Godstrafikens påverkan på handelssjöfarten 1885- 95

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Kultur och Samhällsvetenskap Geografi 2 VT95 Godstrafiken på Järnvägen FågelstaVadstenaÖdeshög 188595 och dess påverkan på handelssjöfarten till och från Hästholmen Birgitta Persson Handledare: Hans Lönegren :rvN INNEHÅLL 1. INLEDNING 1.] Syfte 1.2 Källor 1.3 Metod och avgränsningar 1.4 Uppsatsens uppläggning 2. BAKGRUND v 2.1 Befollmingsuppgijierför Västra Tollstad socken. Ödeshög, Vadstena, Hjo och Jönköping åren 1885, 1890 och 1895. 3. HANDELSSJÖFARTEN PÅ HÄSTHOLMEN, HJO OCH VADSTENA FÖR ÅREN 188595 4. GODSTRAFIKEN PÅ JÄRNVÄGEN FÅGELSTA VADSTENAÖDESHÖG FÖR ÅREN 18851895 4.1 Samtrañk, avsänt gods 4.2 Samtrafik, anlänt gods 4.3 Jämförelse mellan totala mängden godstrajik och samtrafik på F VÖJ 5. SLUTSATS 6. SAMMANFATTNING REFERENSER MÅ'Ak G 10 13 14 15 16 17 18 19 v" 1. INLEDNING Hästholmen är beläget vid Vätterns Östra strand, på den östgötska slättbygden nedanför Ombergs södra del. Hamnen och sjöfarten har haft stor betydelse för orten och den sydvästra regionens utveckling i Östergötland, under historiens gång. Från 1850talet och framåt blev sjöfarten mycket livlig på Vättern, tack vare Göta Kanals tillkomst. Hästholmen fick betydelse som utskeppnings hamn och uppsamlingsplats för jordbruksbygden söder ompmberg. Under 1800talets sista år byggdes järnvägen mellan Vadstena och Odeshög. Hur det påverkade handelssjöfarten till och från Hästholmen avse jag undersökal. väntan . /Vb 3 ”253.125 i' äkáñ/YG Mar/gu, W I .. x . WN. ' . DNKSP//Ye maa. vu CD ,Me 0 arena; ”7 fbs/hol Ä. y _ c Marias "' 4. N : 50.4.9054, :3 = Nofmlydrs M 4' bana ,áå/n M . FHlfi "'xl' äázvkäzida 6"ka Figur 1. Karta över Östergötland och östra delen av Västergötland. Källa: Natur 8: Kulturs stora atlas (Sthlm 1961). 1 Rapport Medeltidsstaden 59. Klackenberg. H. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska museer. (Sthlm 1984) sid 6 ff. 1.1 Syfte Att göra en undersökning av uppgifter om godstrafiken på järnvägen Fågelsta. VadstenaÖdeshög, under åren 188595 och dess påverkan på handelssjöfarten till och från Hästholmen. Dessutom jämförs för samma period Hjos och Vadstenas handelssjöfart med Hästholmens. 1.2 Källor Till underlag för de statistiska uppgifterna om handelssjöfarten på Hästholmen, Hjo och Vadstena åren 188595, har använt BiSOS, Bidrag till Sveriges Officiella Statistik serie E. Den behandlar Inrikes sjöfart och handel, 18841894 och 18951897. Uppgifterna avser godsmängder'i ton och antal fartyg. För uppgifterna om de godsmängder som transporterades på järnvägen FågelstaVadstenaÖdeshög har använts SOS, Sveriges Officiella Statistik serie L, Iernvägs statistik i sammandrag, för åren 188898. Till underlag för uppgifterna angående samtrafiken på statens järnvägar och de enskilda järnvägarna, har använts BiSOS serie L, statistik för Iernvägstrañk 1880972. Från Hästholmens Hamn och Magasinbolags kassabok haruppgifter hämtats om vilka varuslag som fraktades till och från Hästholmen. De befolkningsuppgifter som redovisas har hämtats ur BiSOS, serie A, Befolkningsstatistik för åren 1885, 1890 och 1895. Uppgifterna gäller Västra Tollstad socken (Hästholmen) samt Vadstena, Hjo och Jönköping. 1.3 Metod och avgränsningar Uppsatsen är en litteraturstudie. Den metod som använts för att undersöka handelssjöfarten och godstrafiken består av en sammanställning och bear betning av offentlig statistik. Avsikten med uppsatsen är att undersöka antalet fartyg och de godsmängder som transporterades till och från Hästholmen, Hjo och Vadstena med sjöfart åren 188595. Samma tidsavgränsning görs också för uppgifterna angående godstrafiken som transporterades på järnvägen Fågelsta VadstenaOdeshög. Undersökningsperioden 18851895 är vald för att ge en uppfattning om handelssjöfartens om omfattning på Hästholmen vad det gäller godsmängder och antal fartyg åren före och efter 1888. Valet av en tidsperiod på tio år har gjorts för att kunna utesluta att eventuella förändringar som redovisas är tillfälliga. 2 Med samtrafik avses godstrafiken mellan statens järnvägar och de enskilda banorna, till och från FågelstaVadstenaÖdeshög järnvägen. Med enskild järnväg menas de som inte ägdes av staten vid den här tiden. tm» på andra orter inom samma region. Den region som avses i undersökningen är sydvästra delen av Ostergötland samt Hjo. > Anledningen till att Hjo tagits med i undersökningen beror på vissa antyd ningar i litteraturen om ett regelbundet handelsutbyte mellan Hjo och Hästholmen. Vadstena har tagits med för att det är beläget på järnvägssträckan FågelstaVadstenaÖdeshög och kan ha påverkats av godstrafiken på densam ma. Hästholmen och Vadstenas hamnar är belägna vid Vätterns östra strand. Hjos hamn vid Vätterns västra strand, mitt emot Hästholmen. Godstrafiken på FVÖ järnvägen undersöks med avseende på den mängd gods som transporterades under perioden. Därefter redovisas uppgifter från samtrafiken, dvs mängden anlänt respektive avsänt gods till och från FVÖ järnvägen, från andra järnvägar statens eller enskilda, för samma period. Sist görs en jämförelse mellan den totala godsmängden som transporterades på järnvägen med summan av samtrafiken till och från FVÖ. Detta görs för att få en uppfattning om de godsmängder som transporterades på FVÖ banan_ inom den egna regionen, sydvästra Östergötland. 1.4 Uppsatsens uppläggning Efter denna inledning följer en bakgrund med allmänna fakta om Hästholmen och järnvägen, inklusive befolkningsstatistik. Därefter inleds undersökningen med uppgifter angående handelssjöfarten på Hästholmen, Hjo och Vadstena. I de två följande avsnitten redovisas godstrafiken på järnvägen Fågelsta VadstenaÖdeshög. Slutligen görs en jämförelse mellan summan av samtrafi ken till och från FVO banan med den totala mängden gods som trafikerade samma järnväg. Uppsatsen avslutas med en slutsats/ diskussion och samman fattning. 2. BAKGRUND Hästholmens Hamn och Magasinbolag bildades 1887. Trafiken till och från Hästholmen kom inte igång regelbundet förrän 18613. Göta Kanal öppnades 1822, vilket bröt vätterbygdens isolering. Den östgötska delen av kanalen invigdes 1832. Fartygen kunde hädanefter ta sig ut till havet. Sjöfarten på Vättern före Göta Kanals tillkomst hade varit obetydlig4. Den smalspåriga järnvägen FågelstaVadstena invigdes 18745. Banan fick en positiv effekt på näringslivet. En förlängning av järnvägen söderut mot Odeshög blev omgående diskuterad och beslutad. I november 1888 invigdes sträckan VadstenaÖdeshög. Totalt blev hela sträckan FVÖ 42 km lång. Detta var en privat järnväg som ägdes av FVÖ] bolaget med säte i Vadstena. FågelstaVadstenaÖdeshög Iärnvägsbolaget förkortades till FVÖI. Ett exempel på en statligt ägd järnväg, inom Östergötland, var Östra Stambanan, markerad på figur 3. Den löper på östra sidan om Vättern, från Hallsberg i norr genom Motala och Mjölby och fortsätter sedan söderutö. Hamnen i Hästholmen hade på sin tid stor betydelse för FVÖI. En förbindelse mellan de båda smalspårsbanorna HjoStentorp i Västergötland och FVÖ] etablerades 18927 (se Fig. 1). Förbindelsen utgjordes av ångaren s/s Trafik som regelbundet från och med 1892 tog både gods och passagerare mellan Hjo och Hästholmen. Samma år beslutades att FVÖ] bolaget skulle arrendera hamnen i Hästholmen på 15 år8 9. Det saknas uppgifter i den offentliga statistiken om vilka olika typer av varu slag som fraktades till och från Hästholmen. Men för ett av åren, i undersök ningsperioden 1895, finns uppgifter om varuslag. Denna information finns registrerad i Hästholmens Hamn och Magasinbolags kassabok. Enligt den var det spannmål som mest regelbundet och i störst omfattning skeppades ut från Hästholmen. Även andra produkter som smör och ägg skeppades ut året runt. De varor som ankom Hästholmen var mycket diversifierade. Det var allt från husgeråd och maskindelar till kol, kläder, potatis och vin1°. 3 Tillinger. H. Hästholmens Hamn och Magasinbolags Historia. (Norrköping 1959) sid 6. 4 Malmquist. Y. De seglade på Vättern. (Jönköping 1986) sid 1518. 5 En smalspárig järnväg var 3 fot bred = 0,981 meter. 6 Johansson. 5. 8: Fahlgren. CI. Från Wadstena till Vadstena. (Vadstena 1981) sid 12 ff. 7 HjoStentorpbanan togs i bruk åren 187376 och var 55 km lång. 3 Johansson 8: Fahlgren 1981. sid 21 och 27. 9 Tillinger 1959. sid 89. 1° Hästholmens Hamn och Magasinbolags kassabok 1895. Ödeshögs bibliotek. 6 2.1 Befolkningsuppgifter för Västra Tollstad socken, Ödeshög, Vadstena, Hjo och Jönköping åren 1885, 1890 och 1895. Tabell 1. Ort Antal invånare Årtal Västra Tollstad socken * 1885 Ödeshög * Vadstena 2.244 Hjo 1.418 Jönköping 19.344 Västra Tollstad socken 753 1890 Ödeshög 2.610 Vadstena 2.198 Hjo 1.445 Jönköping 19.682 Västra Tollstad socken 773 1895 Ödeshög 2.625 Vadstena 2.309 Hjo 1.493 Jönköping 21.015 * Uppgifter för Västra Tollstad socken och Ödeshög saknas. Källa: BiSOS serie A. Befolkningsstatistik nr: 27 1885 32: 1 1890 37 1895 För att få en uppfattning om det befolkningsunderlag som låg till grund för handeln i området har invånarantalet i några orter runt Hästholmen redo visats. Som framgår av tabell 1 hade Västra Tollstad socken, dit Hästholmen räknas, en liten befolkning på cirka 800 invånare 1890 och 1895. Ödeshögs invånarantal ökade snabbt mellan 188590 och hade från 1890 och framåt en större befolkning än Vadstena. Hjo hade ungefär lika många invånare under de tre åren liksom Vadstena, vilket framgår av tabellen. Jönköping var vid periodens slut stifts hovrätts och residensstad, dessutom med militärför läggning. Anledningen till att Jönköping tagits med är att invånarantalet var mycket större än i de övriga orterna. Detta för att få en uppfattning om en storstads befolkning under den undersökta perioden11 12. “ Malmquist 1986. sid *2 BiSOS serie A. Befolkningsstatistik, nr: 27 1885, nr: 32: 1 1890 nr: 37 1895. 7 Figur 2. Sjön Vättern med sina större hamnar. Källa: Y. Mahnquist. De seglade på Vättern. (Jönköping 1986). Taken 155 rlclan'n g ._ : :MSM jâmwb FV ö] nun Mbps/jårwcâ X Hbi» ' Figur 3. Karta över sydvästra Östergötland med den srnalspåriga järnvägsbanan FågelstadVadstenaOdeshög och den Ostra Stambanan. Ifälla: Lantmäteriet i Linköping, 1952 års karta Över kommunindelningen i Ostergötland. 3. HANDELSSJÖFARTEN PÅ HÃSTHOLMEN, HJO OCH VADSTENA FÖR ÅREN 188595 I tabell 2 nedan redogörs för de fartyg, om tio ton eller mer, som ankom och avgick Hästholmen åren 188595. Uppgifterna angående procentuell föränd ring avser jämförelse med närmast föregående år. Endast den inrikes sjöfarten behandlas. Tabell 2. Hästholmen Artal Antal Godsmängd i Förändring i % Förändring i % för ankommande/ ton för fartyg ton gods avgående fartyg ' 1885 '742 62.138 1886 742 59.520 0 4,2 1887 750 62.020 1 4,2 1888 738 55.488 1,6 10,5 1889 * 1890 1.312 57.738 4,3 4,05 1891 1.188 131.388 85,8 127,6 1892 1.528 114.772 9,45 12,6 1893 1.734 150.318 28,6 30,9 1894 1.734 154.028 13,5 2,5 1895 1.474 132.110 15 14,2 * Uppgifter för 1889 saknas. Källa: BiSOS serie E. Inrikes sjöfart och handel 18841894 och 18951897. Handelssjöfarten på Hästholmen låg på ungefär samma nivå med cirka 700 fartyg per år och cirka 60.000 ton gods, från 18851891. Från 1890 till 1891 ökade trafiken kraftigt med 85, 8% för antalet ankomna och avgångna fartyg. Gods mängden ökade med 127,6% under samma tidsintervall. Ökningen inträffade ' två år efter det att järnvägen togs i bruk. En viss "tröghet" i systemet kan antas ha förekommit, så att effekterna av en förändring visar sig, som i detta fall, med några års fördröjning. 1892 arrenderades hamnen av FVÖ] och en ökning av antalet fartyg och godsmängder inträffade mellan 189293. Den största ökningen för handelssjöfarten kom således efter att infrastrukturen i området förbättrats genom järnvägens tillkomst. Den ökade trafiken höll sedan i sig fram till 1895, vilket framgår av tabellen. 10 Tabell 3. Hjo Årtal Antal Godsmängdi Förändring i % Förändring i % ankommande/ ton för fartyg för ton gods avgående fartyg 1885 618 56.816 0 0 1886 676 64.224 9,4 13 1887 i 762 66.616 12,7 3,7 1888 792 79.570 3,9 19,4 1889 996 74.990 25,8 5,8 1890 358 20.568 64 72,6 1891 288 17.210 19,6 16,3 1892 1.224 100.712 325 485 1893 1.310 102.204 7 V 1,48 1894 < 1.372 105.388 4,7 3,1 1895 1.424 108.700 3,8 3,2 Källa: BiSOS serie E. Inrikes sjöfart och handel 18841894 och 18951897. För Hjos del inträffade en 325% Ökning av antalet fartyg och en 485% ökning av godsmängderna mellan 189192, som framgår av tabell 3. Ökningen inträffade ett år senare än i Hästholmen. Före 1892 hade Hjos handelssjöfart en negativ utveckling, enligt tabellen. 1892 var det år då järnvägsbolaget FVÖ beslutade om ett samarbete för trafiken mellan Hjo och Hästholmen. Detta kan vara en av förklaringarna till den kraftiga uppgången av hadelssjöfarten det året. Samma år arrenderade järnvägsbolaget hamnen i Hästholmen. Omfattningen av handelssjöfarten låg sedan på den högre nivån, mer än 1 200 fartyg per år och cirka 100.000 ton gods, intill undersökningsperiodens slut 1895. . 11 Tabell 4. Vadstena Årtal Antal Godsmängd i Förändring i % Förändring i % ankommande/ ton för fartyg för ton gods avgående fartyg 1885 1.574 126.582 0 0 1886 1.498 130.218 4,8 2,9 1887 1.378 121.798 8 6,5 1888 1.124 92.982 18,4 23,6 1889 1.280 111.188 13,9 19,6 1890 1.270 117.504 O,8 5,5 1891 1.314 117.504 3,5 0,2 1892 1.164 101.006 ' 11,4 14 1893 1.474 124.098 26,6 22,9 1894 1.608 128.426 9,1 3,5 1895 2.274 122.178 20,9 4,9 Källa: BiSOS serie E. Inrikes sjöfart och handel 18841894 och 18951897. Vadstenas handelssjöfart kännetecknas under perioden av omväxlande upp och nedgångar för, såväl antalet fartyg som godsmängder, se tabell 4. trafiken före 1888 ligger på en dubbelt så hög nivå, mer än 1 300 fartyg och mer än 120.000 gods per år, i jämförelse med förhållandena i Hjo och Hästholmen. Befolkningsunderlaget var större i Vadstena i början av den undersökta perioden, än i Hästholmen. Det kan vara en av förklaringarna till Vadstenas mer omfattande handelssjöfart. Åren efter 1887 minskar antalet fartyg och godsmängder som transporterades under några år, för att sedan öka mellan 189294. 12 4.._GODSTRAFIKEN PÅ JÄRNVÄGEN FÅGELSTA VADSTENAÖDESHÖG FOR ÅREN 18851895 I tabell 5 redovisas järnvägarnas godstrafik i sammandrag 18851895. Uppgifterna gäller godsmängd i ton. Den procentuella förändringen avser jämförelse med närmast föregående år. Tabell 5. Artal Godsmängd i ton Förändring i % för ton gods 1885* 7.275 0 1886 5.924 18,5 1887 6.400 8 1888” 8.488 32,6 1889 15.371 81 1890 15.156 1,4 1891 20.353 34,3 . 1892 17.354 14,7 1893 18.211 4,8 _ 1894 19.223 5,5 1895 20.386 6 * gppgiftema fr 0 m 1885 to m 1887 gäller endast godstrafiken på FågelstaVadstena Odeshögbanan. “ Uppgifterna fr 0 m 1888 och framåt gäller godstrafiken på FågelstaVadstenaÖdeshögbanan. Källa: SOS serie L. Iernvägs statistik i sammandrag, årgångarna 18881898. För åren 1886 och 1889 har använts BiSOS serie L. statistik för Iernvägstrafik 1886 och 1889. Av uppgifterna i tabell 5 framgår att den totala mängden gods som transpor terades på FVÖI ökade med 32,6%. Ytterligare en ökning inträffade mellan 189091, då med 34,3%. En fortsatt hög nivå av godstrafiken på järnvägen kan avläsas i tabell 5, intill undersökningsperiodens slut. Godstrafiken på FVÖI ökade således väsentligt från 1888 och framåt. 13 4.1 Samtrafik, avsänt gods Tabellp6 visar samtrafik, i detta fall avsänt gods från FVÖI, mellan statens järnvägar och de enskilda banorna för åren 188595. Uppgifterna gäller endast godsmängd i ton. Den procentuella förändringen avser jämförelse med närmast föregående år. Tabell 6. Avsänt gods från FVÖ] till andra järnvägar statens eller enskilda Artal Godsmängd i ton Förändring i % för ton gods 1885* 2.430 0 1886 2.598 6,8 1887 2.798 7,7 1888” 2.941 5,1 1889 3.049 3,7 1890 3.172 4 1891 5.861 84,8 1892 4.577 21,9 1893 4.029 12 1894 4.145 2,9 1895 v 5.156 24,4 * Uppgifterna fr 0 m 1885 t o m 1887 gäller endast godstrafiken på FågelstaVadstena Odeshögbanan. " Uppgifterna fr 0 m 1888 och framåt gäller godstrafiken på FågelstaVadstenaÖdeshögbanan. Källa: BiSOS serie L. Statistik för Iernvägstrafik 18801897. Delen avsänt gods ökade kontinuerligt från 1885 till 1891. Mellan 189091 ökade godsmängden med 84,8%. Därefter minskade den något för att Öka igen mellan 189495. Möjligen berodde ökningen i godsmängd 1891 på en ovanligt god skörd i regionen, som i sin tur resulterade i en ökad export. 14 ,wa 4.2 Samtrafik, anlänt gods Tabell 7. Anlänt gods, från statens järnvägar eller enskilda banor, till FVÖJ. Artal Godsmängd i ton Förändring i °/o för ton gods 1885* 1.498 0 1886 1.253 _ 16,4 1887 1.243 08 1888” 1.618 35,2 1889 2.417 . 43,8 1890 3.419 41,4 1891 3.696 8,1 1892 3.936 6,5 3.963 0,7 1894 3.738 5,7 1895 4.456 19,2 * Uppgifterna fr 0 m 1885 to m 1887 gäller endast godstrafiken på FågelstaVadstena Ödeshögbanan. “ Uppgifterna fr 0 m 1888 och framåt'gäller godstrafiken på FågelstaVadstenaÖdeshögbanan. Källa: BiSOS serie L. Statistik för Iernvägstrafik 18801897. Tabell 7 visar mängden anlänt gods, från statens järnvägar eller enskilda banor, till FVOI. Mängden anlänt gods minskade procentuellt fram till 1887. Mellan åren 18871888 ökade mängden anlänt gods med 35,2%. Okningen fortsatte sedan mellan åren 188889 med 43,8%, och mellan åren 188990 med 41,4%. Det var samma år som den totala godsmängden Ökade med 81%. Vid en jämförelse mellan antalet ton gods som anlände respektive avsändes, med FVO] mellan åren 188595, ligger den avsända mängden på något högre nivå. Från och med 1891 översteg antalet ton avsänt gods antalet ton anlänt gods. 15 4.3 Jämförelse mellan totala mängden godstrafik och samtrafik på FVÖJ I tabell 8 görs en jämförelse mellan den totala mängden gods som transportera des på FVÖ] och summan av samtrafiken., I denna jämförelse framkommer en siffra på den godsmängd i ton som transporterades enbart på FVÖ järnvägen. Den procentuella förändringen avser jämförelse med närmast föregående år. Tabell 8. Jämförelse mellan godstrafik som transporterades inom Östergötland, på järnvägen FVO med samtrafiken Artal Godsmängd i Förändring i % Summa Förändring i % ton som för ton gods "samtrafik" för transporterades godsmängd i ton "samtrafiken" på FVÖ] 1885* 3.345 0 3.930 0 1886 2.073 38 3.851 ' 2 1887 2.359 13,8 4.041 5 1888” 3.866 63,9 4.622 14,4 1889 9.905 156 5.466 18,3 1890 8.565 13,5 6.591 20,6 1891 10.796 26 9.557 45 1892 8.851 18 8.513 10,9 1893 10.219 15,4 7.992 6,1 1894 11.340 11 7.883 1,4 1895 10.774 5 9.612 22 * Uppgifterna fr 0 m 1885 to m 1887 gäller endast godstrafiken på FågelstaVadstena banan. ** Uppgifterna fr 0 m 1888 och framåt gäller godstrafiken på FågelstaVadstenaÖdeshögbanan. Källa: SOS serie L. Iernvägs statistik i sammandrag , årgångarna 18881898. BiSOS serie L. Statistik för Iernvägstrafik 18801897. En kontinuerlig ökning av antalet ton gods som transporterades enbart på FV Ö] kan avläsas i tabell 8. Speciellt efter 1888, mellan 188788, då godsmängden Ökade med 63,9%, och mellan 188889 med _en ökad godsmängd på 156%. Summan av samtrafiken till och från FVOI ökade med 45% mellan åren 189091. v 16 5. SLUTSATS För handelssjöfarten till och från Hästholmen hade järnvägen mellan VadstenaÖdeshög en stor betydelse. Efter 1888 då järnvägen invigdes ökade antalet fartyg och den godsmängd de fraktade. Några faktorer som ytterligare förbättrade handelssjöfarten och godstrafiken, på FVO järnvägen, redovisas här. Järnvägsbolaget FVÖ arrenderade hamnen i Hästholmen fån 1892, vilket ledde till en ökning av den godsmängd som transporterades på järnvägen. Det påverkade även handelssjöfarten på Hästholmen och Hjo, som ökade. Samarbetet mellan smalspårsjärnvägarna, FVÖ] och HjoStenstorpsbanan i Västergötland, innebar också en Ökning av handelssjöfart och godstrafik på järnvägen. De godsmängder som totalt transporterades på FVÖ] ökade kontinuerligt från 188895. Speciellt ökade den godsmängd som transporterades enbart på FVO] inom regionen: sydvästra Östergötland. Slutsatsen blir att FVÖI verkar ha varit mer betydelsefull för godstrafiken inom den egna regionen än för trafik med Övriga landet. När infrastrukturen i regionen förbättrades ökade tillgångarna på varor, men efterfrågan måste ha haft sin förklaring i den befolkningsökning som skedde i slutet av 1800talet. 17 6. SAMMANFATTNING Före VadstenaÖdeshög järnvägens etablering låg handelssjöfarten på Hästholmens hamn kvar på samma nivå: runt 700 fartyg per år och cirka 60.000 ton gods. Efter det att, järnvägssträckan mellan VadstenaÖdeshög togs i bruk 1888 ökade antalet fartyg och godsmängderna, som fraktades, med nära nog det dubbla. Ökningen startade 1891 och fortsatte sedan fram till undersökningsperiodens slut 1895. I jämförelse med Hästholmen hade Hjo, på andra sidan Vättern i Västergötland, en liknande utveckling som den i Hästholmen. Ökningen kom 1892 och innebar en dubblering av antalet fartyg och godsmängder. 1892 arrenderade FVÖIbolaget hamnen i Hästholmen. Detta gav handels sjöfarten, både på Hästholmen och__Hjo, ytterligare en ökning. Ett samarbete mellan smalspårsjärnvägarna FVO och dess motsvarighet på andra sidan Vättern, HjoStentorpsbanan, startades 1892. Resultatet blev att Hästholmen Hjo trafikerades regelbundet med fartyget s/s Trafik som tog både gods och passagerare. Vadstenas handelssjöfart fluktuerade mycket, och verkade inte ha påverkats negativt i någon större omfattning av Vadstena Ödeshögsbanans tillkomst. Den totala godsmängden som transporterades på järnvägen FVÖ ökade från 188889 och framåt, då sträckan VadstenaÖdeshög tillkom. De avsända godsmängderna från FVÖ] var något större än de som anlände banan. N är en jämförelse görs mellan de godsmängder som totalt transporterades på järnvägen FVÖ med summan av anlänt respektive avsänt gods till samma bana, visar det att trafiken på FVÖI var något större än den med resten av landet. 18 REFERENSER Otryckta källor: Tryckta källor: Karta: Litteratur: Hästholmens__IIamn och Magasinbolags kassabok 1895. Biblioteket i Odeshög BiSOS serie A. Befolkningsstatistik 27 1885 32: 1 1890 37 1895 BiSOS serie E. Inrikes sjöfart och handel 18801894, 18951897. BiSOS serie L. Statistik för Iernvägstrafik 18801897. SOS serie L. Iernvägs statistik i sammandrag årgångarna 18881898. Lantmäteriet i Linköping. " Kommunindelningskarta Över Östergötland 1952. Johansson Sverker 8: Fahlgren CarlJohan. Från Wadstena till Vadstena. (Vadstena 1981). Malmquist Yngve. De seglade på Vättern: Skutor, skeppare, sjömän och skeppsbyggare. (Jönköping 1986). Rapport: Medeltidsstaden 59. Klackenberg. H. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. (Sthlm 1984). Tillinger Hildor. Hästholmens Hamn och Magasinbolags Historia. (Norrköping 1959). 19