Danskeängen - utredning för bostäder

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Rapport 2008:124 Arkeologisk utredning etapp 1 Danskeängen utredning för bostäder ÖSTERGÖTLANDS AVDELNINGEN FÖR RAÄ 25 och 77 Trehörna 1:1 rn fl Trehörna socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Anders Persson LÄNSMUSEUM ARKEOLOGI Danskeängen utredning för bostäder InnehåH Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kulturlandskapsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Metod och dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Resultat och tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ätgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bilaga 1. Beskrivningar till registrerade ÖLMnummer . . . . . . . . . . . 11 Bilaga 2. Beskrivningar till reviderade RAÄnummer . . . . . . . . . . . . 12 OSTERGÖTLANDS" LÄNSMUSEUM AVDELNINGEN FOR ARKEOLOGI Box 232 a 581 02 Linköping a Tel 013 23 03 00 ' Fax 013 12 90 70 info@ostergot|ands|ansmuseum.se ' www.ostergot|ands|ansmuseum.se Sammanfattning I samband med detaljplan för nybyggnation av bostäder inom Trehörna socken, utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk utredning etapp 1. Det pla nerade området är beläget inom Trehörna 1:1, tidigare Slangeryd 1:6, Trehörna socken, Ödeshögs kommun. Till detta kommer en tillfartsväg, vilken också ingår i utredningen. Den arkeologiska utredningen resulterade i några nyregistrerade kulturläm ningar, såsom lägenhetsbebyggelser efter två generationer torp. Utöver detta har tidigare registrerade kulturlämningar reviderats efter nu gällande antikvarisk praxis i samband med fältarbete. Efter genomförd arkeologisk utredning bedömer Östergötlands länsmuseum att en del områden bör omfattas av vidare arkeologiska åtgärder vid eventuell exploatering. Utöver detta föreslås ett par mindre justeringar för att undvika in trång i kulturlämningar. Anders Persson antikvarie Figur 2. Utdrag ur digitala F astighetskartan med utredningsområdet markerat med röd streckad linje. Skala 1:10 000. 1442500 1443000 1443500 6449500 6449000 Trehörnasjön Lusrhomr 6448500 6448000 6447500 '.fm 1442500 1443000 ? *j“\fi 6449500 6449000 6448500 6448000 H» I I ©Lant 1443500 mätenverke' M82008/06551 i_ i_ nr. q .fi' _E _5 \.Q;y».i'* 3171 än ä .I 7%* 1444000 6447500 Inled ning Östergötlands länsmuseum utförde en arkeologisk utredning etapp 1 i samband planering och planlägg ning inför nybyggnation av bostäder. Det planerade området är beläget inom Trehörna 1:1, tidigare Slang eryd 1:6, Trehörna socken, Ödeshögs kommun. Till detta kommer en tillfartsväg, som utgår från vägen Trehörna Rök, vilken är planerad att beröra flera avstyckade tomter, bl a Trehörna 1:4953, förutom även Trehörna 1:1. Området är beläget öster om Tre hörnasjön och kommer att omfatta en total areal av ca 11 hektar. Utredningen utfördes under juli 2008. Uppdragsgivare var Ödeshögs kommun, Byggenhe ten, som står för utredningskostnadema. Underteck nad är ansvarig för den arkeologiska utredningen samt för rapportens utformning. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Utredningsområdet är beläget inom den sydvästra skogsbygden i Östergötland, ett område som sedan gammalt benämns Hålaveden. Området är kuperat och småbrutet och ställvis svårtillgängligt. Mindre sjöar och små gölar finns inom socknen, vars uppod lingsgrad är mycket låg. Trehörna socken är fattig på registrerade förhis toriska lämningar, dock finns en mindre gravgrupp, RAÄ 14:13, belägen på ett av de högsta höjdpar tierna, ca 1 km söder om Trehörnasjön. Det mesta som har registrerats i närområdet är sen tida historiska lämningar, efter bebyggelse och agrar verksamhet. I samband med byggande av ett avloppsverk med tillhörande ledningar i Trehörna samhälle utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk utredning och undersökning av en registrerad vägbank (Trehör na 25: 1). Resultatet av undersökningen gav att under vägbanken fanns en trolig hålväg. Från hålvägen togs ett 14Cprov, vilket gav en datering till 131400tal. En källkritisk kommentar finns i rapporten om date ringen, eftersom endast ett prov togs. Här finns flera felkällor, t ex kan provet vara förorenat och därige nom ge en felaktig datering (Feldt 2000). Då den planerade infartsvägen är belägen i anslut ning till den redan undersökta delen kommer den nya vägen inte att föranleda några vidare åtgärder. Trehörna är en ung sockenbildning och tillkom un der mitten av 1600talet genom utbrytning av delar av Stora Åby socken i Östergötlands län samt socknama Linderås och Säby i Jönköpings län. Dessa delar fick sedan bilda den nya socknen. Ytterligare förändringar av socknens indelning har skett fram till våra dagar. Enligt uppgift i Broocman skall kyrkan ha invigts mellan åren 1643 och 1647. Detta skall ha skett på S:t J ohannis dag, d v s den gamla midsommardagen (25 juni). Kyrkan konfirmerades av Drottning Chris tina den 31 juli 1652, enligt ett dokument som finns i original och förvaras vid kyrkan (Broocman 1760). Figur. I Danskeängen finns mindre röjda ytor med röjningsrösen. Foto Anders Persson, ÖLM. I kameralt hänseende blev Trehörna en egen socken först år 1719, då den första mantalslängden upprät tades. Landskapet kring Trehörna är till största delen tillkommet under tidig medeltid, då nyodlingar har skett på tidigare allmänningsmark. Mindre skattlagda gårdar och torp har utgjort grunden för bygdens fram växt genom århundraden. En stor del torp och back stugor på ofri grund har förekommit inom socknen. Ku Iturlandskapsanalys Den äldsta kartan över Trehörna säteri är upprättad år 1699 av lantmätare Johan Nessner. I kartans norra del kan man se de två vägar eller stigar som går mot Eke berg och Slangeryd. Gränsen följer i eller intill den namnlösa bäcken, som tillrinner Trehörnasjön. Det intilliggande torpet benämns i kartans beskrivnings text ”Ãhlbäckstorpet”, vilket måste vara kommet ur bäcken namn. Åhlbäckstorpet eller som det benämns idag: Åla bäcken, uppvisar en odlingsbar mark år 1699 som i det närmaste är identisk med Ekonomiska kartans redovisning från 1948. Detta är intressant, då det visar att torpets odlingsmark var fullt utvecklad och uppodlad omkring år 1700. En person Sven, omtalas här boende år 1705. Slangeryd, ett kronohemman, finns upptaget och karterat i den Geometriska jordeboken från 1639. Lantmätare var Johan Larsson Grot, vilken vid denna tid gjorde omfattande karteringar i västra delen av Östergötland. Kartan utvisar endast den inhägnade inägomarken. Iden sydöstra delen mot sjön visar kartan en inhägnad ängsmark betecknad ”Hårdwaldz Ängh med bergh och skog Det är inom detta om råde som den planerade bebyggelsen skall komma till stånd. På Ekonomiska kartan är Danskeängen ett sam lingsnamn för området. Syfte Utredningens syfte har varit att ge en bild av de kända forn och kulturlämningarnas karaktär och utbredning samt att eventuellt påvisa tidigare icke kända forn och kulturlämningar inom det aktuella utredningsområdet, samt påvisa läge för presumtiva fornlämningar. Resultatet av utredningen skall vid eventuell fram tida exploatering kunna ligga till grund för länssty relsens bedömningar i ärendet. Uppdragsgivaren får även ett underlag inför det fortsatta planeringsarbetet. Utredningen kommer även att ge förslag på vidare antikvariska åtgärder inom de områden där fom och kulturlämningar är belägna inför en kommande eX ploatering. Figur 4. Grunden efter torpet Ålabäcken, taget från N. Foto Anders Persson, ÖLM. Figur 5. Grunden efter torpet Fridhem, från Ö (Trehörna 77:1). Foto Anders Persson, ÖLM. Figur 6. Humlesnår växande på gamla platsen för Alaba'cken (ÖLM 2). Foto Anders Persson, ÖLM. Figur 7. Röjningsrösen på den igenplanterade åkern vid Frid hem (ÖLM 3). Foto Anders Persson, ÖLM. Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen har utförts med inrikt ning på en kulturlandskapsanalys, vilket innebär en genomgång av relevant litteratur samt dito historiska kartor. Länsmuseets topografiska arkiv har studerats på de byar som har berörts av utredningen. En fältinventering har genomförts med besiktning av tidigare registrerade lämningar inom området. Allt detta har skett i enlighet med Riksantikvarieämbetets praxis för beskrivningar och lägesbestämningar. Utöver detta har presumtiva lägen för fornlämning ar angivits. Platser med eventuella fornlämningar, vilka inte är synliga ovan mark. Resultat och tolkning I den föreslagna detaljplanen ingår en väg från ”Tre hörnavägen” intill vattenreningsverk, vilken kommer att gå i en båge över området och ansluta till planom råde etapp 1 i söder. Den föreslagna vägen kommer att ohämmat gå över torpet Ålabäckens inägomark (ÖLM 1 & 2) och vidare över bäcksänkan mot torp lämningen Fridhem (Trehörna 77: 1). Denna lämning är registrerad i FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister. Platsen för boningshuset Fridhem är idag utmärkt med skylt, placerad i det hoprasade spisröset. Torpet finns med på Häradskartan över Dals och Lysings härad (1881, karterade åren 187677), men är försvunnet på Ekonomiska kartan från 1948. På Häradskartan är torpet markerat som jordetorp (J t) utan namn. Namnet förekommer på konceptkartan. Torpet framträder första gången i husförhörslängder na år 1863 (Trehörna kyrkoarkiv SE/VALA/OO387/ A1 : 10), då torparen Per Gustaf Trenk med hustru flyttar till platsen. Namnet Högstorp förekommer även i kyrkboken, oklart om det är en felskrivning eller ett namnbyte till Fridhem. Några tidigare belägg har inte framkommit för torpet. På en rågångskarta från 1791 över gränsen mellan Trehörna säteri och Slangeryd (OSTRE34) finns en karterad åker, belägen väster om Ålabäcken. Denna åker (ÖLM 3) är identisk med åkern intill Fridhem, vilket visar att åkern är hundratals år äldre än torpet. Åkern är på kartan fullt utvecklad och är idag plan terad med granskog. Den var emellertid fortfarande i bruk vid Ekonomiska kartans upprättande på 1940 talet. Åkern har en svag lutning åt väster och avslutas av en kraftig terrass, 11,5m hög, uppmätt från den låglänta markens bottenplan. Denna terrass är svår bedömd till ålder, men förefaller inte vid jämförelse med andra i området, ha uppkommit genom långvarig odling i sluttande mark. Tolkningen blir att terrassen har uppkommit genom anläggande och förflyttning av jord, en åtgärd i sig som bör betraktas som ovan lig. Inom området finns flera mindre röjda ytor med omgivande röjningsrösen. I detaljplaneområdet för den planerade bebyggelsen finns igenlagd åkermark, medtagen på den Ekonomiska kartan, 7E 9i Trehörna, från 1948. Även denna åkermark finns med på Hä radskartan (1881). Några äldre belägg har inte fram kommit i kartmaterialet. Figur 8. Den kraftiga terrasskanten i V, på den övergivna åkern (ÖLM 3). Foto Anders Persson, ÖLM. I södra delen av detaljplaneområdet finns rester av en äldre väg, som har gått mellan Trehörna och Slang eryd. Denna väg/stig används idag som en del av Östgötaleden och är utmärkt med orange markering. Vägen är delvis sönderkörd av skogsmaskiner i sam band med avverkning av skog på udden i sydväst. Atgärdsförslag Den planerade vägsträckningen från trehöma vägen bör få en annorlunda sträckning så den inte berör området där torpet Ålabäcken en gång har legat. Området innehåller höga biologiska kulturvärden. Vid torplämningen Fridhem finns en övergiven åker, vilken uppvisar en kraftig och markerad terrasskant i västra delen. Vid en dragning av vägen genom den fossila åkern bör en fortsatt undersökning göras för att klargöra åkems till komsttid, samt klargöra hur terrassen uppkom mit. Vad gäller de igenplanterade åkrar som ligger samlade närmare sj ön bör de äldre strukturer som finns bevaras och om möjligt inplaneras i tomtplanen. Då den planerade infartsvägen är belägen i anslutning till den redan undersökta delen av Trehörna 25:1 kommer den nya vägen inte att föranleda några vidare åtgärder. Referenser Tryckta källor Broocman, C F. 1760. Beskrifning öfwer the i Öster götlands befintelige städer, slott, socknekyrkor, socknar ........ .. Norrköping. Nytryck Stockholm 1972. Feldt, AC. 2000. Trehörna. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. ÖLM Rapport 2222000. Linkö ping. Ekonomisk karta 7E 9i Trehörna (1948) Häradsekonomisk karta över Östergötland. Dals och Lysings härad 1881. Övriga källor Trehörna sn, Slangeryd nr 1, Ägomätning (Geome trisk jordebok) 1639. Johan Larsson Grot. D 11748: D 102246. Trehörna sn, Slangeryd nr 1, Rågångsbestämning 1791. Johan Reinhold Moberg. D 11748: 1. Trehörna sn, Trehörna nr 1, Geometrisk avmätning 1699. Johan Nessner . D 1175921. Riksarkivet. SVAR. Trehörna kyrkoarkiv. SE/ VALA/OO387. Riksarkivet. SVAR. Mantalslängder 16421820. Lysings härad. Figur 9. Utdrag ur 1948 års Ekonomiska karta, blad 7E 9i, med fornlämningar (röda) och objekt (blåa) markerade. Skala 1:2 000. oommvvo oowmvvo ooemvvo ooomvvo oomwvvo oommvvo oowmvvo ooemvvo ooomvvo oomwvvo 10 Tekniska uppgifter Lokal Fastigheter Socken Kommun Län och landskap Fomlämningsnummer Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem Typ av undersökning ÖLM dnr ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Fältarbetstid Totalt inventerades Foto Grafik Renritning Grafisk form Slangeryd Trehörna 1:1; Trehörna 1 :4953 Trehörna Ödeshög Östergötland Trehörna 25: 1; Trehörna 77:1 074 98 (7E 9i Trehörna) Y1443079, X6448971 RT 90 2,5 gon V Arkeologisk utredning etapp 1 190/08 530798 Ödeshögs kommun Ödeshögs kommun Anders Persson 20081 107 10,8 hektar Digitala bilder Anders Persson, Rickard Lindberg Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 14039273 © Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2008: 124 © Östergötlands länsmuseum Bilaga 1. Beskrivningar till registrerade ÖLMnummer ÖLM 1 Lägenhetsbebyggelse, vilken utgörs av ett torp, ca l3OX40m (NÖSV), bestå ende av tre husgrunder, ett efter bostadshus. A. Husgrund efter bostadshus, lOX5m (NNÖSSV) och O,3O,6m h stenfot. IN delen två till tre bevarade stockvarv. Utbyggnad i NV, 3X2m (NNÖSSV) med del av träkonstruktion bevarad. Möjligen veranda. Trappkonstruktion, gjuten, i Ö långsidan. Spisröse, kvadratiskt, 3X3m och 1,5m h, av sten och tegel, kallmurat, med bevarad järnspis i V. Lönn i NV. 10m SÖ om A är B. J ordkällare, 5X3m (NS) och 2m h. Kallmurad med välbevarat valv. Öppning åt N. Raserad svalgång. J ordkällaren är anlagd intill bergvägg, som utgör vägg i V. Ca 70m SV om B är C. Husgrund efter ladugård, ca ZOXlOm. Gjuten platta, modern, med rester av båsinredning. Ej detaljmätt. Inlagd efter karta. Rivningsmaterial finns i och omkring lämningarna. Inom området finns fruktträd körsbär, samt bärbuskar syren; snöbär. Även lönn och oxel finns. Lämningarna är omgivna av röjningssten, samt i V finns övergivna åkrar med röjningsrösen. Bebyggelsen finns med på 198687 års Ekonomiska karta (skala 1220000). Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse ”Ålabäcken” Ekonomiskt kartblad: 7E 9i Trehörna Terräng: Stenig krönplatå i moränmark. Igenväxande hagmark. Koordinater: OLM 2 Lägenhetsbebyggelse, plats för, vilken utgörs av en moränplatå i Vsluttning. NNÖ om platån finns övergivna åkrar med röjningsrösen. Platån är gropig och ojämn, samt beväXt med nedvissnat, högt gräs. Platsen finns på geometrisk karta från 1699 (Dll759:l) Antikvarisk status: Fast fornlämning Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse Ekonomiskt kartblad: 7E 9i Trehörna Terräng: Stenig platå i Vsluttning. Moränmark. Igenväxande hagmark. Humle växer på platsen. Koordinater: Bordsdigitaliserad efter Ekonomisk karta från 1948. OLM 3 Fossil åkermark, ca 120X70m (NS), belägen på sandig, svagt Vsluttande mo ränrygg, vilken i VNV avgränsas av en kraftig terrass, O,8l,8m h, mätt från dal gångens botten. Inom åkerytan finns ca 40 röjningsrösen, oregelbundnanärmast runda, vanligen 37m i diam och 0,5lm h. Dessa består vanligtvis av O,2O,7m st stenar. Flera är lagda intill jordfasta block. Området är beväXt med 3540årig granskog. Flera rotvältor finns. Är gulmarkerad på Ekonomiska kartan från 1946. Äldsta belägg: 1791. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning Lämningstyp: Fossil åker Ekonomiskt kartblad: 7E 9i Trehörna Terräng: Vsluttande moränmark. Skogsmark Koordinater: Bordsdigitaliserad efter Ekonomisk karta från 1948. 11 Bilaga 2. Beskrivningar till reviderade RAÄnummer 12 Trehörna 77:1 Lägenhetsbebyggelse, vilken utgörs av en husgrund, stenfot, efter jordetorp/ backstuga, 7X5m (ÖV). Spisröse, 3m i diam och O,7O,8m h. Övermossat med i ytan sten och enstaka tegel. Vid torpgrunden växer en 0er. Uppsatt skylt på platsen med följande information: HÄR LÃG BACKSTUGAN FRIDHEM UNDER SLANGERYD SISTA BOENDE ADOLF GUSTAFSSON MED HUSTRUN ALFRIDA KARLSDOTTER 1893 1900 Den fossila åkermarken, som tidigare ingick i Trehörna 77:1, har givits ÖLM 3. Lämningen har både varit backstuga och jordetorp. Ej återfunnen på äldre kartor än Häradsekonomiska kartan. Äldsta belägg: 1863. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning Lämningstyp: Lägenhetsbebyggelse ”Fridhem” Ekonomiskt kartblad: 7E 9i Trehörna Terräng: Krön av moränplatå. Skogsmark. Koordinater: Bordsdigitaliserad efter Ekonomisk karta från 1948. I samband med detaljplan för nybyggnation av bostäder inom Trehörna socken, Ödeshögs kommun, utförde Östergötlands Iänsmuseum en arkeologisk utredning etapp 1. Det planerade området är beläget inom Trehörna 1:1, tidigare Slangeryd 1:6, Trehörna socken. Till detta kommer en tillfartsväg, vilken också ingår i utredningen. Den arkeologiska utredningen resulterade i några nyregistrerade kulturlämningar, såsom lägenhetsbebyggelser efter två genera tioner torp. Utöver detta har tidigare registrerade kulturlämningar reviderats efter nu gällande antikvarisk praxis i samband med fältarbete. Efter genomförd arkeologisk utredning bedömer Östergötlands Iänsmuseum att en del områden bör omfattas av vidare arkeolo giska åtgärder vid eventuell exploatering. Utöver detta föreslås ett par mindre justeringar för att undvika intrång i kulturlämningar. ISSN 14039273 Rapport 2008:124