Emigration från Hålaveden

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

7. Linköpings Universitet / institutionen för Tema Det kulturella arvet ht 97 Emtgrnünn från Hållavzdsnmrådøt 190 [I 1 920 samt återinvnndrtng 1 920 " 1 950 11712 zmigrutwn from the, Hålavødarm 19001921] and, the rztmmigration 19201950 ...Ära r' s f , m i? 3 Frida Edman Cuppsats Handledare: Kalle Bäck I [NLEDNING J; 1.1 Inledning De flesta som emigrerade till Amerika Under början av iQOOtalet var ungdomar, som inte lyckats få arbete i Sverige. Men det'fanns även exempel på barn som skickades ensamma över Atlanten. Följande exempel visar detta, ' Albertina Carlsdotter, 21 år, bröt år 1900 upp från Ödeshögs ' församling för ett liv i Amerika. Väl framme träffade hon en svensk man vid namn Anders och de fick en dotter, Alice Linnéa, tillsammans. Om paret var gifta framgår dock ej. Årl 9l3 tog Albertina hand om en pojke, Carl Artur Johansson, som fötts i'New York och var i år gammal. Familjen (förutom Anders) flyttade hem till Sverige och Ödeshögs församling igen 1914. Ett år senare skickades pojken tillbaka ensam till Amerika, endast 3 år gammal i. Anledningen till Albertinas handlande är och förblir en gåta. Kanske skickade hon tillbaka pojken till dennes biologiska föräldrar. Meningen kanske var att hon bara skulle ta hand om honom ett tag. Men då frågar man sig varför hon inte lämnade honom innan hon reste hem till Sverige igen. Kanske orkade eller kunde hon inte ta hand om pojken och hade en förhoppning om att någon skulle förbarma sig över honom i Amerika. Hursomhelst är det märkligt att så små barn tilläts resa ensamma en sådan lång sträcka, kanske utan någon som tog emot dem. ”Hawk 1.2 Forskningsläge Det finns mycket litteratur skrivet kring emigrationen. Detta gäller då främst emigrationen under 1800talet. 'I' fråga om allmän litteratur kring detta ämne har det skrivits ett stort antal böcker. Nämnas bör Ulf Beijboms "Amerika, Amerika", som ger en överskådlig bild över bakgrund, förlopp, samt emigrantern'ås livsvillkor 'i Amerika. ' Lars Ljungmarks "Den stora utvandringen" ger, också'den, en lättförståelig bild över utvandringens demografiska, sociala och regionala utseende. ' En del forskning har också bedrivits kring emigrationen. I Hans Normans avhandling, "Från Bergslagen till Nordamerika" behandlas migrationsmönster, social rörlighet samt demografisk struktur i Örebro län 18511915. Några av hans slutsatser redovisas nedan. Från och med 1900talet utvandrade även personer med högre status än på 1800talet. Detta förklarar han med att det då uppkommit fler kvalificerade jobb på andra sidan Atlanten än tidigare. Vad gäller könsfördelningen åren 19011910 skiljer den sig starkt mellan stad och landsbygd. Från landsbygden dominerar männen, medan kvinnorna dominerar från städerna. Han drar slutsatsen att kvinnorna i högre grad först har flyttat till städer, och sedan vidare till Amerika, medan männen har flyttat direkt från landsbygden till Amerika? Denna avhandling ingår i ett forskningsprojekt som gjordes på 1970* talet, och har namnet "Sverige och Amerika efter 1860". 1 en annan avhandling i detta projekt, skriven av LarsGöran Tedebrand, "Västernorrland och Nordamerika 18751913. Utvandring och återinvandring", jämförs jordbrukssocknar, bolagssocknar och industrisocknar. Han får fram att den största utvandringen sker från industrisocknarna samt de bolagsdominerade landsbygdssocknarna. ' Utvandringen från jordbrukssocknarna ökar dock en aning efter sekelskiftet, då industriemigrationen minskar3. Vad gäller könsfördelningen emigrerade något fler män (55%) än kvinnor, från industrisockenområdet Sundsvall mellan åren 1900 1913. Från bolagssockenområdet Ramsele, ser siffrorna ut ungefär likadant, medan en stor skillnad märks i jordbrukssockenområdet Nordingrå, där männen dominerar med 73%. Han drar därav siutsatsen att mannen var mer benägna att emigrera, istäiiet för att bii en dei av det ;storajordbruksproietariatet, medan kvinnorna heiire fiyttade inom iandet. Återinvandringen var också störst i Nordingrå, jämfört med de två andra områdena5. V Han kom också fram tiii att denmaniiga Utvandringen var starkare under emigrationens toppår, medan kvinnorna oftare utvandrade under iåga emigrationsårö. Från Sundsvaiisområdet var det främst unga människor som utvandrade under början av 1900taiet. Medianåidern hade sjunkit jämfört med tidigare år, Även i Ramseie sjönk medianåidern, men något senare och inte i iika stor omfattning. De medeiåiders männen var där fortfarande en stor grupp (26%). Nordingrå avviker från detta, då de unga männen dominerar heia utvandringsperioden. När det gäiier civiiståndsförhåiiandena från Sundsvaii och Ramseie var ungefär häiften av emigranterna gifta, medan ensamutvandringen dominerade i Nordingrå. i fråga om yrken förekom högst utvandring inom jordbruket och, i Sundsvaiisområdet, inom industrin. Utvandringen var obetydiig inom yrken som handei, samfärdsei och offentiig verksamhet. Av den jordbrukande befoikningen i Ramseie och Nprdingråområdena förekom störst emigration biand torparna. Därefter kom iandbönder och sedan hemmansägare. Det var aiitså svårare att bryta upp från en gård man ägde eiier arrenderade, än om man var torpare7. Återinvandringen var framföraiit agrar i Tedebrands undersökning. Han fann ett samband meiian den stora ensamutvandringen ochgden starka återinvandringen. Det var främst. ensamutvandrarna som kom tiiibaka, och därav framföraiit männen. De fiesta stannade bara en kort tid, viiket bekräftar, eniigt Tedebrand, att det, i fiertaiet faii, handiade om en arbetsvandring. 80% av de som återvände kom tiiibaka tiii sina hemförsamiingarB. 1.3 Syfte och frågeställningar . Uppsatsens syfte är att utreda hur stor utvandringen var från Hålavedsområdet till Nordamerika under tidsperioden 19001920 samt hur många som återyände under: perioden 19201930. Av intresse för mig är också vilka som utvandrade respektive återvände. ' Jag har använt mig av följande frågeställningar för att ta reda på detta: i. Hur många emigrerade? 2. Vilket kön, respektive ålder hade de som reste? 3. Vilka yrken var representerade? 4. Hur många reste tillsammans med någon/några, respektive ensamma? › 5. Hur många hade familjemedlemmar som tidigare emigrerat? 6. Vilken tidpunkt på året var emigrationen störst? . Hur många återvände? . Vilket kön respektive ålder hade de som återinvandrade? . Vilka yrken hade de när de kom tillbaka? 0. Kom de tillbaka ensamma eller i sällskap med någon? 1. Vilken tidpunkt på året var återinvåndringen störst? 2. 7 8 9 l l l Ätervände de till sina hembyar? 1.4 Källor och metod 80m källor till denna uppsats har använts utflyttningsiängder, inflyttningslängder, församlingsböcker samt förteckning över obefintliga/folk på okänd ort. Detta arbete har dock inte varit problemfritt. När det gäller undersökningsområdet (se karta sid 10!) ingår inte de norra delarna av Stora Åby och Ödeshögs socknar. Detta blir problematiskt när man ska jämföra emigrationen med folkmängden. På grund av detta har jag även tagit med, som jämförelse, totalt antal emigranter från Stora Åby, respektive Ödeshögs socken. Detta gäller dock endast emigranternas antal, inte övriga delfrågor. För enkelhetens skull kallar jag undersökningsområdet, hädanefter, för Hålaveden, även om undersökningen inte inbegriper hela området. Utflyttningsböckerna geráinte en komplett bild av emigranterna, så därför har jag även titt'at i församlingsböckerna. Där finns bl.a. uppgifter om familjemedlemmar som utvandrat tidigare, vilket varit intressant för undersökningen. Här kan man också se om emigranterna har kommit tillbaka inom de år boken är aktuell. Om de inte har kommit iväg, är de ofta strukna ur utflyttningsboken, men detta är inte helt tillförlitligt. Det förekommer säkert fler som inte alls kom iväg, trots att de står med som utflyttade. Förteckning över obefintliga/folk på okänd ort har använts för att utreda om några rymt till Amerika, här kan dock finnas fel, eftersom man inte alltid visste vart rymmarna tagit vägen. Vad gäller återinvandringen, har all återinvandring tagits med under åren 192030. Jag har alltså inte strukit de som utvandrat tidigare eller senare än den undersökta perioden (i900l920). Några kom tillbaka för att nästan direkt flytta tillbaka till Amerika igen. Frågan är om man ska räkna med dessa som återinvandrare. Jag valde att göra det, eftersom materialet redan är så pass litet. Återinvandringen var väldigt knapp under l92030talet, så egentligen borde den kanske inte tas med i denna uppsats. Jag har valt att låta den vara med ändå, även om tyngpunkten i undersökningen har lagts mer på utvandringen, än vad Jag tänkt från början. På grund av detta har inga diagram gjorts för återinvandringen, då materialet är för litet. För utvandringen har dock diagram och tabeller använts, för att belysa olika mönster. 1.5 Bakgrund Den stora emigrationen ägde rum mellan årenl850 i 930, varav den högsta toppen av utvandrare inträffade 188Ol8909. i och med "freden, vaccinet och potäterna", i början av l800talet, minskade dödligheten och befolkningstillväxten ökade. Ett högt födelseöverskott på 1820talet, ledde till att när dessa barn kom upp i arbetsför ålder, skapades ett stort arbetsöverskott. Eftersom städerna ännu hade liten betydelse, skapade detta överskott, i sin tur, ett stort jordbruksproletariat (65% av folkökningen). Detta låg bl.a. till grunden för emigrationenlo. En annan stor orsak till utvandringen var den ekonomiska, missväxt i Sverige, respektive högkonjunktur i USA, medverkade till höga utvandringssiffror, medan ekonomiska kriser i USA och högkonjunktur i Sverige fick motsatt effektl 1. Men också andra faktorer medverkade, även om de inte verkade var för sig i särskilt hög grad. çxempel på dessa faktorer kunde vara väckelse och nykterhetsrörelsen, klasskillnaderna, den politiska omyndigheten samt värnpliktean. i Den tidigaste emigrationen, som startade på 1850talet, och fram till 1870talet karakteriserades av fâmiljeutvandring Man lockades av landet i väster, där allt sades vara mycket bättre än i Sverige. Den mest omtalade epoken i emigrationen kom med nödåren 186873. Från och med dessa år karakteriserades emigrationen istället av ensamutvandring13. På 1870talet minskade emigrationen, pga högkonjunktur i Sverige, men 18801890 ökade den kraftigt igen, och toppen nåddes 1887 med över 45 000 emigranter till Nordamerika. Åren19001914 var även en stor emigrationsepok, en nedgång skedde i och med 1:a världskriget, men ökade sedan igen på 20talet, pga högkonjunktur i USA. Efter 1930 minskade emigrationeh dock, och dess epok kan sägas vara över14. ' Vad gäller den regionala fördelningen av emigrationen, varierade den med åren, men allt som allt var södra Sverige mest påverkat, och där framförallt Värmlands, Östergötlands, Kalmar, Jönköpings och Älvsborgs län. Mälarområdet och Norrland var de områden som blev minst drabbade15. De flesta utvandrare bosatte sig i Mellanstaterna i Nordamerika. " 1.6 Presentation av Hålaveden Hålaveden betyder “den mörka skogen", vilket är ett betecknande namn för detta område, som sträcker sig över stora delar av Östergötland och Småland. Min undersökning begränsar sig dock till södra St. Åby och Ödeshögs socknar. Se karta s.10! Undersökningsområdet, ingår i Lysings härad, vilket även inbegriper Svanshals, Rök, Kumla, Heda, V. Tollstad och Trehörna. Jordarten i området är, till viss del, moränmo, vilken är näringsrik, men stenig. Den största delen består dock av moränsand och morängrus, vilket inte är en så bra grund för odling utan passar bättre för skogsmark. Under den undersökta perioden bestod huvudnäringarna av skogsbruk och jordbruk. Jordbrukstekniken förbättrades mer och mer under 181900talen och avkastningen ökade. Fler och bättre vägar byggdes och järnvägar byggdes mellan Ödeshög och Vadstena (1888) respektive mellan Mjölby och Hästholmen (1910). Till grund för emigrationsvågen under 1800talet, låg en stark folkökning. Fruksamheten var högre i Lysings härad jämfört med andra härader i Östergötlandlö. Dessutom var dödligheten relativt låg, Som i övriga Sverige blev det svårt' för de unga att få jobb och emigrationen blev då ett alternativ. "4 . Emigrationen minskade underj 900talet, då jordbruket fick ett stort uppsving. Två stora jordbrukskriser inträffade dock i början av 1920 och 30talenl7. Befolkningsutvecklingen Såg ut på följande sätt, Tabell l Befolkningsutveckling Ödeshög och Stora Åby 17501930 År Ödeshög St Åby Totalt 1750 1 787 1 690 3 477 1800 2 063 2 235 4 298 1850 3 000 2 734 5 734 1865 3 240 3 200 6 440 1900 2 570 2 250 4 820 1910 2688 2020 4708 1915 2787 1800 4587 1920 2 875 °' 1 800 4 675 1925 2 950 1 800 4 750 1930 3 050 1 800 4 850 Källor: Siffrorna bygger på ett diagram ur En bok om Lysingshärad och siffror ur Sveriges bebyggelse, landsbygden. Vissa tal är exakta, medan vissa är ungefärliga. Befolkningsmängden gäller hela socknarna. Befolkningen stiger i de båda socknarna fram till 1865, då toppen nås. Sedan sjunker antalet, för att för Stora Åbys del hamna på ungefär samma nivå 19151930. För Ödeshögs del ökar folkmängden igen fr.o.m. 1900, och går därefter ständigt uppåt. _l'v'Y_u›_u...ø' \ \ “N u.. c..›....'\..n..|.. En hl N. \ .. \§\ I: WH in a r' ' .. _ nu ',"\\'lr|harl,r'alar:|m Åmvdwäf'x_ ...l 'M F :l x'via “ ' E 3 . ;gym (i ...,_4....., “sn(Pkiexü 5 0= ”om . ”'“mftmo. mun: ' . f' 2 handhar, E N . ( Wum ät.” Rx. h i, . 5 if .V :TiNKPINBsgÅN * M9 & .' 4 § \ r 'V V* i , , ' 3 › 1 *3.5 LänLW. '3. f '1. “Husum ,. 2. emigrátionen från Håiaveden 19001920 2.1 Emigranternas antai 1 början av 1900"ta1et skedde de sista efterdyningarna av massemigrationenpsom startat på 1880ta1et. Utvandringen var starkast i början av 1900ta1et och minskade sedan efter hand, för att sjunka drastiskt i samband med första väridskriget. Under 1920 taiet ökade den något igen, och gick åter ner på 30ta1et. De högsta topparna meiian åren 19001920 iåg på åren 1902 och 1903 då Sveriges ekonomi gick ner och USA's ekonomi gick upp. 1904 och 1907 var det finanskriser i USA, viiket iedde tiii en nedgång i antaiet emigranter 1904 respektive 1908. 1909 års storstrejk i Sverige medverkade tiii en utvandring på ca 24 000 svenskar åri 910. 1918 var emigrationen som iägst, med ca 3000 personer. Det'var också det år återinvandringen för första gången gick om utvandringen. 192229 rådde högkonjunktur i USA, och det medverkade tiii en tiiifäiiig topp 192318. Även arbetsiösheten efter andra väridskriget iedde tiii ökad utvandring”. Diagram 1 Svensk emigration 1:111 USA 19001920 40 000 30 000 20 000 0 \..<,___ ;V ._ 8 N v M” L *May 0 o o CD 0 00 ._ c» 0 O \ 1_ _ cm 0 _ q» i :(3 :a L " 2 o 5 ' o m " emnäagângä_ o am L _ o N :N L . O :(3 :§5 L ' om L om Käiia: Den stora utvandringen av Lars Ljungmark s. 179 _11_ D'Från Hålaveden utvandrade totalt 351 personer under den undersökta a peniodeh (346 st 19001919). Jämförelsevis hade Stora Åby och Ödeshögs socknar tillsammans 522 emigranter åren 1900191920. Om man bortser från eventuella felräkningar i dessa siffror, utgjorde såledeäundersökningsområdets emigration drygt 66% av socknarnas totala emigration. Det är lite, om man betänker att undersökningsområdet är mycket större än de delar av socknarna som hamnat utanför. (Se karta sid 101) Detta förklaras av att den norra delen inbegriper Ödeshög by, alltså bor det fler människor i detta område. (Se mer om områden i ett senare kapitel!) i förhållande till folkmängden utgjorde emigrationen, från socknarna i sin helhet, c:a 11%, tidsperioden 1900191921. Årsvis såg emigrationen ut på följande sätt, Diagram 2 Emigranter årsvis från Hålaveden 19001920 .I Sl år1900 år 1902 år 1904 ;TT år 1906 år 1908 _ år 1910 år 1914 år 1916 Källor: Utflyttningslängder samt församlingsböcker Utvandringen var störst 1902, då 44 personer utvandrade. Sedan sjönk den kraftigt 1904 till mindre än hälften, jämfört med toppåret. 1907,1909 samt 191 1 är mindre toppår, men därefter sjunker antalet sakta men säkert. År 1918 utvandrade inte en enda. Man anar en ökning 1920, men ser man till det totala antalet emigranter från hela socknarna, 192029, år det ingen större skillnad jämfört med tidsintervallen 191019. Den största emigrationen sker alltså under de första tio åren på 1900talet. _12_ Vid en jämförelse mellan antal emigranter från Hålaveden, respektive Sverige som helhet, ser man att kurvorna liknar varandra. Utvandringen var som starkast 19021903, men sjönk sedan sakta men säkert. En sänkning märks 1908, som 1909 och1910 förbyts ti1l en toppför Sveriges del, beroende på storstrejken 1909. För "9 Hålavedens del, skiljer det sig dock från resten av Sverige, då toppen nås 191 122. En jämförelse med Västernorrlands emigration visar att den högsta utvandringen också här skedde 19021903, och var därefter lika som rikets. Emigrationen från de ickebolagsdominerade landsbygdssocknarna tilltog efter sekelskiftet, medan emigrationen från industrisocknarna minskade samma period23. 2.2 Emigranternas kön och ålder Könsfördelning Allmänt var det främst männen som emigrerade, även om kvinnorna också var en stor grupp. Kvinnorna hade en större tendens att flytta inom Sverige, och därför blev stadsemigrationen mer kvinnodominerande. Detta ledde till en ungefärlig jämvikt mellan könen. 1890talets och första världskrigets emigration dominerades dock helt av kvinnor24. Från Hålaveden utvandrade 225 män och 126 kvinnor 19001920. För hela Ödeshög och Stora Åby socknar var siffrorna 315 män och 206 kvinnor 1900191925. Omräknat i procent ser fördelningen ut på följande sätt (se nästa sida!); _13_ Diagram 3 'Könsfördeining av ernigranter från .Håiaveden samt hela Stora Åby och Odeshög socknar 19001920 Kbnsfördeining samtiiga, båda socknarna 4 kvinn 60% män Kai ia: Ödeshögsbor 36% Könsfördeining Håiaveden OF 6 4% män Kaiior: Utfiyttningsiangder samt försami ingsbö cker Männen dominerar, både i undersökningsområdet och som heihet i socknarna. Mansdominansen är dock något större i Håiavedsområdet. För Ödeshögs socken som heihet, utgjord skiiinaden i Stora Åby socken som heihet, där männen utgjorde 58%. e männen 62%. Minst var Årsvis skuiie könsfördeiningen se ut på följande sätt; Diagram 4 Rönsfördeining årsvis av emigranterna från Håiaveden i 900 1 920 män kvinnor O N V O CO 0 N V O CO 0 i I I I i I I L.. f.. L.. L K_ L L_ ,ä nä ,ä om om att; en en; acts en: ,§5 Källor: Utfiyttningsiängder samt församiingsböcker _14_ ...f Männen dominerar starkast 1902 och 191 1. Kvinnorna dominerar endast ett år, nåmiigen 1905, då kvinnorna år 12 ti11 anta1et, och männen endast 6. 1907 utvandrar exakt 1ika många man som kvinnor. En kraftig minskning av de maniiga emigranterna märks om man jämför åren 1902 och 1905, från 28 st ti11 endast 6. H _ Både hos män och kvinnnor är tendensen en stadigt nedgående kurva. intressant är att kurvorna är ganska 1ika, med undantag för åren 1905, då kvinnorna dominerar och 1906 där tendensen år den motsatta. Men från och med 1907, år kurvorna nästan identiska. Tedebrands och Normans undersökningar visade också på en mansdominans, den var knapp i Sundsva11 och Ramseie, men hög i Nordingrå. Att kvinnorna sku11e ha emigrerat under de iåga emigrationsåren, som Tedebrands resu1tat visade, stämmer inte när det gåiier Håiaveden. Å1dersförde1ning Från och med massutvandringsepoken, på 1890ta1et, karakte'riserades utvandringen mer av unga människor. Om man ser på resuitaten från undersökningen av Håiaveden, ser detta ut att stämma vä1 överens med övriga Sverige. Diagram5 Åider hos emigranterna från Håiaveden 19001920 Å1dersförde1ning i procent 100% 80% 60% 40% 20% O % _ :tig: llrnån 3% kvinnor 0 16 31 46 61 15 30 45 60' KaHor:UtHvtunngsiangdersanitförsanningsböcker »4. .M _15 Från Hålaveden utvandrade 193 män och 98 kvinnor i åldern 1630Ãår, De utgjorde alltså den största gruppen emigranter. i gruppen 015 år,. som var näst störst, utvandrade 18 pojkar och 13 flickor, och gruppen 3145 år hade 9 män och 8 kvinnor. Minst antal emigranter hade 46 60gruppen med 0 män och 3 kvinnor, medan den äldsta gruppenjl och uppåt, hade 5 män och 4 kvinnor. Medelåldern för män låg på 21,6 år och för kvinnor 22. Medianålder var 1 på 20 respektive 19. Medelåldern för både män och kvinnor låg på 22, och medianåldern på 20. Även Tedebrands undersökning visade på en dominans av unga människor som emigranter. Ramsele hade dock en relativt stor grupp medelålders män, vilket inte gäller för Hålaveden. Resultaten från min undersökning stämmer då bättre överens med Nordingrå, där de flesta emigranter var unga. 2.3 Emigranternas yrken Den tidiga emigrationens människor arbetade i övervägande grad inom jordbruket. Men från och med 1890talet ökade industrins emigranter, till att var lika många19081913. Efter första världskriget blev sedan industriarbetarna den största emigrantgruppen26. Det var främst de “fria” människorna som emigrerade, de som inte hade några plikter som knöt dem till Sverige. För de som hade ett fast jobb, familj eller en egendom var detta naturligtvis svårare27. Under pionjärepoken var det vanligast att bönder och hantverkare emigrerade med sina familjer, men from. 1880talet blev det vanligare med bondsöner, bonddöttrar, drängar, pigor och v industriarbetare28. “ Hålavedsområdet är en utpräglad landsbygd, utan några städer, så därför hittar man nästan alla emigranter inom jordbruket under denna period. Så här såg yrkesfördelningen ut (se nästa sida!); _16_ / Diagraniö . ' _ / . Yrkesfördelning hos emigranterna från Hålaveden lQQÖlQQO jordbruk industri hantverk handel rnthären drängar piqor .0 L L atv L_ CU om i_ *4 in J 1.. o _. m 4_ o C D L ' +4 ;4 L. L' <1) L 07 C m m 3 : > (D N .O :O C 53 2_ c <3 " :0 L m :i :0 U Källor: Utflyttningslängder samt församlingsböcker Den största gruppen i denna kategori var helt klart söner och döttrar, som ännu inte hade något arbete. En del av kvinnorna i denna stora grupp, var dock relativt gamla, uppåt 30 år, för att inte ha något arbete. Antagligen hade inte alla någon yrkestitel, även om de arbetade, eller så var inte prästen så noggrann med att ta reda på titlarna. Om man istället tittar på de yrken som verkligen var representerade, år de största grupperna drångar, pigor, jordbruksarbetare och "arbetare". Denna senare titel är lite luddig, och därför har jag valt att inte placera den i någon annan kategori. Troligt år att de flesta var jordbruks eller skogsbruksarbetare. Yrken inom industri, hantverk, handel och militären år obetydliga, varav hantverket, såsom skräddare, Skomakare osv. har den största representationen. _17 Jordbruksgruppen utgör inte någon betydande andel emigranter. Av* dessa var 8 hemmansägare, 2 landbönder, ingen torpare och resten jordbruksarbetare. " ' 2.4 Emigranternas fördelning i familjer, grupperjeller ensamma "f 50m nämnts innan hade karaktären av familjeutvandring under pionjärtiden förbytts mot ensamutvandring från och med massemigrationens epok. Detta var dock inte gällande för hela Sverige. i Norrland var familjeemigrationen fortfarande hög i början av i900talet29. Fördelningen från Hålaveden var dock inget undantag, vilket framgår av följande diagram; Diagrani7 Fördelning på familjer, grupper samt ensamma hos emigranterna från Hålaveden 19001920 fannljer grupper ensamma Källor:Utflyttningslängdersarntförsanningsböcker Den övervägande delen av emigranterna reste ensamma, 294 stycken. Det motsvarar ca 84 % av samtliga. Som familjer har jag räknat med alla som är släkt med varandra på något sätt, alltså även två syskon, t.e><. ' 52 stycken personer reste i sällskap med någon släkting, de flesta två och två. Endast 3 familjer har fler än 3 medlemmar. Sammanlagt utvandrade l 9 ”familjer”. 5 personer (2+3) utvandrade i grupp från ett och samma område. Det kan ha förekommit ytterligare grupputvandring med människor från olika gårdar, men det är nästan omöjligt att läsa ut ur källmaterialet. Så mycket som 72 personer, eller 20,5% hade släktingar som tidigare utvandrat till Amerika. _18_ 2.5 Tidpunkt för emigrationen _.. ;7 För Östergötiands dei (och viiket jag antar gåiier för heia iandet) emigrerade de fiesta människorna på våren30. i Diagranis . * Tidpunkt för emigrationen från Håiaveden 1900192 juni ?5 rnars aer rnai augusti:g oktober % januaricig februari septembergå novemberêE d canber Kåiior: Utfiyttningsiängder samt församiingsböcker För Håiavedens dei är det tydiigt att tyngdpunkten för emigrationen iåg, framföraiit på våren, men också på hösten. Månaden med de högsta utvandrarsiffrorna var mars med 65 emigranter. September var den höstmånad som var mest populär. Under vintermånaderna december och januari, skedde nästan ingen utvandring aiis, 9 i december och 7 i januari. Inte heiier sommarmånaderna juni och juii hade sårskiit höga siffror. _19 L 0 3. Återinvandringen ' _ / < Meiian år 18751925 återinvandrade 185 000 emigranter ti11 Sverige. Det motsvarar drygt18 % av antai emigranter. Dessa kan deias ini två grupper, arbetsvandrare och resten. Den första gruppen kanske fiyttade för att arbeta ett tag i Amerika inom industrin, med .9 järnvägsbyggande eiier med skogsbruk för att tjäna pengar. De' fiyttade sen hem igen tili Sverige, och tog över förä1drarnas gård. Den andra gruppen återvände av b1.a. anpassningssvårigheter, viiket skedde reiativt snabbt. Även ekonomiska kriser i USA medverkade tiii höjd återinvandring. Återinvandringen var störst hos akademiker, tekniker, osv. och minst biand jordbrukare. industriarbetarna hade också en ganska hög återinvandringstendens. Detta förkiaras av att det var svårare för en jordbrukare att iämna sin jord, än för en industriarbetare, som kunde fiytta när han vi11e31. De fiesta som återvände, fiyttade hem tiii sina hemförsamiingar, istäiiet för att fiytta tiii någon annan stad. En undersökning från Långasjö i Småiand visar också att de jordbrukare som emigrerat, och som haft en annan sysseisättning i USA, ofta har återvänt tiii jordbruket när de fiyttat hem tiii Sverige igen32. ,. Föijande diagram visar hur pass omfattande återinvandringen tiii Sverige var under denna tidsperiod; Diaqrani9 Återinvandring, Sverige 1920 1930 Återinvandringen 1:111 Ödeshög och Stora Åby socknar som heihet var som högst 189099, då 78 respektive 24 personer kom tiiibaka. _20_ Sedan sjönk återinvandringen i Ödeshög, medan den ökade, för Stora Åbys dei 19001909. Därefter gick den ner itbådarsocknarna33. Återinvandringen ti11 Håiavedsområdet meiian åren 19201930, var knappt märkbar. Totait 17 personer återinvandrade. Av dessa'var det endast 6 personer som utvandrat 19001920 Fördeiniñgen över åren var ganska jämn, en e11er två varje år, förutom 1921 då 4. 5 återinvandrade samt 1925 och 1930 då ingen återinvandrade. Dessa ta1 är dock så små, att det endast får räknas tiil siumpen att fördeiningen såg ut på detta sätt. Det totaia antaiet återinvandrare för heia Ödeshög socken var 23 192029, respektive 12 för he1a Stora Åby socken samma tidsperiod33. För undersökningsområdets dei var det endast 6 från Ödeshög och 1 1 från Stora Åby 1920 1 930. Detta visar att de fiesta som återinvandrade fiyttade tiii Ödeshög. Tio hemvändare var män och 7 var kvinnor, en knapp mansdominans. Medeiåidern iåg på 40 år. Den var aiitså ganska hög. Inga ungdomar e11er barn återvände. Den yngsta var 26 och den äidsta 68. Vad gä11er yrkesfördeiningen är det inte säkert om yrkesti'tein avser det arbete de haft i Amerika e11er det de hade innan de utvandrade. De fiesta männen arbete dock inom jordbruket, medan kvinnorna oftast inte hade någon titei, eiier hade jobb som kokerska, tjänarinna eiier piga. Samtiiga reste tiiibaka ensamma, och i de fiesta fa11 tiii sin hemby/gård. Antai år emigranterna vistats i Amerika, är i aiia faii inte känt, men i de fa11 där de är det 1igger genomsnittet på 14 år. Det rörde sig aiitså om ganska iånga visteiser för de fiesta. Trots att materiaiet är knappt urskiijer sig ett mönster avseende tidpunkten för återinvandringen. Detta kan dock vara en siump. Hösten verkar vara den dominerande perioden, men framföraiit juii har den högsta siffran, på 5 stycken. Tedebrands undersökning visade att de fiesta återinvandrare endast stannat en kort tid i'Amerika, de var aiitså fortfarande reiativt unga när de återvände. Detta stämmer inte överens med Håiavedens återinvandrare, då de vistades en betydiigt iängre tid i Amerika, och dessutom var reiativt gam1a vid återkomsten. _21_ 4. AVSLUTNING . / ' Emigrationen från Hålaveden började avta under 1900talet, liksom i övriga Sverige. .. 79 En jämförelse mellan kurvorna för Sveriges antaTemigranter respektive Hålavedens, visade en liknande tendens 1904 års finanskris i USA medverkade till en kraftig nedgång i antalet emigranter från Sverige, vilket även visar sig i Hålavedsområdet. Även finanskrisen 1907 återspeglas i Hålavedens kurva för år 1908. Det som skilde sig var åren 1909191 1, där Hålaveden visade en liten nedgång 1910, men en större uppgång 191 l, jämfört med övriga Sverige. Storstrejken 1909 bidrog till ökad utvandring för Sveriges del, men eftersom Hålaveden var en landsbygd, utan speciellt många industriarbetare, berördes inte detta område av strejken i någon högre grad. Vad gäller könsfördelningen stämmer Normans och Tedebrands teorier kring landsbygdens dominerande mansemigration. Den övervägande andelen utvandrare var män i Hålavedens fall. Diagram 2 som visade procentfördelningen över Hålaveden respektive Stora Åby och Ödeshög socknar, kan möjligtvis bekräfta teorin om kvinnornas större tendens att först flytta till städer. Det kan tänkas att vissa kvinnor först flyttade till Ödeshög, för att sedan flytta vidare till Amerika. Detta är dock ingen säker teori, då det endast skiljer 4% mellan områdena. Det kan även tänkas att en del kvinnor först flyttade till någon annan stad i Sverige, men det ligger utanför denna uppsats att undersöka. Detta kan även jämföras med Tedebrands resultat rörande I könsfördelningen mellan olika socknar. Där hade Sundsvall och Ramsele c:a 55% mansemigration, medan Nordingrå, som var en jordbruksbygd, hade så mycket som 73% män. Kvinnorna visar ingen tendens att öka i antal under första världskriget. De dominerar dock ett år, 1905. Anledningen till detta kan nog räknas till slumpen. Talen skiljer sig inte särskilt mycket egentligen. Äldersmässigt sett var det de unga som i första hand emigrerade. De unga männen hade, omräknat i procent, en aning större tendens till att utvandra, medan en något större del av kvinnorna utvandrade i yngre eller äldre år. Det rör sig dock om väldigt små skillnader. Om man ser till antalet är det endast i 4660årsgruppen som kvinnorna dominerar. Att så många som 9 människor över 61 år utvandrade, kan verka märkligt. Troligt är väl att dessa människor bott i Amerika _22_ tidigare, eller hade släktingar där, :och att/de'ville tillbringa sina sista år i landet. Ser man till de enskilda fallen, var 4 av dessa änka/änkling medan två rest tillsammans med sina hustrur. Om en var noterat att han tidigare vistats i Amerika. _, '\ 'of' ' Den övervägande delen av emigranterna hade ännu inte något arbete utanför hemmet. Det bekräftar att det var svårt för de unga att få arbete. En del av dessa kanske tänkt sig att åka över och arbeta ett tag i USA för att tjäna lite pengar, och sedan flytta tillbaka och ta över föräldragården. Det verkar som att de som hade arbete inom industri, hantverk, handel och militären inte var särsklit angelägna om att flytta till Amerika, med tanke på de låga siffrorna hos dessa grupper. Å andra sidan utgjorde dessa yrken inte någon särskilt stor andel av befolkningen heller. Andelen drängar och pigor, som emigranter, är inte särskilt stor relaterat till sönerna och döttrarna. Resultatet av andelen hemmansägare, landbönder och torpare, stämmer inte överens med Tedebrands. Han kom fram till att torparna var mer benägna att flytta än, framförallt, hemmansågarna men också landbönderna. Här är det tvärtom. Visserligen är inte siffrorna stora, men det är ändå en skillnad. Något av detta kan dock förklaras av att hälften av dessa var f.d. hemmansägare, och, i vissa fall, för gamla för att driva gården längre. .. 1900talet var ensamemigranternas århundrade. Det visade sig tydligt i undersökningen från Hålaveden. Av de familjer som emigrerade var det endast tre stycken man vanligtvis räknar som en familj, dvs. två föräldrar och några barn. Det var alltså framförallt de unga och ogifta som hade möjligheten och viljan att resa till Amerika. Under 1900 talet hade det blivit möjligt för unga människor att resa över ett tag och arbeta, och sedan återvända efter några år. Eftersom denna undersökning endast tar upp återinvandringsfrekvensen mellan l920 i930, går det inte att säga om några återvände tidigare. Med säkerhet gjorde de dock det, men många reste iväg för en längre tidsperiod, kanske för att aldrig återvända. . Ett intressant faktum är att emigranterna tydligen inte tyckte om att resa på sommaren och vintern. Som vi såg tidigare var återinvandringen obetydlig till Hålaveden under den undersöktavperioden. dordbrukskrisen under början av 1920 talet kan ha varit en av orsakerna till detta. Det är svårt att läsa ut något mönster från dessa små siffror. Jag ska dock göra ett försök. _23_ Den höga medelåldern tillsammans medmedeltalet för antal år de vistats i Amerika, visar att de :flesta personerna stannade en längre tid i landet. De hade troligen arbetat ett tag i Amerika, men sedan längtat hem, och för vissa handlade det kanske om att tillbringa sina sista år i hemlandet. Några kom tillbakapå en blixtvisit, för att nästan direkt flytta tillbaka igen. r _ 9 l de flesta fall gick det inte att utläsa om återinvandrarna bytt yrke när de kommit till Amerika, De 6 som utvandrat under undersökningens utvandringsperiod, kunde man läsa ut att några hade sina yrken kvar, som tex. jordbruksarbetare. ' _ Att samtliga reste tillbaka ensamma är rätt intressant. De hade alltså ingen famlilj, kanske hade några blivit änkor eller änklingar, och ville flytta tillbaka. Av de som utvandrade under undersökningens period, var samtliga ensamutvandrare. Detta stämmer med Tedebrands undersökning. Det faktum att de flesta dessutom reste tillbaka till sina hembyar/gårdar, stämmer också med Tedebrands resultat. Däremot stämmer det inte att de endast stannade en kort tid. Vad gäller tidsperiod för återkomsten, går det inte att läsa ut något, eftersom det rör sig om så små siffror. _24_ /' Notförteckning 1 Utf1yttn1ngsIängd samt församHngsböcker från Ödeshögs försam11ng 2 Norman s. 6164 3Tedebrand s. 146148 .2 " 41b1'd.8. 156159 ' .x 51b1d.8. 160161 61b1'd.8. 156 7Ib1d.s. 161175 8 Ibid. s. 257258 9 Andersson, C1emensson s. 1213 1OBeUbom s. 1517 11 Andersson, C1emensson s. 1213 12 Ljungmark 35163 13 BeUbom s. 4752 14 Andersson, C1emensson s. 1213 15 Ljungmark s. 69 16 En bok om Lys1ngs härad 17 Uppgjfterna är huvudsangen tagna från böckerna En bok om Lys1ngs härad, Odeshög genom sek1erna samt Syeriges bebygge1se, 1andsbygden. 18 Andersson, C1emensson s. 1213 samt Beijbom s. 5455 19 Art1ke1; Emigrat10nen från Ostergöüand 20 Odeshögsbor s. 125 21 Uträkningen är baserad på ett mede1ta1 av de fo1kmängds'uppg1'fter som presenterades t1digare 1 undersökningen. 22 Ljungmark s. 181 23 Tedebrand s. 146 1 48 24Be1jbom s. 58 25 Se not 201 26 Ljungmark s. 47 27 Beijbom s. 60 28 Norman, Runb1om s. 3233 29 Ib1'd. s. 431 30 Art1ke1; Emigrationen från Östergöt1and 31 Ljungmark s. 176177 32 Norman, Runb1om s. 185187 33 Se not 20! _25_ / Litteratur och käigiförteckning Otryckta kåiior; .\ DastorsexpeditionenrÖdeshög; Utfiyttningsiångder från Ödeshög och Stora Åby socknar 19001920 infiyttningsiångder från Ödeshög' och Stora Åby socknar 1920 1 930 Försam1ingsböcker från Ödeshög och Stora Åby socknar 1900 1 930 Förteckning över obefintiiga/foik på okänd ort från dessa socknar 19001920 Tryckta k'a'iior; Andersson Kjeii, Ciemensson, Per (1996); Emigrantforskai Steg för steg, Stockhoim Beijbom, Uif (1977); Amerika, Amerika, Stockhoim Campeii, Åke, mfi. (1948); Sveriges bebyggeise, 1andsbygden Hasseiqvist, Susanne, mfi. (1988); Ödeshögsbor, Ödeshög Lindeii, Thord, mfi (1952); En bok om Lysings härad, Håssiehoim Ljungmark, Lars (1965); Den stora utvandringen, Stockhoi'm Norman Hans (1974); Från Bergsiagen ti11 Nordamerika, Uppsaia Norman, Hans och Runbiom, Haraid (1980); Amerika emigrationen, Uddevaiia Tedebrand LarsGöran (1972); Väsernorriand och Nordamerika 1875 1913. Utvandring och återinvandring, Uppsaia Ödeshögs kuiturnåmnd (1968); Ödeshög genom sekierna _26_ Diagram och tapenförteckning Diagram 1. Svensk em1grat_1pn t111 USA 19001920 2. Emfgranter årsvfs frånHå1aveden 19001920 3. Könsförde1n1ng hos em1granternå 19001920 från Hå1aveden respektive Ödeshög och Stora Åby socknar som he1het 4. Könsförde1n1ng hos emigranternå från Hå1aveden årsvis 1900 1 920 5. Å1dersförde1nfng hos emigranterna från Hå1aveden 1 procent 1900 1920 ' 6. Yrkesförde1nfng hos emigranterna från Hå1aveden 19001920 7. Emigranternas förde1n1ng 1 famHjer, grupper samt ensamma från Hå1aveden 19001920 8. depunkt för emigrattonen från Hå1avden 19001920 Tabe11er 1. Befo1kn1ngsutveck11ng Ödeshög och Stora Åby socknar 1750 1 930 _27