Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.
Klicka här för att öppna dokumentet.
Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.
rI/ø /Ll (7 f* u. m 41 . e_ , o ;i / i .i v' ,4 L dárééKultür Lördagen den 26 jun 1980 (Mä/Lä 7/ 77/77/57* _ U JODÅ, VISST HAR jag tagit av strax intill Omberg _och bilat'ned till Hästholmen för att från kullen vid hamnen spana ut över Vätterns sägenomspunna vatten. Lätt ry sande har jag funderat över hur stora vågorna var och hur. hög vindhastigheten var den 20 novem ber 1918 då ångaren Per Brahe för liste med man och allt, just som kursen lades omn'iot hamninloppet och hon fick sjöarna tvärs. ” Jag är inte ensam i denna min fascination. Olyckan har haft och har fortfarande en märklig drag ningskraft. inga vittnen ,till den, fanns, Alla de 24 personerna rom bord drunknade; de flesta in stängda s'om råttor Bland dem var John Bauer, hans hustru Esther och deras tvåårige son Putte. › Att veta hur konstnären och tomtar och trollillustratören Bauer dog hör till *allmänbild ningenQHans tvärt avklippta livs tråd bidrar en hel del till att Per . Brahes undergång blivitjoförglöm lig och avort till hans egen be römmelse. ' * ' i ' EN .SOM x INTE _'KUNNAT glömma katastrofen är författaren och kulturattachén Lars Bergquist. Under barndomen'hörde han de vuxna tala om Per Brahe och John3 Bauer. Minnena har bleknat sedan dess men inte utplånats. Vid slutet av 70talet, snart 50 år gammal har de trängt sig på honom med en styrka som han inte kunnat värja sig mot. / ' Den roman Bergquist arbetade med var han tvungen att lägga åt sidan för att skriva boken Per Bra hes undergång och bärgning, (Nor stedts), som kommer uti dag. Man kan kalla boken för en do kumentärroman. Bergquist följer händelseförloppet mycket näraLja så nära att hans] älv' deltar i hand lingen, som reporter eller 'dykare' som besättningsman eller passage rare. JOHN BAUERS och hans 'olyckskamraters öde berör honom \ nästan intill identifikation. Bauer anses ha haft föreningar om sin fö restående död. Bergquist skriver: Kanske är det en bok omlmin egen undergång? John Bauers an 'jagar kanske är mina, liksom hans förberedelser. Står också författaren inför att livsavgörande uppbrott? Familjen Bauer var på väg att bosätta sig i Stockholm. De mörka skogarna var deprimerande, inte minst för hustrun. John var inne i en konst närlig kris. Han ville bort från trollskogens motivkrets. Men hans resa mot förnyelse och liv slutade i ond bråd död och be ,römd blev han ironiskt nog för just de sagomotiv han har inte längre gitte att befatta sig med. , Är det likartade problem Lars Bergquist sliter med? Står han Lördagen den 12 augusti 1922 kan Per Brake bogsems till ka] och 5_länspumpningentdsinbörjan 'fyra år efter förlisninge'n. > . Rosa Burger är lojal mot det in nersta inom; sig, utan att åter uppta faderns kommunism, som för henneirne'r 'betytt fraser än_ handling. Händelserna i denna roman passerar revy, sedda som genom en filmkamera, där närbilder och långa 'och korta perspektiv av löser varandra. Berättarjaget skiftar mellan 'årsta och tredje person. mellan m; också inför Ett uppbrott? Är det därför han måste skriva sig ige .nom hela historien från under gången till bärgningen av båten och till begravningen av de för olyckades ' i stadda kroppar? HAN GÅR I VARJE fall till väga med forskarens noggrannhet. Han använder _sig av dagbokens form, men .växlar hela tideniperspektiv. Än ser han de dramatiska händel serna på distans och kommenterar: dem kallt, än zoomar han in detal \ 'jer och ;blir medkännande näst in till sentimentalitet. Pâ ena sidan kan han dela 'en halvljummen pils ner med bärgningsgubbarna, 'på nästa år han tillbaka i nutid och kommenterar protokoll och dåtida tidningsskriverier. _ ' . Lars Bergquist ger 1 dag ut do kumentärromanen Per Brahes undergång och bärgning, stark förnuttelse' Han har ett ytterligt rikt mate rial att arbeta med. Olyckan och bärgningen väcka ett enormt upp seende. Människor vallfärdade till Hästholmen. 10 OOOtals människor' följde det mödosamma arbetet från stranden. I hamnen såg det ut som vid en marknad. Stockholmstid ningarna hade egna korresponden ter där. Naturligtvis erbjuder även lokalpressen ett rikt material. Som en kuriositet kan nämnas att Sven Jerring skrev för Grenna Nya Tidning under signaturen J er ker Ring. Han skrev en tunn bok eller, snarare ett häfte om bärg ningen. Det gavs ut på nytt för några år sedan. *DET GÄLLER ALLTSÄ för för_ fattaren att sovra kraftigt, Ämnet har ju sin egen inbyggda dramatik, men det kan lätt ta överhanden och bli oproportionerligt. i Men Bergquist behärskar Sitt 'material trots att han har svårt för att hålla huvudet kallt. Han rycks med av förloppet, glider ned i det klara vattnet för att kolla likens lägen i båten' och lastens stuvning och förskjutning vid 'kantrings ögonblicket. Han låter en förnut telsesymfoni spela upp för en dance macabre. Han svettas med bärgningsarbetarna, gläds åt framgångarna, svär över mot gångarna och moraliserar med tid ningarna över det kommersiella jippo som 'arbetet allt mer tende rade att urarta till. MEN SÅ RYCKER han upp sig och stramar till berättelsen. Sätter in sjöolyckan i sitt tidssamman hang, värderar och bedömer skuld frågor och bärgningsbolagets motiv. L Men när de 18 liken som hittade (24 omkom) äntligen är i vigd jord och boken i det närmaste är av slutad återstår ändå. ett kapitel att skriva för Lars Bergqvist. Brahes och Bauers resa till Stockholm måste slutföras. , Så Bergquist reser med kanalbå ten Juno en dag i augusti 1979. Men ingen katastrof inträffar. Målet är nått, boken utgiven och författaren har inte gått under men förhoppningsvis fått frid i sinnet. Vi andra har fått en ovanligt perspektivrik, ytterst personlig, inte så lite makaber och dramatisk dokumentärroman om hur Vättern slök men till slut lurades på ett av de många ångfartyg som trafikerat sjön och Göta kanal. ' GUNNAR LINDEN PS. › I 1923 reparerades Per Brahe på Bastedalens varv i Hammar. Bärg ningsbolaget ombildades till re deribolag. Båten bytte sedan ägare flera gånger innan den kom till Finland och under namnet Åland II trafikerade rutten ÅboMari ehamn. 1961 sålde Rederi AB Åland ångaren för upphuggning. r Frid över hennes minne. Du ,i