Områdesbeskrivning med historik inom Heda och Stora Åby socken, Ödeshögs kommun

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

0MRÅDE§BESKRIVNING MED HISTORIK Området består av ett lätt kuperat odlings landskap och omfattar bebyggelse på båda sidor om Disevidsån, som rinner upp i Hola veden och ut i Tåkern. l norr begränsas det av Norrö och i söder av Stora Åby kyrkby. Till grund för områdets avgränsning har legat Kulturminnesvårdsprogrammet omr. K 25 se Natur Kultur. I detta sammanhang har en del utvidgningar gjorts i nordväst med Broby Östergård 2:14, Broby Västergård 1:7 samt i sydost med Vallby Skattegård 1:2 och Järnstad 2:a. Genom Heda slingrar sig i öst västlig rikt ning den gamla vägen mellan Rök Ålvastra. Heda och Stora Åby förbinds också av en äldre vägsträckning i nord sydlig riktning. Söder om Stora Åby bildar motortrafikleden gräns för området. Parallellt med denna går den gamla vägen förbi Stora Åby till Ödeshög. Heda socken Hethums kyrka omnämns 1268 och 1337 skrivs socknen som Hethe samt 1391 som Hedhis: Det rika antalet Fornlämningar i området visar på en lång boendekontinuitet. Här bör sär skilt nämnas två stora gravfält ett vid Jussberg med 170 gravar och ett vid Häggestad med ca 100 gravar. Bronsåldershögarna vid Disevid och Tjugby utgör ett dominant inslag i det i övrigt så flacka landskapet. Flera sten sättningar är också koncentrerade till Norrö och Isberga. Kyrkan är en av Östergötlands äldsta och uppförd i romansk stil. 185758 byggdes kyrkan till och försågs med ett stort tvärhus i tegel och genom gick en omfattande restaurering efter ritningar av C.G. Brunius 17921869 medeltidsspecialist, språkprofessor och arkitekt som satt sin prägel på många av landets kyrkor, herresäten mm. '1849 hade församlingen planer på att riva den då mycket förfallna kyrkan. I detta läge passerade Brunius orten på genomresa, fascinerades av helge domen och medvetandegjorde dess stora konsthisto riska värde. Vad man än tycker om Brunius omstridda restaurering så får man dock tillskriva honom äran av att ha räddat Hede kyrka åt eftervärlden. Att socknen även för mer än 200 år sedan var en ut präglad jordbruksbygd framgår av Broocmans beskriv ning över Östergötland: "Då socknen nästan saknar skog får man vedbrand från Omberg, men till hägn och byggnad efter utsyning från Härads ali männingen”. Han fortsätter med att nämna att det finns tre mjölnkvarnar som dock endast kunna mala höst och vår. Stora Åby socken Åby syftar på byn vid ån, dvs Disevidsån, som rann mellan de två byarna Västra Åby och Östra Åby. Under 1300talet skrevs det Åby och Åbo. 1422 blev det till Åaby. 1625 tillsatte Per Brahe rektorn vid Visingsö skola till kyrkoherde i socknen. Då den gamla medeltida kyrkan blev för trång för Församlingen blev det beslutat att uppföra en större och präk tigare kyrkobyggnad. Vi låter Broocman redogöra för kyrkans uppförande: "Grunden lades utomkring den gamla. Den gamla kyrkan revs och 8 dagar därefter påbörjades arbetet till den nya på förenämnade stengrund då tegelstenen och teg let som varit uti de gamla murarna nyttjades till den nya. Församlingens slit och under_ stöd med dagsverken gjorde så att kyrkan inom 4 månaders tid från grunden blev uppmurad". Det medeltida tornet ingår i den nya kyrkan, men blev påbyggt två våningar för att bättre anpassas till den större byggnadsvolym som den nya kyrkan utgör. BEBYGGELSENS KARAKTÃR I området finns en varierande bebyggelse med ensamliggande större gårdar som en produkt av laga skiftet. Några bybildningar kan skönjas och småskaliga bebyggelsestråk vid vägsträck ningar och sockengränser samt äldre och nyare villabebyggelse i Heda kyrkby. Från norr till söder redovisas kulturhistoriskt värdefull bebyggelse enligt följande: I norr höjer sig de båda ggrrö:g§rg§rga över det övriga flacka landskapet. Byn skiftades 183032. Båda gårdarna ligger kvar på samma plats. Norrö Öster gård har varit länsmansboställe och Norrö Väster gård kaptensboställe. Den senare har en ursprung lig prägel med välbevarad mangårdsbyggnad och flyglar med faluröd locklistpanel. Mangårdsbygg ningen har fått en modern panel och den ursprung liga faluröda färgen ersatts av en gul oljefärgl Vid ett husesynprotokoll från 1830 utdömdes den äldre mangårdsbyggningen. Men 1842 omtalas den nuvarande byggningen, så den torde vara uppförd någon gång mellan 18301842. År 1837 ombyggdes västra flygeln och det framgår också att den östra är ombyggd tidigare. Utmed vägen mellan Tjugby och Heda ligger en del torpbebyggelse där Stenbrotorp utgör ett välbevarat soldattorp från omkring 1800talets mitt. Bostadshuset har faluröda locklistpanelade fasader liksom tillhörande uthus och en mindre ladugård. Två tegelbruk har funnits på mycket nära hall, ett i ljugby och ett i DlSEVid. Av det senare återstår en lada synlig från vägen väster om Disevidsån. ä« ett; W! Norrö Västergård 2:1 Östra flygeln från NV. Foto ÖLM I östra delen av området ligger lggggy som har en mycket välbevarad bykaraktär. Laga skifte genomfördes 184952 och kvar i byn blev fyra gårdar som ligger på båda sidor om bygatan. Tjugby Brunnsgård 4:7 har en parstuga i två våningar från 1700talet med ljusa locklistpanelade fasader och den flankeras av två faluröda bodar. l vägklykan vid infarten till byn ligger Tjugby Brunns gård 4:6 vilken tidigare har utgjort ortens speceri och manufakturaffär. Byggnaden är uppförd 1924 i två våningar med ljusputsade fasader. Disevid Norrgård 1:3 Stenbrotorp med ladugård från 0. Foto ÖLM Ilfägthzgkgy_finns en mycket blandad bebyggelse med nyuppförda kataloghus vilka blandas med villor från seklets första del, en bondgård, Hedagården från 18a7, samt komministerbostället från 1700talet. Den senare är belägen strax sydväst om kyrkan och utgörs av en parstuga i en våning med faluröda lock listpanelade fasader. Tillsammans med en bod från 1800talet med synligt liggande timmer utgör den Heda hembygdsgård. I kyrkans omedelbara närhet ligger också skolan från 1885 med vitputsade fasader. Den i jugendstil uppförda Parkvillan har också vitputsade fasader men är byggd först 1930. Österut, utmed vägen mot Rök, ligger Isberga Västergård 2:7, 2:8, kallad Siggeborg, från 1915 med gulmålad stående panel och vita deko rationer samt en glasVeranda. På tomten lig Tjugby Brunnsgárd 4:7 från NV, Foto ULM ger också ett äldre timrat bostadshus. Parkvillan från 30. Foto ÖLM akterdäcêägssaârg,?i1.5 utgör en av de sk› slöjdvillorna som ?lFäs i bygden. Ur Kammar rättsrådet Carl Leonard Kinmanssons testamente: "Jag vill giva något bidrag såsom minne av mig åt Stora Åby, Ödeshög, Rök och Heda försam lingar". Vari bidraget skulle bestå i framgick ej, så det ålåg testamentsexekutorerna att verkställa Kinmanssons önskan. Detta r85ulte rade i Fondens bildande och slöjdvillornas uppförande. Meningen var att elever från intill liggande skolor skulle få träslöjdsundervisning, kunskap i smide och trädgårdsskötsel. Villorna hade ursprungligen en större slöjdsal samt ett rum med kök som lärarbostad på övervåningen och ytterligare två rum. En smedja tillhörde anlägg ningen samt ett uthus. Ritningarna är utförda av en arkitekt Från Stockholm, ev. Adrian Crispin Peterson, i gammalnordisk stil. Efter anbud fick byggmästare Carlsson från Mjölby uppdraget att bygga alla fyra för den sammanlagda summan 26 500:. Slöjdvillan i Heda är den enda som är privatägd och har genomgått en del förändringar. Fasaderna har mörkgul stående fasspontpanel och bruna dekorationer. Tillhörande smedja och uthus har samma färgsättning. Den ursprungliga färg sättningen för alla slöjdvillorna torde ha varit en enhetlig ljus gulbeige färg, se slöjdvillan i 'Rök. 1910 öppnades MjölbyHästhglmâgggag_för allmän trafik. Stationshuset stod färdigt 1909 och är uppfört i rött tegel i ett och ett halvt plan. I anslutning till järnvägen ligger också tre spannmålsmagasin. De äldsta är från 1915 och 1917 och har klätts in i röd plåt. Det stora magasinet från 1935 är mycket välbevarat och har faluröd liggande panel. Två lanterninlik nande påbyggnader kröner taket. I Åsberga by norr om Heda kan nämnas Isberga üstergård 1:9 Fridhem, som är en enkelstuga från omkring 1800talets första del i två våningar med faluröda locklistpanelade fasader. Söder därom ligger Isberga Södergård 3:13 från 1800talets senare del med vitmålade spritputsade fasader och släta hörn och om Fattningar. Från vägen mellan Heda och Stora Aby går en lång lövträdsallé till_gättingstad Sgl, som är uppfört 185557 efter laga skiftes genom förande. Mangårdsbyggnaden är vitputsad och har en fronton med ett rosettfönster. Jättingstad Prästgård ligger på den ursprung liga byplatSen och utgörs av en större gårds anläggning med en mangårdsbyggning från 1896 i två våningar med vitmålad stående panel. Två flyglar av äldre datum flankerar bostadshuset. Av ursprunglig karaktär är också ladugård, magasin och stall, vilka är parallellt placerade och uppförda i falurött liggande timmer. Jättingstad 5:1 från V. Foto ÖLM lJättingstad Prästgård 2:2 Mangårdsbyggnaden från SV. Jättingstad Prästgård 2:2 Ladugård. Foto ÖLM Häggestad 1:6 Ladugård från V. Foto öLM Foto ÖLM Häggestad 3:2 Haggestad kvarn från NV. ruta DLM Häggestad består av två byar, övre och nedre Häggestad. Laga skifte genomfördes 183941 och på skifteskartan kan man se att det fanns två gårdar på samma plats där Häggestad Skattegård 3:1 och Häggestad kvarn nu ligger. Kvarnbyggnaden är uppförd vid 1800talets mitt i två våningar och med Synligt falurött liggande timmer. Övre Häggestad har bevarat sin byprägel med tre gårdar i en tät samlad bebyggel se. Där återfinns en Uformad ladugård på Häggestad 1:6, vilken troligen är uppförd under 1700talets senare del. Ladugården utgör en välbevarad represen tant för en i gångna tider vanlig bygg nadstyp. Fasaderna har förutom synligt liggande timmer omväxlande locklistpanel och stående plank. Norr om Häggestad kvarn ligger gagggggrgmÅÅlgi med en timrad ladugård från omkring 1800talets mitt med vasstäckt tak. Vass var tidigare ett vanligt förekommande taktäckningsmoterial, men utgör numera ett sällsynt inslag. Haddetorp 1:18 Ladugård från S. Foto ÖLM På östra sidan om Disevidsån ligger byn_yallby4 där laga skifte genomfördes 185455. Kvar i den gamla bykärnan finns Brogården a:18 och Vallby kvarn 4:9, 4:10. Båda fastigheterna har genomgått en del förändringar, kvarnen är bl a omgjord till bostadsändamål. Vallby Skattegård 1:2 är utflyttad och mangårds byggningen är uppförd i en och en halv våning på hög stenfot med faluröda locklistpanelade fasader och vitmålade dekorativa element. Vid ingången återfinns en vitmålad lövsågad veranda från sekel skiftet. Av den övriga bebyggelsen på gården kan nämnas ett välbevarat mindre knuttimrat fårhus av äldre datum. Vällby Skattegård 1:2 Mangårdsbyggning från NV. Foto ÖLM Lita' väster om kyrkkullen vid vägen mot Ödeshög ligger Gärdesslätt som har varit skomakarverkstad. Bostadshuset från 1874 har ljusgrön locklistpanel och den intill liggande boden har synligt liggande timmer, båda husen har dekorerade vindskivor och takskägg. Norr om Gärdesslätt ligger Karls fors som är en ensamliggande gård i det flacka slättlandskapet. Två flygelbyggna der från 1878 utgör mangården. Den en gång planerade huvudbyggningen kom aldrig till uppförande. Båda husen används nu som bostäder, men den västra byggningen har tidigare använts som magasin. Fasaderna har ljusgrön stående fasspontpanel och den östra byggningen har försetts med en vit lövsågad veranda. Till anläggningen hör även timrade magasin, uthus och ladugård. Dessa utgör 'tillsammans med bostadshusen en välbevarad helhet. Åby Ö Holmen Skattegård 1:1, Åby Munkegård 7:1, Karlsfnrs, östra flygeln från V. Foto ÖLM I södra delen av området ligger Stora Åby kyrägy dominant belägen på en náääT“Ndir om kyrkan återfinns en av de fyra tidigare om» talade slöjdvillorna med gulmålad liggande och stående fasspontpanel och med bruna deko rationer. Uthus och smedja har samma färgsätta ning._åtgrâwågymslöidvilla används numera som församlingshem. ?kyrkggçhärhet finns två skolbyggnader. Den äldsta från 1860talet har fått en fasadbeklädnad av plåtpanel. Den yngre skolbyggnaden från 1933 har dock bevarat sin ursprungliga fasadutformning med ljusbeige spritputs. Åby utgjorde en gång två byar: Aby västra och Aby östra, vilka delades av Disevidsån. 183840 genomgick västra byn laga skifte. Östra byn skiftades 185051. Av västra byn återstår idag Aby Västergård. Söder om gårds anläggningen låg den övriga bybebyggelsen på små tomter och ägosplittringen var kännbar. Fyrbondegårdarna är troligen ett resultat av skiftesreformen. Aby kvarn har betjänat båda byarna och är anlagd strax norr om landsvägen. 1825 gavs tillstånd till kvarnverksamheten, vilken upphörde omkring 1938a0. Kvarnbyggnaden renoverades men dess in redning finns ej kvar. Aby Västergård 5:1 " Visthussnickarbod från NO. Foto OLM Åby Västergård 5:1 Västergården är en stod jordbruksfastighet med en herrgårdsliknande mangårdsanläggning avgränsad av en vitputsad mur. Huvudbygg ningen är uppförd i två våningar med putsade Fasader, men har förändrats och modernise rats en del. De båda identiskt lika FlyglarnaÅ har däremot bevarat en mycket ursprunglig karaktär med vitmålade locklistpanelade fasa der och med profilerade fönsteröverstycken. Den norra Flygeln har använts som arbetar bostad och den södra flygeln som bl a mjölk» kylningsrum. Litet söder om dessa finns en vitmålad timrad bod Försedd med en hög klock stapel. Boden har använts som visthus och snickarbod. Det faluröda timrade stallet har även tjänstgjort som brännvinslager under den tid man tillverkade sprit på gården. (Enl. Sveriges Bebyggelse del V är byggningen uppförd omkring 1800talets slut men mera troligt är, att det finns delar av en äldre byggnad från omkring 1800. Kulturminnesvårds programmet Natur Kultur.) Därom minner också bränneriet som är en industrianläggning uppförd i rött tegel försedd med en hög skorsten och uppförd 1952. Den stora ladu gården från 1942 har säteritak och fasader i rött tegel och gul locklistpanel. Samma gula färg går igen i fasaderna på de två svinhusen och ett garage. Till anläggningen har en vitputsad arbetarbostad från 1944 vilken också är omgiven av en vitputsad mur. Mangårdsbyggning från 0. Foto ÖLM Åby Västergård 5:1 Bränneriet från N. Foto ÖLM KÄLLCIR Tryckta: Brbocman, C.F.: Beskrivning över Östergötland. Norrköping 1760. Nytryrk Stockholm 1976. Brolin, Hugo.: I Rökstensbygd. Ödeshögs kulturnämnd 1976. Grandien, Bo: Drömmen om medeltiden. Stockholm 1974. Natur Kultur: Miljöer i Östergötland. Linköping 1983. Ridderstad, Anton: Östergötland. Stockholm 1918. Otryckta: Kategoriinventeringar 1978: Frikyrkoinventering Järnvägsmiljöinventering Kvarninventering Skolinventering Prästgårdsinventering Kyrkomiljöinventering 1979 Sockenkapsel över HedeStora Åby i museets arkiv. Skifteskartor och handlingar: Haddetorp, laga skifte 1844 Heda, laga skifta 1847 Häggestad, laga skifta 183941 Isberga, delar av laga skifta 183032 Isberga, delar av enskifte 1821 Jussberg, laga skifta 183436 Jättingstad, laga skifte 185155 Tjugby, laga skifta 184952 Vallby, laga skifte 185455 Vallby, laga skifte ändring 1862 Åby Västra, laga skifte 1838A0 Åby Östra, laga skifta 185051