FAMILJESTRUKTUR OCH FLYTTNINGSMÖNSTER I TREHÖRNA SOCKEN

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Universitetet i Linköping Samhäiisvetenskapiiga institutionen Historia 2, VT 1992 FAMILJESTRUKTUR OCH FLYTTNINGSMÖNSTER I TREHÖRNA SOCKEN UNDER ANDRA DELEN AV 1800TALET Av Karin Engberg Handiedare: Kaiie Bäck 1. INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 1.1. Syfte och frågestä11ningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 1.2. Käiior och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2 1.5. Tidigare undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3 1.4. Presentation av Trehörna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7 2. FAMILJESTRUKTUREN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 9 2.1. Förä1drar som de1ade husha11 med de Vigda paren . . . . . .. 9 2.2. Situationen för övriga förä1drar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10 2.5. Fami1JeCykein . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 2.4. Socia1a ski11nader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 16 5. RÖRLIGHETEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 3.1. F1yttninosintensiteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 3.2. Sambandet me11an socia1 ti11hörighet och f1yttnings intensitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 5.5. Tidpunkt och tidsinterva11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 5.4. F1yttnin9arnas Täned och må1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 21 3.5. Fiyttninearnas orsaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 4 AVSLUTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 26 Ka11 och 1itteraturförteckning ............t . . . . . . . . . . . . . .. 28 1. INLEDNING Det är många fier pensionärer som bor hemma hos sina barn än som bor på någon vårdinstitution. Två tredjedeiar av aiia pensionärer bor inom 15 kilometers avstånd tiil något av sina barn. Av kvinnor i 4554 års åider har en tredjedei dagiig kontakt med sina mödrar. Bara 20 % träffar sin mor mindre än en gång i månaden. Det här är resuitat från en undersökning som pubiicerades 1982.* Ungefär 90 år tidigare inträffade föidande händeise: "En tröskeman i Vaiiby på 1890ta1et hade ed satt sina föräidrar i Stiby, dit det var fem kiiometer, på två år. När han gick för att håisa på dem hade de honom ovetande fiyttat tiii ö.Nöbbe1öv."2 Många har den Uppfattningen att famiidesammanhåiiningen var mycket bättre förr. men var det verkiigen så? 1.1. SYFTE OCH FRÄGESTÄLLNINGAR Nu och då möter man påståendet "det var bättre förr". Det kan gaiia många områden men kanske främst ämnet åidringsvård och famiidesammanhåiining. Jag har därför veiat undersöka dessa förhåiianden närmare. Undersökningens huvudsyfte är att studera hur ofta det förekom att man bodde fiera generationer tiiisam mans. Mitt andra syfte är att undersöka hur vanIigt det var att man fiyttade. Jag har vait att undersöka dessa förhåiianden i Trehörna socken under andra häiften av 1800ta1et. i Gaunt, 1985, 3.275276. 7 Hanssen, 1976, 3.53. Mina frågestä11ningar när det gä11er famiiJesammanhä11ningen är fö1Jande: Hur vaniigt var det att vuxna barn och deras föräidrar bodde ti11sammans? Om de inte gJorde det. hur iångt ifrån varandra bodde de? Fanns det några socia1a skillnader? Mina frågestä11ningar angáende rör1igheten är: Hur van1igt var det att människor flyttade? Viika fiyttade? När f1yttade de? Hur iängt fiyttade de och vart? Varför fiyttade de? 1.2. KÄLLOR OCH METOD I min undersökning har Jag använt mig av husförhörsiängder. fiyttnings1ängder, vigsei och födeiseböcker. Jag har utgått från dem som gifte sig i Trehörna socken är 1857 och som i samband med giftermáiet bosatte sig där. Jag har sedan föth dessa par fram ti11 1895, undantaget de som emigrerade. Dessutom har Jag 1etat reda på föräidrarna tiil dessa par och föth dem ti11 deras död. Det var 16 par som sammanvigdes år 1857 och av dessa var det 12 par som bosatte sig i Trehörna. Det är a11tsá dessa 12 par och deras 48 föräldrar som undersökningen handiar om. Vissa svårigheter har Uppstatt i sökandet efter förä1drarna. En av männen har Jag inte kunnat finna i födeiseboken och därför vet Jag inget om hans förä1drar. Luckor i fiyttnings1ängder har gJort det omöJiigt att föiJa föräidrarna ti11 en av de andra männen. Jag har försökt föiJa dessa både män bakåt för att på så sätt få tag på föräIdrarna men även detta har missiyckets. I Ma1exanders socken har kyrkböckerna från 186190 brunnit UPP varför ännu ett föräidrapar "försvunnit". Nu tror Jag inte att detta påverkar resu1tatet a11tför mycket. Två av förä1draparen har Jag namn och födeisedeta på och kan därför i a11a fai] se om de bodde nära 2 sina barn e11er inte. Ett annat probiem gäiier bedömningen av den sociaia tiiihörighe ten. En person kunde t.ex. vara både torpare och smed men prästen skrev ofta bara det ena. Därför kan det finnas hantverkare i t.ex. grUPpen torpare och vice versa. I Trehörna har prästerna dessutom inte skiidt meiian backstugusittare och inhyses, där den förre hade eget hushäii medan den senare deiade hushaiiet med den han var inhyst hos. Under den period Jag har undersökt gär båda dessa grUPper under beteckningen inhyses. För att kunna avsöra viika föräidrar som deiade hushaii med något av sina barn har Jag gjort den bedömningen att om föräidrarnas namn star Upptagna på samma sida i husförhörsiängden i direkt ansiutning tiii den yngre famiiden, så deiade de hushäii med denna. Den sociala röriigheten bereder ytteriigare ett probiem för ingrUpperingen i sociaia katergorier. Här har Jag gjort så att Jag räknat hur manga ar en person t.ex står som torpare och hur många är han var brukare. Den Sysseisättning som dominerade får då bestämma kategoritiii hörigheten. På grund av det begränsade underiaget för undersökningen finns risk för missvisande resultat. Framtida forskning av andra får utvisa om se varit fallet. 1.5. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR David Gaunt. historiker vid Umeå universitet, kom 1985 ut med boken "Famiideiiv i Norden". I den behandiar han b1.a. hushäiis strukturen i Norden. Gaunt skiiâer på tre typer av famiider: kärnfamiid, stamfamiij och storfamiid. Kärnfamiiden består av ett föräidrapar med deras barn. När kärnfamiiden utökats med någon mor e11er farföräider, kaiiar han den för stamfamiiâ. I stor famiiden, siutiigen, finns dessutom vuxna Syskon. Det var säiian som en famiid hade samma sammansättning under heia 1ivet, säger Gaunt. Den ändrade sig heia tiden. När barnen var små hade man 3 kanske en dräng e11er piga, men när barnen biivit stora noe att hJäipa tiii behövdes inte iängre nagot tdänstefo1k. De gamia föräidrarna f1yttade tiil en undantagsstUQa när de unga tog över, men bodde de sista åren hos barnen. Gaunt har funnit att det inte har varit vaniigt med regeirätta storfamiider i Norden. Åtmin stone inte under den period vi har kyrkobokföring och skatteiis tor, d.v.s. frän iBOOtaiet och framåt. Det är främst i norra och östra Finiand som de förekommit. Ekonomin påverkade i hög grad hushäiiens sammansättning. En undersökning av nägra socknar i Västmaniand under 1700ta1et visar tydiiga skiiinder meiian bygder där man hade hög Syssei sättning året om (Bergsiagen och siättbygden med forbönderf) och socknar med en mycket oJämn arbetsrytm (där siott och herrgårdar dominerade). Bönderna i de senare socknarna hade en kort period av hektiskt arbete då de skuiie hinna med både arbetet på herrgården samtidigt som deras egen Jord krävde sitt. Resten av året var de undersysseisatta. Denna ojämnhet påverkade behovet av tdänstefoik och möjiigheterha att iäta barnen stanna hemma eiier att ta hand om äidriga föräldrar. Bara en av fem hade någon nära siäkting boende hos sig. Biand forbönderna och bergsmännen hade två av fem reSpektive en av tre, föräidrar, vuxna barn med famiider elier någon annan nära siäkting boende hos sig. Gaunt har dessutom undersökt aiia personer som dog vid 60 års åider eiier däröver, under 1600 och 1700ta1et i de aktueiia socknarna för att se hur manga av dessa som bodde hos sina vuxna barn vid dödstiiifäiiet. Här kommer en heit annan biid fram. Meiian 6575 % bodde med sina barn. En socken skiider sig dock från de övriga. I den socknen bodde bara omkring 40 % med barnen.4 3 Forbönderna tranSporterade Spannmäi och andra iivsmedei Upp tiil Bergsiagen och toa ner Järn tiii hamnarna. Det här skedde under vinterhaiväret och på så sätt fick de en Jämn arbetsrytm under heia året. 4 Gaunt, 1985, S.87*98. Gaunts siutsats är att vi idag har mer kontakt med våra siäk tingar och att vi har fier siäktingar i 1ivet än människor haft tidigare. ökad livsiäng och minskad Spädbarnsdödiighet sku11e vara de fämsta orsakerna tiii att vi har manga siäktingar idag. De moderna kommunikationerna gör att vi har heit andra mödiighe tar att häiia regeibunden kontakt med våra föräidrar, barn och andra siäktingar.= År 1967 pubiiserades en undersökning om befoikningsröriigheten i Sverige under 1860taiet. Undersökningen är gjord av Sture Martinius. Han har undersökt omsättningen av arbetskraften pä nägra storgods i Syd och Meiiansverige och fiyttningsintensitev ten i de socknar, där dessa storgods var beiägna.é Storgodsens omsättning av arbetskraft visar nägra k1ara skiiina der. Störst röriighet fanns biand de hushäiisaviönade och den 1ösa arbetskraften. Lägst var röriigheten biand torparna och den kvalificerade arbetskraften. Martinius förkiarar skiiinaderna med att de hushäiisaviönade hade en kiart iägre medeiäider än de övriga samt att de som regei var Ogifta. Den okvaiificerade arbetskraftens höga röriighet. menar han. iigger i denna kate goris karaktär. Torparnas läge röriighet i Jämföreise med den övriga okvaiificerade arbetskraften kan förkiaras med att de hade en högre sociai stä11ning och att de deivis var egna företagare samt hade vissa möjligheter att förbättra sin ekonomiska stäii ning. Den kvaiificerade arbetskraften hade högre sociai stäiining än de övriga och hade dessutom högre 1ön. Detta sku11e eniigt Martinius vara orsaken tili deras iäga röriighet. Staternas höga medeiäider och att de oftast var gifta skuiie vara förkiaringen tiii att de inte fiyttade lika ofta som de hushäiisaviönade. Martinius menar att fiyttningarna var friviiiiga och stödjer sig 5 Ibid. 3.267. 275276. * Martinius. 1967, 8.1515. 56. på att 1agstiftninsen försökte dämpa f'lyttninearna.7 F1yttningsintensiteten hos o1ika grurper i socknarna visar också på k1ara ski11nader. Martinius de1ar UPP befo1knineen i tre orurper: ständsrersoner och kvaIificerad arbetskraft, bönder samt okva1ificerad arbetskraft. Den okva1ificerade arbetskraften hade den k1art högsta f1yttningsintensiteten. Den 1ägsta fanns b1and bönderna. Ski11naden meTTan bönderna och ständsrersoner och den kva11ficerade erbetskaraften berodde pä att bönderna var mera bundna t111 sin arbet3p1ats än som var fa11et med den senare grurpen. Vid beräkning av den tota1a f1yttninesintensiteten, varierar resu1taten beroende på om de inomsocknes fiyttninearna tas med e11er inte. I en av de försam1fngar, som Martinius undersökt. b1ev anta1 f1yttningar tre gånger så många, när de inomsocknes f1yttningarna medräknades mot när de inte gjorde det. AndeTen f1yttningar inom socknen påverkades av tvä faktorer, näm1igen socknens stor1ek och befo1kningstätheten. En ti11 ytan stor socken hade f1er inomsocknes flyttningar än en Titen socken. En tätbefo1kad socken hade f1er utomsocknes f1yttningar än en 91est befo1kad socken.B F1yttnfng ti1I och från städer var störst i de socknar som omedeTbart gränsade ti11 en mede1stor stad men det mesta f1ytt ningsutbytet skedde med andra dordbruksförsam1insar.” Jag kommer att Jämföra resu1taten frän Trehörna med två av socknerna 1 Martinius' undersökning. Jag har va1t VisnumsKi] och Lunds landsförsam1ing. VisnumsKi] 1igger i Värm1and och var, 1iksom Trehörna, en skoosbygd. Vi11koren för människorna där torde därför ha Tiknat Trehörnabornas. Lunds 1andsförsam1ing som dominerades av bördiga åkrar har Jag tagit med som en kontrast. 7 Ibid. 8.2124, 5435. 9 Ibid. 8.5841. 9 Ibid. 5.4158. Jag har veTat Jämföra med en socken vars människor Tevde under heit andra förhåTTanden än man gjorde i Trehörna. 1.4. PRESENTATION AV TREHÖRNA Trehörna Tigger i Sydvästra deTen av östergötTand. Det är en skoosbygd som mer Tiknar småTändska högiandet än östgötasiätten. Dess Jord består av sandmyTTa, ördord med kTappsten och Tite svartmyiia. År 1855 beskriver Wiiheim Tham Trehörna så här: "Akern är i aTTmänhet ringa, ängen vidstäckt men stenbunden och mager, betet temTigen godt, skoeen tiTTräckTig.". 1° Socknen biidades på 1640taiet. Initiativtagare var dåvarande ägare av Trehörna säteri Kristoffer Ribbing, Tandshövding i Kronobergs Tän. Det var dock hans son Arvid som i fortsättningen kom att agera vid sockenbiidningen.11 Socknen sattes samman av 7 1/8 mantaT från St.Aby, i 1/4 mantaT från Säby och 4 3/8 mantai från Linderås (de båda sistnämda tiTThörde Jönköpings Tän). På 1860ta1et utökades socknen med några hemman från St.Aby och Säby. Ytterligare ett område Tades tiTT 1905.12 Kyrkan byggdes på säteriets mark och invigdes år 1850. Säteriet fick patronatsrätt, d.v.s. hade rätt att tiTTsätta präst. Marknad höTTs vid kyrkan av borgerskapet i Vadstena och Skänninge. Den fiyttades dock tiTT Ödeshög 1758.13 Fram tiTT 1759 fanns det bara en ridväg genom Trehörna. Det var 1 1/2 miT tiTT närmaste väg och aTTa transporter måste ske på hästryggen. Arbetet med att iordningstäiia en bredare väg påbörjades och 1763 b1ev den 1° Tham, 185455, $.6&0. 1* Edström, 1972, 8.145144. *2 Ridderstad. 1918. 8.728. *3 Tham. 185455, 5.640641. k1aP.1“ Det var bristen på vagnsväg som gjorde att Vadstena och Skänningeborgarna tappade intresset för hande1 med Trehörna. F01kmängden var är 1750 ca 460. 1850 hade den nästan fördubb1ats ti11 805 stycken och 1870 bodde 1027 personer i socknen.*= Den stora emigrationsvagen pa 1800ta1et berörde även Trehörna. Under åren 186594 emigrerade 315 personer. De största tepparna kom 186569 och 188084 då 64 reSpektive 96 personer reste ti11 Amerika.** En undersökning av den socia1a strukturen i Trehörna fram ti11 1850 visar på en de1 stora förändringar. Den största förändringen skedde b1and tdänstefo1k och arbetare. Ar 1800 var de cirka 50 stycken. Ar 1850 hade de ökat ti11 omkring 500. Anta] torpare/so1dater och bönder/hantverkare minskade något och 1850 1åg de båda grUpperna på drygt 200 personer vardera. StandSperso nerna var få men även de minskade från ca 20 st ti11 mindre än 10 me11an 18001850. Backstueusittarna, de gam1a och de fattiga varierade i anta1 från år ti11 är men 1850 var de ca 110120. Motsvarande siffra år 1800 var drygt 150.*7 *4 Edstöm, 1972, 3.151. *5 Ridderstad, 1918, 3.750, Edström, 1972, 3.145. Uppgifterna om foikmängden har varierat i o1ika böcker. Det beror antag1igen på att en de1 inte räknat med de områden som kom ti11 under andra hä1ften av 1800ta1et. ökningen me11an 1850 och 1870 beror ti11 stor de1 på ett sådant ti11skott. 1* Johansson, 1991, 3.8. *7 Svanberg, 1991, 8.15, 1819. 2.EAM1LJESIBUKIUBEN Ar 1857 förråttades 16 vigsiar i Trehörna socken. Av dessa par bosatte sig 12 i Trehörna. Jag ska i återstoden av min Uppsats redovisa vad som skett ifråga om fami1deförhå11anden och fiytt ningsmönster hos dessa to1v par. 2.1. FÖRÄLDRAR SOM DELADE HUSHÅLL MED DE VIGDA PAREN Att någon bodde tii1sammans med föräidrarna betyder att de bodde på samma gård, torp e11er backstu9a. I husförhörsboken hade varje gård e11er torp en egen sida (undantaget små stä11en som fick deia sida). A11a som bodde där finns Upptaena under bostadens namn. Det här betyder nödvändigtvis inte att aiia bodde i samma hus. Föräidrarna kunde bo i en separat stusa. Husförhörsiängden ger tyvärr inga sådana Uppiysningar. Det är he11er inte möjiigt att veta hur de deiade upp hushå11sarbetet; om de åt a11a må1tider tiiisammans e11er om de gjorde det bara ibiand. Vi får nöja oss med att konstatera att de bodde på samma stä11e och anse att de då också de1ade hushå11. En genomgång av de 12 parens föräidrar visar att 17 stycken hade dött före 1857. Eftersom undersökningen hand1ar om de visda parens förhåilande ti11 sina föräidrar så faiier dessa 17 föräidrar utanför undersökningen. Av de återstående 51 var det 7 stycken som någon period deiade hushåii med de undersökta paren. Två av dem var Gustaf 01ofsson och hans hustru Maja Cari Pers dotter. De bodde på Ni1storp, Tu11portens ägor, ti11sammans med sin son Raei och sonhustrun Johanna, som tiiihör mina undersök ninQSpar. År 1866 fiyttade Gustaf och Maja Cari ti11 en annan stusa på samma ägor, cirka 200 meter från Niistorp. De hade då fortfarnade fiera barn som bodde hemma. Gustaf dos 1887 och 1870 1ämnade de sista barnen hemmet. Maja Cari behövde dock inte bo ensam mer än ett år. Dottern Aueusta med famiid f1yttade dit 1871 och bodde där ti11 1878. Maja Cari biev åter ensam, men 1881 reste hon ti11sammens med Aagusta och hennes famiid ti11 Amerika. 9 Maja Cari var de 72 är gamma1. Ett annat förä1drapar bodde några är med sin son och hans fami1J. Sonen med fami1J f1yttade ti11 en annan socken. De bodde sedan ensamma ti11 sin död trots att sonen och hans fami1J äter bodde i Trehörna. Ytter1igare ett par bodde med sonen och hans fami1d de första åren efter sonens 9iftermä1. De f1yttade sedan ti11 en backstuea ett par hundra meter bort. Mannen dag 1868 och änkan bodde ensam kvar i stugan ti11 sin död åtta år senare. Hon var då 90 är och hade varit sduk en tid. S1ut1ieen var det en änka som under ett par års tid bodde ti11sammans med dottern och hennes fami1d. De f1yttade ti11 en angränsande socken. Modern bodde sedan ensam ti11 sin död trots att dottern med fami1J f1yttat ti11baka ti11 Trehörna. Vi kan a11tsä konstatera att det inte förekom någon gång, att en förä1der dos boende hos någon av mina undersökninQSDar. 2.2. SITUATIONEN FÖR ÖVRIGA FÖRÄLDRAR Som jag nämnt tidigare så är det tre av förä1draparen som dag inte vet mycket om.19 Men eftersom Jag har uppgifter om namn och föde1sedatum på två av dem så har Jag kunnat konstatera att de inte bodde i närheten av sina barn i Trehörna. Samman1a9t bodde 17 av förä1drarna i Trehörna. Hur var de situationen för dem som inte bodde med något av de undersökta paren? Johannes Månsson och Anna Stina Andersdotter var två av dem. De bodde i Sägstuean pä Saneeryds ägor. De var utfattiga och Anna Stina var krymp1ing. Ar 1865 f1yttade sista barnet hemifrån. Aret därpå f1yttade de ti11 Kvarn som också hörde ti11 S1an9eryd. Samtidigt f1yttade sonen Gustaf hem igen. När han b1ev arbets1ös 1889 var Johannes och Anna Stina tvungna att f1ytta ti11 fattig huset. Kort tid därefter doe Anna Stina. Johannes doo 1877, 78 är 9amma1 och b1ind sedan flera år. En änkeman Gifte om sig 1859 och bodde ti11sammans med nya hustrun ti11 1868 då han dog. De hade a1dri9 något av sina barn boende hos sig. En annan änkeman som också var omgift bodde inte he11er ti11sammans med något sina barn. Ar 1871 f1yttade han och hustrun ti11 fattighuset och 15 är *9 Se Kä11or och metod 5.2. 10 senare doo mannen. Modern ti11 en av de Vigda männen, var änka, Gifte om sig 1859, b1ev äter änka 1888 och f1yttade ti11 fattig huset 1880. Tre år senare doo hon. Inte he1ier hon bodde med något av sina barn under de är som undersökningen omfattar. En annan av mödrarna som också var änka död 1885 utan något barn hemma. Hon bodde dock bara ungefär 500 meter från sonen och hans fami1J. Några som under en 1áng fö1dd av är bodde ti11sammans med en dotter var Sven Andersson och hans hustru Anna Maja Johansdot ter. De bodde i Tu11porten och ägde en gård pa 1/18 manta1. Svärsonen stod som brukare av gården från 1885. Han dos 1875 men ett år senare gifte dottern om sig och fortsatte driften av gården. Anna Maja död 1884, 80 år oamma1. Sven doo 1888. Han var då 89 år och stod fortfarande som ägare av gården. De två återstående förä1drarna som bodde i Trehörna var arrendatorer på 01storp. År 1888 too en son över arrendet. Hustrun hade dött två är tidigare. men mannen fortsatte att bo ti11sammans med sonen ti11 sin död 1875. Vi ser a11tsá att förha11adena varierade stort för förä1drarna i Trehörna. Även de förä1drar som bodde i andra socknar 1evde under skiftande omständigheter. Vi börjar med Eric Larsson och hans hustru Maja Greta Car1sdotter. De bodde i Väderstad som 1i99er ett par mi1 norr om Trehörna. De var fattiga och Maja Greta var sduk1io. Ynosta dottern bodde hemma ti11 1888 då hon f1yttade ti11 Mdö1by. Eric dos 1870 och Maja Greta 1evde ensam ti11 1875 då en annan av döttrarna f1yttade hem. När Maja Greta dog två år senare bodde dottern fortfarande där. En 1iknade situation hade ett annat förä1drapar. De var utfattiga och bodde i en backstusa. Modern doo 1888. Fyra år senare f1yttade en dotter hem ti11 fadern och bodde där ti11 hans död 1872. Ännu en ti11bringade sina sista är hos en dotter. Han var änkeman och f1yttade ti11 dottern och hennes fami1d 1858 och bodde där ti11 1884. En änka som var omoift hade en son med fami1d boende hos sig ti11 1881. Därefter bodde hon ensam med sin man ti11 1889 då hon dos. En änkeman dos 1885 på fattiohuset i Nässjö efter att ha bott där i 4 år. En annan änkeman bodde med en dotter och hennes fami1d ti11 1888 då de emigrerade. Fadern 1evde ti11 1888. Han var fattig och nästan b1ind. 11 Om vi sammanfattar vad vi hittiiis sett om de Vigda parens föräidrar kan vi konstatera att: 17 stycken dog före 1857. 17 stycken bodde inte tiiisammans med något av sina barn när de dög, men fiera däremot kortare perioder dessförinnan. 7 stycken bodde med något barn när de dög, dock ingen hos mina vigda par. 1 kvinna emigrerade tiiisammans med en dotter. 6 stycken saknas det uppgifter på. men de bodde i varje faii inte hos någon av mina undersökta par. Gaunt hade undersökt hur många av de som dög vid 60 års åider eiier däröver, bodde hos något av sina barn. För några av socknarna iåg andeien på meiian 6575 % och för en socken på 40 %1°. Vad avser min undersökning biir andeien bara 29 %. Då har Jag bara räknat på de 24 föräidrar som doa efter 1857. Det var aiitså många fier som bodde ensamma vid sin död än i någon av de andra socknarna. Nu kan man tänka sig att de kunde ha hjäip och stöd av varandra. även om de inte bodde på samma gård. Vi vet att några bodde mycket när varandra. Vid en beräkning av det ungefär iiga avståndet meiian föräidrar och barn har Jag kommit fram tiii att 7 föräidrar hade mindre än 500 meter tiil något av barnen biand de Vigda paren. Ytteriigare 13 hade mindre än 17 kiiometer. 4 stycken hade meiian 1854 kiiometer och en mer än 7 mii. Fyra av de undersökta famiiJerna emigrerade. Frågan är om föräidrarnas situation påverkade deras besiut. Var föräidrarnas åiderdom tryggad? En genomgång av situationen för dessa föräidrar visar att fyra stycken eJ bodde med något av sina barn. Fyra bodde tiiisammans med något av sina övriga barn. Två föräidrar hör tiii dem vi saknar Uppgifter om och sex var döda vid tiden för emigrationen. Det här innebär att åtminstone en av famiiderna kunde åka utan dåiigt samvete med tanke på föräidrarna. Två 1” Gaunt, 1983, 5.98. 12 famiiáer lämnade ensamma föräldrar hemma i Sverige. Hos den fjärde famiiJen var hustruns bada föräidrar döda medan mannens föräidrar hör tii] de "saknade". 2.5. FAMILJECYKELN Jag har inte bara studerat hur man too hand om sina gamia utan även undersökt hushäiisstrukturen över huvud taget. David Gaunt taiar om en famiiJeCykei där husháiiets sammansättning ändras aiit efter behov och förutsättningar. Det unga paret som överta git garden måste ha tdänstefoik medan barnen var små. När barnen bTev stora nos att hJäTpa ti11 behövdes inte tjänstefoiket 1ängre. Föräidrarna som hittiiis bott i en undantagsstuea fiyttade kanske in. När barnen biev vuxna gifte de sig och fiyttade, men ett par stannade och övertos garden. Vid den här tidpunkten hade de gamia föräidrarna dött. En tregenerationers famiij biidades med paret, deras vuxna barn och barnbarn. Så småningom fiyttade de äidre tii] ett undantag. När maken eiier makan dött fiyttade den andre tiiibaka igen. På detta vis ändrades sammansättningen heia tiden.:20 Jag har undersökt hur detta stämmer överens med familjerna i Trehörna. Ingen av de undersökta famiiderna stämmer heit överens med Gaunts modeii. Det var få som hade tJänstefoik. Jag har bara kunnat finna detta hos tva famiider. En familj hade fiera drängar och pigor under några är i bördan av äktenskapet. De fick också fiera barn under dessa är. Men Jag kan inte tro att dessa barn var tiiiräckiigt stora för att hdäipa ti11 när tdänstefoiket avskedades. Barnen var nämiigen bara 7,6,4 och 3 är gamia. Det ser snarare ut som om det var ekonomiska probiem som gjorde att de inte iängre kunde ha aviönad arbetskraft. Det andra paret som också hade tdänstefoik var Peter Persson och Hedda Sofia Danieis dotter. De bodde på torpet Löverhuit som hörde ti11 Trehörna säteri. De hade två pigor under de första åren av äktenskapet. De fick under den här perioden en dotter. men hon var bara 2 är när “D Ibid. 8.91. 15 den ena pigan f1yttade och 4 är när den andra doe. Fami1áen fick sammaniagt 5 barn, men den hade aidrig nagra f1er anstäiida. En tredje famiiJ utgör ett gränsfai1. Mannens dotter från ett tidigare äktenskap bodde några är hos dem och i husförhörsiängden står hon som piga. Det är dock tveksamt om hon ska betraktas som tdänstefoik. Det är kanske mer riktigt att se den här famiiden som en utökad famiid. Tre av de vigda paren hade barn från tidigare äktenskap. Hos två av dem var barnen vuxna och hade fiyttat hemifrån. Hos det tredje var barnen ti11räck1igt stora för att hjäipa ti11 hemma. Dessa tre par hade a11tsa redan passerat det stadium när behovet av tjänstef01k var som störst. Om vi går vidare och studerar hur många av famiiderna som någon gång biidade stamfamiij eiier storfamiid, finner vi detta hos tre av dem. Vi kan börda med Peter och Hedda som Jag berättat om tidigare. En av deras pigor var Peters Syster Stina Greta. Även Peters föräidrar bodde tiilsammans med dem de fyra första åren efter giftermaiet. Dessutom fanns där en podke som gick under beteckningen "gossen". Han var 12 är när han kom dit och antagii gen var han siäkt med familjen. Här ser vi a11tsa ett exempei på det Gaunt kaiiar storfamiij. År 1885 biidades äter en storfamiij på gården. En av sönerna, Frans Otto, hade gift sig och bodde tiiisammans med Peter och Hedda samt en vuxen broder. I den andra familjen, som ievde i storfamilá. hade både mannen och hustrun barn från tidigare äktenskap. När deras barn biivit vuxna biidade de båda stamfamiid och storfamiIJ under ett anta] år. En av mannens söner gifte sig med en dotter ti11 hustrun. De övertog driften av gården samtidigt som två vuxna syskon bodde kvar. Efter några år gifte sig ytteriigare en son. Under några är bodde tva vuxna söner med famiider, en vuxen dotter samt änkan (mannen hade dött några är tidigare) tiiisammans. Bada sönerna fiyttade så småningom. Änkan och den ooifta dottern flyttade efter något är tiii en av sönerna. En storfamiiJ var åter biidad. Dottern f1yttade efter ett par år, men änkan stannade kvar hos sonen tiii sin död. Det tredJe paret hade också barn från tidigare akten* skap. De bodde ensamma bara några år. Från 1862 bodde någon av kvinnans två söner med famiid hos dem. När den förste sonen fiyttade kom den andre dit och när han sedan fiyttade kom den 14 förste tiiibaka. Tre av famiiderna hade aidrig varken tdänstefo1k. nagra oamia föräidrar e11er vuxna barn boende hos sig. Tva famiiJer hade föräidrar hos sig några år men aidrig nagra vuxna barn eiier anstäiida. Fyra famiiJer emigrerade och därför vet dag inte om de bodde med sina barn på Gamia dar. I sin undersökning av socknarna i Västmaniand har Gaunt tittat på hur många av kärnfamiijerna som komietterats av nära siäktinear. Han kom fram tiii att för bergsiaesbönderna var det 52 %, för forbönderna pá siätten 41 % och för herrgårdsbönderna var det meiian 19w28 %. För Trehörnas dei biir siffran 50 %. Gaunt har även räknat ut hur många som hade tdänstefoik. Även här har forbönderna den högsta siffran. 55 %, föidd av bergsmännen 45 % och de övriga meiian 2940 %21. I Trehörna hade bara cirka 17 % tdänstefoik. Viiikoren för människorna i Trehörna iiknade eeentiigen inte viiikoren för någon av Gaunts grupper. I Trehörna hade man en Jämn Sysseisättnine b1.a. tack vare tdärbrännino och koining som utfördes under vinterhaiváret. Siffrorna är ändå anmärkningsvärda. Var det så att de hade siäktingar boende hos sig istäiiet för att anstäiia tdänstefoik? Det stämmer dock inte om vi ska håiia fast vid Gaunts tes om att det största behovet av tdänstefoik fanns innan de egna barnen var stora noe att hdäipa tiii. Vi har du redan konstaterat att bara tre av famiijerna hade några släktingar boende hos sig de första åren. En annan förkla ring tiiT skiiinaderna kan vara att undersökningarna inte är gjorda på samma sätt. Gaunt har under ett bestämt år tittat hur hushaiien var sammansatta. Jag, däremot, har du föidt ett anta] famiider under en iang föin av år. På så sätt har även de famiider som bodde med sina vuxna barn kommit med i statistiken. Och här är det möáiigt att dessa unga famiider skuiie ha varit tvungna att ha tdänstefoik om inte deras föräidrar eiier Syskon funnits där. 3* Ibid. 8.96. 15 För att få en mer fuTTständig bde har Jag undersökt hur Tang period famiTJerne i Trehörna bodde med sina föräTdrar, vuxna barn eTTer hade tdänstefoTk. Man ser då att det i de fTesta faTT inte rör sig om SpecieTTt manga är. Tab. 1. HushåTTssammansättningen hos undersökta famiTJer i Trehörna 18571895. AnteT famdeer. Tjänstefoik FöräTdrar Vuxna barn 1»5 är 2 2 1 610 1 1 1115 1620 2 Kä110r: HusförhörsTängder, se KäTT och Titteraturförteckningen, otryckta käiior 8.28. 2.&. SOCIALA SKILLNADER Av de 12 famiTJerna var 5 torpare, 5 inhyses, 1 f.d. handTare och 1 förpantningsägare (närmast áämstäTTd med siäTväsande bonde). EnTigt den gängse indeTningen skuTTe 10 av famdeerna tiTThöra droppen obesuttna. En undersökning om sociaTa skiTTnader skuTTe därför inte vara mödTig. Jag tycker ändå att Jag märkt vissa skiTTnader som kan förkTaras med skiTTnader i ekonomi. och Jag ska försöka redooöra för dem här. Tre famiTJer hade aidrig vare sig vuxna barn. gamTa föräTdrar eTTer tdänstefoTk boende hos sig. Av dessa var två mycket fattiga. eTTer utfattiga för att använda prästens ord. En famiTá hade me11an tre och sex drängar och pigor anstäTTda under 5 är. Under den här perioden var de arrendatorer. Sedan när de var inhyses eTTer torpare hade de inga anstäTTda. En annan famiTj hade säväT pigor som mannens föräTdrar boende hos sig några är och senare bodde de med sina vuxna barn. De bodde på ett större torp som de tagit över efter föräTdrarna och som en son sedan tog 16 över driften pa. Ytteriigare en annan famiid som bodde med sina vuxna barn var under den perioden brukare från att tidigare ha varit torpare. En av sönerna toe över gården när mannen doe. Det står rätt klart att de ekonomiska förutsättningarna hade stor betydelse när det gäiier hushaiisstrukturen. De som nätt och Jämt kunde kiara sin egen famiij hade naturiiotvis inga möáiigheter att ta sig en andra. 17 3. BDBLIGHEIEN 3.1. FLYTTNINGSINTENSITETEN Det var 12 par som gifte sig 1857 och som bosatte sig i Trehörna. Under åren från 1857 tiii 1895 fiyttade dessa famiider 52 gånger. Då har Jag inte räknat med de fiyttningar som gjordes i samband med giftermaiet. I begreppet famiij ingår även änkor och änkiing ar. Barnens fiyttningar hemifran är däremot inte medräknade. I medeitai biir resuitatet 2,6 fiyttningar per famiiá. Det fanns dock stora variationer. Två famiider fiyttade inte någon sans aiis medan en annan famiij fiyttade totait 9 gånger. 5.2 SAMBANDET MELLAN SOCIAL TILLHÖRIGHET OCH FLYTTNINGSINTENSITET De fem torparfamiiderna företoe 15 fiyttningar totait och de fem inhyses famiiderna fiyttade också 15 gånger. De två återstande famiiderna fiyttade 1 gang vardera. Den höga siffran för torparna beror tiii stor dei på att två av änkorna fiyttade 5 gånger vardera. Dessutom akte en av männen tiii Amerika och var där i 2 år medan famiijen var kvar i Trehörna. Räknar man bort dessa fiyttningar biir fiyttningarna för torparna bara 7, viiket gör 1,4 per torpare. Gör man samma sak med QrUPpen inhyses, d.v.s. bara räknar de fiyttninear som företoes av famiiden eiier paret, biir siffran 14 eiier 2,8 per inhyses. Tab. 2. Fiyttningsintensiteten hos undersökta famiider i Trehörna 18571895. Anta] fiyttningar i medeitai. Totait Endast famiider Torpare 3 1.4 Inhyses 3 2.8 Övriga 1 1 Käiior: Husförhörs1än9der och fiyttningsiänder, se Käii och 1itteraturförteckningen, otryckta kälior 5.28. 18 I Martinius undersökning av socknarna har han de1at in befoik ningen i tre grupper: standSpersoner och kva1ificerad arbets kraft. bönder samt okva1ificerad arbetskraft. Den okva1ificerade arbetskraften stod för merparten av fiyttarna, me11an 8189 %22. Av de 12 fami1der som ingår i min undersökning ti11hör 10 QrUppen 0kva1ificerad arbetskraft. De två övriga ti11hör var sin av de andra grupperna. Även här ser det ut som om den okva1ificerade arbetskraften står för merparten av f1yttningarna. men under1a9et för de två övriga QrUPperna är a11tför magert för att man ska kunna dra några siutsatser. Däremot sku11e kanske en dämföre1se med storjordbruken i Martinius undersökning kunna ge några Jämföre1sepunkter. Han de1ar Upp de anatä11da i fem QrUpper: hushái1sav1önade, statare, torpare, 1ösarbetare och kvaiificerad arbetskraft13. De fem inhysesfami1áerna i min undersökning sku11e då ti11höra gruppen 1ösarbetare. Martinius kom fram ti11 att torparna f1yttade betyd1igt mindre än 1ösarbetarna. Resuitaten från Trehörna visar samma tendens om man bara räknar de fiytt ningar som företoos av he1a fami1jen e11er paret. 3.5. TIDPUNKT OCH TIDSINTERVALL För att se om det finns något mönster i tidpunkten för f1yttnin9 arna har Jag de1at in tiden, från giftermá1et 1857 ti11 år 1895, i tre perioder på 15 år vardera. Anta1et f1yttningar per period b1ir då fö1dande: 185769 15 st. 187082 8 st. 188595 11 st. Det verkar som om de Vigda paren f1yttade mest när de var unga och sedan när de b1ivit gam1a. Men eftersom gifterma1sâ1dern varierade stort för männen me11an 25 och 60 och för kvinnorna 22 Martinius, 1967, 8.38 ?” Ibid. 8.2224. 19 me11an 20 och 52 år är det inte a11s säkert att den s1utsatsen är riktig. Jag har därför tittat på hur gam1a de var varje gång de fiyttade. Fiyttarna förde1ar sig då en1igt fö1dande: Tab. 5. De undersökta fiyttarnas å1der i Trehörna 18571895. Å1der Anta1 f1yttningar 30 10 5140 14 4150 7 5160 14 6170 5 71 2 Kä11or: Se tab. 1. Mönstret är ungefär detsamma. Det sker en k1ar nedgång me11an 40 och 50 år. Uppgången me11an 50 och 60 år kanske kan förkiaras med att de då inte hade några barn hemma men ännu inte var för orkesiösa för att börda på något nytt. Interva11erna me11an varje f1yttning varierade stort. Den fami1á som f1yttade mest (9 gånger) hade två stycken tvåårSperioder när de f1yttade tre gånger. De bodde som 1ängst 12 år på samma stä11e. En annan fami1d bodde meiian 2 och 5 år på varje stä11e (tota1t 4 f1yttningar) under de 12 första åren. Därefter stannade de 14 år på samma stä11e innan de år 1885 emigrerade. De båda änkorna som f1yttade 3 gånger vardera, företag dessa f1yttningar under en period på 5 reSpektive 4 år. Den ena änkan hade dessför innan inte f1yttat en enda gång under sitt 29 år 1ånga äktenskap. Den andra änkan hade f1yttat en gång ti11sammans med fami1den. Ett annat par f1yttade efter att ha bott 55 år på ett stä11e. 20 5.4. FLYTTNINGARNAS LÄNGD OCH MÅL Även om röriigheten var stor så fiyttade man inom ett ganska Titet omrâde. De fiesta fiyttninearna skedde inom en radie på 17 kiTometer. En dämföreise med de två andra socknarna visar både på likheter och skiiinader. Tab. 4. Fiyttningsavstând avseende Trehörna, VisnumS_K11 samt Lunds Tandsförsamiine.m Trehörna Visnums Lunds Kii Tandsför. 17 km 75 % 84 % 79 % 1854 9 % 6 % 10 % 5588 2 % 4 % 89 17 % 8 % 7 % 100 % 100 % 100 % Anta] pers. 84 5548 5228 Käiior: Se tab. 2 samt Martinius, 1967, s. 55. Den stora rörligheten finns även i de båda andra församiinearna inom 17 kiIometer men siffran är något högre än för Trehörna. viiket kan förkiaras av varierande stort underlag. Den mest markenta skiiinaden finns biand de Tengväga fiyttningarna, de över 69 kiiometer. För Trehörnas dei utgör de 17 % av aiia fiyttningar, medan det för de andra två Tieeer på 78 %. Samtiiga iâneväea fiyttningar i Trehörna gäiide emigrationer (och en immigration). Hur stor emigrationen var i de andra två socknarna framgår inte. Vi vet att emigrationeh från Trehörna var mycket stor och detta kan vara förkiarineen tili de höga siffrorna.:5 “4 Trehörna 18571895. De övriga 18611870 88 Se sidan 8. 21 Martinius har också tittat på hur f1yttningsmönstret ser ut om man inte tar med de inomsocknes f1yttningarna. Här har han Jämfört med en undersökning av Asby försam11no som T.Hä9erstrand gjort. Asby ligger i östergöt1and och 1iknar Trehörna i fTera avseenden. Därför är det intressant att även Jämföra med resu1ta ten därifrån. Tab. 5. F1yttninesavstånd avseende utomsocknes flyttningar för Trehörna, VisnumsKi1, Lunds 1andsförsam1in9 samt Asby.zf Trehörna Visnums Lunds Asby K11 1andsför. 17 km 35 % 64 % 76 % 75 % 1834 23 % 14 % 12 % 13 % 3568 ü % 4 % 8 % 69 42 % 18 % 8 % 3 % 100 % 100 % 100 % 100 % Anta1 pers. 26 1470 2802 1316 Kä110r: Se tab. 2 samt Martinius, 1967, 3.52. Här b11r mönstret ett annat och för Trehörnas de] stämmer det inte a11s överens med någon av de andra föream1ingarna. Det står he1t k1art att de inomsocknes f1yttninoarna måste tas med om man ska få en riktig bi1d av rör1ioheten. När man inte tar med rör1igheten inom socknen ser det, för Trehörnas de1, ut som om de 1aneväea f1yttninoarna dominernade och att ski11naderna me11an de o11ka avståndsfä1ten inte var så stora (undantaget 3568 km). Vi vet att de korta f1yttningarna i verk1ioheten utgjorde he1a 73 % av den tota1a f1yttn1n9en. Sk111naderna me11an Asby och Trehörna är anmärkningsvärd. spec1e11t den 1áoa ande1en 1angväga f1ytt ningar i Asby. Det verkar som om emigrationvêgen inte hade 2* Se not 24. 22 drabbat socknen ännu. Den inomsocknes f1yttningens andei av den totaia f1yttningen hängde, en1igt Martinius, samman med st0r1eken pa socknen samt befoikningstätheten. Tab. 6. Fo1ktäthet och inomsocknes röriighet i Trehörna, Visnumsw Kil samt Lunds 1andsförsam1io.27 Befo1knin9 Area1 Hektar per Inomsocknes f1ytt antai hektar individ ning i % av totaifiyttning Trehörna 1027 9070m 8,7 59 % Visn.Ki1 1691 9758 5,8 56 % Lund 1014 1555 1,3 15 % Kä11or: Se tab. 2 samt Martinius, 1967, 3.41. En1i9t Martinius hade en ti11 ytan stor socken f1er inomsocknes fiyttningar än en 1iten socken, och en tätbefoikad socken hade f1er utomsocknes f1yttninoar än en giest befo1kad socken. Detta stämmer vä1 överens med resuitaten frän Trehörna och de Jämför ande socknarna. Trehörna var visserTigen något mindre än Visnums Ki1 men var mycket mer siest befoikad. Vart fiyttde Trehörnaborna? Oräknat emigrationerna, skedde samtiiga f1yttnin9ar ti11 andra Jordbruksförsamiingar. Ingen av famiijerna f1yttade ti11 nagon stad, För Lunds 1andsförsam1in9 utgjorde heia 32 % f1yttningar tii1 och från städer. För VisnumsKi1 var motsvarande siffra endast 6 %. Eniigt Martinius var det avståndet ti11 städerna och st0r1eken pa dessa städer som påverkade f1yttningsutbytet med “7 Se not 24. 29 De här siffrorna gäiier för 1900ta1et. Pä 1870ta1et var socknen något mindre p.e.a. att några gärder kom ti11 senare. 25 städer. Lunds iandsförsamiing gränsade tiii staden Lund som på 1860ta1et hade ca. 8400 invånare. VisnumnsmKii hade me11an 22 och 65 kiiometer ti11 tre städer, viikas befoikning iåg meiian 180026002”. Trehörnaborna hade 4045 kiiometer tii] Gränna, Vadstena och Skänninge. På 1850ta1et hade Gränna en befolkning på cirka 950 personer, Vadstena knappt 2000 och Skänninge ungefär 1250 invånare. Ti11 Linköping som hade drygt 5000 invånare var det ungefär 7 mii.30 Trehörnaborna hade a11tså ganska iångt ti11 någon stad och det var dessutom små städer. Det skuiie kunna vara förkiaringen tiii att ingen fiyttade dit. En annan förklaring kan vara att de famiider som emigrerade skuiie ha fiyttat tii] en stad om inte Amerika funnits som ett aiternativ. Det faktum att inga unga Ogifta personer ingår i min undersökning kan vara ytteriigare en bidragande orsak. Ogifta fiickor kunde t.ex. ta anstälining som piga hos borgarfamiider i städerna. 5.5. FLYTTNINGARNAS ORSAKER I husförhörsiängderna och flyttningsiängderna noterade prästen när en person fiyttade och vart han fiyttade. Däremot skrev prästen inget om orsakerna tiii fiyttningen. För att få sådana Uppiysningar behöver vi få tiiigäng tiii dagboksanteckningar eITer brev som dessa personer skrev. Några sådana har dag inte. Jag ska istäiiet försöka att "iäsa meiian raderna" och dra slutsatser utifrån de Uppgifter Jag har. Efter att ha studerat "mina" famiider har dag en bestämd känsia av att de inte fiyttade för att få miidöombyte och se sig omkring. Det som fick dem att bryta Upp var ekonomiska faktorer. Möjligheten att få köpa eiier arrendera en gård gjorde att man fiyttade. Det motsatta förhåiiandet orsakade också fiyttning. d.v.s. att man inte klarade av att driva eget Jordbruk utan var 2” Martinius. 1967, s.44, 58. 30 Tham, 185455. 8.250, 326, 550 samt muntiig Uppgift från Sven Maimberg på Landsarkivet i Vadstena avseende Grännas befoikning. 24 tvungen att säida. Jag ska ta en av famiiderna som ett exempei på detta. Car] AUgust Mänson och Hedda Maria Trenk bosatte sig på Koihuit i samband med giftermäiet. I husförhörs1ängden står de som brukare viiket betyder att de arrenderade en gård. De hade inte något anstäiit tdänstefo1k. Efter 2 är fiyttade de ti11 Huit och brukade en gård pä 1/4 mantai. De hade nu kommit ti11 en större gård och det märks i anta? anstäiida. De två första åren hade de 2 pigor och 1 dräng och tredje året utökades tjänstefoi ket med ytteriigare 2 pigor och 1 dräng. Men efter tre är fiyttade de igen. De kom tiii Ekeberg med Lassarp och biev brukare på en gård pâ 5/28 mantai. Ekeberg med Lassarp var aiitsa mindre än Hult och tjänstefoiket reducerades tili 4 stycken. Men det verkar som om probiemen förvärrades, för efter 2 år fiyttade de återigen. De biev inhyses i Broafäiiorna som iâg på Pukeryds mark. Prästen har noterat i koiumnen särskiida anteckningar att de var utfattiga. Situationen förbättrades dock, och efter ett par år fick de möjiighet att fiytta tiii torpet Alabäcken på Trehörna säteri. En aiitför däiig ekonomi kunde ha en dämpande effekt. En famiid som aidrig biev annat än inhyses, och som var utfattig den största deien av de nästan 40 är som Jag föidt dem, fiyttade bara 2 gånger. Det fanns även andra orsaker tiii att man fiyttade. En av änkorna var biind och hade hög svårt att kiara sig sjäiv. Det var säkert aniedningen tiii att hon aidrig bodde ensam utan aiitid f1yttade med när hennes barn bröt Upp. Martinius tar UPP frågan om den stora röriigheten på de storgods han undersökt var friviiiig eiier inte. Han menar att den var det och grundar det pa den 1agstiftning som försökte dämpa fiyttning arna. Frågan är vad som ska definieras som friviiiig. Martinius lägger i betydeisen att personerna inte blev avskedade. Men en fiyttning som orsakades av dålig ekonomi var den i reaiiteten friviiiig? 25 4. AMSLUINING Ar 1857 gifte sig 16 par i Trehörna socken i östergöt1and. Av dessa bosatte sig 12 i Trehörna i samband med giftermåiet. Uppsatsen har behandiat fiyttningsmönstret och famiidestrukturen hos dessa par samt situationen för deras förä1drar under perioden me11an 18571895. Resuitatet visar att förhå11andena, för föräldrarna ti11 de undersökta paren. varierade mycket. Det fanns de som deiade hushå11 med något av sina barn under en 1ång föidd av år, men det fanns också f1era som ti11bringade sina sista år på fattighuset. Undersökningen har visat att inget av de Vigda paren hade någon förä1der boende hos sig under förä1drarnas sista år i 1ivet. Av de föräidrar som dog efter 1857 så bodde endast 29 % hos någon av sina andra barn de sista åren. Det är en betyd1igt 1ägre andei än i andra socknar som undersökts tidigare. Denna siffra ger dock inte en he1t rättvis biid av förä1drarnas situation. En beräkning av avståndet me1ian föräidrar och barn visar att några av de Vigda personerna inte hade mer än några hundra meter ti11 sina föräidrar. De fiesta hade sina föräidrar inom en radie på 17 kiiometer och några bodde också tiiisammans med förä1drarna en kort period. Det är svårt att veta hur tät kontakten med föräidrarna var men med tanke på berätteisen i iniedningen så kanske den inte var så intensiv. Fami1jesammansättningen var säiian konstant. Den växiade under årens iopp. men något mönster är svårt att upptäcka. Tjänstefoik var sä11synta hos famiiderna i Trehörna. Tidigare forskning har visat att tdänstefoik var vaniigast förekommande när famiijens egna barn var för små för att háäipa tiii. Även de undersökta famiiderna hade tdänstefoik under de första åren av äktenskapet, men tdänstefoiket avskedades snarare på grund av ekonomiska prob1em än på grund av att barnen vuxit UPP. Några av de vigda paren deiade hushåii med sina vuxna barn och deras famiijer, och som Jag redan nämnt så bodde även några av paren ti1isammans med sina föräidrar under några år. Det var ofta de ekonomiska förutsättningarna som var avgörande för om man kunde deia hushå11et med några andra. 26 Röriigheten under andra deien av 1800ta1et var stor. För att få en rättvis biid av röriigheten måste dock den inomsocknes fiyttningen tas med. Heia 59 % av den totaia fiyttnineen skedde inom socknen. Det kan förkiaras med att Trehörna är en ti11 ytan ganska stor socken, och med drygt 1000 invånare på 1870taiet, sa var den ganska giest befolkad. De aiira fiesta fiyttningar skedde inom en radie på 17 kiiometer och det stämmer vä] överens med resuitaten från andra undersökningar. Trehörna skiider sig däremot när det däiier de Tångväga fiyttningarna. De utgjorde 17 % av den totaia fiyttningen viiket är mycket mer än i andra socknar. Samtliga ianeväga fiyttningar för Trehörnas dei var resor tiii och från Amerika. Förutom dessa resor över Atianten. så skedde samtliga fiyttningar tiil andra Jordbruksförsamiinear. En förkiaring tiii att ingen fiyttade tiii någon stad, kan vara att avståndet var ganska iângt och att det rörde sig om reiativt små städer. Fiyttninesintensiteten varierade mycket meiian oiika familjer. En famiij fiyttade totait 9 gånger medan ett par av famiiderna aidrig rörde på sig. Även här finns skiiinader på grund av ekonomin. De med en sämre ekonomi fiyttade oftare än de som hade det iite bättre. Mycket dåiio ekonomi kunde dock verka äterhaii ande pä möjligheten att fiytta. Ekonomin var också aniednineen tili de aiira fiesta fiyttningar. Mödiioheterna för en inhyses att få ett eget torp. eiier för en torpare att få köpa en gård iåg bakom en dei av fiyttningarna. Även det motsatta orsakade fiyttningar. Man kanske maste säiáa garden eiier lämna ifrån sig torpet. Det ser också ut som att åidern inverkade på fiyttnines benägenheten. De yngre flyttade mest, men efter en nedgång meiian 4150 år sker en anmärkningsvärd Uppgång i aidern 5160. 27 KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING CIBxCQI: H 11:5 Landsarkivet 1 Vadstena Ade1öfs kyrkoarkiv: Föde1seb0k 1854 Husförhörs1ängder 18541857 Ekeby kyrkoarkiv: Föde1sebok 1797 Husförhörs1än9der 17971847 Harstads kyrkoarkiv: FödeIsebok 1851 Husförhör81ängder 18511857 F1yttnings1än9der 1851. 1855 Kum1a kyrkoarkiv: Husförhörs1ángder 18511855 F1yttn1ngs1än9der 1851,1855 Linderås' kyrkoarkiv: Förde1seb0k 1829 Husförhörs1ängder 18291840, 18551888 Ma1exanders kyrkoarkiv: Föde1seb0k 1851 Husförhörs1ängder 18511880 Nässdö kyrkoarkiv: Föde1sebok 1818 Husförhörs1än9der 18181820, 18551885 28 Rinna kyrkoarkiv: Föde1sebok 1805 Husförhörs1ängder 18051804. 18871890 F1yttn1ngs1än9der 1804, 1887 Röka kyrkoarkiv: Husförhörs1ängder 18601862 F1yttn1ngs1ängd 1860 Stora Åby kyrkoarkiv: Föde1seböcker 1815, 1854 Husförhörs1än9der 18051886 F1yttn1ngs1ängder 1882, 1885 Säby kyrkoarkiv: Föde1sebok 1828 Husförhörs1än9der 18281864 Trehörna kyrkoarkiv: Föde1seböcker 1805, 1815, 1827, 18501852, 1854, 1856, 1857 Husförhörs1äneder 18051895 F1yttn1ngs1ängder 1862, 1884, 1886, 1890, V1gse1b0k 1857 Väderstads kyrkoark1v: Husförhörs1ängder 18571875 F1yttn1ngs1än9d 1857 Opub11cerade Uppsatser Johansson, Cam111a, En enke1. tack! immigrationen t111 Trehörna socken 185094 Samhä11svetenskap11ga 1nst., Universitetet 1 Linköping (1991) Svanberg. M1kae1, Soc1a1 struktur 1 Trehörna socken 17801850 Samhä11svetenskap119a inst., Un1ver51tetet i Linköping (1991) 29 IBECHIE “HIIGB Edström, Sten, "Några b1ad ur Trehörna försam1ings historia", Sinäxtas_j_ixsinssnxeden (Ödeshög. 1972) Gaunt. David, Fami1JeTiv i Norden (Uppsa1a, 1983) Hanssen, Börje, “HushåTlens sammansättning i öster1enska byar under 300 är", Bla 1976:2 Martinius, Sture, Befolkningsrör1ighet under industrialismens inledningsskede_i_Sxenige. MeddeWanden från ekonomiskhisoriska institutionen vid Göteborgs universitet, no 8 (Göteborg. 1967) Ridderstad, Anton, QsteLsätJemds_beskLixnins_med_dess_siädec_samt landsnzsdens_sQ;hnan_ggn_ella_esendeman. 11:2, (Stockhoim, 1918) Tham. Wi1h. BB5hLiIBiDELäIXEL_LiDKåEiDQS_läD. 12. (Stockh01m. 185455) 50