Emigrationen från Ödeshögsbygden

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Emigrationen från Ödeshögs bygden Det är ingenting ovanligt att enskilda personer bryter upp från sin hembygd för att söka sig till annan ort eller t o m annat land. Det har skett i alla tider. Orsakerna har givetvis skiftat från tid till tid. Men att 20 procent av ett lands invånare under ett drygt halvsekel flyttar till okänd miljö och framtid i en annan världsdel, det är i hög grad anmärkningsvärt. Det var dock detta som skedde från 18501930. Mer än en milj svenskar, de flesta under 40 år gamla, lämnade då vårt land för att söka sig en utkomst på andra sidan Atlanten. De flesta kom från karga och steniga förhållanden i Små land, Värmland, Dalsland, Blekinge, Västergötland och Östergöt' land. Under åren 18501930 emigrerade 39 milj personer från Europa till Nordamerika. Emigrationen gick i vågor. Ett nödår i Europa ökade emigrantströmmen, rykten om guldfyndigheter i Nordamerika li kaså. Den första emigrationsvågen kom 184756 då tre milj männi skor mest irländare och tyskar reste. En katastrofal missväxt på Irland och en misslyckad revolution i Tyskland sägs ha varit starkt bidragande orsaker. Från Ödeshögsbygden Av de mer än 15 000 svenskar som på 1850talet lämnade sina hem för att söka livets nödtorft i Nordamerika kom 279 från socknarna i det som i dag är Ödeshögs kommun (101 från Ödeshögs szn, 74 från St Åby, 46 från Rök, 26 från Svanshals, 11 från Heda, 15 från V Tollstad och 6 från Trehörna). 186573 kom en andra emigrationsvåg som kulminerade i “svälte migrationen" 186870. Underdessa tre sistnämnda år reste 80 000 svenskar till Nordamerika. Av dem var 692 från Ödeshögsbygden. (1868 var det 208 st, 1869 var det 317 och 1870167 st.) 117 Gatubild från Amerika, en tu ristvy som emigranten Sigfrid Kul/erstrand hade med i väs k__orna när han vände hem till Odeshäg igen 118 En tredje emigrationsvåg kom på 1880talet. Kulmen på denna nåddes 188788 då 50 000 personer emigrerade på ett enda år. Det är den högsta siffra som noterats. Från våra bygder var det åren 188081 och 188788 som de flesta reste. I skeppslistor, som är tillgängliga på Emigrantmuseet i Växjö, finner man att många hade en noggrann destination i Nordamerika, t o m ganska långt från kusten. Detta tyder på att någon anförvant eller kamrat tidigare emigrerat och blivit 5 a s etablerad där och ordnat arbete 0 dyl. Under hela 1890talet höll sig den svenska emigrationen till Nord amerika omkring 40 000 personer per år. Sedan sjönk antalet för att 192324 åter nå en hög siffra 20 000 personer. Efter 1910 år det få emigranter från Ödeshögsbygden. Det var 36 st 1910 och sedan inte mer än 15 personer något år. Under hela 1920talet utvandrade endast 37 stycken. Åren 192029 kom i stället 50 perso ner hem från Nordamerika till socknarna i Ödeshögsbygden. Totalt'lämnade alltså mer än en milj svenskar sitt barndomsland. Hur många som bar på en ouppfylld amerikadröm lär vi väl aldrig få veta. 5 375 personer reste från Ödeshögsbygden. Av dessa åter vände 514. (Anm: Dessa siffror är hämtade från in och utflytt ningslängderna i berörda socknar. Många av dem som reste här ifrån var födda på annan ort än Ödeshög och angränsande socknar å andra sidan var det säkert många Ödeshögsbor som 5 a s "mellanlandade" i Smålandssocknar på sin färd västerut. En viss utvandring till andra länder än Nordamerika förekom också, men redovisas inte här.) Ännu en turistbi/d: elefanterna i Central Park, New York Varför reste de? Givetvis gjorde många orsaker att man ”Vågade språnget över pö len' '. Några har antytts inledningsvis. Den snabba folkökningen på landsbygden var utan tvekan av största betydelse. Denna svenska "befolkningsexplosion" berodde, enligt biskop Tegnér, på "fre den, vaccinet och potäterna' '. Resultatet blev att de redan alltför små brukningsdelarna blev ännu mindre genom s k hemmansklyvning. Visserligen fanns det lagar som begränsade denna hemmansklyvning, men de lagarna kunde kringgås genom att de yngre av gårdens söner fick uppodla torp på ägornas utmarker äldste sonen skulle ju ta över hemma net. Genom att brukningsdelarna blev så små drabbades speciellt folket i småbruksbygderna katastrofalt hårt av t ex nödåren i slutet av 1860talet. En annan starkt bidragande orsak till emigrationen var säkert för hållandena i Nordamerika. 1862 hade den bekanta homesteadla gen börjat träda i kraft. Den innebar att varje myndig emigrant “som förklarade sig villig att bli amerikansk medborgare, gratis fick rätt till 60 acres (ca 65 hektar) jord. För att få behålla denna mark, måste han bruka den i fem år och under tiden bygga en gård". Onekligen var detta lockande för en småbrukare, torpare 119 120 ämm: :rf âiihwiä 3; C!? äA?URÃ&Li2ÅT28§\ , x x 1% z 5 i M »54. (Såväl: .3an .tot m tåwrzw 35th mi 30 får ”giammmn :ii tim i.an that . \ mmm 23:e Ein/;åta amd under the §1:r5m2i<ttåmi of ?i'm i?? :ÄH: ;A .2; px'xxvámg: :in: Gake âmrw' ;cam ha: ha; Emmy: a ;watt mami Chang; 3131518483 33341.? 'the Lås. lim , :Smak :Mumlan: z., :2 u › . ris* * man, ;3, antas” ,m » 2 2) in* ,V ^ 'xx åt a ,'15 gagnar:) X :i Mil? 2%. mid tim: i: in* m2:qu \ :shirt: is (ämm by * we gweer . M M. ämm , County ?Ii ;xp rr (mmm: att ; kim;ng m man 0 K .94 »52% t °, Work År 1887 lämnade 18årige Sig frid Kullerstrand Odeshög för att pröva lyckan I'Amerika. Han kom från ett välbärgat hem och "behövde" inte emigrera, men drevs väl av äventyrs/ystnad och längtan att pröva något nytt. År 1892 vände han åter till Sverige, men då hade han redan ansökt om amerikanskt medborgarskap. Det beviljades 7893. Efter tre år i Sverige for han tillbaka till Amerika igen. Han for genom landet med dill gens och tåg, alltid medfö rande sina mälargre/'or och ka meran. Runt sekelskiftet blev han allvarligt sjuk, och när han äntligen blev frisk, for han hem till Odeshög igen. Han startade målerifirma och tog över Gran lunds tryckeri och pappershan del, "Kul/erstrands" eller dräng som i Sverige fått klara livhanken på mindre än tionde delen så stor areal. Dessutom lockades de av god tillgång på arbete och god lön även för okvalificerade arbeten. Många av dem som reste gjorde det med föresatsen att återvända hem till Sverige efter några år, för hoppningsvis med pengar på fickan, för att kunna köpa en egen gård i hemlandet. För de flesta blev det bara en dröm. 121 122 "Vägledning för emigranter" I en liten skrift med denna titel, utgiven 1849, rådde man even tuella emigranter att företa resan tidigt om våren, helst i april “ty det är af största Vigt och nytta för dem att de nå destinationsorten så tidigt som möjligt, i synnerhet för dem som ämna bosätta sig som landtmän. De få då tid att ordna sina angelägenheter, köpa jord och bygga hus innan hösten och Vintern inträda' '. Under 1800talet skedde också de flesta uttagen av flyttningsattest för emigration under årets första månader. I slutet av århundradet skedde en liten spridning till andra månader, troligen beroende på att man hade kamrater som ordnat det praktiska. I nämnda skrift finns också råd för vad en emigrant borde medföra förutom "behörigt pass och fullständig prestattest med bevis om god frejd' '. Såsom proviant för en person under sjöresan föreslogs följande matsäck: “5 lispund bröd, 2 dzo kött, 1 dzo fläsk, 1 d:0 mjöl, + d:o sill, 1 kanna honung, 1 kappe gryn, 1 dro ärter, 1 kanna ättika, 8 kannor dricka samt ost och smör efter behag” (1 lispund = 8,5 kg, 1kanna= 2,6 liter, 1 kappe = 4,581iter). Det gavs också råd till förebyggande av sjösjuka och vad svensken skulle göra "iden nya verlden' '. Hans första åtgärd i det nya landet skulle vara att “utse jord, köpa den jämte livsmedel, verktyg, red skap och kreatur, bygga hus, odla jord samt inhägna den' '. Sedan återstod endast att “skörda oväntadt välsignelserik gröda, pålägga kreatur, bygga bättre hus och större lador, göra och utföra spekula tioner, känna sig belåten och nöjd, välmående och rik' '. Folkmängdsutvecklingen I det föregående har vi försökt att placera emigrationen från Ödes högsbygden i sitt svenska sammanhang. Låt oss vidare se på folk mängdsutvecklingen i de sju socknar som nu utgör Ödeshögs kom mun. Vi väljer de 40 närmast gångna åren innan emigrationen tar fart på allvar: Ar Ödes St Rök Svans Heda VToll Tre e hög Aby hals stad hörna 1820 2 414 2 304 875 900 811 626 627 1825 2 616 2 445 950 922 853 626 662 1830 2 769 2 538 1 006 976 910 698 720 1835 2 957 2 644 1 089 1 117 960 776 808 1840 2 898 2 641 1 157 1 088 983 760 783 1845 2 992 2 679 1 235 1 071 1 015 697 796 1850 3 027 2 734 1 280 1 103 1 056 712 805 1855 3 058 3 034 1 302 1 194 1 101 755 791 1859 3 197 3 090 1 193 1 245 1 127 802 822 F/yttnings/ängden visar att s/u personer från Krâkeryd, S vämb, Stockseryd och P/Igår den, Ödeshög, tog ut flytt ningsattest 28 april 7850. De var de första __emigranterna till Amerika från Ödeshögs socken 5584;.: ”då V › : » ' i I ;gr/'M Man lägger märke till att dessa sju socknar 1820 hade 8 555 invå nare. Tjugo år senare var det 10 310 och 1859 11 476 invånare. I Trehörna socken hade man ett mansöverskott, som mest 1850 då det bodde 35 fler män än kvinnor i denna socken. Även V Tollstad och Svanshals hade mansdominans på 1850talet. Övriga socknar hade hela tiden 18201859 ett markant kvinnoöverskott, störst var detta i St Åby socken med nära 200 fler kvinnor än män. Någon emigration härifrån på 1840talet förekom inte. Det var först 1850 som sju personer från Odeshögs socken anträdde den äventyrliga resan västerut. Det var fyra män och tre kvinnor. Alla tog f ö ut flyttningsattest samma dag den 28 april 1850. Tre av dessa var syskonen August Wilhelm, Christina och Carolina Emanuelsson/döttrar från Store ryd. Samma år, men två dagar senare, tog bröderna Sven Alfred och Anders Emanuelssöner från Hästholmen ut flyttningsattest i V Tollstad. De var 24 resp 28 år gamla. [. o/ *vw(0; rm" tfn?" '\ Mi (sea,ggn ;z Enligt husförhärslängden läm nade fem av Emanue/ Håkans sons sex barn hemorten och emigrerade till Amerika. Tre av dem fanns b/and_de första emi granterna från Odeshá'gs soc ken. Johan Peter blev den ende kvarvarande av syskonen 124 “\ 12:5; tagna* u 514 personer återvände till fädernelandet och hembygden i Ödes hög, de första 1854. Det var Anna Catharina Svensdotter och hen nes bror jonas. Han var född 1828 och system två år senare. De hade rest över Atlanten tillsammans med 17 andra från St Åby socken 1853, men dessa två återvände alltså efter endast ett år. jonas ägde en brukningsdel i Sonaby och var väl tvungen att resa hem för att sälja den. Tydligen lyckades han med detta, för 1855 krossade han Atlanten ännu en gång. Ibland har vi trott att det endast var ensamstående eller möjligen mindre familjer som vågade sig på att resa. Att så inte alltid var fallet framgår av nedanstående (liknande noteringar är inte ovan liga): 1852 05 05 togs flyttningsattest för emigration ut av torparen Carl ] Södergren från Erikslund i Röks szn (sju pers) 1852 07 09 av rättaren Erik johan Eriksson från St Kullen i Svanshals szn (sex pers) 1852 07 15 av torparen Peter Svensson från Sandstugubacken i Ödeshögs szn (åtta pers) 1854 04 03 av torparen Gustaf Persson från Svartgölen i Tre hörna szn (sex pers) 1860 06 15 av brukaren joh Fredr Lejon från Eriksbola i St Åby szn (åtta pers) 1866 10 24 av trädgårdsmäst Carl Ulrik Tåström från Alvastra i V Tollstad s:n (nio pers) 1879 08 04 av f soldaten Mild från Kohlstad i Heda szn (nio pers) Det hände också att stora familjer återvände från Nordamerika. Så skedde t ex 11 februari 1905 då Karl Gustaf Alfridsson Lindell med familj (åtta pers) kom hem till V Tollstads s:n och Fridsdal under Alvastra. I denna familj föddes ytterligare två söner. Dessa två pojkar reste 1919 till Nordamerika elva respektive sex år gamla. Hur gick det för emigranterna i Amerika? Blev de uppätna av rödskinn eller gifta med dollarprinsar/prinsessor? En del amerika brev i gömmor i bygden vet säkert att berätta om deras levnadsö den. Kanske kommer kommande hembygdsböcker att berätta den historien. GÖSTA LUTHERSSON Källor: Vägledning för emigranter Th Schytte (1849) Vad gjorde farfar i Amerika Olsheden/Olsson (1968) Emigranter G Graninger rn fl (1971) In & utflyttningslängder från be rörda socknar 18201930 Statistiska tabeller fr dzo 1800 1900 EMIGRATION FRÅN ÖDESHÖGS KOMMUN 1850 1930 (mån resp kvinnor) År 185059 196069 187079 188089 189099 190009 1910 19 192029 Ödeshög 66 35 151121 144117 241196 149143 130 90 55 23 52 21 87 56 3521 81 55 3228 St Åby Rök Svans Heda V Toll Trehörna hals stad 38 36 2422 15 11 6 5 9 6 42 49 42 3319 4533 3430 31 30 3028 2626 3520 252198 8970 135104 9771 8764 8783 114118 2228 52 47 4235 3031 4929 85 74 2819 30 23 2919 2122 3216 45 19 1710 11 7 11 3 10 7 7 5 24 11 1 0 8 2 4 4 5 4 7 3 (Totalt fr Ödeshög: 988 män 746 kvinnor = 1 734; St Åby: 726 567 = 1 293; Rök: 248 198 = 446; 331 266 = 597; Heda: 252 184 = 436; 233193 = 426; Trehörna: 255 188 = 443. Sammanlagt 5 375 pers.) IMMIGRATION FRÅN NORDAMERIKA 1850 1930 185059 2 2 1 1 186069 4 1 187079 30 12 3 1 17 1 6 188089 1 4 1 6 4 5 189099 78 24 12 7 6 8 12 190009 51 40 5 9 3 17 10 191019 35 23 5 3 1 9 4 192029 23 12 2 1 5 3 4 Totalt: 223 114 32 22 39 42 42 = 514 125