En visa från Häggestads hälsobrunn

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Agam Reuterswärd Överste L. P. Reuterswärd En visa från Häggestads hälsobrunn Av Gunnar Hörby Av en visa, skriven år 1767 och bevarad av aktsamma människor, får vi veta, att det i byn Häggestad, Heda socken, fanns en hälsokälla. Hem bygdsforskaren P. D. Widegren nämner också om källan i sin beskriv ning om Östergötland (tryckt 1828) följande: ”På Häggestads ägor fin nes en Helsokälla, som med förmån blifvit nyttjad emot Gikt”. Visan är en hyllning till några av brunnsgästerna, översten Lorentz Peter Reuter swärd och hans maka, häradshövdingen och fru Gabriel Torpadius, fru Hedvig Boij på Kyleberg samt värdinnan fru Collander. Reuterswärd hade tjänat som officer vid Östgöta kavalleriregemente. Makarna bodde nu på. sin ägandes gård, Sätra i Rök, dit de flyttat från officersbostället Stora Lund i V. Tollstad omkring år 1760. Torpadius tjänstgjorde som auditör och regementsskrivare vid Östgöta kavalleri med häradshövdings titel. Han var gift med överstens dotter, Margareta Elisabet. Makarna Torpadius var bosatta i Stora Ãby, de ägde både Ãby Västergård och Järnstad. Röks kyrka rivning eller ombyggnad? I Röks församlings angelägenheter deltog Reuterswärd med märkbart intresse. Hans namn förekommer emellanåt i sockenstämmoprotokollen. Särskilt ömmade han för gudstjänstbesökarna, som måste sitta trångt i den lilla kyrkan. Vid stämman i maj 1767 talade han ivrigt och länge för en utvidgning av kyrkan. Dåvarande ordföranden, kyrkoherde Jöns Berzelius, skrev härom följande paragraf. 89 ”Behagade högvälborne Översten och Riddaren Reuterswärd proponera angående kyrkans otillräcklighet för församlingens myckna invånare och föreställande, om hon ej skulle ökas och större göras. Församlingen tyckte väl härom, men kunde inte göra något visst beslut förrän de först fingo veta, huru denna tillökning skulle ske samt vad den kunde kosta. Varpå herr Översten lovade med församlingens kostnad anskaffa en sådan man, som allt detta kunde tydligen tillkännagiva”. Överstens förslag fullföljdes aldrig. Istället rev man kyrkan är 1843 och byggde en ny. Eftersom Häggestad är en by med flera gårdar, bör källans läge för tydligas. Om vi går från byn, åt sydväst, ungefär en halv km. och ut på en av Häggestads Skattegårds åkrar, finner vi en rest av brunnen, en stor plåtburk som döljer källåderns mynning. Ägaren av Skattegården om talar, att hans anfäder berättat, hur folket i trakten vandrade till källan, särskilt vid midsommartid och drack av det järnhaltiga vattnet. Man hämtade också vatten för att dricka hemma, eftersom det ansågs vara så hälsosamt. I sin glans dagar var platsen omkring källan bevuxen av lövträd, och blott 100 m därifrån låg byns huvudgård, ett rusthåll. Författaren till den mer än 200åriga brunnsvisan har icke kunnat spåras. Innehållet i Visan, som här återges i något förkortad form, an tyder dock att författaren tillhör överste Reuterswärds intima vänkrets. Nu över till Brunnsvisa vid Häggesta brunn 1767 Drickom våra Fäders dryck till vår helsas styrka. Läggom bort en veklig nyck till att Bachus dyrka. Svenska hjertan friskas opp af det klara vatten. Vatten gör en härdig kropp, Rolig sömn om natten. Vivat, Överst, Reuterswärd med sin fru Agatha, som år honom endast vård. Bägge falskhet hata. Gammal redlighet och dygd kring Ert hus skall ratas. Odygdsanden från vår bygd utaf Er skall matas. Skål för Frun på Kylebergl Lefwe utan hinder! 90 Vattnet rnåle helsans färg uppå hennes kinder! Lyckan till att återfå allt vad helsan saknar! Alltid frisk ur sängen gå, hvarje dag han vaknar. Lefve vår Torpadius med sin söta gumma! Som gör med sitt dygdeljus oväns munnar stumma. Himlen låte, som en dröm, deras sorg försvinna. Och som denna källans ström långt i hafvet rinna. Fru Collander, hej gutår! Som en hurtig kvinna Ni bör säkert flere år blifva vår värdinna. Men då måste ingen häst vara med i sviten. Ty för sådan glupsker gäst är Er äng för liten. Bön vid hälsobrunn Den äldsta och förnämsta hälsobrunnen i Sverige, Medevi, upptäcktes på 1600talet av läkaren och naturforskaren Urban Hjärne, som under studieresor i Tyskland kommit i beröring med pietismen. Hjärne blev sedan i hemlandet förespråkare för denna religiösa rörelse. På hans ini tiativ trycktes i Linköping hos G. W. Lodicer två böner att läsas under vistelsen vid hälsobrunn. Säkerligen lästes dessa böner, varav den ena citeras här nedan, av Häggestabrunnens gäster: O Store Alsmäktige Gud, wattnets och jordenes Skapare, och alla krea turs Herre! Du som ej allena af jordene gifwer föda, utan låter ock utur des lönliga djup watten upprinna, som människorna til hälsa och lifs styrka tjena: Förläna dem som här i Ditt Namn, af detta brunswatten sin hälsa söka, at de derwid må röna Din milderika hjelp och wälsignel se, så at de med nögda hjertan och glada munnar, för sådan Barmher tighet må prisa Ditt Namn, och hembära Dig, som är Lifsens Brunn och Salighetens Källa, et ödmjukt Lof och Tacksägelse, här timmeligen och sedan Ditt Lof fullborda i Ewighet! Amen. 91