Fredrik Bagge

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

;U ' och .iêcziuski konung, dlrer n hrilat ramlalsc med dödlig till _Barometern skritt; .n vid vägarna få SE'ij'tll' ltvdka Söka häng; sin regnar och forlass för att iSi ett stycke. la dyrt nog: mer än en In tatt plikta med förluå m. eller ett ben, . ofta hat' barnen från en småskola rlotvadrsi tisdags efter les ett parlass lör' Iörbi . 'Vl genast vara två sju á ;ardiga att springa efter nga sig'batpå' med den len ens på något sätt ;in hakhjolet, som kros glen, så 'att döden ögon e. Olyckan skad'de EJ' irkan'sns oförsilrlilglret Tl; tybau hade bra: v N:0 sin Men detta li , ar nacken. fx ,It ha garnam] duktig häradsprost. ' nu orda och förtälja några V1 “Ijin en mycket bekant och på i Lysings härad mäktig _och verksam man. Han har det historiska namnet Bagge, var valboren, om icke : ,sägner ° " "'i' enhögvälboren.. Sjâlttituterade . 'gig häradsprost och “eques“ (rid Me) innan ännu några ordnar tun nos i vårt land, innan prästerliga bröst, som borde prydas af enkelhet och Mrdlöshet, blefvo utpyntade af Världs_ H grannlåt. Prosten Bagge var en helgjuten personlighet, en härskare, han skall också hafva härstammal från familjen Lysing, som lär hafva äldre anm án' folkungaätten. .At stora kunskaper var han rbesrttning; ail man; ansåg honom för väldig spå mnn, ja till och med trollkarl. Allt ”der därpå att han var klog och visste att injaga både vördnad och Skräck hos en befolkning som alltid var styf, egenmäktig och svår att be _ handla. På Bagges tid bodde i det bördiga. Järnstad en mäktig man, som hade för sed att på sookenstâmmorna dik tera besluten. Detta föll ej prosten i smaken; ty två stora ting trifvas ej i en påse; hvarföre han passade på ett Jäglxgt tillfälle att grundligt stukadcn mäktige: bonden. Djupt förargad ta get' denne med sig några at' sina an hängare och går åstad att i prostens eget hem t'Örehålla honom det för meuta ologct. Ä (Detta sätt att gå tillväga har från den dagen vunnit burskap inom Åby och Ödeshögssocknar så, att närnâ gon maktågande riktigt vill 'tilttvåla sin piast, han alltid tager med sig *två eller tre andra, “de där Väldigare äro än han“) Prosten mottog besöket lugnt och godmodigt, hörde tåligt på, hvad de ' hade att säga, låt dem prata och vâsnas; men vid afskedet fäste han en skarp, allvarlig blick på_ mannen från Jernstad och sade: “beställ om ditt hus, ty tre månader hâreiter till hör du ej längre de lcfvandes antall'* Förutsägelssrna gingo också ifullbor dan. En annan gång hade Bagge råkat i delo med en hemmansägarc i Odes högs by. Denna gick också till pro sten och föreliüll 'honom i ingalunda vill valda ordalag den t'örmenta orätt visar). och ej hade mer att ladda ur sig, tänkte han taga till retrñtterr, men prosten tillropade honom strängt be ' fallande: “statt stilla!” Att börja med menade vår man “sig kunnagå', när han ville; men han märkte snart nog lillsin fasa, att han ej kundekomma' “min v F ., i, t; ri När gubben tröttnat :tt tala . Snart nog började han rrråta och bcdia: “söta barmheriiger ›, r :åt hans välmenitig så? föga uppskattades, och han förutsade, att kyrkan visser ligen_ framdeles skulle tillbyggas, men att tillbyggnaden skulle blifva smaklös, förfelail och ej äga någon varaktighet, något som också till alla delar gått i Iullbordan. Det. berättas att Bagge användt de penningar, han bestämt till kyrko byggnaden, på ett egendomligt sätt v han skall nämligen hafva brännt upp dem. 'Möjligt är att Lysings håradialdrig förut och aldrig sedermera ägt eller kommer att äga en håradsprost, som i kraft, duglighet och frikostighet kan jämföras med prosten Bagge. .L Tullkuriosum. De schweiziska tulltjänstemän, som fören tid sedan rubricerade skalbaggar som delikatesser, ha nu öfvertrâñats af en' österrikisk kollega, som förtullat lagerkransar som färska grönsaker. Mellan sångarne i Konstanz och Bregenz be står ett lifligt umgänge. 'Nyligen hade Konstanzföreningen Boden varit i Bregenz på sångarf'ârd och _niedtürde' hem som minne en lagerkrans af ett vagnshjuls dimensioner med långa hån gande sidenband. 'Så kornr'no bröder na vid hemfärden till tullstationcn'. Ingenting att förtulla, hette det. och de skola just fara vidare, då tulltjánste mannens blickar falla på den väldiga lagerkransen som de stolt bära itêten. Den kan inte få passera otörfullad! Mer. hur rubricera denna de gudabe nâdade skaldernas, tenorernas och varietedivornas heliga symbol enligt tulltaxans prosaiska bestämmelser? Det var lättare sagdt än gjordt. Slutligen får han en ljus idé färska grön saker! Och så får sängarskaran, in nan den tillåtes tåga vidare, punga ut med 10. kreuzer som tull för färska grönsaker. Hvilkcn skald kommer väl efter detta att sträfva efter lagerns. lön, då kan han ju lika gärna släta med en krans at' färsk persilja, det är ju i alla fall bara grönsaker han får, och persiljan kanske också bättre. passar ihop med det han i sina två dven pratat. v i o . Fran Qtlllllllllttlltt Danmark. Öresunds cci. Stora Br'ilts betydelse för krigsfiottor. “Norddeutsche allgem. Z'eitung* började du 7 dzs en serie artiklar om Öresunds och Stora Bålts betydelse för krigsflottor, med hån visning till, att Sundet kan passeras 'at' pansarfartyg med ringa djupgående. Kñlnnnhnmn hlifucm ,á'lmtm. .^_›:..___1, r så: s t ,525 a »i ;STGG Den 29 unj pá'morgonen for 1 under stark passadvind ut på en gare för att leta efter vraket. kommen till den plats, där áuzare dades hafva sjunkit, ángade h: omkring och försökte medelst lod träffa vraket men utan resultat. gagerade nu åtskilliga fiskare.: någon tids förlopp gate signal, : deras båtar hade berört âugarens stam. Man kunde tydligt se ma* seglm pa ett djup af 6 famnar. J nu Jt bojor_ och så snart vädret nare, lade han ut förtöjningar f vanliga art, ningsångaren, så att dykarna kund på; själfva vraket. Penniugarne låg rummet nära fartygets botten, ocl komma dit ned måste man sprängs i! faror och svårigheter man t 'under dessa arbeten voro af' den och det kräfdes en lantlig ihärdighet och tålamod un månader man uppehöll sig på är kunna afsluta värtvet. Vraket lá klipprygg, och man befarade, att ningen af däcket kunde störta l sjunkna ångaren ned på ett nästa: löst djup, men gerom kapten stora erfarenhet i användningen a siva ämnen lyckades man, och då exp inträffade, slungades en af maste öfver vattnet jcmte tusentals dör Den 17 november hade kaptenen stêlllelsen att kunna efter lång telegraløra till London: “Dykarr fått både däcksluckorna öppna sändt .upp de två första gulko Bergningen af de öfriga var nu tidsfråga, och i initllen af decemh värfvet utförts. Kistorna med guldet äro nu på marinutsfälloingen i London ocl sig stor uppmärksamhet. M En ovanlig proocess ble dagen afslutad i Paris. Både k och de tre svarandcna voro döf och sökte med föga framgång: domaren de nödvändigaste upplysa De tre anklagade hade i en tid] dötstumma om den hade yttra som gingo åt heder och ära, hv: också dömdes till böter. Dom: slutligen 11a gifvit de! tre döfstur förmaning att för framtiden vara tt i sina uttalanden. W Skördeutsikterua I E1 ställa sig enligt srnaste öfversikt Ryssland med ringa undantag m i Usterr'lzeUngem blott medelmátti; i Frankrike äro utsikterna bättrad behüfva dit ändå importeras föwâ hektoliter; i England står allt änn ket lolvande; i Tyskland står rage ket dålig; hvetet är bättre; i Ru har hvetet lidit al' regnandct, ma biittre. I Danmark har grödan regnet. m Zoutarin'en visar sig i Ungern rande inkomstbringande. Under de sex första månader ha de ungersk: banoruas inkomster med en half golden öfverstigit inkomsterna unde Från Amerika_