Från backstuga till egen gård

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

|Ingvaldsättlingama, som od lâge ny mark / lngva/dstorp, namns på Rökstenens baksida, :ZP och ner längst ner till väns IFoto; OLLE STRÖM) Från backstuga till egen gård När befolkningen i Lysingsbygden växte under århundradenas lopp, flyttade företagsamma nybyggare upp i skogarna och röjde undan skog för sina åkerlappar. Kolonisationen satte spår: de nya boställena fick namn som Bonde ryd, Kråkeryd (ryd = röjning för odling), Smedstorp och Vendels torp (torp = nybygge). Det allra första skriftliga beviset på ett "torp" finns på Rökstenen från 800talet. Enligt den senaste tolkningen av Rökstenens runor (gjord av Conny L A Pettersson 1981) kan man utgå från att Ingvald odlade ny mark söder om sitt fädernehem, Hegila, och att hans nyodling fick namnet Ingvaldstorp. Torpet utvecklades genom år hundradena till ett större hemman än fädernehemmet och har t o m varit sätesgård. Även om ordet torp oftast givits tolkningen nyodling så har torpets storlek, funktion och karaktär skiftat. Lägst i anseende stod back stugan. Därefter ökade anseendet hos dagsverkstorp (eller jord torp, som de också kallades) och hantverkstorp. Högst stod soldat torpen. Kärrbo, ett av 64 torp som in venterades i Svansha/s socken tom 7988. Då återstod ett 40tal att söka upp, de flesta kvar bara som grupder (Fo to: OLLE STROM) Torpet Backens uthus. Backen var hantverkstorp under Svansha/s kyrkoherdebostä//e. Siste brukare var snickaren Kar/ Otto Smith och hans hus tru Lov/sa Augusta år 7895 (Foto: OLLE STROM) Det var på 1700 och 1800talen som torpens utbredning och bety delse blev som störst. Det gällde för den starkt växande befolknin gen att skaffa sig bostad och något att leva av och då blev nyod lingen räddningen för många inte bara som en förbättring för dräng och piga, utan ofta även för ungdomar från i hemman satt jord, där syskonen var många. Före den stora emigrationen och industrialiseringen var nyodling av mark och bildandet av torp ett sätt för oändligt många att leva och kanske att överleva. Människorna i Ödeshögsbygden var inget undantag. Torpkontrakt Under studier och forskning kring torp och torparminnen och s k torpvandringar i Svanshals har Vi funnit olika slag av torpkontrakt vari man förskrivit hur trädgården skulle bevaras med ett visst antal fruktträd och bärbuskar, såsom 23 sorter av äppelträd, klar bärs och sötbärsträd, vinbärs och krusbärsbuskar. Var torpar grunden fanns hittade vi ofta genom att titta efter vildapel, bärbus kar (och ibland även syrenbuskar). Frukt och bär odlades, efter i . . _ 'I . é _ _ j “5 t' 4 ' ' ' * farfar gå den långa vägen, precis som Per i Slangeryd, men det . ^ [å ä ' ' händeidet karga Småland. » QL/L/ I' . , i v' /ä' /W/“” /»'› y "rr/»tm *#47 /' 47 .. . .. .. . .. WMAth MÅ Ãn/mll //WM ,Aøwwá A ;är 0,/ ,nr ,M (MAJ, Man kan forundra 51g over manmskornas fornOJsamhet under den /Sá '7 '4" “gm/:W /wnwiw. 1/ «/ AMA J, sktorpepoken.Vi har funnit torpgrunder långt från allfarvägar, ;fx M] 'L \ sm 7 ^ f, “i ?5x . i”, “f M? M" affärer (även sedan dessa blev tillåtna på landsbygden) och skolor. : i' ,Zz/w?” %M,Mg,%/L,Zz, ”Ä M Ändå hardet omtalats hur detitorpen kunde bo familjer,vars ' 1' A 1:4, ;4 :2.557 4' Ä /r/ /' i »34 wa!” /M §14 ungdomar alltid sjöng, spelade och visade sin livsglädje på alla sätt. ' ' ' ,0... "7 ”z ”ÅJZ /"" 7 ”7” Avstånd på någon mil utgjorde inga problem för samvaro och ge . :áäáfwå .h ?4 ,w .áfy / Z” , Jr 7 mg” 52%' menskap, särskilt inte när det gällde ungdom.Det har funnits en ' ' i ”Ä” 4.21 ' :xv/;M'aué _ A C' av #ø/MM., gemenskap människor emellan som viifortskaffningens och TV:s i ,M7 M .JL Mm, ?år AM tidevarv ibland går miste om. Eftersom jag själv i skolåldern var i vardaglig kontakt med torpfa miljer och hade både skol och lekkamrater från dessa, vet jag hur w /,, z.,. 4 W/ ,. . ;5,477 4 *in 17mm/ / 'i .J . . _; ,i ' //7 A _ _ , strävsamt familjerna hade det (liksom egentligen alla människor på ' 474W 25/1 /;,_,,çv/<;M_M vad , , A › i, › ' landsbygden under 1920 och 30vtalen).Andå minns jag hur lätt “7 71.? MM! ' 4"!!le “di/“4% Ä '* 9; 17,446 \ /M 2 , samt man umgicks och hur ofta det kändes som om bondefamilj ' 7 < , Må' PÅ* “5= i ._ Ã/ /u/;z *kö/rn! w ' och de män ator arfamil'erna som fanns vid mitt föräldrahem var 13; MW '9 W MM” “5"” M" " " /' 7 ' “7 * VidMor/idsvägen låg många av d g hp J 4” 'aa MM ' a ln» , u ' 5 enen astoren et. A ;47,7 5% .M/M try/:Å ,fam/Åmål? _ ,J (War ;JrowáLA'W› wáp de obesuttnas torp och back *a ?'45 fl” W 74/ 4/1le »tia/ÄV?” 4. i '\ ' may/14%” ' 444744410'0” , stugor. Några av dem finns »4 wwfw »Ir/;5% raw 4 Ja, '3 : 4_ M ,M Mäl 4øáwwm «? MAA/w kvar/dag SVEN GIDESKOG . M, awmw »4 m www; . m '7 74% » aa» .u a v ...ara .4 MM “ ' 'x gaf/#74714” 24541' "/ .;_ AM» .1. ml .4 ;WA AJ. nar.. Add/»1741 ' " 5 . a/Å 4.7 ÅA ° MC 1 M dömd' En* 11._ .fy v , . x_ \) [(3 r “4744444 My M; Varm/,./r/,c, :i ›, w _Kf_ ,3. ?Mg/.4a .af/ 4 Matt? Mr ,g AM., ; '. _y _ ,_t 4 w 1 3* V ' *N .1 '5 l ' l ,7 l “ri ( v_. .' › , r »4577114121 ;717% ”f JJ_ 1. Hm .H I_ _ ?A i, z" ' * ^ IW; W. * s' \ .ii/»441 ,.68 E,... . 4; f i .i ,l :' i* i , J. 4 ii _ _ :mr › web; “ ”1=” ' ^"'^°"'“'__.a / torp/<0" trakten Stadgades bl 6 vad vi förstår, för att torpfamiljen lättare skulle klara av vintrarnas om dagsverkSSky/dighet' un* behov av stärkande mat i form av bl a torkade bär och äpplen. derhål/ av byggnader och, som här, "bärskatt". Torparen Carl Vid bra torp och där "hemmansägaren" var mån om sina torpare, Jaha" Höjd SkU//e 1)/ a lämna klarade torparen och hans familj livets nödtorft relativt bra, i vart en kanna smalt?? lika mye/(et fall så länge hälsa och krafter stod bi. Men vi har sett exempel där hallon och blabar, 2 kappar d ..1 1.. h h.. .11 k h f., .. f.. lingon och 4 kappa, enbärl 6 et va be agna oc ogt ha na dagsver storpet ar att overges or kvastar och 6 vispar till jord. ett mer avlägset och sämre torp, när åldern tilltog och krafter ägare" Varje år avtog. Efter ytterligare år har vi funnit samme torpare i en back stuga och slutligen har han återfunnits i fattigstugan. Men vi har också bevis om motsatsen, där den driftige torparen kunde förkovra sig och via större och större arrenden så små ningom bli självägande bonde. Ett sådant exempel finns bl ai Trehörna, där Per i Slangeryd började som enkel och medellös torpare och slutade som välbeställd bonde på den relativt stora gården Slangeryd. Fler exempel kunde anges. Bl a fick min egen 27