnes på livgreandjärens betesmark, så bliver den gemensam mellan rusthållarna intill dess någon av dem därå åstundar ny delning. Sålunda vara överenskommet, beslutat och stadfästat som skedde i S jögetorp den 6 augusti 1805. På ämbetets vägnar Samuel Virivén J. Kullerstrand. Jöns I.Å .B Åbrådd, Jonas 1.1 .S Jönsfon, enkan Ingrid LS .D Svensdotter, samt förmyndaren Peter P.P.S i Visjö, Anna AS .D Svensdotter, Jonas Jonsfon i Lyckan nämndeman, Peter Svensfon i Renemo nämndeman Stängseltilldelning i S jögetorp 1858 På vedebörandes anmodan blev stängseltilldelning av undertecknad förrättad den 24 april 1858 vid rusthållet S jögetorp. Sjögetorp av Ödeshögs socken och angränsande rågrannar ägarna till sjögetorp är fuljämte nämdemannen Anders Andersfon i Äng lá Litt A, hovrättskomisarien A N ilsfon på Backasand 1% Litt B samt Carl och Gustav Blid i S jögetorp gemensamt % Litt C Och företogs förrättningen i följande ordning. Famnar 1:1,7814 figuren Sum LittA mete LittB mete LittC mete rågrannar Mete mete r r r r r 1. 256 1 129 Renemo i 129 skogsmark söder norr I Johanbor g 2. 616 sydaf 154 l öster 77 I öster 77 Renemo i 308 Grenadsgär t väst torpet I Johanbor g 3. 84 I norr 42 Renemo i 42 skogsmark söder I Johanbur g 4. 82 I söder 41 Renemo i 41 skogsmark norr I Johanbor g 5. 52 l väster 26 Renemo i 26 Grenadsgär öster Torpet I Johanbor g 6. 166 I 41 I väster 20 I öster 103 Do och LittC väster skog 7. 182 I 45 Mellan 23 I norr 113 Gärdesgårde söder C och n mellan A söder grenäd Torp och LittC gärde 8. 3:97 1 norr 198 Renemo i 198 Betcsmark söder och äng I Johanbor g 9. 214 I söder 107 Renemo i 107 Betesmark norr A Andersfo 11 10. 130 I öster 65 Lilla 65 Betesmark Renemo 11. 493 I väster 247 Lilla 247 Ängsmark Renemo i öster 12. 25 I 13 Lilla 13 Ängsmark väster Renemo i öster 13. 217 l norr 108 Renemo i 108 Åkergärde söder 14. 1068 Grinde 498 I norr 570 Rågången n tillhör mellan B och B i C från Lilla söder Renemo till Sjön 15. 1193 I norr 641 I söder 552 Rågången mellan A och B från Lilla Renemo äng till sjön 16. 349 I 87 I öster 44 I väster 44 Kanikenä 175 Rågången ; väster si öster mellan Sjögetorp och Kanikenäs 17. 169 I 96 Kanikenä 73 Rågängen öster s i väster mellan grinden Sjögetorp till skog och Kanikenä Kanikenäs s beteshage 1.8. 961 I norr 463 Visjö i 498 Rägången jämte söder mellan visjö grind Jonas och litt A Anderst I] 19. 173 I 86 Graniiden 86 Rågången öster i väster mellan granliden och A 20. Skiljelinjen mellan svinvallen och C 217 Övre änden 76 I väster 38 I öster Grinde 11 till C 104 21. C gärde och äng mellan skyttalyckan och enebacken 381 I norr 190 I söder 190 22. Emellan enebacken och rålferröjan till sjön 438 I norr 219 I söder 219 Summa 7861 223 9 1540 1967 Ytter rågångar 2116 Vid förrättningen överrenskom delägarna i S jögetorp att var och en för sina ägor hägna Sjögärd vara sålunda uppmätt uträknat och överenskommet betygar Sjögetorp som ovan Ni sfon, Widen Med ovanståeende förrättning är Vi alla nöjda Nilsfon, Andersfon, Blid Avsöndring 1922 av Grenadjärstorpet Ödeshög socken, S jögetorp 14 eller Grönlund Härmed får jag vördsamt anhålla till Kon gl Majs befattningshavare måtte fastställa den avsöndring som enligt köpehandling jämte karta skett från ett mantal Sjögetorp i Ödeshög att å område om 7,76 hektar som förut nyttjats till förra soldattorpet nr 111 vid 2a livgrenadsjärsregementet och fårjag tillika anhålla att området måtte i förteckningen över jordafränringars införas under benämningen Grönlund. Sjögetorp den 1 feb 1922 Frans Bekar Andersson Köpebrev Till Lantbrukaren Axel Herman Andersson i St Renemo upplåta undertecknade setr för avsöndring från vårt ägande ett mantal Sjögetorp i Ödeshög socken försäl jer soldattorpet nr 111 vid 2a livgrenadjärsregementet, vilket enligt av distriklantmätaren Ernst Petrelius år 1921 värkställd uppmäitning innehåller en areal av 7,76 hektar. Köpesumman är överenskommen till 4800 kronor vilket belopp är tillfalls betalt och kvitterat tillträdet genast. Sjögetorp den 10e dec 1921 JA Johansson, FQ Johansson Hulda Jonsson, FQ Andersson. På en gång närvarande vittnen A Nöjd, Backasand, Karl Ros, Sjögetorp Ovanstående köp transporterad med oförändrade villkor på lantbrukaren Frans Oskar Andersson i S jögetorp, och få undertecknade säljare och köpare på heder och samvete intyga att ingen som helst annan betalning lämnats över kommer att lämnas för fastigheten i fråga än den som är föreskriven uti ovanstående köpehandling S jögetorp 16e dec 1921 AH Andersson F0 Andersson Säljare Köpare På en gång närvarande vittnen A Nöjd, Karl Ros Noteringar ur Karl Anderssons dagbok 1937 14 januari Jag har varit i skogen och kluvit ved samt huggit enestaver. 15 januari Huggit staver och buskat idag. 16 januari körde hem ved med hela paret. 20 januari Jag sköt in 10 skottkärror rötter idag. 21 januari Körde foder från knektatorpet, 2 lass sjöfoder, l lass klöver samt 1 lass löv på vagn. 11 februari Körde bränsle 12 februari Körde även idag pinnar. 13 februari Tog upp is. Knut Flink hjälpte med 3 lass tillsammans 41 'isar 50*50 cm. 21 februari Stora travtävlingar på Visjöns is besökt av 2000 hövdad publik. 8 mars Vi tog ner 6 ekar i ängen. 12 mars Vi sågade sönder den gamla lindstubben. 15 mars Vi var till Ödeshög med ekstockar. 17 mars Jag var till Fabriken med ett lass ekstockar. 18 mars Jag var till Fabriken med slanor och björkstockar. 22 mars Högg ved och Otto var här och slaktade en gris. 23 mars Mätte av ekstockar. 25 mars Körde hem 2 lass ek pinnar snedde sedan eke. 5 april Vi körde ut ek ved och björkved i ängen. 8 april Körde ut björkar. 9 april Vi sjösatte ekan och satte ut 2 nät. 10 april Fick vi 3 gäddor samt några mörtar, första för året. 11 april Fick vi 62 mörtar. 14 april Fick vi 50tal mörtar samt 2 gäddor, vi röjde samt eldade ris i ängen. 22 april Högg ved i knektabetet och har nu avslutat vedhuggningen. 24 april Åke rensade staver på beting 7 tjog ek staver. 3 maj Började harva i knektatorpet. Otto var här och slaktade en kalv. 4 maj Åke och jag var till torget sålde potatis och kalven, harvade på em sådde blomfrö. 5 maj Jag sådde klöverfrö på råggärdet, sköt in rötter. Hörde göken för första gången i år. Åke sladdade och harvade i knektatorpet. 8 maj Började vi så. 350 kg 1 knektatorpet. Åke ringvältade med Flora. 10 maj Vi harvade och sladdade, sådde ärtor. 12 maj Harvade vi med enbeten Lilla lyckan som jag sådde med 88 kg. Otto var här och slaktade en kalv. 13 maj Var till halvgärden med kalven. Sladdade, harvade och sådde. 14 maj Flora fölade, Vi sådde stora lindåkern 130 kg. Stina kättlade fick 2 barn. 18 maj Var till Ödeshög köpte smågrisar. Körde ut gödsel i Ängalyckan. 20 maj Tog ut Flora och harvade i Ängalyckan, sådde på kvällen. Kalle och Åke svirvlade på sjön fick en gädda. 21. maj fruntinunerna byker, Vi har harvat färdigt i Sjötorpet samt sått färdigt i Ängalyckan samt ringvältat den. 22 maj Sådde i S jötorpet för hand. Åke ringvältade. Körde ut husgödslen samt 3 lass gödsel på rotlandet. 24 maj Sådde Lassalyckoma 45 kg samt rötter. Lade 2 höns. 25 maj Sådde Mossagärdet 70 kg. Körde fårgödsel till potatislandet. 26 maj Plöjde Åke potatislandet på fm sedan satte vi på em. Syrenerna och liljekonvaljerna blommar. 27 maj Vi sådde linet. 28 maj Vi rev potatis. Satte potatis på lilla åkern vid linden. 31 maj Vi satte upp stängselgrindar färdigt på trädet freade gärdesgårdar. 3 juni Gälade färdigt gärdesgården, började sedan slå ner stolpar. 4 juni Satte upp staket i knektabetet släppte vall hästarna. 7 juni släppte vall korna, kalvarna söndag. Började hacka rötter. 8 juni Åke hackade rötter. 12 juni Började gallra rötter. 14 juni Gallrade rötter hela dagen, Blomma kalvade. 15 juni Åke slutade gallra rötter. På kvällen gjorde vi en fiskbur. 17 juni Hackade vi rötter allesammans. 18 juni Flyttade korna till nytt bete grävde dike på Ängalyckan. 19 juni Plöjde upp trädet, Åke började slå i trädgården. 21 juni Slog vi färdigt trädgården och började på renarna. 23 juni Vi slog färdigt ladugårdsgärdet. 26 juni Slog vi av 2 timotejåkrar sedan vände vi hö samt körde in 2 lass hö. 28 juni Slog vi till 10 kaffet. Stäckte timotej, körde in 2 lass hö samt började slå klöver med maskin. 29juni Skodde Fibin, Slog klöver på em 30 juni Vi slog hårdvall på frn. Slog klöver på em med maskin. 1 juli Vi har slagit ängen 6 man och 3 kvinnor. 3 juli Vi körde in 6 lass hö 5 från ängen och 1 från Sjögärdet. 7 juli Har rensat rovlandet. Krakat klöver slog den sista klövern på fm med maskin. Stukade potatisen. 8 juli Krakade klöver. På kvällen var jag och Åke på slåttergille hos Mattsson i Visjö. 9 juli Hästräfade klövern på morgonen slog sedan Knektatorpet krakade klöver på kvällen. 10 juli Körde in 4 lass klöver. Krakade och räfsade den sista klövern. 15 juli Körde klöver hela dagen. 16 juli slutade slå hårdvallen, körde klöver 17 juli körde hö och klöver 5 lass hö, 3 lass klöver. 20 juli Åke slog kärret. 21 juli slutade slå kärret. 22 juli Åke och jag plockade hallon. 23 juli Harvade trädet, borrade sten sköt på kvällen. 31 juli Körde gödsel, hässjade vicker, tjärade ekan. 1 aug Änderna lovliga Small rikligt på morgonen. 2 aug slaktade en kalv, mejade råg 4 aug Konsulenten kom och mätte ut kulturbetet, mejade råg. 5 aug Slutade meja räg i Ladugårdsgärdet, räfsade rågen. 6 aug mejade rågen i Lassalyckan samt slog vicker. 7 aug Kräftorna lovli ga, vartill Bodebol efter lykta. 8 aug Var till Ödeshög med 15 tjog kräftor, Åke 2 tjog, Fick 12 tjog i burarna. 9 aug Mejade vete. Fick 12 tjog i burarna. 10 aug Var till Ödeshög med 23 tjog kräftor, snedde löv. 11 aug Slog fröklöver samt krakade den. Mejade säd. Fick 14 tjog kräftor. 12 aug Var till Ödeshög med kräftor. Mejade säd med maskin. 13 aug Mejade säd. Tunborg var här efter kräftor. 14 aug Körde in vickern, råg samt löv. 19 aug Mejade vicker med maskin på Lindgärdet. 20 aug Körde in rägen. Krakade vicker. 23 aug Mejade säd i Sjötorpet. 24 aug Mejade vicker med maskin i Ångalyckan. 25 aug Mejade säd på Mossgärdet. Krakade vicker i Ãngalyckan. 26 aug Slutade meja säden. Körde säd från Knektat. 27 aug var till kvarnen samt med kräftor. Körde säd. 30 aug Körde säd från Lilla lyckan. 1 sept Snedde löv. 2 sept Plockade lingon, harvade trädet. 3 sept Körde säd hela dagen 12 lass. Var till Ödeshög med kräftor. 4 sept Körde säd 4 lass samt satte lövstack. Ola Fredrikson kom och ville hyra tomt till sammarvilla vid sjön. 6 sept Slutade köra in den sista säden 5 lass från Ängalyckan. 7 sept Åke kör gödsel och började plöja trädet. 11 sept Slutade plöja trädet, sladdade och snedde löv. 13 sept rengjorde ladugården. 16 sept Var till halvgården på tröskverket trask 53 säck. 18 sept Snedde asplöv. Började kalka ladugården. 20 sept Kalkade ladugården. 21 sept Var till Ödeshög tog hem säaråg. 23 sept Var till Ödeshög med den slaktade grisen. Körde in ett lass löv. Tröskte hos Simon. 24 sept Tröskte hos Simon fick 60 säckar. 25 sept Sådde höstsäden 60 kg vete, 140 kg råg. 28 sept Var till Ödeshög, skottade rågen (före sådd skottade man in jorden från åkerrenarna). Bar dän potatiskålen. 29 sept Plockade potatis. 30 sept Slutade plocka potatis. 1 okt Sådde potatisåkern med råg. 4 okt Tröskade idag 47 säckar 5 okt Fortsatte tröskning 53 säckar=100 säckar. 15 okt Slutade rotupptagningen. Var till tjuren med Stjerna 2. 16 okt .Körde ihop rötter. 20 okt Var till Fri gge med 2 m ved 2,5 tunna potatis i hemväg. Fåren klipptes. Körde gödsel. 27 okt FläskOtto var här och slaktade en gris och en lammunge. 28 okt Var till Ödeshög med slakt samt till kvarnen. 29 okt Kossan Maja kalvade 30 okt Plöjde 1 nov Plöjde på klövervallen 3 nov Hugger pinnbränsle, Åke plöjer på klövervallen. 5 nov Var till Lyckan i St Åby och nötade klöverfrö. 9 nov Ingessson kom med torvströ. 10 nov Slutade plöja klövervallen, Har brutit sten i Knektatorpet. 11 nov Varit till kvarnen, Åke borrar sten i Knektatorpet, skjuter och bryter stenen. 15 nov Grävde dike i ängen. 18 nov Grävde diket färdigt. 19 nov Huggde av Ijungtuvor. 22 nov Bråtade lin 24 nov Var till kvarnen, Vannade råg. 1 dec Vi släpade ihop lövbjörkar. 2 dec Vi snickrade 6 dec Kokade potatis, körde löv samt körde in 3 lass rötter. 8 dec Körde ekved till Karlström, körde ved till Holstensson i Ödeshög. 9 dec Körde 1 lass ek ved till Karlström, körde I lass björkved till Holstensson. 17 dec Var med ved till Gubben på berget. 20 dec var i ängen och högg björke 22 dec Var till kvarnen, körde hem lövstacken 1 lass 29 dec Började köra gödsel till S jötorpet. 30 dec Körde gödsel till Sjötorpet tot 17 lass 31 dec Var till kvarnen, Åke körde gödsel. Alfabetiskt register från Lantmäteriets historiska kartor Sid 11 Akt nr Förrättning Rnr verkställd fastställd Antal Förvplats Handl kartor karta antal 23 S jögetorp, storskifte 1.2 1785 1786 2/3 1 Pl 1 och gränsbestämning ochlT mot Renemo, bergskullen, granliden, kanikenär, visjö StÅby Sjögetorp, 1790 1791 1 pl 1 63 gränsbestämning mot 25/2 renemo nr 1 (lilla) St äby Sjögetorp, bergskullen, 1791 1792 1 pl 1 67 renemo nr 2 sn, 23/2 storskifte av ägor i samb med storskifte å renemo nr 2 (Stora) 71 Sjögetorp, storskifte å 1805 1 skogsm St åby S jögetorp och renemo 1840 1 124 nr 1 stängseldeln St åby Sjögetorp, 185253 1854 1 pl 1 155 gränsbestämning i smb 29/ 12 med lagaskifte ä renemo 2' 158 Sjögetorp, 186364 1864 1 pl 1 gränsbestämn i samb 31/12 med lagaskifte å kanikenäs 182 S jögetorp 13, ägoutbyte i 1877 1878 1 pl 1 samb med lagaskifte å 22/8 visjö 262 S jögetorp, vägf 1929 1 425 Sjögetorp 1=, 1* 1945 1 559 Sjögetorp 13, avst 15 1966 1966 1 a 1 29/7 581 Sjögetorp av 11, avst, 16,17 1967 1967 1 a 1 gränsbestämn 22/ 12 600 Sämjedelnlott. 1:8 196970 1970 1 a 1 sjögetorp 1:2A 0 1:2B, 28/8 gränsbestämn 1/2 av sjögetorp 1:2, sjögetorp 1:6, ägoutbyte 1/2 av sjögetorp 1:2, avst 608 Sjögetorp av 1:2, avst 1:9 1971 1971 1 a 1 18/ 10 673 Sjögetorp 1:2, 1:3 1:10 197576 1976 5/3 2 a 1 ÄULL_förrättn 1: 1 1 Sjögetorp 1:2 avst 759 S jögetorp 1:3, avst 1982 1982 a 24/9 1:10,1:11, 1.13 frgl 790 Sjögetorp 1:10, avst 1:14 198485 1985 a 20/9 792 Sjögetorp 1:3, avst 1:15 1985 1985 a 11/ 10 803 Sjögetorp 1:3, 1:10, 1987 1987 1:11,mfl, 23/10 fiskerättsutredn i Visjön 0584 Häckenäs gazl AIförr 199495 1995 95/3 24/1 0584 Häckenär ga:1,ALförr 1995 1995 1/3 95/5 förlängn. Av Albeslut 0509 Sjögetorp 1:3, avst 1:16 1998 1998 3 98/9 31/7 0509 Sjögetorp 1:3, 1:11,frg1 2001 2.001 pl 01/11 29/10 0509 Sjögetorp 1: 10, 1:12, 2001 2001 3 01/10 frgI 29/10 KVARNA (Sunnebv 1 :7) 1/ 10 mantal . Vid skiftet ägdes den av Johan Pettersson . Vid utloppet från Visfön låg en kvarn . Den är troligtvis mycket qammal . Den nämns 1698 i K,varnkorrynissionens protokoll . Den lär ha varit bygdens största kvarn. Det lär ha funnits ytterligare en mindre kvarn i norra Sunneby . 1729 fick kvarnen tillstånd att mala åt sina närmaste grannar . Av nedströms liggande näringsidkare har kvarnens laglighet ifrågasatts. 1767 döms Per Andersson att riva kvarndammen . Han försvarades dock av sina grannar . 1760 fick han rätt att mala för tull, mot att kvarnen skattlades till viss årli g ränta. Senare på 1800talet bråkar nedströms boende om en hålldamm. Ansökningar finns om en sänkningskanal från sjön till en hålldamm . Senare vill man höja vattenståndet med 1 .5 m . Fastigheten förvärvas ca 1919 av Elektriska AB . ödeshög för elkraftutvinning vid utloppeti Drrnäs . De första arrendatorer (ev ägare) vi minns var Klas och Hulda Järn på slutet av 1800talet . Deras son Karl Järn föddes här 1891 . Klas Järn verkar ha ägt kvarnen ihop med Carl Johan Emil Johansson som också bodde här med sin familj . 1902 var Oskar Albert Johansson från Gränna . Därefter kom "halte Pettersson" ca 191045. Hare var gift med Selma somvar dotter till änkan på Sunneby 1 :4. Sen kom snickare August Daun hit i några år . Han hade en ångmaskin i kvarnen . Den maskinen slukade all skog som fanns på fastigheten . Han lär ha sålt dämningsrättigheten till Kraftbolaget . Kontraktert skrevs 1919 och löpte i 50 år. August Daun flyttade till Täppan i Bultsbol dar han skaffade sig en fotogenmotor i stället . Sen kom Karl Holmberg mellan åren 1917u34 . Därefter Conrad Gustafsson 3562 . Conrad blev den siste mjölnaren. Han slutade mala 1937. Sedan hyrdes kvarnen ut som sommarställe för Tranåsbor . Först fam . J onebring och sedan fam . Lago. När I“ lorala Ström sålde blev förste ägare Bror Lidberg . Han sålde år 1970 till Elis Borg. Stockholm. Han var arkitekt. Han ville öppna ett större kontor och planerade att bygga en atelje . Han ritade hus åt Konsum under deras expansiva period . Senare tog beställningarna slut och det mesta av planerna rann uti sanden . Elis dog 1996 men kvarnen ägs fortfarande av änkan och dottern . Vid "Kvarnakammarn" fanns 3 par kvarnstenar . en kross, ett siktverk och en hiss som var säcklyft . Utrustningen "plundrades" bort på 40talet. En ålkista med galler fanns naturligtvis . På vägen norrut mot kvarna, låg på högra sidan backstugusittare Pelle Drummels hus. Han skulle emigrera till Amerika. men blev avlurad alla pengarna i Göteborg och fick återvända hem . Häradsekonomisk karta 18681877 Gärdesgård IIII * . Oxhagen ** . Mossgärdet ** . F århagen ** . Alhagen ** . Enebacken * . Svinvallen * . Skyttalyckan * . Röjan * OONONMÄUJNH ' Tomt 0,5 Åker 14,5 Äng 42 Bete 39,9 Skogsbete 20 Tot 116,9 ha * Stängseltilldelning 1858 ** Laga skifte i Visjö 1877 Storskifteskarta Sjögetorp 1785 Gärdesgård IIII * 1. Västa gärth 2. Norra eller mellangärdet 3. Södra gärdet 4. Norrängarna 5. Norra hagama 6. Skyttalyckan 7. Röj an 8. Torpängen Tomt och kålgård 0,77 Åker 9,25 Äng 5 9,3 Bete 5 1,9 Bergkullar i madvall 2,7 Tot 124 ha Ängen består av; Kärrvall 2 7 Norrängarna 1 5 ,3 Äng 10,6 Äng *** 1,2 Madvall 29,5 ha Betena består av; Beteshagar 32 Sko gsbete i utmark * * * * 6,9 Skogsbete i utmarken 13 ha * Storskifteskarta 1785 ** Beskrivning till karta över Sj ögetorp 1785 *** Till Bergkullen 1791 * ** * Till Stora Renemo 1791 Geometrisk ägoavmätning 1639 Gärdesgård IIII * Örjord: grusjord, sand eller mojord Blandad med små klappursten Tomt och kålgård 0,5 Åker 5,0 Äng 27 Bergkullar i gärdesäng ** 2,6 Tot 35,1 ha * Ãgoavmätning 1639 ** hämtat ur Storskifteskarta 1785 Notarum Explicato A Sjögetorp kronohemman 1 mantal B Norrgärdet 4 tunnor 1,7 ha C By säda Södergärdet 3 1A tunnor 1,6 ha D Västergårdet 3 tunnor 1,5 ha E Äng till 26 lass hö (5500 kg) med gärdesäng Fiskevatten i Visj ön Skog och utmark till nödtorf (täcker vardagens husbehov) Ekonomisk karta 1948 Häradsekonomisk karta 18681877 Storskifteskarta Sjögetorp 1785 Geometrisk ägoavmätning 1639 Dals och Lysings härad 1881 Kartlagd 18761877 Karl Anderssons åkrar och lyckor Ur Holavedspro j ekth byarna Renemo och Sj ögetorp 9 10. 11. 12. 13. 14. 15. . Ängalyckan . Lilla lyckan . Ängen . Väggärdet . Ladugårdsgärdet Tallbacksåkern Sj ötorpet . Sjögärdet Mossåkern Lassalyckorna Stora lindåkern Lilla lindåkern, lilla åkern vid linden Knektabetet Knektatorpet Kärret Ekonomisk karta 1980 Tot Karta 2012 Tomt 3 Åker l l Äng 2 Bete 25 Skog 76 ll7ha Ekonomisk karta 1980 Fornlämningar i Sjögetorp PWHQMPPPH Rester av trägårdesgård Rester eñer äldre taggtrâd Upplag av grindstolpar av sten Stående grindstolpar av sten Stensatt brunn Brunn med betongringar Stenbrott för syllsten eller grindstolpar Sjögetorps gamla tomt övergavs slutet 1700tal Sjötorpet, torp 1800ta1 Lassalyckan, backstuga/torp 1800ta1 . Knektatorpet, soldattorp 17001924 revs 1935 . Lada till knektatorpet, till hembygdsgården 1967 . Lösfynd 2 st holkyxor . Kvarnsten Tjärdal tillhörde Lassalyckan . Stenmur . Rågångsstenar Sjögetorps by Sjögetorp består sedan tidigt 1800tal av tre gårdar på tillsammans ca 117 ha och ett mantal. Vår fastighet ligger mellan de andra fastigheterna och är ca 40 ha och % mantal. Sjögetorps marker har brukats i tusentals år. På grannfastigheten har skafthâlsyxor av grönsten hittats i en åker. Runt om i dagens betesmarker hittas både terrass odlingar och plockrösen från bronsåldern. Namnet Sj ögetorp nämns under medeltiden och det första kartmaterialet är från 1639 då alla hus finns nere vid Visjön. 1785 storskiftades Sjögetorp och det första huset som flyttades ut var värt boningshus och senare flyttades även granngärdarnas byggnader under tidigt 1800tal. Det har alltid varit mycket aktivitet i Sj ögetorp under 1800 talet fanns tre torp på markerna. Ett av torpen var ett Grenadgärdstorp dvs en soldats bosättning. Såväl torparna som de självägande bönderna plöjde sina åkrar, körde gödsel, slog ängarna med lie, samlade löv på de hamlade träden och byggde trägärdesgårdar. På en av uddarna i Visjön har brutits kvarnsten och en mindre tjärdal uppförts. 1921 höjdes Visjön för vattenproduktion och 1923 inköptes en stenkross för vägens underhåll. Under 1930talet . fanns en tröskförening och 1944 drogs el fram till Sjögetorp. Den först traktorn anlände på 1950talet och i slutet av 60talet avstyckades den första sommarstugetomten, sommargästerna hade anlänt. Mj ölkproduktionen upphörde helt i Sj ögetorp när Helge och Dagmar på den västra gården upphörde med mjölkkor på 1990talet. Glädjande är att både kor, hästar och får finns kvar även om mj ölkproduktionen upphört. Sjögetorps omgivningar har förändrats på liknade sett som andra gårdar i södra Sverige. Arealen inågomark ökade framtill slutet av 1700talet varefter skogen bredde ut sig allt mer. Under slutet av 1700talet hade Sjögetorps tre gårdar tillsammans nästan 60 ha slåtteräng och ca 50 ha beten och endast ett fåtal hektar skog. Idag är andelen slåtteräng endast 2 ha, allt på vår fastighet och betena ca 25 ha. Skogen däremot har ökat till ca 76 ha varav huvuddelen yngre eller medelålders skog, dock finns en del äldre skog kvar huvudsakligen på vår fastighet. Anledningen till att vi har huvudsakligen äldre skog är att Olga Johansson, den tidigare ägaren var av den gamla stammen brukare som inte ansåg sig behöva slutavverka stora delar av skogen. När vi köpte gården 1993 hade även granngården i Öster huvudsakligen äldre skog. Tyvärr har nu i stort sett all skog avverkats av de senaste ägarna. Även arealerna skogsbeten har förändrats radikalt. Under 1600talet fanns nästan 90 hektar skogsbeten idag finns endast ca 3 ha kvar på vår fastighet. Slutsatsen är att endast vår fastighet idag har kvar alla naturliga ägoslag från Sj ögetorps historia slåtterängar, naturbeten, skogsbeten och åkrar dessutom både hamlade träd och trägårdesgårdar. Detta gör vår fastighet till en unik fastighet tillsammans med ett fåtal andra fastigheter runt om i landet som då ofta är natur eller kultur reservat i det moderna Sverige.