Invigningen 1888

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

\ ,w Amy. _. gm . ..r. MW ;n T“J 'N s 7 s . wmwwm . AW, . \ W. alwmøwwWM& a $.\V ,JJ/u: , ut.. .. f \ :^" A L// : mibbibbübbbbñhbüibbâhigå955.9!9IWÖ§UDIBU$V5§ÖDWWDÖPDÖB! “mäwläüämm ,_ Utlsa, HN ,Åä QQGGGÃQÖGQQJGGQÅÅW.'CCÖÖGGÖIGGÖGGGUGWUGEGGGQWGdêäâå ,Jr pâäaåääåäåäåg vi). v I.. ena .c|..|c\I./\/l ;av WWVQWQü$W§, _rwmmmw *är* .7 EngAngangquF **?VAQST '\'n<. M ”ww\.bg \ , A,' L , m Eg D , )T Åk v :v..g ({ ›. \ Öl $W9$V§§§§®§ äâääägåäüâägiñäbü?993%Eähhsñgij .;§Q@@@§@@§WW Gååäääê 1/ ._ 2 Ja ©ü$i§$üaüdiddüiiCWCGIIECWIGIÄIGTG 7 V . v/u . .i J \ ,3, . 0» V , , 4 , , \ n i . . y ›.T . H 7 v . , V . . ›. . y \ U .._. Ö\1 1 V .2. . .1. f. 4 .. › \ . Å H.. .. ç ., 4. r .7. . Fi. \ .. › aa...v Ä,.,fn\inp7.âÖW.uJ\ , was.Å ,1.. $ »LLM . x.. 11,. V › . , R, ., .w . . a _. .... V, , m. ,. .V i, 1,,..:f r M ,. .av ., . . V . ooooooøooooooooooqow l 000Q0000000000000000900000ooöoboooddoooooooooooo obooooooopo006000000000000000000000000000 .E 2 TLAND4:s 0 090000Qøo0000000000000000000000000000000;;7_n ST_ ESTÅO * I. 7 1 W LHW®B®å®m$W$%§åääüälübüâääaa ä". §5Qá »0000666000000000000000000000000000000006990000000000000000oöoooooonb \ Wäåüäåäêäüêüüäüüääüääüäüüää m. ;,2 0 fçâg NW* u w'GT 6 m Dilbilüikhâliaâhbboåbmbllibybbiböñilbhlb9853535399 V ,Näää_..Jmäm mmmwüthWWWÖÖGÖG mm iåüüå&ää@âääáäü®äü®ä Y\HAVW\D Biäñä mm. GIWCW GÖTAKURiRENsÄáÖKTRYQKERQ \TM hv ' 5 ÅlÅR1S;25 g1åEt 'WL:Lehvatomnwø i, _ »4" »mnwmwmww . ämm. VADSTENA STAD. år 4 Å Vi . g » :Den Nwezmbexs ,, Srån Templum Cathedral e, _ Ur seklers dam han manar g “Birgittas helgedom, ' 6'ij An munkars processz'on, gigyljöd vesperkIOckans manan v BL .Än drömmer han om gläajien ' ' För klosterskaran from, Ju_ , Kring Gustaf W asus tron. . a b . . 1;: grad man 6” gmgo i Och slagte efter slägte yster processzon, §3." __ _ 0 h d lab kula, A v rig; 'Mot höjden blzekat opp, c .0 e 0 _] a nunnor _ _ Åt mässan åfw to” :1 Men zngen har sett tomten» _ g . ' _ 'm' På tornets högsta topp, Då kom en liten tomte, : Och hkväl der han finnes Som bott vid Ombergs fot, _ I Samt helsar stolt och glad Och andfådd här förkunnar V Hear god och ädel strafvan ' En vredgad konungs hot. I Uygd och klosterstad. F° t "Äldsta, \' _ . ' _\ mn pa em 1 0 r Utur sm dröm han väcktes ' Från bräckta murars grus, Han har_ en sista helsnmg Till 5.'t Bzrgzttas hus. Helt nyss af hm'sslans ljud Och undrar djerft om kungen I V Än hemtar hit en brud, Och om till fest det stundar A (__ng' . ! Det var ett dödens budskap, En Luthers djerfoa dom, › I Vettersborgs gemak; Som päfvens välde krossat Kanske ock helga jungfrun Och klosterskaran from. Vill hämna kyrkans sak. “ Tag an den nya läran, ' I Men gällare blir ljudet, Ett festtäg brusar fram, Och stenkolsröken stzger 'Dit upp mot takets kam. “Då ser den lille väktarn Med glädjens blick mot mark, Hur Kristi rena lära Gjort menskoanden stark. Då helsar gladt den lille På nytt ett tzdehvaøy' Från mörksens välde brutet, Ett helgadt nutidsarf Men när ånghwlsslans eko Du här från slottsmur, hård, Forntz'a'a “minnen klinga I framtidens ackord. Klippans son.. Om ej z'g landsHygt gå!” Så lydde kungens budskap, Man här hek lyssna på. ñ_. K .4. Och slut var klostertz'den Till mångens ve och sorg, Dä store konung Gustaf Anlade Vettersborg. Alvastra z' ruiner Och siste munkens ?gt Och segern öfver Dacke Den kungaborgen bygt. 4. :enn LeK ..... .' Men trogen liten tomte › I tornet flyttad var Att vaka öfver nunnet Från stolta, flydda dar. *P ' 'är<5::: “RÅ “§7 f' '\.o nu. 4.. ...,,.._....._.......,44. ...mwvumn .4,4 , högs jernväg, hvars lyckliga fullbordan vi fira, men från och med i dag äro de tu ett, och då föreningsbandet sålunda redan är knutet, må det icke anses oegent ligt att vi begagna den benämning, som hädan efter skall varda gemensam för dem båda. _ Allting här i verlden, t. 0. m. en liten . jernvägsstump, har sin historia. _lernvägar, lika litet som någonting annat, bringas icke till stånd utan ihärdigt arbete från intresserades sida och ett eggande motstånd från motståndares. ju bättre ett förslag är vid dess framträdande, ju säkrare är det, :ztt det ñnnes många, som med en viss begärlighet vilja framkalla tvifvel och misströstan. Så har äfven varit händelsen rö rande denvna jernvägsbyggnad. Det är dockicke med den sidan af saken vi nu ämna sysselsätta oss, ty “dagen är glad“, och de belackare kunna nu sitta upp i beqväma kupéer och resa varmt och skönt i “ur och skur” emel lan Vadstena och Odeshög utan att riskera så mycket som en simpel snufva en gång. Så lönar man ondt med godt i ångans tidtharf. Länge hade talet, man och man emellan, rört sig om en fortsättning af FogelstaVadstena jernväg genom Dals och Lysings härader till Odeshög. Denna handel hade nemligen, i följd af sin dyra anläggningskostnad, medfört icke så litet bekymmer för Vadstena stad, som var dess ensamme egare, och omtanken började derföre röra sig i den riktningen,_att en fortsättning skulle bereda större inkomster, till lättnad för den tunga budgeten, på samma gång en lifligare och raskare rörelse i de nämnda orterna i sin mån skulle främja stadens intressen. Denna tanke antog allt bestämdare form, och i medio af Novem ber 1884 lästes i ortens tidningar en inbjudning till för saken intresserade att sammanträda å Vadstena rådhus den 29 samma månad för öfverläggning i ämnet. Denna inbjudning var undertecknad af då varande borgmästaren T. Lagercrantz, trafikchefen G. Asplund, f. ledamoten af Första kammaren G. Andersson, Källstad, samt gods egarne C. M. Pihlgren, V äfversunda. K. Gustafsson, Yxstad och A. j. Andersson “i Orrnäs. Till detta sammanträde infunno sig såväl stadens som omnejdens mera framstående män, Borgmästaren Lager' crantz helsade de närvarande välkomna i följande ordalag: “Det torde 2' en tidpunkt, sådan som den nuvarande, knop! vara eiforderlzgt att orala om nyttan, nödvändig/;elen 00/2 färtriyfflzglzeten of /mad man 2' allmän/tet benämner konminn/kanoner, oe/z särdeles det slag deraf som benäm nes jernvc'tgar. Vår samtid den /zklpzurzkt /z'varz' vi alla left/a or/z :verka torde new/(gen /zafoa blifvit färnnnadt 2* att all/fiir omedelbart 0r/2 på alltför nära /råll färjan/nn” .den 'Inogtg'a kraft 00/2 den märkliga, bettv'z'ngande, omstart /mnde nzagt, som fnnes /105 det /eomnznzzzkal/mzsnzedel, /rw'l ket kännetecknas of ångan, för att det längre s/enll' kunna utgöra föremål för späfjsmål, om fann/[gror bá'ra fnnos. Vdr till /mr blott att besvara den frågan: /zvar och när de s/ao/a anordnas. i v ' ' fltlad nn angår zistadkommnndet af en jerm/dg från Vadstena station orlz lya/:ma genom Dals /zärad till Om beig med bz'bnna till vBay/Hmm (JC/l Bärstads ,talks/ens bro/t, sandy/dare söderut 4/11 2' Lys/nga* /Järad till Häst/zol men (JF/1 Odes/loge /eyrlvolpg så' torde väl denna fråga se dan länge varit färmm?! för smntal 0:'/1 äfeerlc'iggmngor ens/adda emellan; men dem/d lem* salem dec/e stannat till _den dag nu inne är. . Nagu? för t elina rugelø'igm/tef intresserade personer ” ÖSTGÖTAKURIREN. i kronor. 1888. EogalstaVadstaaaMeshögs järnvägar, Historik. “hawk et är visserligen endast VadstenaOdes /ennna ntá'fva ett genomgrzjáande inflytande på vår gamla i* bygds fran2h'ch utveckling' under allmänhetens dem, under 9 jörnzenande att af flera skäl tidpunkten nu vore inne till ll. planens förverkligande; 00/2 .sen I, mina herrar, lzärz'grun den till den närdsamma z'nbjudnngr, som utgått till detta sannnanträde. Då jag nu, å nabjudarnes vägnar, har äran att öppna detta sammanträde, tzllciter jag mig tilll/eo att dermdnttala den förhoppning, att, om, såsom jag 06/2 många med img /zålla före, något resultat för framtiden onznes af detta sannnanträde, detta resultat måtte lända när gamla kära 'bjçgd till gagn 06/2 välsq'gnelse samt värt foster/ana" till /ze der allt under medvetande att /warje län/e, äfven den minsta, /mr sin stora betydelse z' sann'ärdselns stora kedja.” Frågan om önskvärdheten af en jernväg i föreslagna riktning besvarades med ett kraftigt ja, hvarefter på hr G. Anderssons i Källstad förslag en komite' bestående af 18 ledamöter tillsattes för att taga ärendet om hand. Anledningen till det stora ledamotsantalet motiverades dermed, att det_ borde finnas en ledamot från hvarje soc ken, som berördes af jernvägsintresset. Den 29 Decem ber samma år sammanträdde hrr komiterade i Hästholmen, dervid ett verkställighetsutskott af 7 personer valdes med bemyndigande att sätta sig i förbindelse med en ingeniör för vidtagande af undersökningar å den angifna bansträck ningen. Imedio af Augusti 1885 var förslaget färdigt, upprättadt af stadsingeniören C. Ahlbom iMotala. Detta förslag öfverensstämmer med den nu fullbordade banans riktning i hufvudsakliga delar, med undantag deraf att linien öfver Starby Kungsgårds egor var dragen söder om landsvägen i riktning åt Mjölna, hvarjemte densamma förbi Källstad drogs närmare vägen till Vilseberga i stäl let för ett stycke nedanför Källstads gatugård. Kostnads förslaget med erforderlig, rörlig materiel slutade på 584 tusen kronor. Vid det jernvägsmöte, som derpå hölls i Hästholmen den 9 September samma år ryckte frågan allt närmare sitt afgörande. Vid detta möte var länets höfdig, herr grefve De la Gardie närvarande och ledde mötets för handlingar i egenskap af dertill vald ordförande. Borg mästaren Lagercrantz redogjorde för komiterades ätgö randen, trañkchefen Asplund föredrog en trafikberäkning, och hr K. Gustafsson .föredrog en af honom jemte bruks patron G. Hanström up gjord ñnansplan. En liflig di skussion öfver sättet att Rickligast lösa frågan ur pekuniär synpunkt upptog för öfrigt detta möte, som slutade med tillsättandet af en femmannakomite', hvilken skulle: 1:0) verka för aktieteckning samt bildandet af bolag; 2:0) upp rätta förslag till bolagsordning; samt 3:0) underhandla med Vadstena stad om formen för dess medverkan till företaget. Till ledamöter i denna komite' valdes borg mästaren T. Lagercrantz, trafikchefen Asplund brukspa tron G. Hanström, orodsegaren K. Gustafsson och hamn fogden L. Nyberg. Vid detta möte voro riksdagsmännen J. Granlund och C. j. Jacobsson närvarande. Den 4zde November188r, den stora föreningsdagen för nordens folk, beslutade hrr stadsfullmäktige i Vad stena, att staden skulle ingå såsom delegare i det nya jernvägsbolaget med värdet af hela FogelstaVadstena jernväg, och hade detta värde blifvit bestämdt till 300,000 Det må antecknas, att detta beslut fattades en hälligt efter föregående 'utredning af Drätselkammaren och Beredningsutskottet gemensamt. 'Härmed var gåtan löst. Nu återstod endast att åvägabringa erforderliga kommunal = samt enskilda teckningar. Omedelbart derpå framlades teckningslistor, och jern ,& Vägskomite'ns ordförande gjorde sjelf rundresor till åt /mfvtz emellertid 'LT/(ll draga denna vgtgnijkága, som s/m/le skilliga kommuner och kommunalstämmor för att med 1838. ^ ÖSTGÖTAKURIREN. ' " 3 sitt Iifliga intresse och sin vältalighet besjäla landtmännen för, företaget. Detta lyckades äfven bra, i det de flesta af depåräknade socknarne tecknade sig med olika belopp. 'Af de kommuner, som närmast beröres af jernvägen, är det endast Orberga, som dragit sig undan allt bidrag; Och denna kommun har genom Ödets lek och'list blifvit välsignad med zzne stationer inom sina råmärken. Att på ettoch annat håll motsatta åsigter, trots teckningen, gjorde sig gällande faller af sig sjelft. Processer rörande full görandet af teckningen pågå dock endast emot ett par kommuner, men detta torde få tillskrifvas ett missförstånd åena hållet och måhända svikna förespeglingar om ban liniens dragning å det andra. Ingendera inverkar dock på affärernas jemna gång, sedan nu verket är fullbordadt. Den 6 Februari 1886 hölls konstituerande bolags stämma i Vadstena. Aktieteckningen hade då så fortskri dit. att minimikapitalet var fulltecknadt. Bolagsordning' antogs vid samma tillfälle. lnterimsstyrelse valdes. Leda möter i denna blefvo hrr borgmästaren T. Lagercrantz, K. Gustafsson, Yxstad, C. M. Carling, Vadstena, trafik chefen Asplund, Fogelsta, och boktryckaren A. Norén, Vadstena. Vid denna stämmas slut uttalade f. riksdags mannen Gustaf Andersson i Källstad aktieegarnes tack till borgmästaren Lagercrantz, hvilken genom sin energi och sitt arbete varit sakens hufvudsakliga befrämjare. ' Denna för jernvägsfrågans lösning märkliga dag, afåtscn festlig middag å hotell Bellevue, vid hvilket tillfälle skålar och tal i mängd förekommo. Alla gingo ut på välönsk ningar för företaget. interimsstyrelsen, som nu kunde arbeta på fast grund, hade nu att söka fastställelse å bolagsordningen, göra framställning om statslån samt underhandla med entre prenörer rörande banans bygnad. Den 18 samma månad afgick ansökan om statslån å 300,000 kronOr. Koncessio ._ ner erhölls i påföljande Juni månad. I början af Juli upp gjorde 'interimsstyrelsen med ingeniören hr V. Engström om den föreslagna banliniens renstakning. Samtidigt ned sattes af styrelsen godkänd säkerhet för utförande af an läggningen. Under Sommarens lopp hade vi sedermera nöjet att se åtskilliga jernvägsbyggare samlas i Vadstena på olika tider i spekulativa syften. Den 4 September hölls extra bolagsstämma med aktie egarne, dervid interimsstyrelsens ordförande redogjorde., för de åtgärder, hvilka hittills blifvit vidtagna. Dessa äro 'i korthet relaterade här ofvan, hvarföre v1 inskränka oss till omnämnande deraf, att sagda styrelses alla åtgärder godkändes. A stämman den 10 Maj valdes ordinarie sty ' relse. dervid den förändring i sammansättningen egde rum, att kaptenen, numera majoren K. v. Wernstedt' invaldes istället för borgmästaren Lagercrantz, som från orten afflyttat. Ofriga ledamöter omvaldes med tjenstgörings skyldighet, till dess banan blef färdigbygd.. Vid samma tillfälle meddelades att statslånet var bifallet. Arbetet. . I Maj månad 1886 började expropriationslandtmätaren M. 'Liander arbetet med de erforderliga jordafsöndringarne, hvilka med flertaletjordegare aflöpte så väl, att endast med ett fåtal frågan måste lösas genom expropriation. Efter en kort tids underhandlingar med olika spekulanter antogs i slutet af Maj månad löjtnanten, numera kapteneniKongl. Väg och Vattenbyggnadskåren Carl Jacob Schmidt till entreprenör för jernvägens anläggning. Kontraktet härom är undertecknadt den 19 juni, och i slutet af månaden togo arbetena sin början under löjtnanten i Väg och Vat tenbygnadskåren C. Ahlboms ledning såsom arbetschef. Första spadtaget togs den 27 juni med början vid Erlunda. Huru dessa arbeten fortgått, hafva vi tid efter annan meddelat, och böra här endast tillägga att desamma under hela tiden gått sin jemna gång, lugnt och ostördt. En ' dast ,emot slutet, då blott ett obetydligt grusningsarbete återstod, uppstod ett missförstånd hvaral en strejk blef följden. Men äfven denna gick skäligen lätt öfver; en naturlig följd deraf att anledningen saknade fullt allvarlig I grund, och att hela tillställningen bör skrifvas på en okri tisk uppfattning af tillfälliga förhållanden. Största arbets styrkan har varit omkring 150 man. Från statens sida har arbetet kontrollerats af chefen för Väg och Vatten “minimájammw "www 4 t a få. li ll; s byggnadsdistriktet, öfverstlöjtnanten m. m. 0. Zander, samt från bolagets sida af banigeniören m. m. J. L. Grönvall. Banans rikaling. _ Vadstena station, som icke blir färdigbygd förrän nä sta år, är förlagd 1 den s. k. kalkhagen å Starby kungs gårds egor. Härifrån utgår banan norr om Starby, öfver den stora mossen emellan allmänna Dalshäradsvägen 'och sjön Vettern samt öfver Mjölnaån i närheten af dess'utlopp. Norehof är en mindre anhaltstation i ,Örberga, 2'kil. från Vadstena. _ : _ Ameberga, 4_kil. fr. V., är den första stationen, äfven .denna belägen i Orberga socken, åegendomen Arneberga (se ill. 2) egor. Stället, synnerligen vackert beläget, är historiskt märkvärdigt och egdes på 1600:talet af en Carl Xlzs gunstling Z. Rehnberg, hoñntendent. Herrestad, 7 kil. fr. V., är belägen isocknen al samma namn. Den från stationen synliga kyrkan med trappfor migt torn är bygd före 1300. i Herrestad upprättades år 1868 den ena af Sveriges två första folkhögskolor. Käll stads kyrka är närbelägen; ,Rogslá'sm 10 kil., (se ill. 3) ligger i närheten af kyr kan med samma namn och icke långt härifrån ehuru icke synligt till jernvägen är det vackra Häckenäs beläget, be kant såsom upplysningsvännen Jonas Anderssons hem. Rogslösa kyrka lydde fordom under Alvastra kloster. Der finnes en antiqvariskt märklig kyrkoport. Härifrån går banan i en krökning till Borghamn, 14 kil., som är kronoarbetsstation och till hör staten. I närheten ligger Bårstads kalkstensbrott, till hvilket särskildt jernvägsspår dragits. I denna trakt ñn nes outtömliga tillgångar på kalksten och kalk. Genom en särdeles förtjusande trakt vid foten af Omberg går banan fram emot › Vdfverszmda, 18 kil., en station som ligger midtemo kyrkan af samma namn. Här är den store kemisten j.J. Berzelius född och från banan kan man se den minnes sten. som år 1879 restes härstädes till hans åminnelse å hundrade årsdagen från hans födelse. Byggnaden i hvil , ken han föddes qvarstår ioförändradt skick. Härifrån 4' kommer man direkt in på Dagsmosse, hvars mäktiga torf lager inom en ej aflägsen framtid måste locka spekulatio nen till eget förvärf och framkalla en industriel verksam het af stor betydelse för såväl landtmännens ladugårdar, som städernas renhållnings och “helsovårdsförhållanden Ungefär midt på denna mosse ligger Ombergs station, 21 kil., midtför uppfartsvägen' till Ombergs skogsskola och jägmä'starebostället Höije. Häri från kommer man ginaste Vägen till den k. “Hjessan“, Ombergs högsta punkt, från hvilken man har den vid sträcktaste och meSL storartade utsigt. Innan vi lemnat Ombergs barrskogsbekransade fot hafva vi ännu en station, Alt/astra, 24 kil., och i närheten af denna ligger Al vastra kungsgård (se ill. 4) med ännu bibehållna lemnin gar af det namnkunniga klostret. A bilden vi här 'in rymt s nes dock icke ruinerna, emedan vi föredrogo en vy af mbergs södra del samtidigt. Ruinerna synas strax norr om gården, sedan man fortsatt färden ett stycke från stationen. Här passera vi Alebäcks bro, der konung Sverker, på färd till julottan, år 1156 mördades. Till venster hafva vi V:a Tollstads kyrka och till höger blän ker Vetterns klarblå spegel, då ånghvisslan förkunnar, att vi äro framme vid en af banans största stationer eller Häst/zolmen, 26 kil., med hamn, dit sidospår år ut lagdt, som går ända ned till ångbåtsbryggan. Denna kö pingsartade plats (se ill. 5) torde genom den nya jern banan gå en lofvande framtid till mötes. Detta senare så mycket mera, om här genom en redan anordnad ång båtsförbindelse med Hjo, en stråkväg för passageraretrañ ' ken kan öppnas mot vestkusten. Under alla förhållanden bo; väl skeppning af spanmål från denna bördiga bygd uppstå i stor skala_ Härifrån löper banan i nästan rak linie, med passerande af en mindre anhaltstation vid Sjös torp, emot ändpunkten . Odes/20'ng kyrkoby, 32 kil., (se .ill.06). Denna plats är sedan långt tillbaka handelsplats för Aby och Ödeshögs skogsbygder och här hålles torgdagar en gångi månaden med god tillförsel och en omsättning, som hädanefter › sv Hvvnü^<<'"WH\W,WY5N$iwmaVL1I$^QECOWImw .i Ng. aulan: m...uaw Masumn.. . 4? p i, 'fi › l *i* framåt. i ,3 'a KM* 4 ' ÖSTGOTAK URIREN. 1888. torde bli betydligt raskare än den varit förut. _Företag samheten härstädes har vuxit betydligt samtidigt med banans byggnad. Spekulativa _personer hafva redan vetat sätta sig i besittning af betydhga områden tnl *byggnads tomter, och by gnadsverksamheten pågår med god fart. Den vy vi meddela af Ödeshögs kyrkoby är tyvärr_ tem ligen intetsägande, emedan vi icke kunde taga teckningen med kyrkan såsom dominerande punkt. Denna stod nem ligen vid tillfället för vårt besök under reparation, och akterskeppet, som tillbygges, var bortrifvet, så att utse I I endet skulle blifvit temligen bedröfligt. I stället presen teras det nya stationshuset och ett lokomotiv på spåret. nt' Detta har åtminstone den egenskapen att vara nytt. ,a Och här stanna vi efter vår alltför flygtiga färd ut efter banlinien. Den resande turisten skall på en tur å denna bana finna synnerligen rika tillfällen till historiska studier och få upplifva minnen från historiens _blad genom besök å. platser, der stora händelser tilldiagit_31g. Till ledning härför hafva vi en rik literatur, som V1 förmoda resehandböckerna en gång skola anv15a. “i »att . “iir › (v I ' O Banans hela längd är 32 kilometer och terrängen har varit ovanligt jemn; endast vid Bårstadstorpen har en högre bank måst byggas på en kortare distance, och ge nomsprängning af någon betydelse" har endast skett på ett ställe emellan Hästholmen och Odeshög. .Största stig I I ARNEBER GA. (Ill. 2.) ningen är på ett enda ställe, 1 på 80. Spårvidden är 0,89 meter. .s , Dlaterzel. Till banans trañkering hörer hela VadstenaFogelsta jernvägs gamla materiel, hvarjemte zzne nya lokomotiv ROGSLÖSA. levererats af Motala verkstad. Det ena bär det stolta nam net Omberg, och det andra är upppkalladt efter Alvastra. Nio passagerarevagnar äro inköpta och levererade af Ljunggrenska verkstaden i Kristianstad, som har all he der af sitt särdeles vackra arbete. Från samma firma äro äfven fyra täckta och 21 otäckta lastvagnar inköpta. Afsyning af såväl jernväg som materiel skedde Fre dagen den 9 och Lördagen den" 10 November. Förrätt» ningsmän voro distriktschefen, Ofverstlöjtnanten O. Zan der, bandirektören A. L. Djurson och maskiningeniören V. A. Klemming, hvarjemte bolagets kontrollerande in i I (Ill. 3.) geniör, baningeniören J. L. Grönvall var närvarande jenite styrelsens ledamöter. Enligt hvad vi från tillförlit ligt håll hafva försport rörande byggnadens beskaffenhet, har från besigtningsmännens sida uttalats det omdömet, att såväl det hela som arbetets alla detaljer äro utförda med största omsorg och önskvärd soliditet. Detta är så mycket mera att framhålla, som entreprenören, hr kapten Schmidt, från början härstädes mottogs såsom helt främ mande, under det åtskilliga andra spekulanter på bygg naden hunnit göra sig mera förtrogna med personer och förhållanden. ' Mjäiä4 :www/FTW 6 Jfr 1888. ÖSTGÖTAKURIREN. Mårten Nilssen Ekmans. adstena är utan genSägelse en af de mest historiskt intressanta orter i hela vårt land. Detta ej blott i och för Birgitta och hennes klosterstiftelse, eller för Wasa \!r 4,, (Ett Vadsteuamlnne.) “wmvsb... slottet och de personer, som der spelat mer eller mindre intressanta roller uti dess historia; men afVen för de under Sveriges medeltid här timade, andra vigti a histo riska tilldragelser. Man kan nästan säga, att veriges historia spelade sin hufvudrol här i trakten under en tidrymd af icke mindre än omkring 300 är. Det är då all» deles klart, att med Vadstena minnen äro förknippade flera historiska namn af första rang. Men bland dessa namn synes man förgäfves forska efter något af stadens ALVASTRA. (Ill. 4.) egna söner. Kanske detta har sin grund uti genealogiska brister. Vare nu härmed huru som helst, ett namn lyser dock fram med en synnerlig glans, så mycket mera beteck nande, som det bryter sig fram'mellan strålarne af den tidens, som enda berättigad ansedde, historiska person 0 HÄS THOLMEN. ligheters, nemligen furstars, prelaters och adelsmäns, mer eller 'mindre gloromgjordade namn; det namnet tillhör en arfvare. eller enlig; den tidens sätt att uttrycka sig: Mårten Nilsson S/cz'gnzare, känd för sina storartade dona« tioner. Mårten Skinnare, som var född i Vadstena, synes hafva egt borgarratt hade_ i Stockholm och Vadstena, ty i sitt första donationsbref af år 1519 säger han sig vara “barnfödd i Vadstena, borgare i Stockholm", och idet af konung Gustafl år 1522 utfärdade fastställelsehrefvet på sagde donation benämnes han “borgare i Vadstena". (111. 5.) Vid Sct Petri kyrkomur hade Mårten Skinnare låtit uppföra ett kapell, hvars altare han helgat åt jungfru Maria Rosenkrantz, “Gudi till ära och heder och jungfru Maria i S:t Birgittae kloster”. Till detta kapell eller till jungfru Maria Rosenkrantz' altare donerade han är 1519 tre af honom sjelf köpta och bebygda tomter i Vadstena och all den del, som hans föräldrar egde samt en ängs hage der strax invid, alla gods och egodelar, som han hade köpt, utom och inom staden, hvar helst det var och hvad det vara kunde, en ny gård i staden, dertill brygge pannor, kittlar, grytor och sängkläder, 1ntet undantagan