Dopfunten i Erikstorp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Dop funten i Erikstorp Av Harry Bergenblad Svemb har varit egen socken, men var stod då kyrkan? Redan i det första skedet under sökandet efter Svembs försvunna, medeltida kyrka er hölls ett par uppslagsändar av största intresse. Båda knöts samman till den norra gården i Erstorp (Erikstorp) i Ödeshög gränsande till Svemb. Gårdens ägare, fru Ingrid Danielsson, lämnade beredvilligt fältet fritt för forskning. Först gällde det att studera ett över gården taget flygfotografi, som skulle Visa ljusa kontraster i form av en kyrkoruin ute i en åker. Någon form, som kunde bekräfta förekomsten av konturerna till grunden för en kyrka, kunde dock ej upptäckas, men väl ljusa partier, vars tydliga kon turer under marken röjer av människor utförda anläggningar. Möjligen döljes här något, som är av förhistoriskt ursprung. Flygbilden, som var tagen på våren över det nyplöjda fältet, bekräftar vad man tidigare på skilda ställen lyckats med, nämligen att från luften upptäcka under mark ytan liggande fornlämningar. De ljusa partierna framträder på grund av att det tunna jordlagret över dolda stensättningar torkar fortare än om givningen. Denna första uppslagsända gav alltså intet. Den andra uppslagsändan gällde en gammal dopfunt på gården. I en bod låg en delvis demolerad, vackert huggen 1600talsfunt. Inspirerad av den vackra tingesten men en smula besviken över att den omöjligen kunde ha haft något samband med en medeltida kyrka, fotograferade jag densamma från alla sidor. Ägarinnan berättade, att när man rev ned ett gammalt murverk i byggnaden för cirka 15 år sedan, hittade man cup pan (skålen). Skaftet (pelaren) hade stått som prydnad i trädgården så länge hon kunde minnas. Fru Danielsson överlämnade följande tydning av skaftets text, som en prästman vid något tillfälle lyckats forska fram: ”Den som tror och bliver döpt han skall varda frälst men den som icke tror han .skall varda fördömd” Marcus 16:16. Dop funtens ursprungliga plats. Kom från Trehörna? Bland grannskapets kyrkor tycks endast Trehörna kunna bli föremål för intresse i detta sammanhang. I samband med nybildandet av sock nen byggdes denna kyrka åren 1643_164a7 på Trehörna säteri med äga ren Christoffer Ribbing som pådrivande kraft. Han var ståthållare, först på Kalmar slott och senare på Kronobergs slott. Han dog år 1655 och begravdes i Öggestorps kyrka. Fadern var ståthållare på Vadstena slott. År 1861 revs kyrkan i Trehörna och en ny träkyrka byggdes. Av den gamla kyrkans inventarier behölls endast predikstolen, som återuppsattes. 190 Härav följer, att även den ursprungliga dopfunten försvann. Däremot finns ett gammalt dopfat av mässing med en diameter av 25 cm kvar i kyrkan. Funten till detta dopfat är nygjord av trä. Att den ursprungliga funten ej kommit till användning kan ha berott på, att den redan under den långa ombyggnadstiden blivit sönderslagen. Funten med dess smäckra konstruktion, utförd i ett så skört material som kalksten, måste ha varit bräcklig. Brukligt var även att man i äldre tider under kyrkorenoveringar sålde överflödigt material till sockenborna. Som tidigare nämnts hade Trehörnas första kyrka byggts på tillskyn dan av en ståthållare på kända slott, där konstförfarna stenmästare fanns att tillgå. Följaktligen, om nu dopfunten tillhört Trehörna kyrkas första inventarier, bör någon av de yrkesskickligaste stenmästarna vid något av de ovan nämnda slotten ha gjort densamma. Ett mera fördjupat in trängande i denna funts historia kan bringa klarhet i, vem som huggit densamma och även vem som betalat den arkiven rymmer ofta sådant material. Använd litteratur: Källström, Olle och Altare och Funt. Askmark, Ragnar: Edström, Sten: Från Sommabygd till Vätterstrand. 1950. De båda kyrkorna i Trehörna. Foto förf. 191