Fridtjuv Berg 1851 - 1916

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Fridtjuv Berg, 1851 1916 En kämpe för frisinnade idéer, en banbrytare och ledare för en sann demokratisk folkbildning. Fridtjuv Berg: ”Alltifrån 1600talet ha mina förfäder varit bönder och soldater och måhända är det från dem, som jag ärvt den blandning av bondens fredskärlek och soldatens stridstust, av vilket jag i det hela funnit mig väl.” ”Liberal är den, för vilken personlighetskravets förverkligande är samhällslivets mening och den mänskliga utvecklingens innersta drivkraft.” Genom folkskolestadgan år 1842 fick landet ett rikstäckande nät av folkskolor. Det nära sambandet mellan kyrka och folkundervisningen kvarstod. 1. Kyrkoherden fick en självskriven ordförandepost i skolstyrelsen och hade därmed det — lokala ansvaret för folkskolan, 2. Vid lärartillsättningar gällde samma bestämmelse som vid klockarval, vilket innebar att prästen vid val av lärare disponerade 33 procent av den samlade rösttyngden på stämman. Avsikten kan ha varit att underlätta att klockartjänst och lärartjänst förenades. 3. Kristendomsämnet betecknades som folkskolans viktigaste kunskapsämne, förberedelse för konfirmationsundervisningen, 4. Prästerna, ”Församlingens lärare”, fick tillsynsplikt i synnerhet över religionsundervisningen 1 folkskolan. 5. I tillsynsuppgiften ingick också att vid behov ge upplysningar och råd samt själva genom undervisning, förklaring och tillämpning göra de heliga lärorna levande i barnasinnet. Folkskolan blev en skola för fattigfolket. Fattigskola därför att bönderna var snåla med medel, att undervisningsmaterial i stor utsträckning saknades, att prästerskapet betraktade folkskolan som en förberedande religionsundervisning där man skulle lära sig läsa katekesen, psalmboken och bibeln, att skollokalerna ofta var urusla, att folkskollärarna var klent utbildade och dåligt avlönade, att folkskollärarna fick bekymra sig för sitt dagliga bröd. att undervisningsmetoderna var mycket primitiva, att växelundervisningsmetoden, varav lancastersystemet var mest bekant hos lärarna, gjorde läraren till kontrollant — en effektiv och billig metod, att antalet barn per klass ej var begränsat. Principen om statens yttersta ansvar för alla medborgares uppfostran och undervisning fastslås. Föräldrarna beordras låta sina barn inhämta ett visst kurskapsmått. Församlingen blev tvungen att upprätta och underhålla skolor. Staten svarade för lärarutbildningen — undervisningen var en kyrkligt kommunal angelägenhet.  Fridtjuv var under sin uppväxt mycket intresserad av svensk fornhistoria. Han deltog i en tävling i Svenska Familje Journalen med en uppsats ”Nordens gudar”, en tävlingsskrift som vann pris och blev införd i tidningen. 1852HöllsA Nm är fölkskollärarsörfanist ock kanrtorsmöteri$tockholm med 41. ombud. Ingen järnväg fanns och kommunikationerna övertuvud lämnade mycket övrigt att önska. Sven Rosenberg och Anders Berg var bland de verksamma deltagarna. 1863 Det kungöres att SMåskola skulle vara den officiella beteckningen för folkskolans två lägsta klasser. I småskolan skulle eleverna lära sig läsa. Den egentliga folkskolan skulle endast ta omot barn som kunde läsa. Folkskolan klassindelades, Möjligheterna till fortsättningsskola skapas. Statsbidrag utgår från 1864 till folkskollärarnas löner, så de kan höjas till stadgade minimilöner 400 rdr rmt. Detta var den första löneförbättringen för folkskolans lärare, Folkskolan hade i högre grad än tidigare blivit en statsangelägenhet. Inga statsbidrag utgår till småskollärarlönerna. Med lokala, oexaminerade och billiga lärare från allmogens egna led skulle motståndet mot skolan brytas. Lönerna var så låga att männen inte ville stanna kvar. Skolmostern eller den duktiga konfirmationsflickan skulle nu bli småskollärarinna. Småskollärafinnorna blev ett lärarprofetariat. 1864 I Kungl cirkulär till domkapitlen avskaffas växelundervisningen. Under 1850 1860talet förekom gång på gång kritiska artiklar riktade mot lancastermetoden. Detta själsdödande skolmaskineri, som lyckligtvis för länge sedan fått sin dom, ehuru man väl å andra sidan även får erkänna, att det var bra för sin tid, emedan något bättre än intet. Eleverna skulle nu indelas i klasser elfer avdelningar och undervisas direkt av en lärare, Felet med beslutet var att ett stort antal socknar inte hade råd. Hur barnen inhämtade sina kunskaper spelade mindre rolt. De kunde undervisas i hemmet eller av någon läsmoster. Alla var skyldiga att inhämta vissa kunskaper. Barnen skulle förhöras i skolan, 1864 Siljeström skriver om folkskolan: ”Att bestämma ett lagom, ett nog för folkets undervisning kan jag icke gilla. Jag ser ingen gräns för hur långt även den fattige arbetaren kan och bör få höja sig i vetande, Om någon säger, att hemundetvisningen och den därmed jämförliga byskolmästarundervisningen 1 att läsa innantill varit tillräcklig för Sveriges allmoge, så är detta endast en stor lögn. Förvillelsen hos allmogen i fråga om folkskolornas vikt och betydelse måste på allt sätt motarbetas. Skolan segrar, så snart den blir rätt känd.” 1866 Fridtjuv studerar vid Norrköpings lyceum, enskilt läroverk, Under skoltiden drabbades han av reumatisk feber med åtföljande svår hjärtåkomma. 1866 års regeringsform. Allt mer insåg de styrande i landet att ökad folkbildning var en nödvändighet och för att åstadkomma detta måste folkskolan utvecklas. 1867 Riksdagsledamoten Siljeström lägger en motion i riksdagen om folkskolan som bottenskola med motivering att öka den allmänna läskunnigheten. Som väntat avslogs motionen. 1868 Läsebok för folkskolan eller Folkskolans läsebok, den mest kända av alla svenska läseböcker, utkommer och användes ännu på 1950talet som bredvidläsebok i Ödeshögs skolor. 1909 gjördes den tionde omarbetningen, då innehållet kraftigt ändrades och boken illustrerades av kända konstnärer Carl Larsson, Bruno Liljefors och Hilding Nyman. Den var i hög grad en fosterfändsk bok. En nationell olycka skrev Ellen Key om boken i artikeln ”Patriotism och läseböcker” i Ord & Biid 1898. ”Gif barnen böcker i stället för läseböcker.” =  folkskollärare /byskollärare/ med endast seminarieutbildning på posten möttes med skurat av hån och glåpord som seminaristen och skolmästaren, radikal frasmakare och fanatiker. Stort missnöje visades från främst akademiskt och kyrkligt håll. Man spådde en olycklig tid för religionsundervisningen och den högre utbildningen, Karl Staaf motiverade utnämningen med att kyrkan, universiteten och läroverken haft representanter i regeringen men aldrig någon folkskollärare, vilket vore på tiden. Fridtjuv Berg kände si 5 skyldig mottaga utnämningen, trots att han förstod vad som skulle komma. Fridtjuv Berg hade stora förutsättningar för statsrådsämbetet. Han var i besittning av en grundlig humanistisk utbildning, trots att ban ej velat gå den vanliga vägen genom examensbetyg vid läroverk och universitet. Han hade ett mångsidigt 15årigt riksdagsarbete bakom sig, Han hade I sitt riksdagsarbete med stor no gerannhet avfättat alla motioner i de utskott han suttit med allsidig och klargörande motivering. Han ägde en hart när otrolig arbetsförmåga och han var känd för en omutlig ärlighet och samvetsgrannhet. Men Fridtjuv Berg klarade av arbetet på posten och tillvann sig stor respekt. 1906 Fridtjuv Berg är ordförande i kommittén för att åstadkomma bättre lärarutbildning, 1906 Fridtjuv Bergs idéer och förslag vid årets riksdag segrade med 216 röster not 141 i gemensam omröstning i de bägge kamrarna. ”Man hade således på reformvänligt håll lyckats förhindra att landet, som Berg i sin motion 1903 uttryckte det, blev överspunnet av ett nät av enskilda skolor till förfång för de enhetsskolesträvanden, som han sedan lång tid haft på sitt program.” Den kommande högerregeringen under Hugo flammarskjöld stödde Bergs idéer. 1906 I ett av K Mt år 1906 utfärdat cirkulär beslutas om en ändring i stavsättet. Nordiska språkforskare hade vid ett rättstavningsmöte i Stockholm förordat vissa förändringar I stavsättet. Mötet föreslog f och fv utbytes mot v dt ändras till t eller tt f, fv och hv ändras till v. Reformen skulle genomföras i Läroverkens tre lägsta klasser, i samtliga småskolor och på folkskoleseminarterna, Nya Dagtigt allehanda skrev: Barbarismen bryter in. ”Pigstavningen” 40 000 namnunderskrifter insamlades mot påbudet. Dessa lämnades dock utan erinran eftersom reformen genomförts efter en utredning, som tagit ca fyra årtionden. Skalden CD af Wirsén skrev i en bokanmälan: ”Den språkliga framställningen är ren och ädel, fast läsningen försvåras, därigenom att författaren använder den ohyggliga nystavning, som på bedrövligt initiativ av en tillfälligt funktionerande klåfingrig ecklesiastilkininister fått vanställa vårt härliga tungomål.” Inom skolvärlden mottogs stavningsreformen positivt. 1906 I maj månad avgick ministären Staaf på grund av rösträttsfrågans fall i riksdagen, Under sin korta ministertid hade Fridtjuv Berg skapat en bättre rättsställning för småskolans lärare, inrättat lärarkårens representation i de lokata skolstyrelserna, statsunderstöd ges till folkbiblioteken, genoimfört en betydande lönereglering åt folkskolans lärare och lärarinnor samt genomfört stavningsukasen. Beslutet om olika lön för lärare och lärarinnor vilket fattades mot Bergs vilja i regeringen, skapade stor splittring och bitterhet bland lärarna i landet. De kvinnliga lärarnas lön blev lägre än de manligas. Under en lång tid hade de manliga lärarna och deras fruar fört en kampanj mot likalön.  De kvinnliga lärarna bildade nu Folkskollärarinneförbundet för att kämpa vidare i bl a lönefrågan. 1906 Fridtjuv Berg engagerade sig som tälare runt om i landet i rösträttsfrågan. 1907 Fridtjuv Berg är redaktör för Svensk Lärartidning. 1907 Fridtjuv Berg utses till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. 1907 Fridtjuv Berg och Alfred Dalin utger Nya läseboken för Sveriges barndomsskolor och ungdomsskölör. | Selma Lagerlöf skrev ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Del I år 1907 och del IE år 1908, 1908 ”Svensk vers” av Alfred Dalin utkom. 1908 — 1911 Fridtjuv Berg är ledamot i statsutskottet, 1909 Beslut fattas om inrättande av fyraåriga kommunala mellanskolor, som skulle kunna inrättas som fortsättning på sexårig folkskola. De kommunala mellanskolorna ledde liksom realskolorna fram till realexamen. Mellanskolorna fick stor betydelse på mindre orter och på landsbygden. 1920 fanns 52 kommunala mellanskolor i ländet. | Folkskolan hade varit en avslutad skola men knöts nu ihop med en längre skolutbildning, Det andra steget mot folkskolan som bottenskola var taget. Enhetsskoletanken hade tagit ett stort steg framåt. Fridtjuv Berg är vice ordförande i behandlande utskottet i riksdagen, 1910 Fridtjuv Berg väljes som ordförande i Sveriges allmänna Folkskollärareförening. 1910 Klasstorleken minskas till 40 elever per lärare. 1910 Verner von Heidenstams läsebok ”Svenskarna och deras hövdingar” utkommer. 1911 En instruktionsbok för folkskollärare utgives i hur man skall använda skolplanscher med djur och fåglar i naturundervisningen. 1911 Sven Hedins läsebok ”Från pot till pol” utkommer. Denna läsebok blir världsbeskrivningen. 1911 Fridtjuv Berg inväljes på hösten i Karl Staafs andra ministär, denna gång som självskriven ecklesiastikminister, Kritiserad — ärad! Beslut fattas om folkhögskolorna och folkbiblioteken får större anslag och av dessa bibliotek utgjorde skolbiblioteken en del. Ej mindre än 170 000: Kr avsättes för understödjande av fölkbildningsväsendet, Överstyrelsen inrättas för folkundervisningsväsendet. Örganisationen av folkskoleseminarierna ses över. 1912 Anna Maria Roos skrev de nya läseböckerna för småskolan Sörgården, i Önnebo och Önnebofolk för klasserna 13, De blev stora framgångar. Sörgården blev genast populär. Inte minst bidrog de ypperliga illustrationerna av Brita Ellström, Ingeborg Uddén och Stina BeckFriis till framgångarna. 1912 Pensionerade folkskolläraren Anders Berg levde efter slutad slöjdinspektörstjänst i ytterligare 15 år och vårdades av dottern Hildegun, Anders Berg var vid sin död 28 juni 1912 nära 91 år gammal och hade då varit lärare i 63 år, Anders Berg — en märkesman i folkskolans utveckling. 1914 I februari avgick den Staafska regeringen efter Bondetåget och konungens borggårdstal.  1914 Staten tar över 90 4 av lärarlönerna i statsbidrag för folkskolan, Kommunerna hade mycket olika ekonomisk bärkraft. Genom beslutet kunde staten bestämma över skolans utveckling. ”År 1914 undervisades inte mindre än 267 727 barn i halvtidsläsande skolor eller 43,3 24, De flesta av dessa barn gå i skolan endast 80 — 90 dagar under läsåret emot normalt 180. På ovanligt många platser i vårt land förorsakar fattigdomen att barnens skolgång blir dålig samt ofta avbruten i förtid. Föräldrarna inse ej nödvändigheten av skolundervisning, För uppehållande av hemmet behövs barnhjälpen tagas i ansprålc ” 1916 Fridtjuv Berg avled den 29 februari, knappt 65 år gammal. Han hyllades vid sin bortgång enstämmigt från olika läger för hans banbrytande arbete för skolans, pedagogikens och folkbildningens bästa. Under sin levnad var Fridtjuv Berg en ofta anlitad pedagogisk författare i pedagogiska tidskrifter och han skrev otaliga artiklar i Svensk Lärartidning. Fridtjuv Berg har i hög grad arbetat för främjande av de svenska folkskolan för enhet och god anda inom lärarkåren och förbättring av lärarnas ställning. ”Från en anspråkslös begynnelse har folkskolan, under ihärdigt arbete, vuxit fram till en mäktig samhällsfaktor med skickelsedigert inflytande över folkets nutid och framtid. Mycket har genom åren upptagits på folkskolans program, som var folkskolan från 1842 alldeles främmande. Vidgandet av folkskolans uppgifter sammanhänger på det närmaste med kulturutvecklingen och den sociala utvecklingen överhuvud.” 1920 Folkskolan anses helt genomförd omkring detta år. Halvtidsläsningen i folkskolan var ännu vanlig i stora delar av landet. Ledande skolmän talade sig varma för att den skulte fortsätta för att barnen skulle kunna uppfostras i hemmen och framför allt för att de skulle få tid med arbetet hemma, Detta gällde naturligtvis ej de högre samhällsklassernas barn. År 1917 fattas beslut om att varanonandagsundervisningen skall upphöra och med åren försvann halvtidsläsningen i folkskolan, 1920 Skolförordning utfärdas med förebild för reglementer om hur stora klasser i folkskolan får vara: Aklass = 40 elever, B2 klass = 34 elever och B3klass = 30 st. Förordningen kom att gälla till år 1962, 1922 Beslut fattas om att sexårig folkskola skall bli allmän bottenskola Därefter skulle följa antingen fyraårig realskola plus treårigt gymnasium eller sjuårigt lyceum eller sexårig flickskola, 1927 är året för bottenskolereformen. Den nya skolplanen kopplar ihop folkskola och realskola, antingen från fjärde, 4 + 5 eller från sjätte klassen i folkskolan, 6 + 4. Denna reform kom att bestå in på 1950talet. KA a