Dagsmosse

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

:FRÅN svnnnçns ÅLwSTA c OCH STÖRSTA. KOLONATOMnADE. DAGSMOSSE I ösrnnGOILAND, .af 0. Azson nJunnn. Bnnrccnnsnx PÅ 310.13an. För snart ett tjugotal år sedan gjordes i utkanten av Dags mosse nâgra högst intressanta fynd, 'som på ett enastående sätt bidragit .till att sprida ljus över vårt lands äldsta bebyggelse. Då upptäcktes i mossen ett hundratal .meter öster om Alva'stra 'järnvägsstation resterna av en pålbyggnad med ett 60tal eldhärdar dolda av ett meterdjupt lager torv. Byggnaderna härledas från stenåldern och tillhöra således en bebyggelse, som ligger 4,000 år tillbaka i tidany _. e Är det en ödets nyck, att man på samma tnrvnjark, fast några kilometer längre norrut, påträffar det första förverklingandenar en bebyggelsefonm, som under de sista åren så mycket låtit tala om sig, nämligen kolonisationen lstor stil av våra myrinánker: På Dagsmo'sse har kolonláationen förverkligats på ett säüsom ingen annanstâdes i Vårt land.. * i'. Dagsm'osse omfattar dels en högmnssbildning .sträckande sig från Ombergs statlnn norrut till sjön Tå'kern, dels stora lrärrbild ,ningar såväl öster somsöder om bögmossen. Före Tålierns ning :hade mossen föga eller intet värde och utnyttjades. endast som betesmark av de omkringliggande byarna., till Vilka marken lärde. _Euru äganderätten till mossen uppkommit kan jag nu ej klar göra; enligt en Erland kolonisterna gängse Sågen skulle området ' ursprungligen tillhört krennn men i urminnes tider blivit tilldelat "0rdägarna 'l omkringliggande sncknar 'som saszz'illd betesmark. Mâ därmed vara huru som helst; för närvarande äges det område, där :kolonisationen genomförts, av jordägare l socknarna Heda, V. Tollstacl, Väversunda och Rogslika. Andra socknar äga någon en: ' staika jordblt'oclzså. Huvudgñrdarna äro sålunda ofta belägna en mil från denna s. k. utmark. ' › www.." .. . 2332 \ V '\ Bebyggelsen omfattar för närvarande 75 större eller mindre småbruk 'som med hänsyn till såräl läge som jordens karaktär kunna såirslciljas i tvenne områden: D 0 t r 5 tr n, beläge't mellan järnvägen och Damberg, där smñgürxlarñnsamlat sig sida" vid sida liksom under bergets skydd alldeles invid gamla. landsvägen Al vastrnVadsienm 'Byggnaderna 1sz i regel lrnnnut uppföras på fast grunå invid kanten av massan. De små jordlotrcrna strüükn sig sedan rakt ut åt mosScn till' järnvägen och t. 0. m. nåth där över. Jorden till dessa kolonat utgöres av en mörk, fullständigt förmnltnad lågstarrtow. Detta murñdc, "som omfattar 21 små hruk, är det först bebyggda. ' Fig. 1. Invid ”mosszw'ágen” ligga de små gårdarna tätt samlade. Om › ' 'berg i bakgrundlcn. Foto 0. A:SON DJURLE. ' 0 m r ä (1 e t u te p á 111 0 s s e 33, som omfattar 54 Jrolonat; är det största och »beläget närmast kring högmosscn. De flesta lzolo naken ligga smulade lnvld den 8. lr. "massavügcn", en 0 m brud delvis gruskörd gata, som utgår från landsvägen och löper genom området. Torvjorden till dessa 'kolonat utgöres av ofönnultnad eller föga förmultnad högstarrtorv av 2 till 4,5 m mäiktighet. Den djnpáre törven är rätt mycket nppblandad .med vasstorv och agi iörV:L Denna'ljüêsa _starrtorv (rotfilttörr) benilnmes av kolonistcr? nd ”römossa”. På. detta'område, "som för övrigt är det 1110th in ti'éssanta, ha byggnaderna uppförts på 'korven utanff'nst mark som : ^ . I'J underlag: 1 v “ v . . 4 .. i 4. V *^ "När"dzblonisatiunen började här jag ej haft tillfälle att exakt fastställa. Men det var först efter Tåkerns sänkning; som någon' ', v / q_ ,1 \' \” i): (I odling av Dugsnmssu kunde iii'figulminnm. Härom förmak? Ön lcrgütlanils Läns IIusliñllningssiillslmps Handlingar, Älg. 1843, J landa juniln'nlicis ulvcuiçling usla fmansicrg 1. J.. 7.' Elli. 823 » amg. under det förflutna *et ”Det bör ej 721le ;r lioiråifleincii': förestående odlingar liininzis oaninåinkt, att Minnet '. ' ning under sommarens föi'lmip fortgütt med stora. sl;ng sedan nu mera om företaget alla sirmnlägai'e 'blivit ense.” ' Att mllingzn'nn ganska. snart. (liii'nfiei' pâbáêrtimlm .framgår lll' Sililllllzl liiillsin'iit ñi'g. :18:18, vari mnniimnus, :iii vialiçiziiifagiu miling 211' verlulåillls bl. iLi'id Bensin(l. Renstmi äger lumnlsaliligcn iisii'a kiii'rjmils(mun(lut av Diigrnnossa. Först i Ili:§l12“illi|ingssiiliskapnis Handlingar 18% tim niimnns liieliyggizlsean på 111085011. UI' pmtokoll »hållet vid Süsnl'llläln iziiiiln *mailligt]:irniüli' ' ;iv _lmlils “(511 Lysings liunliållsgillc den 1? dec. i 1863 tillåter jag inig" cilçm följande: ”De niii'vm'aiule lülunnçitcrna upplysle, att ilut egentligen icåâü finnes mer :in en hzilnnLux'i'niussa :iv större omfång viném Gillet, numliggn UElgSIUUSSG i Lysinngiiiimd, som har uniåüznlig 'iiligiing på 1›i'åhuil,<›i'v,(nlnu'n likväl dunh'iLinLiilamian lingngmm fill bränsle. :w närboende terms'c'uch bncksiiiguaiiinm.” w ”Av ilj'odlingar gcimm flüliackning liar ifi'zljnugie'; i:c›n.iâmiê; till Gii lets kännedom: »' » « samt i ullkanlcn :LV ilzigsmosse lill inniiliiinl,r«;:§iiçâ sanning blivit: iii delade i. 10 större och "mindre bebyggda lägenheten.” År 1862: 'funnos .således .Hi färdiga kommit. lägga låga änäiii: liga på västra (inn?nick invid lumlsviigun. (ikungen lind;3 tiil nal lingsai'lic'tcna foriigått några år eftersom linsen ?UFO nypfü'ülzz ncis 50 tunnland Gillade genum finhaclining. Därför talar också den omsifiniliglsnlnn, mt ”i'nipzn'nn” (mil ”ilfl.f§ix'$i.i!§_fll$iiiElHlflsf börjat ii'LZ \ nytl'jzi ln'änntmvcn i 1.3ngsnnüssc; skogen på kolonatini var tydli gun i'mlun ilil'ill'llâiiilli. Man kan Hiilicai'ligaên med ;ganska sim vista. het datum inrln'irrrclscn pil viisli'u. mnråiilc'i, .från niilicn av 18130 .1 DD inlett, således för '70 år sedan. Ule på nmsscn började bebyggelsen 1860. Dåirom har niosscns t'lilsia självhyggare den 84årige 0. A. Gunn'mndsson inrriiilat .mig fiiljz'imlu: " G. Fiyilnclr: ni: på "lllnfésflü (min ilj'gfiin sin stuga lRGf. Dñ fanns endast in: slilgm uppförda, av vilka dun z'ililsin, Bum nu licbns :av änkan Emeliu Anden3.301), byggdes tre är *tidignrm således för jåianr \ _ 60 år sedan. . 814 _ en av Otroliga svårigheter hade de första nybyggarne på IDOSSGD att kämpa med. Utan egentliga medel, blott utrustade med kraftiga armar, god vilja och 'seg energi greps de sig renhet uu. Vägar fanns ej på mossen utan man måste taga sig .Ferm från ture till ture. Den mindre skog, som växte på mn'râdet, höggs ned och en riindes till byggnader; det timmer, som ytterligare behövdes, måste bäras dit från skogsliöjdermi i'm'id massan. Husen byggde iieienisterna själva; Små diken nlpptegos, varefter fiñliaeiken kom i gång, och snart var en liten täppa iordningställd, ilitr Tåg och potatis kunde odlas (fast med dålig: resultat i början). ' Fig. 2. Den äldste sjiilvhy gnnen på BIOSSCH 0. A, Gormundsson oclzimns :hustru ;framför sin stuga. Foto 0. Asos Duane. Germiniidsseii;seriferhöll nyttjanderätt till 2 tunnland, fick ha ,jorden fritt de tre första åren, därefter betalades 15 l:r.sm1nt . gjordes 5 dagsverken pr år. Numera utgör det årliga arrendet ett för allt 35 kronor. Så småningom ha 75 självständiga småbrui: bildats på Dags IUOSSG. Ile små gårdarna bestå av en enkel stuga med 1 e. 2 rum och 'kök samt en ekonomibyggnad och ofta vagns och vedskjni. Samtliga byggnader äro uppförda av trä. De böra vara så lätta som möjligt på den lösa jorden. Någon egentlig grund un der 'husen kan man ej tala om. Hela grunden består endast av på marken löst lagda kal'ketensldattor i ett eller flera lager. Endast under muren brukar man pilla marken. För en sådan grund Mix' ' *' 315 ' sättningen högst ojämn, vilket cdiså framgår av så 'lll byggnader › nas yttre :som inre lsneda gamar, lutande skorslenar kan man se : lilc varslades. L'l'oslcn trimch också in under 'llusgrundeu och M" r (li'nger på sllt sätt till sncdvridnlngcn. Men husen slå där limllli'_ och någon direkt fara, att de skola falla samman, förefinncs nog inte. Innan så'slccr blir de ”npplyftade”. ' Men då 11 lms uppföras eller gamla byggas om, änfnlc .let vara :skill att vid grnmlläggningcn tillämpa samma. system som se» clan ett tjugotal år tillbaka pmlttlscrns Nää: bebyggelsen ms Tys] lands vldslrêlclkta och üjwpa laögmcssar. byggnaden skall stå Fig. 3. Sämre :lmsgrund lin “lösan sand”. Olla! det. SllQÖVIi'Öllfl isuscå.. Foto 0. Azsmq DJURLE. ' npptagas i torvcn 1,5 till 2 än djupa och 0,75 till 1,0 m bråda gravar. Dessa fyllas med sand till markytan. På en låg bétongsoclzcl uppföras sedan byggnaden. Det visar sig, att en sådan grund kan. uppbära stora, tunga tcgclbyggnadcr (de enda som cgentligcrl före komma på Tysklands Lllögmossar), utan att spridgblldnlng kan spå ras .i murnrnc. Stugorna äro i regel omgivna av en liten tråldgårdstäppa, där man odlar kölis'äxtcln Bärbuskar samt cnsl'áka äpple och päron träed san1tlzörsbllnst'ild kan man få se invid gårdarna. Och syre ncn tycks trivas bra på massan, enär den flerstüdcs förekcrmmcr som stora llliclun'. Illlr kulonlslcn cj plantcz'at trädgård, kan han :lucia genom den ”Vänliga” hjöl'lccn, som mångmslilçles växer inpå lmslmutarna, få lite grönt och slmgga kring sin lilla stuga. Kom l l år l l 1 i l l rm: 52111101: 11mm få'n'g Öm* de vanligen. grå husen, skulle knlmmtionnäulvti 10 :sig ännu vackrare och U'UYHgáll'LH Bildtn :av de små går dm'nzl iir nTanHinUig, um man (Tj UHIHÃ'HIIIHJI' br!! H n 1": 13. 'Damm ha' MULGlzmn miis på HFI Siilt, att man grävt ett runt, lodrät hål cirka 2 m ned i marken. 1335;. 4. Men “wånliga” 53j§3rk0n växer :xx;m Umsknuinrna. Foto 11. USVALD. 'Towen är så snmnwnhållam de, nu .'21 "garna bibehålla sig Man någon som helst bukhidnad. 'Den lilla üwummn tryter' aldrig. mmm åhjhignm kyligt och har (11 frisk smula. :Unt iii' svagt: hl'unzl'åinguxt, villwt 'förunlmlur (nu LH! att 1' början helt försiktigt läpp'j'a på detsamma. _ De 75 luümmten Oilxintta nn urval av sumnmmugt 113 ha. odlad jord, inberi'dmat tomtjordun. De flesta Maken äro helt små, vil ket framgår :iv nedanstående sznnnmnstälIning. A.an Armi › .k 0101; at 3,;121 im. ............ ........ Bäst. Övcr .1__:3 ?ut .......................... ................ :':7 ,, L, 3G,5 ,, 41 ,, Unsprungligm ilmehndvs alla. pil m'mndc, smnligzi cniigi. Imm Lrukt, andra endast efter munUig även0215110111melsc. linsen 31:1 ARO lonisterna alltid själva ägt; 1751 senare åren ha en de! kulonistcr fått friköpu jor dnn, 54"! uLt för Jliirvzn'zmdn :"U'u 221 smålu'n'k. med 0.11 rumal av 38 ha helt egna. Det kan kanske in tressera någon :1 tt höra vil Icut pris, som enbart jorden mmm med. För 8 kulunut med från :[54 1311 Fig. 5. 'lätt jämförelsevis sLm'L knlrmnr. Bmzingshnset 2h' rödmñinf med vita Jun: 0 ha. Im: ellagåa ettqncdcl . im_ Füm 3.1_ OSHmL mm] en .M .M än pl'lS' av. 1,163 kr. pr ha (lägst (390 och ;högst 1,660 lut), Pil" 5 hulunut umlullhmlu un art;Il från 0;; till 27m. har för hålla; llyggnmlur och jord huijnlls (allt modulprla hiv 2,7le hr. pl* lm (lägst 2,'lllll och högst 3,750 lux). 'Det är ju _(iY'Ii'lllgl. höga för nriirvnmmlcz,.och .man ,tycker nästan, det verkar uppshürinhlg. Man lnl'rllm lll* (zlfl.u1'f1'z"1gn_ll, (itll lmlonislcrha vilja gärna ichviirx'zt grunden till sin fiiiclcrheiimlu stuga och .få dålz'lêör i :lguhilmrrunstu lmlçala högt pris. Arre hlcavgiflcrna för jorden äro mera. normala så att säga. :a ,1 För 14 liolonat med en areal från 0,5 till 3 ha helalas 32 hr. px (lägst 16 och högst (30 lan). A Det ill' tydligen stora värden, som gnnmn hobyggelsm skapats på l)n.gmn_(›sse; värden, som lmpsparats genom de mångas arbete (mh försmlmllwz. JOIUJBHUKE'J? BIEJHIIVES INTENSIVT. ( Vax'jeilitcn jordhit på kolunabområdet shall årligen giva skörd. Något ttiilloslnnk förnlcmn.mnr ichc och är ej heller nödvümlâgt, (lå jorden är relativt fri från ogräs. Åtskilliga lmlunal, sålrshlll: de mindre, odla encla'st'potatis och råg. Andra ill31' hava. .därjämte vall ?att eller två år samt rotfvu'litcr och grönfødcr. Den mest amaläñhningsviirda kulturen är potaiisoálingmz.. Den så att siiga ersätter 'lil'ÃillCSlll'lhliet inte bara ur den .synpunk ten, att mhn le'irlgnmm håller _im(len ogrüalri, utan även bokstav ligt, då eller potatis jorden i regel hesñsvmcd mig. Att potatis odlingen iii' så lönandc beror :Nivå fmktorer. Man kan alltid påt rällcna avsättning till goda priser för den del av skörden, som ej förhl'nilia's ll'hfcglzl' lmlmv, och vidare gar polallsçm (len sållaastra och .slzörsla Shih(len pil massan. Den (häl IH' pot;llishlc63mm), Sum lmhlhislhn aj sjiilv lörlh'hlçm', säljes som ulsildcslmlulls. Du alulirihgligghrule llyurna lim myc ket angelägna 0111 att få höpa potatis från Dagsmosse till utsäde på sina fitshnarksodlingar. De .erhålla då ett friskt utsilçle, smn giver betydligt större skörda' i'm som erhållas eller den egna, på fzxslzmnnl; mllmln polatismx. lhennn. 'utsa'hllesvêlxllng :har tillämpats Sudan min'st 30 år lilllmlm, upplyslus (ch mig. Sillskilt under dc sista tio åren har efterfrågan på mosspotatls varit stor. T. 0.111. ti11_S('›du1'unanland hade' en llwlonist härom året. avsäut 5,000 kg 818 'x utsiidcsputuiis. Denna utveckling är enbart glädjande, då den gm' ludnninltrrnu vn vändnihüvtig initimnxl. och den putt!tisköpundr ud Jnrnn ökanlc: möjligheter till större skördar. Turrjtu'dcn iir en nlsmiinkt ”potatisjord” och fmmbringar gndn skördnr. För att närmare Malgöra detta hö '21 några ord ägnas dikningsfrågan. Sum förut nämnts ntgüms jorden på större delen av krdzmnt undintet nr tdwtyd'iigt fürnndinnd högstnrrtnrv. Denna iir nattlig:rn grlmmstitpptig för ruttcn. Dtlmingun är därför Inrätch ont;nt men fullt tillräctdig. Endast öppna ditcen förelmnzmm Fig. 6. Thwudtinnnt genom Dng'sumssn. Fntn 0. A :SDN Hmmm, Djupct är (30 till 90 cm och :xx'ståndet mycket varicrzmdc, 20 till 30 122. men Siren 70 till 80. Några större djupa mdoppskanalcr ge. nmrdöpa området. Sedan tjfitcn gått ur jm'dun, torkar denna fort prj' Under I'ÖFSOHHNRI'CH hummer gl'nn(t\.›*ntt.:1r:l. i d'iiltcn mur (mh mer att in stidtzi sig på snnmm nivå sam vattnet i de djupnl't'. hur”dt:makar nu. Smn därjämte nudcrbürdmz vanligen iir ringa under denna del av sommaren, blir jorden relatirt torr i de övre tagrcn. Detta passar utmärkt för potatisen vid denna tid. Senare under som ]narcn fattar mera regn, smn då iunnzner potatisen vid titt pass. Av SRJH'HHL antndning gär rñgun hm titt på Dagsnnmsu. 'Vñrsåidnu dürcnmt ger sillem någon Jçåirnskörd. Endast under regimtim scunrar .får man god kärnhildning. Irksmn förluülzmmet är på nmrz'. fnzktign områden av massan. Men 'unlign [nu blir det endast skulle för .sådana munlim' mm av en nwcliet stor lzcågalalse. .län \ *” 310 ”vitax”. Jorden blir tydligen så starkt 'llHlOI'kfl(], att all upptag nlng och l.I':lII:<.]›(›l'l. ;Lv Hilläng l vilxlmx inslilllus ellur slurlcl hålln anas, då kärnan skulle uLllilllas. Summa fenomen hur konsulter: is på lätt genozmslüpplágn. gul: ulwrlçmlc türvznaülzer, högstarrtm'v och gyttjor) på andra, platser i "illcsllansverjga Uggwåilmning under . v13. m3' ...J vcgtetationsliden vattnet lill e: '... A ...1 1..: ...4 .... 4 _ .v ,a ...4 d dylik vnfinurlglnrâng lmnlu 'vi up;zlnåh'llszun'mn mall l:<m<m:l'ilr:z i stor ulslriitrlm'lng, det. in: oss möjligt. M)='Lll{{?å :kan Vimms (sill125:.. ll Potaliscn, *Sfüil odlas på 32,;311103T, är vanlig'3:2 av diga sorter. Man känner ej alla sorten.: namn, .särnrerlluumg Rosenpohüis, Early Plll'ifhüi och Prof. Maerclm? :1152; jag prov på. Likaså visade en odlare 'Up ,in data. Samterna bli snart ugapâllmr ' linda, (måh ilx'ml lmlnnáe:luriln hrnlcn. hyln. sin; lill :Näää:las hmm :rmiii, G 1 , på fnstmmlçHjm'd i närliggamle :llgm: ”Det 5:221' att (Måla smnmu. mlatis ?u aFlm* år ?I Ilmssrm. .hm mister elå sin form (mig "ur 2. mindre gud Skörd”, frmnllülln knlnnlslenm. Till pulnllsen giâllslns vanligen (endast :med naturlig güdsiil, »ämm gives i Slzum 'mängfllmu :Någon gav darssnixszn sugna'l'llgfnå. Jorden har'vas först ell; par gånger, varefter gälla.ln utföres. Sum tidigt. som denna ncdln'ulcas, liigges pulatiscn jurdcn. Ifntal'tismz läggas ej att förgm. Della lmmle man sältaligan lill: \u';.1.i'slil(lüs'_3_n°l lsinlmuxtmm'ñdcl. lâill: 120g gÖE'Zl, (lå man ej SÄNG? så många lmlcinlitcr van'llum. Man skulle därigenom hmmm få puluüslrn mogen ,myclmt tidigare 0(le skilldun skulle. 'ull större. IL' alluuünzllel; erhåller .man goda skördar. 40 tunnor efter 45 1211111101' utsäde bör kunna. erhållas, föuklaracle man. En odlare be *åizlcnadc skörden till 25,000 kg pr ha. Under vissa är kan frus llun nedsüilu .sliöl'dmL Men det inträffar ej så ofta utan potatisen :msns' som nu gnnsilzu. sällan' odling_ l'uluLis'slaöl'lluwla lunnlc säkerligen _yLLu'ligul'c illçus genom nu lindning av men: givande serlei', allsidêgrdre gödsling samt Tatia nellm'e odlingsförfarandc. lfÖg()ch'›15/'(:)z. upplaga1* minst: en txmljedul av lácla arealen Vanligen sås rüg efter potatis. Mun tillför återigen något natur lig gödsel .511sz lmnslgüçlsl:l, must kulisnlL. .En Gul odlare lllSll'ü lumslgödsuln först på Yñl'üll såsom övcrgmlsling. Vid milt besök' på 1;almmlvmn'mlct den En april llüllu flera på med detta arbete, men några hldade :'iunn. Du uttryckte en önskan, att regn snmt 320 . *7 "rv måtte falla, så att gödseln skulle lösas i marken. _ Llür som 'uni norstüdes förstod man, att 'mnrltfnktlghetcn är nödvändig för att konstgödseln skall 'råd ”smälta i jorde'n”; här som så mången an nanstädes besinnnde man ej, att vintermusten lir den pålitllgaste, varför gödseln skall utspridns tidigt, medan" ännu masken tis2 fuktig; Till l'ñgen borde naturligtvis :liolisalt och snperfoslet givns på hösten före sildden. _ _ l l “ ' Man odlar Petkuser 'och Stjitrnr; g. Sådden sker relativt sent, ofta ej förrän i oktober månad. ”Det gör ej så mycket, när man sår”,lrn1nhüllo Ilera odlare, ”det sist sådde 'kan 'illlglilte bra som det först sådde.” _Det är en sanning med :nodlflltation och tydligen .beroende av större eller mindre angrepp av snömögel; Den tidigt sädda, på hösten _ln'nltigt utvecklade råan angrlpes ofta starkare än den sensådda med glest bestånd; Men snömögcl: smittan kan ju förstöras genom betning av ntsädet, och då skulle man också få säêkrnre och större _rågskörd av sådd, utförd vid nor mal tid i slutet av augusti. ' ' › Rågen ”Lkrolms ned” (myllas med årder), samtidigt som göd seln nedbrulcas. ”Men man får köra grunt.” Metoden föreföll att vara bra, den så myllade rågen lirade övervintrat nöjølktigt. År derlcammarna ge ett visst skydd åt plantorna, 'och smältvattnet stannar i de små fårorna. Av rñg skördas 8 till 10 2112 ett pr ' tunnland. Prosten i början av juni kan »ofta förstöra hela rågekörden. Det; kunde säkert vara skäl att försöka den senare blommande midsommarrägen. Någon hade prövat den men tydligen envänt samma utsädesmängd som av vanlig råguned följd att det oeehört täta beståndet av ytterst fina och reko. strå snart nog ”lade sigi'; Kärnsâiörden blev ingen. _ . .Bålsta resultatet rid odling av mldsommarråg erhålles, som känt är, då rågen sås 5 enbart bestånd i mitten*slutet av augusti med en utsädesmängd av 80 högst 100 kg pr ha.. Av rotfrukter odlas vanligen endast rovor på högstarrtorven, på den väl fömnultnade lågstarrtorven odlas dessutom foderlletor och något morötter. . Rotfrukterna erhålla naturlig gödsel samt superfosfat. Däremot ger man i regel ej något kall.. Det kunde sä'lrert vara skäl att ändra något "på konstgödselu fördelningen nämligen ge mera fosfatgödsling till südesgrödorna och mera kaligödsling till potatis och rotfrukter. ' \* *' 32r Vallodlingcn intar en mycket blygsam plats. Det mesta fod: ret :hämtas :från Tå'kern. Men vuiiarna gå bra till. vInäddden go' xcs vanligen i tåg. Med lite övergödsiiug ar radien i form av indi szdt och snperfosfat kunde .skördas 4,00ü5,ü0{i kg hö'pr ha. På den mörka ”dyjorden” sades övergödsiingen åstadkomma en sorts rost på timotejeu. Vid utfodring :med sådant hö eller vid netning av dierräxten bievo djuren sjuka. Om raiien däremot Övergödsiades med naturlig gödsel, Uppträdde ej rosiieiier sjuår d 0111353'an tom. * ^ , Huru med saken 'verkligen förhöli sig kan jag nu ej säga, det skaii bli av intresse, .att vid ett 'besök där före eiåttertiden när mare studera förhållandet. . i Vdrsädesodliny bedrives nästan ej alla. deen ger ytterst: iiie kärna. Den vånsåid, som sås, ofta i blandning med baljväxter, skäras grön för utfodring eller bankens till hö. Kunde man på ettmera gynnsamt sätt reglera markfuküg heten; skulle sänkerligen även vårsâidesodling ?kunna (bedrivas på mossen. Ett annat medel därvidlagrore att sandköra. jardeg, men sand finnes endast tillgänglig på ett par kiirrmeiters arsiøând. Ja, visserligen 'finns sidan i ücanien av .bergssiuttuingcn enad(des invid mossen, men den tilhhör kronan och ”den får ingen någon ting av”. Läge det mera, gynnsamt till, skulle snart icoionisterna med fmjdigt mod gripa sig 'verket 311 och jor'dnkörs. sina små od lingar. Hosnxunssxdrsme UNDER EGENARTADE FÖRHÅLLJLNDEN. På kolonatömrådet födas cirka 100 vuxna nötkreatur samt 'ett femtiotal .ungdjur och iraivar. 24 av smfubridren hade häst, större eller mindre dei av året. .Varje kolonist brukar goda 1 år 2 grisar årligen; v Jilmförd med ereaien, 113 ha., 'är iireatnrssmmrmen betydande Det blir'nära ett djur pr tunnland. ' Det är tydligt, att mycket foder måste anskaifas från annat håll. Det är slättorn i och vid Tâkern som är av så stor betydelse för içoionisierna. Det framgick också, att smâbruken närmast sjön voro most efterfrågade och stodo högst i 'lnis. , Djuren sialifodras året om. Några droionister ha dock betes riitt på Omberg. Därför b'etaias vanligen 10 kr. pr djur. Det ,\ 322 l 2 ett lågt pris, men så :näste djurägaren :förbinda sig att i gengäld utföra skogsnrlneten under vintern efter en säkert. rätt låg taxa Mageförtjänsten nppgnrn (för mansdagsverke till 2 kr. och för man och häst 4 lux). De flesta lcolonisternn hålla emellertid sina djur inne under sommarlla'lvåret och llånntn foder från Tålcern. Härför betalas 5 kr. pr år, men får då tillgodogöra sig så mycket 'men han av gril set, .som växer ute i sjön. Det är tydligen ett näringsrilit foder, som erhålles, men det. blir oj billigt. Att skära. och hemfomla ett lass gräs tager en 11 alv d n g för en man med en häst. Detta lass räcker för utfodring en d n g till 2 kor och en häst. 13å minnnndo om mannen, som använde en gammal ångmaskin för att driva en kapsüg. Han avverkade jämt så mydket red, som Ltgick att elda maskinen. Under hela sommaren håller .man på med detta ständiga gräs körande, under det att djuren stå inne i stallarna och rinna efter friheten _ att få komma uti sol och frisk luft och få lite rörelse. Jag frzunlçastade till några smñbruknre förslaget att mina detta m' sjön bärgade gräs och använda. det som vinterfoder och i stället så igen en bit :llcer till ständig vall, där djuren lmnde :beta 1 frihet. Man skulle då spara oerhört mycket arbete vid griisbåirg ningen och djuren skulle säkert trivas med enlbytet. Men försla get tycktes vara orealiserbart. i Vid sjön fanns ej någon torlzplats, utan endast en liten väg att hålla till på, mexlnn annan lnssade griizset. Men man' kunde ju tänka sig, att strandügarnn för en rimlig ersättning nppliite så stor jordremsa, att några hêissjor kunde placeras på en liten bit' Nog kunde många less hö torkas på det sättet. ' De små tegarna vid gårdarna tålaej heller för stor beslzäring för anläggning av (betesrall. Man behöver jorden för råg och po tatisodling. Men ännu finns på Dagsmosse åtskilliga hektar, som äro outnyttjade. Där kunde vara lämpligt att anlägga betesrallar. Till och 'med andelsbeten skulle nog *lrnnna anordnas av “de enigt sammanhållande kolonisterna. Jorden äges visserligen er enskil da gårdar, men .det är kanske ej omöjligt att få nyttjanderätt till densamma för ett antal år framåt. ^ Även för vin terutfod ringen 'spelar slätten: vid Tüvkern en .stor roll. Det är de lågt liggande stränderna, som härför 'utnyttjas Slåtteromrüdet sträcker sig från sjön cinka 100 falnnar mot land. om a n... _› *A .. VL4Il4w.. *' v * c ' 323; Pr famn etrandrernea (motsvarande 317 7712) betalas 12 lir. På. ett sådant område skördas 100 till 150 kg torkat fodür. Allmllnt ansågs eldttern vid Tålcern utgöra grunden för lins › djiiisslrötseln; Åtskilliga pastodo, att djuren ej 'kunde leva på ”moesiodret”. De fingo bensjukdoniar, slekset, vilket däremot :a _v drig inträffade vid utfodring med gräs och 'hö ifrån sjön. Det är nog så. Men till det dåliga resultatet vid modelling med enbarl mosslodcr bidrager sillrert i mycket bög grad de förhållanden, nn der vilka djuren lera. Djuren få sällan eller aldrig vistas ute i, sol och frihet. _ 4 Det är ju allmänt känt vilken stor betydelse rörelse och nio! tion ha såsom botemedel mot dessa bensjnlrdomar. Och även det direkta solljnset spelar en mycket stor roll. Amerikanska forelr are ha på senare tider genom med lrvartslampor åstadkommer] besträl ning av djuren i stallarna lyckats förhindra utbrott av sjnlrde › marna ifråga hos de djur, som regelbundet :blivit belyste, medan de djur åter, som ej behandlats, mycket tydligt visat sjukdoms h symptom. \ Vistelson i det fria betesgangen är av en oanad betydelse för djurens lilllsa och trevnnd. r Beträffande '1111de ursskötseln bör 'odlad ett annat förhållande _ påpekas. 'Endast ett fåtal emåbrnllrare använda torrströ i ladn. gårdarna, trots att den närbelägna *liögmossen innehåller nästan obegränáade mängder därav. Det skulle säkert ej kosta många (fuen för rätten att gräva upp några kubikmeter strötarv. Med ' den stora djurstouclç, som föder på området, skulle man *vid ratio . nellt tillvaratagande även av den :flytande spiliningen kunna få I tillräcklig mängd gödsel, utan att behöva inköpa något vidare konstgödsel. Där vore för ätdkilliga Ikronors värde att taga vara på. _ Kononaronnánnr LANDETS rÃrasr nnromana JORDBRUKSBYGD? Pil kolonatonlrådet Jia cirlka 230 människor sin utkomst, var för Dagsmosse säkerligen tillhör landets tätast befolfkade jord brn'ksområden. Vilken annan 'landsbygd kan uppvisa två inne .' vñnare pr hektar odlad jord? . i . Det är tydligt, att kolonisten ej kan få hela sin inkomst av det lilla jordbruket. En del arbeta åt Ombergs tom'ströfa'brilr med 824 uppgrävning och torkning av :strötorv under sommar och höst; Torvströfzrbrllren började sin verksamlhet 1900 »och gar»r särskilt under krigsâren goda arbetslörtjlinster. Andra. lcolönister ha åta git sig att'åt bönderna på deras nlossloller upplaga strötorw Det vanliga priset härför är 2kr. pr liubi'kfamn (=5,7 722.3) för upp grâ'wning. ^ ' _ ^ " Skogsawenkningen på Omberg ger ej stor arbetstörtjålnst nu mera, framhöll man. På närliggande gårdar kan arbete erhållas någon dag då och då. ' Kolonisten måste således till stor del lita till sitt lilla jordi bruk Därtfrån'erhåller han det viktigaste för familjens uppe hlille; bröd, mjölk och smör, ägg,dkött och fläsk, potatis ej att förglömma... Kan han dessutom nr ladugården sälja ett eller kan ske 'två djur pr är, så 'blir det ju ”väldiga summor”, som flytta in i kassan. › Troligen skulle smêvbrulkarna hlara'sig .ännu bättre, om jord» bruken vore något större. Man ville gärnaha dubbelt så stor areal, 45 ha.. Men då finge mer än hälften flytta bort, och det är ingen med på. _ I allmänhet reder sig befolkningen bra. Ingen tycktes lida direktnöd, utan alla voro nöjda :med sin lott. ”Det får gå och går också, :fast det är svårt .somliga år”, framhöll en gammal odlare. ?Man får inskränka sig, när så behövs.” Någon skuldsüttning förekommer egentligen ej, utan man vän tar att köpa tills man har fått in pengarna. En oerhörd förundran väckte min indislrreta fråga, om någon på kolonatområdet spelat konkurs de sista åren? ”Sådant sker inte här”, framhöll man med skärpa. Kolonisterna äro hänvisade till sig själva. Någon hjälp från det allmännas sida ha de aldrig erhållit. En allmän önskan att få_ strolförhüllandena bättre ordnade., kunde man spåra bland befolkningen. Inom kolonatområdet finns 4 ett l.llltal ekolplil'rtiga barn. Dessa skola slåichas till respektive soelznars skolor för att erhålla undervisning. Vägen dit lång, en halv till en mil.. Särskilt betungande är det för dem som ha ”vardageläsning”. Tvenne gånger under var och en av veckans sex dagar få barnen ”traska” den långa vägen. Var nöjer man sig med något liknande? ' men › ...zr.. ø ,. : “frmu avi...i ;lt2.3.7” 325' Planer ha varit å. hane att bygga särskild skola för kolonat området. Tomt är t. 0. in. utsedd. Men därvid har det stannat. t. Det är att hoppas att frågan tages upp :igen och I: omm erti ll fö : v e rrkll g a n d e. Det vore en enkel gård av erkännande åt den idoga befolkningen. Det är ej oranllgt, att man träffar två är tre generationer bru» ekare på mossenf Barnen taga arv efter fäderna. Enan vill gärna flytta ut., Att utbyta sin enkla., men fria och oberoende lott mot exempelvis en statavlönad jordbruksarbetares eller industriarbe i ' tares .kan ej bli tal om. Ungdomen ger sig ut till närliggande byar och tager tjänst några år. Men snart dragas de åter till mosseñ, förvärva sig en stuga och fortsätta i iädernas spår. Förunderliga matltt, kärleken till torvan! Vem annan är det . än du, :sem driver :människorna till sådana storverkl Samma makt, som för årtusenden sedan menade Våra förfäder att på på , lar i det blöta Ikärret bygga sina enkla hyddor, samma makt 'har ; drivit fram det verk, som ovan skildrats. Med förtröstan Utsi:er '1" man sig se framåt, viss om, att i det land, där våra fäder settsn ' hundratals rreneratloner tillbaka sova under mullen. där den idozre " b J ;3 odlaren i våra dagar plöjer de gamla tegarna, där skola ock vara barn en gång få bo._ '