Då var det värde i stråna

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

v'm in'd'fa' ?ningen make in' '(5 .FHEWEL _ i_ __ Vi i * ”Däiri'ibar "Hemfmmümärde' i i strrånaá'” ' En' :aha: vä'ñä 'ti 'iever'i nu förtiden. 'JE det är sig' så olikt alltinz. att; man inte kan tala. om 'att tiderna har änd rats. utan det är rätt och slätt en av värld. De vnzre förstår inte. vad man talar om. när man berät 'tar Om slit dch släp' för bara. 40* 50 år sedan. Jag har en dot ter i Norrland. och när jag talar med henne om hur vi hade det i vår ungdom. så. är det precis som om han inte förstode. Detärfrn Frida Karls s o n. Asuedalen._Dags mange, ' s'am'Beritta'i o'm áiná.”"e'zna och makens vedermödor under nr bx'egartiden. Deras slit för tan ken till nvbvmzaren Isak i Mar kens 'giöde men inte till en tid 50m ligger vår så nära. Fru Karlsson fortsätter: Jag minns. hur vi måste gå. tron kl. 2 nå. natten för att här ga ströp'el (fräkenväxterl i Tå kern. Den kunde vi slå. när som helst nå dvernet. men när det gällde att binda den. måste vi vara uppe i ettan. medan ströDela var nämt fuktig av dags. Det är en skör växt. och när den är torr. är den alldeles_ oduglig ett binda med. Den blir precis' som glas. Från Asnedalen till Tå kern är det en h'alv mil. Jag hann aldrig binda mar än ett var timmar. förrän det var dags att .gå hem izen för att väcka bar nen och se tiil. att de kom till skolan. De hade sin km. att zâ. till skolan i V. Tollstad. Cvklar hade de naturligtvis inte Då den tiden utan de måste gå. i ur och skur. alla sju barnen. Nu finns det en skola alldeles invid Om berg. bara ett nar kni. härifrån. 'Tiina innan det växte någon i vår “av mossen? lade vi ned mvc ...uv'ârbete nå att ta. reda. nå. strö DEI och starr. Ströbeln satte vi i dånar. o'ch'nå vintern. när isen bar. körde vi hem den. Vi lade dösairna nä. bottnar av rörvass. för att de skulle hålla. six: torra. Det vart ett mäktigt foder. ett t'iktizt kraftfoder. sem nästan i var bättre än klöve'r. Ja.: vill lo va.. att det_ vart _mjölk in? :ärilSäEei:näattdet"Skiille lö om det inte funnes så 5:th om billizt foder att få. Då. lättare sätt. Vid_ en gård i trakten .sål de de nviigen kom till zrönfoder. krf nr manad: bena för att det hade kommit lite landhavre bland kornet. När man kan få. foder så. billigt. har .in ingen Granngiiåilet .folk Tä kern för att bärga. ströne] för__ bara 45 år sedan. bekräftar fru Karissons makg; lantbrukare C.: J. K :1 Iis s 0 11. De brukade liüa vid Tåkern en hel vecka. i sträck och dösa. sh'öneI. Vi levde helt oc ' åliet nå. våra. djur första tid . återta: fru Karlsson. och för att hälla. livet nå dem och få dem att miölka. hade vi ett arbete.. bara, arbete.. Vi fick arbeta. mvcket menfö: två. eller tre kor än för hela familjen. Då var det värde i grässtråna. kan iag: tala om! Innan ströneln var färdig att slå. sick vi nå 'kvällarna till .Omberg och :enade gräs åt korna. På. dagarna var min man _på_ arbete nå annat håll. men när vi lagt barnen. har det iväg till Omberg. _Där kunde vi hålla nå. och rena. till midnatt. Nu behöver vi inte 'längre hålla nå. så där. och det skulle inte 25. heller. Men när vi var unea eick det. För resten eâr allting. när det måste göras. och det var t. 0. m. roligt allt' ihon. Men. avslutar hr Karlsson. 1102 är det könstigt. att iardbru ket numera avkastar så mvcket. att det inte lönar sig? Fön var det fattigt och eländizt. för att iorden gav för litet. Det var brist nå foder och mat. Men nu finns. det så mvcket av allt. att det är svårt att bii av med det. Och det tveka inte vara lättare att klara sie i överflöd än i brist. Ja. 1102 lever vi i en an nan värld. (IUM: na. sig' att bärga strönel än i det. i och_ det för så. billigtnris somjlq _ människa. råd att kasta. arbete på . sjöfoder och löv: if › Ända. från skozebveden och f'