Kulturstigen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

OMBERG o/a &\\f:$nmai L//J \. . .aa/Sverkersgården tron c_ ' 0 .2; 0 o .t f. Hästholmen g, VÄTTERN Sverkerskapellet ' i ' Välkommen till en vandring utmed en kulturstig där lämning ar från det medeltida Alvastra ännu i dag finns synliga i land skapet. Stigen går förbi anläggningar som hade anknytning både till klostret och till Sverkersätten. När cistercienserna kom till Alvastra 1143 fanns här redan en medeltida bebyg gelse. Munkarna kallades till Alvastra av Kung Sverker och hans drottning Ulvhild, som också stödde klostret med stora donationer jord. Cisterciensorden, som var påvemaktens förlängda arm, hade stort inflytande i både religiösa och politiska frågor. Sverige blev det första landet i Norden som tog emot denna europeiska rörelse genom klostren i Alvastra och Nydala. Cistercienserna var skickliga organisatörer och yrkesmän. De påverkade starkt de områden där de verkade. Klostret blev ett andligt, kulturellt och ekonomiskt centrum i bygden och en politisk maktfaktor i det medeltida Sverige med nära kontakter med kungamakten. Runt klostret växte ett samhälle fram som kunde försörja klosterverksamheten ekonomiskt. Ännu vid medeltidens slut ägde klos tret nästan alla gårdar i Västra Tollstad socken och även ett stort antal gårdar i Östergötland och på andra sidan Vättern. Kulturstigen är utmärkt med stolpar med en Stigsymbol. Utmed stigen finns sex skyltar som berättar om de olika sevärdheterna. ALVASTRA Sverkersgården en kryptkyrka Arkeologen Otto Frödin trodde att byggnads resterna han fann 1916 var en borg från kung Sverkers tid Sverkersgården. I dag anser for skarna att det är Sverkerättens kryptkyrka från 1100talet. Kryptkyrkor var grav eller minneskyrkor för biskopar och kungliga mar tyrer. Delar av äldre ornerade gravmonument, s k Eskilstunakistor har också påträffats. De var stormannagravar från 1000talet. Delar av Eskilstunakistor finns även i den kristna kyrkogården. Det tyder på att det har funnits en äldre kyrka i området. Där finns också gravar från förkristen tid. Gdiångslandskapet Landskapet söder om Omberg har sedan för historisk tid varit öppet och präglat av odling. På 1600talet var åkermarken indelad i fyra gärden: Huselyckan, Sånd(sand)gärdet, Änge gärdet och Hästholmsgärdet. Dessutom fanns två små äkervretar. Byns sammanlagda åkera real var 114 tunnland. Åkermarken odlades i tvåsäde. Vid Ålebäcken låg Alvastra by. Bytomten hade tre lika stora kronohemman. Landsvä gen mellan Gränna och Vadstena gick tvärs genom ägorna och hade samma sträckning då som nu. Hästhoåmen en medeltida köpstad På medeltiden var Hästholmen en viktig hamn och marknadsplats med nära anknyt ._ ning till Alvastra kloster. Klostret hade starka intressen i Hästholmen. Där kunde det sälja, frakta och köpa varor. Hästholmens sigill från 1300talets början föreställer en båt för fulla segel. Sigillet vittnar om ortens betydelse för handel och kommunikation mellan Öster och Västergötland. Omkring år 1400 övertog Vadstena rollen som viktig centralort. Sverkerskapellet När “Sverkerskapellet” grävdes ut av Otto Frödin 19161919 ansåg han att han funnit Sverkerättens grav och minneskapell. Vid utgrävningen påträffades kalkstensmurar i cisterciensisk stil samt en stenkista med en blyrulle med runinskrifter. Fynden bestod mest av djurben och nätsänken av sten. En alternativ tolkning är att kapellet har ingått i en grangie under Alvastra kloster. Grangier var välorganiserade gårdar under cisterciensklostren. Där arbetade lekbröder med t ex jordbruk, fiske, tegelbränning och järnhantering. ?åring Ålebäcken Vid Ålebäcken har det funnits flera generatio ner kvarnar. Lämningarna består bl a av två kvarnstenar och en husgrund i kalksten med drag av cisterciensisk byggnadsteknik. Innan för Älebäckens utlopp finns en stor jordkulle. Inuti kullen finns olika trä och stenkonstruk tioner. Möjligen var kullen en medeltida för svarsanläggning. I området finns också en äldre stenpir och en mängd bränt tegel av medeltida slag. Sverkersstenen Minnesstenen restes 1896 Över kung Sverker den äldre (11301156). Han omtalas som öst götarnas kung och senare även som svearnas kung. Han mördades antagligen av sina tjäna re. Kung Sverker utvecklade kontakterna med påvemakten i Rom. I början av 1150talet mötte han påvens sändebud i Linköping, vil ket ledde till att Sverige blev ett eget ärkestift 1164. Redan tidigare var Sverige skattskyldigt under påven. Troligen anstiftades mordet på kung Sverker av en dansk prins som hade svensk släkt. Efter mordet gjorde flera stormannaät ter anspråk på tronen. Vid 1200talets mitt fick Birger Jarl och Folkungaätten makten. Rikets politiska centrum försköts därmed till Mälardalen. Riksantikvarieämbetet