Information

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

ÖSTERGÖTLANDS Beteckning LÄNSMUSEUM ;gym 33:33 _ hr Blankning _vi:lamm uu _ae : n. 0:353: .unsu* m3* ,_^. :iir tham; Ezåçgzøzfy " Kulturnämnden 88 07 1 1. ödesnögs kommun Kulturnämnden Kulturchef Birgit Grenefors 599 00 öDESHÖG lundin. á Ang byggnadsinventeringen inom Trehörna socken, ödeshögs kommun. Länsmuseet átersänder härmed inventeringsmaterialet rörande bebyggelsen i Trehörna socken. Materialet har ordnats upp och en ny kulturhistorisk utvärdering har gjorts (se bilaga) enligt det nu gällande klassificeringssystemet: 1 A 1 B Byggnad som är en framträdande representant för viss tids byggnadsskick och som har välbevarad exteriör. I vissa fall kan detta även innefatta en genuin inte riör. Den arkitektoniska utformningen eller lokal och personhistoriska aspekter kan vara av betydelse. Miljösammanhanget kan i förekommande fall endast förstärka objektets kulturhistoriska värde. Byggnaden är av sådan karaktär att en byggnadsminnes förklaring enligt lagen den 9 december 1960 om bygg nadsminne kan komma att aktualiseras. Underhållsarbeten och andra åtgärder bör ske i samråd med antikvarisk myndighet. Byggnad som väl representerar viss tids byggnadsskick och har en bevarad exteriör. Miljöaspekten ges vid urvalet viss betydelse. Åtgärder som medför förändring av byggnaden bör ske i samråd med antikvarisk myndig het. Byggnad som vid inventeringstillfället inte bedömts vara av sådant kulturhistoriskt värde att en placering i klass 1 kan motiveras. Avgörande faktorer kan vara genomgripande ombyggnader eller att byggnaden är re lativt nyligen uppförd. Postadress Box 232 581 02 Linköping Gatuadress Vasavägen 16 Telefon '\ 01311 57 70 Bankgiro 6193643 Pnslgim 33 15 041 H Utöver utvärderingen av ansk11oa byggnader har även vissa områden och enstaka objekt markerats som intressanta ur miljösynpunkt varvid beteckningen mil jömässigtüyägde använts. För enstaka byggnader gäller att det framförallt är byggnadsvolym. placering och material som är av betydelse. Den utvärderade bebyggelsen har markerats på en karta. Varje ring motsvarar en fastighet med en eller fler bygg* nader av kulturhistoriskt intresse. Harkering saknas för Trehörna 1:55 som ej kunnat lokaliseras. Inventeringen utfördes på uppdrag av kommunens kulturnämnd av fil stud Johan Högquist under tiden oktoberdecember 1980 under ledning av östergötlands och Linköpings stads museum. Johan Högquist har sammanställt och utformat rap* porten. Inventeringen är avsedd att utgöra underlagsmaterial i den fysiska planeringen samt att ge kännedom om den lokala byggnadstraditionen. Inventeringen med originalblanketter och foton förvaras vid kulturnämndens kansli, Ödeshög. Länsmuseet förfogar över materialet i kopia samt förvarar negativen. Kommunen har möjlighet att till självkostnadsp ris beställa ytterligare fotokopior från länsmuseet. Linköping dag som ovan ÖSTERGÖTLANDS ÄNSMUSEUM Eriksson antikvarie KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING TREHURNA SOCKEN OKTOBER DECEMBER 1980 ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM JSHHLE/BE KULTURHISTORISK BYGGNBDSINVENTERING INOM TREHÖRNR SOCKEN. ÖDESHÖGS KOMMUN. METOD OCH MÅLSÄTTNING Avsikten med byggnadsinventeringen har varit att presentera miljöer och objekt av intresse för kulturminnesvården och att kartlägga eventuell lokal byggnadstradition. För den kommunala planeringen på olika nivåer finns stort behov av den fördjupande kunskap som en kulturhistorisk byggnadsinventering kan ge. Inventeringen omfattar samtliga bebyggda fastigheter inom Tre hörna socken utom 7Gtalsbebyggelse inom tätorten Trehörna och på landsbygden. Samtliga fastigheter har fotodokumenterats och en byggnadsbeskrivning är gjord efter förtryckt formulär. Fältarbetet har berört byggnadernas exteriör och de gårds eller bymiljöer de ingår 1. Uppgifter rörande ålder och eventuell om och tillbyggnad har framtagits i byggnadsnämndens arkiv, genom överlantmäteriets arkiv i Linköping, i hembygdslitteratur, i bokverket "Sveriges Bebyggelse landsbygden" samt genom intervjuer på platsen. “Prioriterade miljöer och objekt beskrivs mera ingående på sid. 23. De utvärderade miljöerna bör ses som förslag till bevaran deområden, dvs områden där kommun eller markägare bör påverkas att hävda ett långsiktigt bevarande. Dessa områden bör fort löpande stå under antikvarisk (kulturhistorisk) kontroll genom remisser av byggnadslovsärenden till museet samt genom samråd rörande andra frågor som kan påverka områdets karaktär (färg sättning, tilläggsisolering). HISTORIK Trehörna socken tillhör de yngsta i Östergötland. Skogstrakterna i Holavedens nordvästra del var under medeltiden mycket glest befolkade. Innevånarna hade långt till sin församlingskyrka eftersom Trehörnaområdet var delat mellan Stora åby (största delen den nordvästra), Säby (sydöstra delen) och Linderås (sydvästra delen). Kommunikationslederna var få och bristfälli ga. På smala ridstigar skulle avlidna forslas till sockenkyrkan flera mil bort. Allt eftersom befolkningen ökade i samband med bl a ökad nyod ling i området, uppstod ett allt större behov av att bilda en ny socken för innevånarna i skogstrakten. Dåvarande ägaren till Trehörna säteri, Kristoffer Ribbing, be gärde hos drottning Kristinas förmyndarregering tillstånd att bygga en kyrka på säteriets mark. Tillståndet utfärdades den 20 december 1643 ooh bekräftades av drottningen i juli 1652 sedan hon bestigit tronen. Den nya socknen kom att bildas av 7 1/8 ÖSTERGÖTLANDSLÃNSMUSEUM JSHHLE/BE mantal från Stora Åby, 1 1/8 mental fran Säby och 4 1/4 mantal fran Linderås. Drottningen skänkte samtidigt 1/4 mantal av Pu keryd, beläget ca 1/2 mil söder om kyrkan, som "prästebol" prästboställe. Så sent som 1904 införlivadesen del av Rinna socken med Tre hörna varvid innevanarna i denna del fick betydligt närmare till kyrkan. BEBYGGELSEN Laga skiftet har genomförts under 1800wta1ets mitt och därvid skapat en viss bysplittring bl a i Hult och Skruvhult. Fa byar är bevarade, en är dock Lilla Sandkulla som trots sin sena by karaktär v mest från 1800talet är intressant. Trehörna sockens bebyggelse präglas av det skogrika landskapet. De små Jordbruken dominerar där boskapsskötsel, med skogsbruk som mycket viktigt komplement, är huvudinriktningen. Gardens bebyggelse innefattar manbyggnad, ev undantagsstuga, uthus (ofta vinkelställd flygelbod). hönshus, svinhus, ladugård och möj ligen även bykhus och smedja. Förvânansvärt manga ekonomibygg nader finns bevarade i socknen vilket kan vara av vikt att på peka. Landskapets karaktär ger en gles bebyggelsestruktur med den enda riktiga bebyggalsekoncentrationen i Trehörna kyrkby. I kyrkbyn har nybyggnation skett så sent som under 1970 och 80talen. Den största gården i socknen är säteriet, vars östra flygel bli vit grundligt restaurerad under senare tid. Torpstugor finns kvar främst på säteriets mark men även i Skruvhult soldattorpet "Stenbron". Pukeryd "Pukasstugan" och Svärsfalla "Snärjan". ' Smágárdar och torp är idag sommarbostäder medan gårdar med bärkraftig areal lever vidare. PRIORITERADE MILJÖER OCH OBJEKT Tre miljöområden av värde har framtagits under inventeringsar betet. Det är (1) Trehörna kyrkomiljö, (2) Hults by och (3) Klämmesmálen. Socknens administrativa centrum invid Trehörnasjön med kyrka från 1861. Denna ligger på samma plats som den gamla som upprördes vid 1600talets mitt. ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMLEEUM JSALEIBE Vid kyrkan ligger skolan (1929). lärarebostaden (1065) och gamla ålderdomshemmet från 1356. Utmed vägen söderut märks några tidstypiska 1900talsbyggnader som bl a innehållit post och affär. SV om kyrkan tvärs över sgön ligger säteriet vars huvud byggnad är en gulmålad träbyggnad i ett plan uppförd 1935. Fly geln härrör från 1700_talets mitt. Ekonomibyggnaderna är uppförda omkring sekelskiftet 1900. Liten by i skogslandskapet med utflyttade gårdar. Vid laga skiftet omfattade byn fyra gårdar varav tre utflyttades. Norr gården och Västergården. Manbyggnaderna till de två gårdarna i byn och Norrgården härrör från 1800talets första del och har trots en del förändringar bevarat sin karaktär. Västergårdens manbyggnad uppfördes efter skiftet 1074. Klämmesmålen en ensamliggande gård i ett ålderdomligt kultur landskap. Väghävdade slåtterängar och betesmarker dominerar över åkern. Trägårdesgårdar omger stora delar av betesmarken. Gårdens manbyggnad är av parstugetyp som genomgått en del förändringar. Ytterligare ett bostadshus finns på gården en tvåvånings enkelstuga med välbevarad karaktär från 1000talets mitt. På fastigheten finns vidare två varggropar och en tjärdal. UTVÃRDERADE FASTIGHETER Bertilsstugan 1:1. Bertilsstugan 15 Bjärsjö 1:7, Betania 15 Bråmålarestugan 1:2, Klämman lB Bråmålen 1:1, Bråmalen M Bråmålen 1:2, Hansarp M Bråmålen 1:5, Nyholm M Ekeberg med Lassarp 1:2 bostadshus M arbetarbostad M ekonomibyggnader ' 1B Ekeberg med Lassarp 1:5, Ordenshuset 15 Ekeberg med Lassarp 1:5, Lassarp M Ekeberg med Lassarp 1:8 1B Ekeberg med Lassarp 1:13 M Fagerhult 1:2, Fagerhult M Fliseryd 2:1, Drottningtorp 1B Fliseryd 2:1, Stubben 1B, M Flugebo 1:4 M Flugebo 1:6 M Haddemålen 1:1 (norra huset) bostadshus IB bod 15 bod . M fd smedja M Haddemålen 1:1 (södra huset) lB Hallängen 1:1 18, M Hult 1:7, Klinten (södra huset) M Hult 1:7, Klingen (norra huset) M ÖSTERGÖTLANDSLÃNSMUSEUM JSALE/BE Hult 1:9, Hults mellangard huvudbyggnad drängstuga magasin ladugård Hult 1:10, Norrgârden Hult 1:10, Hults Södergárd Hâlan 1:5, Norrgarden Hálan 1:10, Västergården bostadshus bostadshus magasin smedja Hägna 1:1, Lakabäcken Hägna 1:1, Hallen Hägna 1:1, Nytorp Hägna 1:1, Bygget Hägna 1:1, Mon Hässlesund 1:1, Hä S 3 le sund Höganskog 1:1, Höganskog Höganskog 1:3, Höganskog bostadshus ladugård magasin Kerken 1:1 Klämmesmalen Kolhult 1:3, Hagalund Kopparp 2:2, Lövhagen Kättestorp 1:1, Kättestorp bostadshus ladugård bod bod bod Lilla Sandkulla 1:2, Norrgården Lilla Sandkulla 1:5, Lilla Sandkulla (hela miljön) Lillefall 1:1, Lillefall Lorsänden 1:1, Lysings häradsallmänning 3:1, Geviken Nyarp 1:1 bostadshus bostadshus ladugård Lorsänden Pukeryd 1:1, Pukastugan Pukeryd 1:2, Pukeryd Rottnåsa 1:2, Rottnasa Rottnâsa 1:5, Rottnása Rottnâsa 1:6 och 1:7, Rottnaaa Rödje 1:1 Rödje 1:1, R Rönnestad Skruvbult Skruvhult Skruvhult Skruvhult Skruvnult |_. MNF'HH HMUWuPN . 1 öd3e .2 i' f Rönnestad södergard Mellangárden Norrgárden Sörgården Stenbron ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM JSHLE/BE Slangeryd 1:5. Bäck stuga stuga vedbod soldattorp visthusbod bod dass lada Slangeryd 1:11, Kvarn och fd brunn Slangeryd 1:6, Slangeryd Slangeryd 1:12, Bråten Stutarp 2:1, Högstorp Svärdsfalla 1:3, missionshus Svärdsfalla 1:11, Torrarp Svärdstorp 1:1, Svärdstorp bostadshus bod smedja Söráskärret 1:1, Sörásen Tjuvakärret 1:3, Sjöbo bostadshus ladugård källarbod Trehörna 1:1, Stampen Trehörna 1:1, Skogäng Trehörna 1:1, Boviken Trehörna 1:1, Sköttorp Trehörna 1:1, ñlggölen Trehörna 1:1, Svartarp Trehörna 1:1, Nyhagen Trehörna 1:1, Svartgölen Trehörna 1:1, Klockefällan Trehörna 1:1, Hakanstorp Trehörna 1:1 (V om Lövenhult) Trehörna 1:28 (ev 1:21), Solgården Trehörna 1:47, Alabäcken Trehörna 1:55 Tullporten 1:1 Vättersborg 1:2, Vättersborg nlbäcken 2:1, Rosenlund stuga stuga ladugård ödebjörnarp 1:2, Skogäng Ödebjörnarp 1:8, Björneberg ödemark 1:1, ödemark ödemark 1:2. önnarp 13, M 1B IB IB 1A 15 13 1B 1B lB 1B, M 15, M IB lB 1B, M ÖSTERGÖTLANDSLÄNSMUSEUM JSBLE/BE SYNPUNKTER Ph BYGGNADSVLRD För att de i bevaringsomradena redovisade byggnaderna inte skall förlora sina yttre kvaliteter bör inte enbart ombyggnad utan också det löpande underhållet genomföras så att byggnadernas utseende inte förvanskas. Vid underhållet bör byggnadens karakteristiska delar i exteriören vårdas med bibehållande av material, utförande, form och profiler. Kulör och färgtyp bör väljas med hänsyn till lokaltradition. funktion och ålder. Vissa förändringar mäste givetvis tillåtas, men till och ombyggnader bör genomföras varsamt och underordnas helheten. Vid nybyggnad bör en anpassning ske till den befintliga angränsande bebyggel sen som avses bevaras. Det gäller volym, färg och material samt lokaltradition. Vi är medvetna om svårigheterna att med gällande byggnadslag* stiftning i detalj reglera bevaring och upprustning av kultur historiskt värdefull bebyggelse. Miljöbevaringsarbetet bör där för i stor utsträckning vara inriktat på information från bygg nadsnämnden till allmänheten.