Författarparet Waldemar Brögger och hans fru Synnöve Christensen pseudonym för Margit (”Mai”) Lindegård. Familjen kom till Sverige som flyktingar under andra världskriget och bodde i flygeln på gården Jättingstad i Heda. Rubriken för tidningsartikeln var: "Himladrottning gav idén till nordisk roman".^ ^Bröggers roman " Tre gånger drottning" handlar bland annat om Drottning Ulfhild, Alvastra klosters grundläggarinna. Ödeshögs bibliotek har boken "Tre gånger drottning".

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

xx; “ärm/“215.92 EN PgaU'Dr \ \0 “.*E 'i M .› Författarefamiljen Valdemar Brög Himlad rottning ?Zzáâtlitj“ifrfhpfigi'âiâtet ?få 5 gav idén till nordisk roman [Från vår utgände medarbetare.) HEDA, onsdag. D är sitter mitt på ljusa da gen z' den klaraste sep tembersol en man på en bänk på Heda kyrkogård och gör en visserligen högst fascine rande men synbarligen något hårdflz'rtad kvinna sin för syntå kur. Episoden skulle frånsett platsen och 1' någon mån kanske också tidpunkten på dygnet ingalunda. 'vara unik, om inte manspersonen 'z' fråga råkade vara ej mindre en berömd författare än även synnerligen 'vålgift äkta man och moutjén en välrenomme rad kvinna (w fläcka vandel och aktningsvårcl ålder 800 år ungefär: ingen mer och ingen mindre än Himla drottnz'ngen i Heda. NN E'de . Jag tror emellertid inte, att för ValdemrBrögger kan på 57,” bil_ Iattarens maka allt för svårt au den konstatera) att Himladrottning_ fäktas av Svartsjuka. Rivalen är_ju en 2' Heda är en hårdflirtad damr svårt handicappad av sin egenskap På undre bilden säker han därför 4. . .. . tröst hos hustru S :nnövc under aav trafl ur och dart 11 ko er, att .. . .. 3. g 1 mm kunskapem tråd 1 fattmgstads lust (Forts. på sid. 7) i _ gård_ ø_ gm: :arna: b the rn .mr 8 I”›i.i"1 I : ning Ulfhild, til Himladrottning . . . (Forte. från sidan 3.) hon mâSte betraktas som en famil jens välgörarinna. Ty ni gissade rätt, bäste läsare! om inte Himladrott ningen i Heda eller kanske snarare modellen till detta ut omordentliga prov på tidig me deltida konst i Sverge hade funnits, hade aldrig romanen ”Tre gånger drottning? skri vits. Dess författare, norr mannen Valdemar Brögger, ha de då varit den prissumma av 25.000 kr. fattigare, som han: manuskript inliöstade som seg rare i den av Wahlström & Widstrand, ett danskt och ett norskt förlag'utlysta pristäv lan om en roman med nordiskt tema. Det var strängt taget av en slump, kom att skriva en roman om drott Al'vastra klosters grundläggarinna. Det var väl när : mast en tillfällighet, som* gjorde ' att han kom att slå sig ner i denna ' på historiska minnen så mättade ' bygd vid' södra ändan av Omberg. < T Det var väl också slumpen som 7 gjorde, att dr Otto Frödin kom att nämna, vilket ypperligt ämne till en historisk roman av Sigrid Undset . drottning Ulfhilds växlingsrika lev nad skulle vara. Valdemar Brögger tog fasta på. yttrandet, välsignade befann sig i Amerika, oåtkomlig för alla välvilliga ro'mantips, och ga studier av källorna dymedelst hållande tjänstemännen i Linkö pings stiftsbibliotek i jämn syssel sättning skriva romanen om kungar efter varandra, sedan hans hustru kategoriskt tastslagit att han därmed bombsäkert vikt första › pris i romanpristävlingen för egen rä. ' . ;i , kning . 116%. som Valdemar Brögger< det förhållandet att Sigrid Undset satte sig att jämsides med grundli» kvinnan som gifte sig med tre e .f m" a. dig' som Ombergs klassiskt stränga: silhuett. 4 < Det förvånar mig, säger hr Brögger, att Sverges nu le vande författare inte upptäckt vilken idealisk, trakt bygden vid Omberg, Tåkern och' Vät tern år. Här får man arbetsro och får* man inspiration i det kanske mest fascinerande landskap som Norden Ved är exempelvis en solned gång' i Medelhavet jag har sett sådana mot en sommar kv'âll vid Vättern? Det är överflödigt att säga att . jag blev gla'tt överraskad, när pris 'nämnden stannade förpmitt manu _ Skript bland alla de 300 som inläm nats. * TUQSUSDS u Vid skriv/maskinen. Förutsägelserna slog in. Förfat tarens hustru har en viss intuition när det gäller litterär produktion. Ty Skrivklådan är utbredd i den bröggerska familjen. Fru Brögger Lindegård har nämligen som be kant under pseudonymen Synnöve Christensen producerat två så för nämliga verk som ”Jag är en norsk kvinna” och ”Förbrända hjärtan”, av vilka den förra givit översättar na i nio olika länder arbete. Familjen Brögger kom till Sverge som flyktingar undan tyskarna. Först slog man sig ner i Stockholm, som emeller tid inte kunde erbjuda tillräck lig litterär arbetsro. Ellen Keys Strand blev nästa tillflyktsort. Här delades tiden mellan skriv maskinen och vedsågen, ty . Strand är okristligt kallt på vintern. Så kom man slutligen till Jät tingstad ett par kilometer från He da kyrka och där har man stannat ända tills nu, då hemresan till Nor ge och den för prissumman förvär vade villan vid Oslofjorden anträ des. Vid mitt besök stod familjen mitt uppe i flyttningsbestyren. Av skedet från värdfolket lantbrukare Robert Johansson och fru Anna fö restod. Den storartade gästfrihet, som vi åtnjutit här på Jättingstad kommer att bli ett minne för livet, förklarar författarparet. Den som påstår, att östgötarna är ett otill gängligt släkte har fel. Befolk ningen här i trakten liknar land skapet. Den är öppen som slättens horisonter och rättrådigt bestån någonsin levat i Norden. Att en kvinna ingår tre äktenskap är i och för sig inget märkligt, men att hon alla tre gångerna förenar sitt öde med en kung är unikt. Drottning Ulfhild hade inte bara vad vi kallar sex appeal, hon var också en politiskt synnerligen be gåvad kvinna. Hon var dotter till kung Magnus Barfot i Norge och gifte sig första gången med Inge d. y. av Stenkilska ätten. Västgö takungen var emellertid en inte allt för stark personlighet, hade svårt att göra sig och sin myndighet gäl lande och blev slutligen förgiftad ”forgivet af ond dryck” i Vreta i Östergötland. Och så var Ulfhild änkedrottning, dock ej länge, ty snart återfinner vi henne som drottning hos den trettio år äldre kung Nils i Danmark. Denne var rätt och slätt ett kräk, som drottning Ulfhild i den mån › hans höga ålder medgav det sökte göra en karl av, berättar författa ren. Hon misslyckades. Han kunde _ 'inte 'uppfylla hennes krav vare ;sig _ ' i egenskap av äkta man eller i v egenskap av politisk ledare. Och så övergav hon honom. Det dröjde emellertid inte länge förrän honin stallerat sig på drottningtronen hos kung Sverker d. ä. på hans kungs gård Alvastra. Skilsmässopapperen lär inte ha varit helt klara, menlden tidens prelater kunde överse med slika petitetter om kontrahenten i fråga i övriga hänseenden var en kyrkan behaglig person. Och det var drottning Ulfhild. Hon hade gripits av .den helige Bernhards av Clairvaux religiösa väckelse. Av sin kunglige make ha de hon fått Alvastra i morgongåva, och den gården skänkte hon nu till de cistercienserbröder, som hon in" kallat i landet, och, som här byggde Sverges äldsta kloster. *Allt nog: giftermålet med Sver ker blev en succé både ur åkten skaplig och politisk synpunkt. 1100talet är rikt på paralleller med vår tid. Även då var den po litiska skurkaktigheten påtaglig och blomstrande. Men man får den uppfattningen att den tidens skur kar var intelligentare än de, vars ändalykt vi bevittnat eller väntar. För ett östgötskt hjärta må det visserligen kännas hårt att' det_ just skall vara en norrman, som skulle litterärt landskapets rika historia. (Vad gör provinsens egna författare egentli ' gen? ) Men det kan inte undgås att man i egenskap av linköpingsbo blir nyfiken, när man hör, att författa ren bl. a. skildrat scener från den tidens påskfirande i stiftsstaden, som om de försigginge i vår tid, skulle komma håret att resa sig på både I, prästerskap_ och ordnings makt. , Raoul. exploatera denna del av i!” 1 ;i .'5'” 1"?” _. lå 3' Ä'å ! , 'pgj c* ,I\ Jilçék erlvlv [G 1 .a ;/ *.›';'r'\i: 5 i i 1 i' TriI. :Vi › v* w . Ä '“^i'“›.':';" iiåifiiüÅi i: ;tät/Mr; ;dig i: " ,3; de til/v i) I/L' :300 <.' m ,imvewuy“mmH 03 m.. :19: cjgegg EC .4, i?? ;.41 i 1 c Brögger. Han upplysta om att Bröggers förhållanden är under utredning av polisens landsförräderiavdelning, da Brogger ar an klagad för att ha gått i Gestapos tjänst som angware. Brögger urresterades i septem 'Efter befrlelsen Vann plotshgt ber 1941 och satt. på Grini till i Valdemar Brogger en nordisk ro maj 1942, då han hänvände sig' till manpristavlan, .som arrangerats 'av Gestapo med begäran om att. slip ett' skandinawskt forlag. Efter å pa. ut, samt skrev under en förplik Heibei'g's Tavslozjanden meddelar i telse om att arbeta för Gestapo emellertid Skandinamsk Bogforlag som angivare. Brögger blev släppt, i Odense, som arrangerade tavlmg och han skall senare ha gett rap en, att Bloggers _bok inte komriiler ;i porter till Gestapo, utan att det att utges, savidalinte ldi'oggeii bila vi dock kan påvisas, att rapporterna fulhtåindigr inkand frân danltr agitj :iråâlllnaållvarligare 'följder för ano sen. Boken lågégoüs. ;år :igirvå , Angwere: \ “ i › , ” Valdemar Brogger 3 ' I Mor Marta . | Var |01a|_ Den norska författannnan Synnöve Christensens roman "Mor Maria", som belönats med det stora skandinaviska romanpriset l947, intar enligt juryns mening en rangplats i modern nordisk _ i i Prisromanen' { Rentvådd' från anklagelse för ”onationell hållning”. i' Den norske författaren Valdemar' \ j I ' ' der i 1 r i, j . arogger. Vllken 5,01” .bekant “n i* * i husramr. ångt tid som flykting 1 SVeI'Ige bOd \ l \ Juryn har utgjorts av författa de i Heda och där bl.a. Skrev den; “ ' = rinnan Alice Lyttkens, dr Car Björkman, chefredaktör Nils Hugo Nil sén samt redaktör Nils Gustaf Holm quist. Som ordförande i juryn för den : samtidigt utlysta tävlingen om stora skandinaviska romanpriset 1948 har inträtt författaren Sigfrid Siwertz. I juryns utlåtande om ”Mor Maria” heter det att ”det är en glädje att få ge priset åt en roman med så höga kvalifikationer som 7Mor Mariaà Den na vardagligt intima berättelse om den heliga familjen har valörer som man med första pris i en skandinaviski \ romanpristävlan belönade boken I. › »Tre gånger drottning» blev v1d sini \ 1 återkomst till Norge beskde forE I 15:. »onationell hållning». Nu har hanI \ i i emellertid blivit fullt rentvadd for› dessa anklagelser av sin förlaggare 1' Danmark, Skandinavisk Bogforlag, Förlaget'betraktar saken som en 1 personlig förföljelse jmot_ Brogger i i och kommer _Wom'det Visar Sig, att inte dagligdags stöter på: i sin låg * i det skadar bokens forsaljmng ,nui mälta melodi har den en klang som * 1 Söka täcka förlusten genom att_ gora är harmoniskt tidlös. Samtidigt har Ä en annan författare, Hans He1berg,; \ dess författare förmågan att ställa lä \ som offentliggjorde anklagelserna, \ i ._ saren anSIkte mot ansxkte med roma i l ) 4 i '3k ' I nens huvudpersoner: mor och son, fån 2 \ ansvarig. :Di tia ; f gade i dramatiska ögonblick, att göra i i ' I : H 'f en till vän med dem. att ge deras 'i 1 ›. handlingar och ord det trovärdigas 5 , '› prägel och framför allt att gjuta i i '* fräscht vin i gamla läglar i detta ' * ii”. \ _ i i i ' 'i s t, i fallet ett verkligt kraftprov. som vitt * 1 i ' i .« nar om inlevelsens livlighet och fanta ' i i i Sifullhet, en betydande gestaltnings ' förmåga och en suggestiv berättar : gåva.” 0 Synnöve Christensen är en författar ; " ; pseudonvm som skapades i Sverige un ' . der kriget och knöts till en hösten\ 1943 mycket uppmärksammad ockupa : Itionsskildring ”Ja. jag är en norsk . kvinna”. Före kriget hade hon under i sitt eget namn, Maj Lindegaard, ut givit ett par romaner i Norge. Efter "la, jag är en norsk kvinna” skrev Synnöve Christensen ytterligare ett par romaner under sina flyktingar i i Sverige. .De senare böckerna var dock i › avumer Ojamn kvalitetui den ena ”För i branda hjärtan” gav hon ttryck åt den speciella flyktingsmentailiteten ge nom ett ivrigt kverulerande över i i i“""4'TT"T ; SZenska förhållanden. I fjol utkom _ pa svenska en roman som hon skrivit *' Gifter återkomsten till Norge, ”Son i : orsta äktenskapet”. Svnnöve Chris tensen är gift med författaren Walde i :nål: Brögger. som även mmm nt* Mu TÖNSBERG i maj. Från TJ'Ö'? me kyrka är det 6,4 km. till ”Ver.T dens enda” men bara. fyra till ma 2 35.9.1213. Salems barnpensionat. Önê här vid Oslofjordens sydvästliga mynning är mest känd som den norska huvudstade semesterpa .I radis och denna tidiga vår för klarar också. varför. Hela. Vest folds fylke har klätt sig i försom marskrud meâ mjukaste grönska. i ett böljanäe parklandskap ochê prunkande blomsten'abatter på g gårdsplanerna. Från Skagerack sveper varma havsvindar in mot ' E backar 0011 131121. Mitt i denna. här lighet ligger barnhemmet som har' en' speciell svensk anknytning. Dr Odd Solen: var den förste norske patriot som dömdes till döden ehuru domen inte gick i verkställighet. Hans fru Mai Lin 5 degaard är känd i Sverige och en * rad andra länder där Synnöve Christensens böcker kommit ut i översättning och blivit uppskatta de. För svensk publik är hon kan ske mest bekant genom prisroma nen "Mor Maria”, som härom ;' âretgav 'henne 25.000 svenska kr. i ',""''›v'|.ww'i , _ SJ _ Författarinnan till ”Mor Maria.” Synnöve Christensen (Mai 9 50 é E I LindeeaaråGolem) meâ sin 9 mån. gamla flicka Mana Verqmca, _ Svenskt romanbriS* lade grund till norskt' barnhem ' I 16 25.000I<r.;31iset för norsk roman påbörjad i Heda. SKANDINAVISKA .ROMANPRISET NU UTDELAT. Det av Wahlström och Widstrand, Hemmets Journal och. Europafilm uppsatta Stora skandinaviska roman priset 1947 om 25,000 kr. har av täv lingsjuryn enhälligt tilldelats” den 28åriga norska författarinnan som 'går under pseudonymen Synnöve Christensen för hennes roman “Mor Maria”, en intimt vardaglig berättel se om den heliga familjen. ”Mor Ma ria” intar enligt"juryns mening i en rangplats i modern nordisk littera tur. da i Östergötland, men i flera år för ut hade jag tänkt skriva den, berät 'tar fru Brögger. Så kom jag på sjukhus i Oslo, och då stod plötsligt hela evangeliets lidandeshistoria le vande för mig. Jag tänkte att man kunde berätta den så, att folk fick den 'klar för sig, inte med en upprepning av Nya testamentets ord, _utan som en levande berättelse för *moderna ;' människor. Jag menar att det iförst och främst är såsom mor hon står som en stor och dramatisk gestalt, velat 'skriva boken. Vad jag skall göra med de 25,000 kronorna vet jag nog, och ' låter så glittrande glad bara en riktigt ung flicka kan' vara. Jag skall bygga en terrass till mitt och Alger. Jag hade tänkt resa dit' förutbmen det blev' ju så mycket bråk i Palestina, så jag fick dröm'ma mig dit i stället' Och så skall jag inte land, där jag var som flykting, för 'jag är så. glad i allting svenskt. Boken ”Mor Maria” påbörjade jag _ när jag var flykting och bodde i Hel och jag tror att mödrar skall förstå 4_ henne.. (Själv har jag f. ö. tvâ foster “ barn, 13 resp. 11 år gamla). Jag har sett Maria såsom moder till kårle_vi 'kens evangelium, det är därför jag .3 svarar fru, 5 Brögger på alldeles perfekt svenska ' som i hus, och så skall jag till Palestinai glömma att resa till Heda i Östergöt * v ^v_›_:. g hållandena på. Grinifoch många hävdar, Symzäre C/Jrz'Jtemem man rikánd'z' mith OSLO 16 okt. (SLT.) Rådhus rätten i Oslo avkunnade i dag ansen satlonellt frikännande utslag i målet mot den kände författaren Waldemar Brögger, som åtalats för att han un dertecknat en förklaring att vilja, tjänstgöra som agent för tyskarna, medan .han satt på Grlni 1942. “De två, lekmannadomarna ansåg, att' förklaringen inte kunde betraktas som bi stånd åt fienden, medan rättens ordföran de röstade för fällande dom. Brögzger rymde kort efter det han un dertecknat förklaringen till Sverige, där han bl. a. gav ut boken "Den osynliga fronten" under pseudonymen "Carsten Frogner". I boken behandlade han för att boken var så. avslöjande för fångar na.,_ att tyskarna kunde tillgripa repres salier på. Grini.. År 1945 tillerkändes. * Brögger ett pris på 25.000 kr. i den nor“åt diska romanpristävlan. Då. han senare' åtalades, kunde boken emellertid inte ges' ut, och på. det sättet anser han sig ha. för lorat 100.000 kr. “ Hans hustru, den vackra skådespeler skan Mai Lindegaard, vann märkligt nog hon också. 25000 kr. i en nordisk roman Stockholm under pseudOr båda försökt ta. sitt liv genom att inta pristävlan i år. Hon utgav under kriget flera böcker i nymen “Synmöve Christensen". Efter åtalet mot Brögger har de gift, men självmordsförsöket misslyc kades, ehuru de en häftig tid svävade mellan liv och död på. sjukhuset. Den i dag avkunnade domen kommer vi med säkerhet att överklagas av áklagar ' myndigheten. r a a, l l' Hör. hur VikgSkVZLlDCt smeker 1mot strandeus ski'ovlig'a liåill åocli doftmåittad vinden leker ?en solklar ljuvlig' julikviill. 38e, hur sjön ligor"r silverkrusig inch himlen är blixklintshlåi lliumlan av l)lr'›mn›ekta.r rusig ' .far lirummumle till Sitt ('lizltPElu. Jag glömmer att timmama ila och att tiden aldrig står still blott känner en underbar Vila vad gör det att tanken fm: vill. 1 , ,1h I \'I i ddn) memqu ;om .101331 AB 7 '5.13qu .10_L Ae apeIads ouerd Jauotitsodmoxuuemnqos 09* 'z “1: ggg :uaisrumasa 191 m Buss '(093 m) 988 uaxoqmmsd UKN :sov:5178 ägs» :ualsçurpesg .m ex 'Sommer :11128. qoo minä La . Gl 1 l i