Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.
Klicka här för att öppna dokumentet.
Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.
Rapport 2010:7 Arkeologisk förundersökning Grav och boplatsområde i Hästholmen RAÄ 236 Hästholmen 7:1 Västra ToIIstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg (ÖSTERGÖTLAPJDS LÄNSAAUSEUM AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI Grav och boplatsområde i Hästholmen InnehåH Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Områdesbeskrivning och arkeologisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syfte och frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Metod och dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Gravar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Boplatsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kulturlager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Övriga anläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Fynd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Dateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Diskussion och tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Boplats från bronsålder? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Gravar från äldre järnålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Historisk tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Ätgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Appendix 1. Keramisk analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Appendix 2. Osteologisk analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Bilaga 1. Schaktbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Bilaga 3. Kalibrerade 14Cdateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Bilaga 4. Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Bilaga 5. Ritningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Framsida: Undersökningsområdet mot norr med Omberg i bakgrunden. Foto Emma Karlsson, ÖLM. OSTERGÖTLANDS_ LÄNSMUSEUM AVDELNINGEN FOR ARKEOLOGI Box 232 581 02 Linköping Tel 013 23 03 00 Fax 013 12 90 70 info@ostergot|ands|ansmuseum.se www.ostergot|ands|ansmuseum.se Sammanfattning På uppdrag av Ödeshögs kommun utförde Östergötlands länsmuseum en ar keologisk förundersökning inom Hästholmen 7:1 under augusti och september 2009. Den arkeologiska förundersökningen utfördes inom RAÄ 236, ett grav och boplatsområde. Totalt öppnades 28 schakt. I dessa framkom ca 270 anlägg ningar i fonn av gravar, kulturlager och boplatsanläggningar. Fem brandgravar, en skelettgrav och ca 70 boplatsanläggningar undersöktes. Fynd av bland annat keramik, järnföremäl och stenmaterial togs tillvara. Dateringama visar på två olika kronologiska faser där boplatsanläggningarna daterats till äldre bronsålder (period II och III) medan gravama härrör från äldre jämålder och skiftet mellan förromersk och romersk jämålder. Rickard Lindberg antikvarie W å vadstena f. __/“'l . . _ .. ' ' I ' " ' Il I " air.: c: , i .. V 9.; hr . .v W.. Y F ,zr Ödeshög r i hâlêâmarpük* wa › \ .Åtvidaberg 3' '. " . __ . w :ä *I 1:; Figur 2 (motstående sida). Utdrag ur digitala Fastighetskartan med forn lämningar (röd) och undersökningsområdet (orange) markerat. Skala 1:10 000. 1432500 1433000 ästra 6464500 ' .' Västra Tgus sra aTölfs't_ ' 'äztw'stra To1 (1122?.qu '°:'1 .. ef sm5m 1 43350 I: 0 22:. O \.» 8 1' 0 1' 0 0 . _, ästra Tö'l'i's ' ' __LHSt s' i _, ' " ' . ta " ' sm: Alv 1" O |n . V_ gården), c O .8, kg: .. ?02.13% » v . .8, 8 Vi:ü;.""1s;j 'Åz'ädeftg'pet _ " ä 0 \'“\\ "."1rskTonét 6:1 R ästra To'lâåüvy '› ' " ' _d6:1_, . . .._. h \ Twi_ Badplats 8 kerska ef! t 'Stad 3: 8 :5; :0 e tra To Ista :3 x' :5; 3 Västra t \ :4 Västr 8 0 0 vastra kvarn_ ?J '5%' 91:_1MS em 'ä' 0 v strg Ilstad 93:?çáTSä,a _ ..›. .I . _ . ggr 0 :av www* I.I| . _ r_ I 'i , . ' _ : ?vägra _ #1 _. GEA/MV* faToIIstad 97. ängen _: backen I .i/'x , 'i . 12:1 ^ alla" .. x. i. _ faano , NAV å fl* 251rÄâ4'ä , . q å M 'ilh' i., A ._ i, _\__ ._' M “ . F .W ”"3 _ r o å _...____3 293. ?726.1 H.. 1 få 3 :2:1 1 . \ 31* 3 “_I%7_t ÄSTHOLMENS* 3:12 1 I '“ K 5495' 1;* :13 f ' Norrgårdenlgh ' |I 'I j) '“ /rt I 'en _Tf.7:33 ?'54 ;_55 Ä Ö 1| I | I_\ på :.09 ,r _ | 1 lm_ . IIItor t oIIstad 96:1 än?" 7 Ci' . « A g 3:: +9 #90/ I 12:1 “AS 3 to 35 = I 1 v. ä, r_Ä_ “3: ' 'i _ §2? 'May 15,. _ ÃLESTHA å *få* “L .1 L T' ' ha 52:1 \ .'_ t: \ ...._ Dunn I. . _' I' l' 4:e v 'L I: E. .11" _ I ._ . '' ” b "'11" ' ' ' i" 5/ › vagt Is 7704 1 .\ \ V trü9ädt . Mmm.. = nu I .. ' J .. . *ax .Västr 1 ' D 1 "”\ i \ “GEEBY D U_ _ _ uVastrgTO'IIst Qsikyrka " eter .' nu ' . Åhh? ; ' _ . " " o › D* 4 . »55an 1= '5 \. 3:3 ©Lantmätenverket MS2008/06551 o å_ 7.1 0 4 . .4. . xi_ \ 1 I : I av 'W “X 1 _11 ä 9 I I 3 1432000 1432500 1433000 14335003 Inled ning Det aktuella området ligger i nordöstra delen av samhället Hästholmen, några hundratal meter från Vätterns östra strand och ca två kilometer söder om Omberg. Ödeshögs kommun planerar för villabebyg gelse och en detaljplan skall upprättas inom en del av fastigheten Hästholmen 7:1. Den totala undersök ningsytan var ca 35 000 m2. Inom området är sedan tidigare en utredning utförd av Östergötlands länsmuseum. Förundersökningsytan har en mindre utbredning än utredningsytan. Delar av de från utredningen mest anläggningstäta områdena i söder ingick inte i förundersökningen. Under fält arbetets gång visades grävningen tillsammans med pedagog från länsmuseet för skolbarn i Ödeshögs kommun. En visning för allmänheten genomfördes också. Totalt visades undersökningsytan för ca 250 personer. Förundersökningen utfördes efter beslut från Läns styrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Ödeshögs kommun, Byggenhe ten, vilka även svarade för de arkeologiska kostna derna. Ansvarig för förundersökningen samt utform ningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning och arkeologisk bakgrund Exploateringsytans topografi utgörs av två höjdryg gar, en i öster och en i söder, med lägre liggande partier mellan. Hela förundersökningsområdet är idag åkermark. Undersökningsområdet är beläget mitt i ett av Sve riges rikaste fornlämningsområden, med lämningar från hela förhistorien in i medeltiden. Omberg med de omgivande rika jordbruksbygderna, inklusive Tå kemområdet samt Vättern som kommunikationsled har satt sin prägel på trakten ända från stenåldern till våra dagar (Browall 2003). Östergötlands länsmuseum genomförde 2004 en arkeologisk slutundersökning omedelbart väster om det nu aktuella förundersökningsområdet. Vid un dersökningen framkom cirka 100 anläggningar av boplatskaraktär, RAÄ 79. En stor del av anläggning arna bestod av stora gropar fyllda med eld och vär mepåverkade stenar. Lämningarna har tolkats vara en del av ett större boplatskompleX, med en kronologisk tyngdpunkt i bronsålder (Karlsson & Räf 2006). Östergötlands länsmuseum utförde i november 2008 en arkeologisk utredning etapp 2 inom delvis samma område som förundersökningen. Sammanlagt berördes vid utredningen en yta på ca 73 000 m2. Den arkeologiska utredningen kunde identifiera ett större förhistoriskt grav och boplatsområde, RAÄ 236 (Räf 2008). 4 I samband med denna utredning framkom 76 anlägg ningar. Majoriteten återfanns i den södra och den sydöstra delen av området. Hela denna yta utmärktes av att det var mycket skärvsten i markytan. Vid utredningen framkom två flatmarksgravar samt ytterligare tre till fyra mörkfärgningar som kun de vara sönderplöjda gravar. Vidare framkom ca 20 stolphål, varav ett flertal tolkades ingå i en möjlig yt tervägg till ett hus, ett tiotal troliga härdar/kokgropar, ett tiotal rännor samt tre möjliga årderspår. Ytterliga re ett tjugotal anläggningar bestod av mörkfärgningar som inte kunde ges en närmare tolkning (Räf 2008). Två av härdarna liknade de stora gropar med eld och värmepåverkade stenar, som undersöktes på det närliggande boplatsområdet RAÄ 79. De två flat marksgravarna från utredningen gavs en preliminär datering till yngre bronsålder/förromersk järnålder. Strax norr om området finns en torplämning re gistrerad (RAÄ 96). Enligt fornminnesregistret finns torpet markerat på en geometrisk avmätning från år 1691 (Fornminnesregistret, RAÄ 96, V Tollstads sn). För utförlig områdesbeskrivning se Karlsson & Räf 2006 och Räf 2008. Syfte och frågeställningar Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att undersöka fornlämningarnas karaktär, datering och utbredning. l målsättningen ingick också att finna samband med de redan kända fornlämningarna i när området. Följ ande frågeställningar skulle särskilt beaktas: 0 Kan lämningama kronologiskt höra samman med de intilliggande boplatslämningama RAÄ 79? 0 Om RAÄ 79 och RAÄ 236 har ett kronologiskt samband och således kan höra ihop är följdfrå gan om RAÄ 79 och RAÄ 236 representerar olika aktiviteter inom ett och samma boplatsom råde? Och i så fall vilka då? 0 Har gravarna inom RAÄ 236 ett kronlogiskt samband med boplatslämningama? 0 Vilka samband med övriga fornlämningar i när området har lämningarna inom RAA 236? Resultatet av förundersökningen skall utgöra be slutsunderlag för länsstyrelsens fortsatta hantering av ärendet samt utgöra ett underlag för uppdragsgivarens planeringsarbete. Figur 3. Undersökningsområdet mot öster. Foto Erika Rá'f ÖLM. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en sökschaktsgrävning. Sökschakten kom i huvudsak att öppnas på de ytor som inte berörts av utredningsschakten. Några större ytor avbanades i anslutning till anläggningar av boplatskaraktär för att ta reda på ifall dessa kunde härröra från förhistoriska huskonstruktioner. Schakt och lämningar mättes in med Nätverks RTKGPS . Inmätningama registrera des och bearbetades därefter i informationssystemet Intrasis. Ett relevant urval av de påträffade lämningarna undersöktes och dokumenterades genom handgräv ning, beskrivning, fotografering och handritning. I rapporten används definitionen mörkfärgning för ej undersökt anläggning av trolig förhistorisk karaktär som inte går att bestämma närmare vid en okulär be dömning. I ett urval av de påträffade kulturlagren provgräv des mindre ytor i hela och fjärdedels kvadratme tersrutor för att utröna lagrens tjocklek och karaktär. Jorden sållades, med fyra mm såll, för att konstatera om lagren var fyndförande eller inte. Prover för 1*fcanalyser insamlades i ett urval av an läggningarna för att datera boplatslämningarna och gravarna och om möjligt fastställa om det rör sig om en eller flera tidsperioder på platsen. 14Canalysema utfördes av Ångströmslaboratoriet, Uppsala univer sitet. Analyser av keramiken, för att ge indikation angående ålder och funktion, utfördes av docent Ole Stilborg, Stilborg Keramikanalys. Osteologisk analys av det påträffade skelettmaterialet genomfördes av osteolog Petter Nyberg, Östergötlands länsmuseum. Det litiska materialet är genomgånget av Mathias Sarmento Söderberg, Östergötlands länsmuseum. Fynden registrerades i Intrasis och kommer att registreras i Östergötlands länsmuseums föremåls databas SOFIE. Ett föremål har skickats till Acta Konserveringscentrum AB för konservering. Fynden förvaras på Östergötlands länsmuseum i klimatanpas sade magasin i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Skolvisningarna utfördes tillsammans med peda gog Lena Lindgren, Östergötlands länsmuseum. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergöt lands länsmuseum. 1431900 1432000 1432100 5; . © Lantmäteriverket MSZOOS/O6551 * 6462700 I I 6462700 6462600 6462500 I 6462400 Figur 4. Schakt och anläggningar inom undersökningsytan. Skala 1:] 500. ' . J _' . 7' å __ I i . , _ 1431900 1432000 1432100 6462600 6462500 6462400 Resultat Totalt öppnades 28 schakt med en sammanlagd yta av 3827 m2. Undergrunden i området bestod av lera förutom i söder upp mot den mindre höjden och i öst nordöst där undergrunden utgjordes av sand/ grus till lerblandad sand/grus. I schakten framkom ca 270 an läggningar och lager, främst i form av boplatsanlägg ningar men också gravar. Anläggningar påträffades inom hela förundersökningsområdet. Gravar Vid förundersökningen framkom nio gravar, åtta av brandgravskick samt en skelettgrav. Brandgravama utgjordes av tre urnegravar och två bengropar. Yt terligare tre brandgravar påträffades men undersöktes inte närmare och har därför bara klassificerats som brandgrav. Gravarna framkom främst i två områden, i nordöst och mot den mindre höjden i söder. Vid höj den i söder påträffades även gravar vid utredningen. Tre urnegravar, A790, A806 och A200007 fram kom i områdets nordöstra del och var alla kraftigt skadade. A806 påträffades i anslutning till en stenrad, A4050. Stenraden utgörs av seX större stenar i en konkav linje. Gravurnorna i A790 och A200007 hade intakt botten in situ och avtryck efter urnoma kunde observeras i marken efter att keramiken avlägsnats. Kärlen i anläggningarna har flera paralleller avseende gods och teknik, skillnaden ligger i kärlens dimen sioner. Kärlet i A790 (F45, 46 och 47) har beräknats ha en bottendiameter på 0,1 m, A806 (F35, 36, 37 och 38) till 0,045 m och A200007 (F42, 43 och 44) till 0,18 m. Kärlens gods och formgivning tyder på en äldre järnåldersdatering (Stilborg 2009). I A790 insamlades 6,4 g brända ben (F54) och i A806 41,3 g (F48). I A200007 påträffades inga ben utan kärlet har tolkats som en gravuma utifrån sitt läge intill A790 och den stora överensstämmelsen mellan de båda kär len. Den osteologiska analysen av de brända benen i A790 och A806 har fastställt att det rörde sig om ben från människa (Nyberg 2009). Två bengropar, A1340 och A1484, påträffades i områdets nordöstra del. Ingen av bengropama låg i någon mörkfärgning utan gravarna avgränsades i plan genom förekomsten av brända ben. A1340 var 0,45 m i diameter och upptäcktes först efter att brända ben framkommit efter regn. Vid un dersökningen av graven tillvaratogs en förhållandevis stor mängd brända ben med en totalvikt på 745,5 g (F5 6). Benen kommer från en kvinna med en upp skattad dödsålder till ca 35 år. Utifrån storleken på de brända benfragmenten har troligtvis inte benen finfördelats efter kremeringen (Nyberg 2009). I gra ven påträffades två jämföremål, det ena föremålet är troligtvis en kniv (F8) och det andra en nål (F15). Båda föremålen var i dålig kondition. Föremålen är i skrivande stund på konservering och tolkningarna är därför preliminära. A1340 är l4Cdaterad till mellan 200 fKr och år 0 (Ua38693, 2 sigma). Noterbart är att toppen på bengropen A1340 ligger ca 0,15 m un der botten på urnoma (A790 och A200007). Grav A1484 låg i stenraden A4050 inom en 0,2X0,3 m stor yta. Här insamlades totalt 58,2 g brän da ben (F48). Benen har artbestämts till människa och den gravlagda individen var ett barn, yngre än sju år vid dödstillfället (Nyberg 2009). Brandgravama A2345, A2598 och A3494 utgjor des av mörkfärgningar där brända ben observerades i plan. A3494 låg upp mot höjden i den södra delen av området medan de andra två gravarna låg i det lägre partiet mellan höjderna. Skelettgraven A1498 framkom ca 0,25 m under nuvarande markyta och låg på kulturlagret A3995. Troligtvis har skelettet (F57) skyddats av att området är stenigt och det därigenom varit svårt för plogen att tränga ned i marken. Skelettet var däremot i mycket dåligt skick. Graven var orienterad i nordöstsydväst lig riktning, med huvudet i nordöst. Den gravlagda låg på rygg och ovan bäckenet påträffades en röd färgad kalksten. Det är dock osäkert om kalkstenen varit en del av den ursprungliga graven. Individen har osteologiskt bedömts vara en man som dog i en ålder mellan 40 och 45 år. Få tänder återfanns men åtmins tone en tand var kraftigt nedsliten (Nyberg 2009). Ingen nedgrävningskant eller mörkfärgning kunde konstateras vid skelettet. Graven är l4Cdaterad till 130340 e kr (Ua 38694, 2 sigma). För utförlig osteologisk analys av både brandgra var och skelettgrav se appendiX. Boplatsanläggningar Boplatsanläggningama utgörs av fem härdar, två kokgropar, 22 gropar, 26 stolphål och 167 mörk färgningar. Boplatsanläggningama är relativt jämnt spridda över ytan, dock finns ett par områden med koncentrationer, i söder och i östnordöst. Boplatsan läggningama var till största del fyndtomma. Stolphålen var vanligen runda eller ovala med varierande storlek i plan mellan ca 0,150,80 m. Djupen i profil var mellan 0,030,34 m. Vid förunder sökningen kunde inga hus eller andra konstruktioner av stolphål konstateras. Endast seX stolphål (A275, A397, A1097, A1590, A1869 och A2370) har fyll ning med sten som skulle kunna indikera takbärande stolphål. Dessa seX stolphål är sprida över hela förun dersökningsområdet. Det finns dock mörkfärgningar, särskilt i områdets södra del, som kan vara stenskod da stolphål. I stolphål A23 70 påträffades brända ben (F52, 53 och 55) och bränd lera (F34). 1432100 I 1432110 I 6462570 I 6462560 I 6462550 I 1498 7901. 200007 . Figur 5. Gravarna i den nordöstra delen av området. Skala 1:100. 6462570 6462560 6462550 I 1432100 I 1432110 Benen gick inte att artbestämma (Nyberg 2009). Inga andra fynd påträffades i stolphålen. Groparna var vanligen ovala, 0,3X0,4 m till 2,25X0,85 m stora, med homogen fyllning. Djupet varierade mellan 0,080,4 m. Ingen av de 22 gropar nas funktion kunde fastställas. Tre gropar skiljer ut sig från de övriga, A1324, A3759 och A4107. A1324 innehåller rikligt med välpackad sten och fynd av kvarts (F25 och 26) och keramik (F39, 40 och 41). Keramiken är av samma typ som påträffats i gravama och i kulturlagret A200077 (Stilborg 2009). Kera mikfynden indikerar en datering till äldre järnålder. Gropen A3 759 hade värmepåverkad, rödfärgad lera i plan. Anläggningen tolkades vid utredningen som en ränna liggande i en möjlig stolphålsrad. Inga stolphål kunde konstateras vid undersökningen av A3 759, dock undersöktes bara 25 % av anläggningen. Inga ytterligare stolphål kunde heller fastslås i den från utredningen möjliga stolphålsraden. Stolphålsraden så som den var tolkad vid utredningen fortsätter ut anför det nu aktuella området i söder. Gropen A4107 bedömdes först utgöra ett kulturlager. Gropens fyll ning av svartgrå sandblandad lera med enstaka eldpå verkade stenar var mycket lik kulturlagret A3478 till sin karaktär. Vid undersökningen kunde en nedgräv ningskant följ as och anläggningen har därför tolkats som en stor grop. Anläggningen är inte fullständigt undersökt. Härdarna och kokgroparna A558, A578, A762, A957 och A2076, var alla ovala med skärvig och skörbränd sten. A558 och A578 ligger intill varandra medan de övriga härdarna ligger ensamma. A578 skär ovan nämnda grop A1324. Utifrån denna stra tigrafiska relation bör härden vara yngre än gropen, vilket skulle resultera i en datering av härden till tidigast från äldre järnålder. I A5 78 påträffades fynd av brända ben (F52, 53). Benen gick inte att artbe stämma (Nyberg 2009). Härden A762 ligger intill urnegravarna A790 och A200007 och har stratigrafiskt tolkats vara äldre än umegravarna, vilket bör resultera i att även A762 är senast från äldre järnålder. Två kokgropar, A1785 och A3514, undersöktes och daterades till äldre bronsålder (period II och 111), 14101210 fKr res pektive 14001130 fKr (Ua3 8695 och Ua3 8696, 2 sigma). A3514 är tolkad som en kokgrop men an läggning skulle också kunna vara en härdgrop. Kultu rlag er Totalt har tolv kulturlager registrerats. Alla utom ett, A3478, fanns i förundersökningsområdets östra och nordöstra del. Lagren hade en varierande tjocklek mellan 0,130,3 m. Kulturlagret i söder, A3478, var av en annan karaktär än övriga kulturlager. Lagret bestod av svartgrå sandblandad lera med enstaka eld påverkade stenar med fynd av bränd lera och brända ben (F6, F7, F24 och F30). Under matjorden framkom kulturlager i den östra och nordöstra delen av området. Dessa var av samma karaktär bestående av lerblandad sand och/eller grus. Sannolikt rör det sig totalt om några få lager, troligt vis med olika kronologisk härkomst, som finns över ett större område. Där anläggningar eller fynd inte kunde observeras vid schaktningen togs lagren bort. Alla delar av lagren har fått unika idnummer, även om det med största sannolikhet rör sig om partier av ett fåtal större lager. Vissa av lagren är bara inmätta som punktobjekt i de schakt där de förekom. Skelettgraven A1498 ligger på lager A3995, vilket resulterar i en förhistorisk datering av kulturlagret till tidigast romersk järnålder. En förhistorisk datering har även kulturlagret A4042. Två av umegravama (A790 och A200007) är grävda genom lagret, vilket betyder att lagret bör vara senast från äldre järnålder. Bengropen A1340 hade också en fysisk relation till lagret. Det går dock inte att stratigrafiskt utröna om den ligger under eller är grävd igenom lagret, varför den inte kan bidra ytterligare till lagrets datering. I lager A200077 påträffades keramik av äldre järnål derskaraktär. Kulturlager A4024 överlagrade ett stenfyllt täck dike (A2973), vilket resulterar i en trolig historisk datering av lagret. I detta område har inägoma till soldattorpet (RAÄ 96) legat vilket kan förklara före komsten av kulturlager med historiskt ursprung. En källkritisk aspekt på dateringen är att lagret och täck diket kan vara omrört, efter exempelvis plöjning, och att det är därför ingen nedgrävningskant för stendiket syntes högre upp i stratigrafin. Något liknande har dock inte uppmärksammats någon annanstans inom undersökningsytan. Kulturlagren är fyndförande men förekomsten av fynd är begränsat. Totalt sållades ca 1,2 m3. Samman lagt framkom 19 fyndposter i kulturlagren. Fynden utgörs främst av litiskt material, bränd lera, brända ben och keramik. Det litiska materialet som påträf fades i lagren var för knappt och fragmenterat för att dra några slutsatser angående lagrens ålder. Ovriga anläggningar Inom området fanns två olika huvudtyper av diken samt kombinationer av de två huvudtypema. Diken med fyllning av gul lera var tydligt maskingrävda täckdiken. Ett antal diken med fyllning av brun lera var omgrävda med diken av gul lera, vilket visar det kronologiska förhållandet mellan de två huvudty 1432050 1432075 1432100 1432125 | | | | ID ID h h ID ID N _ N O O 1' 1' O O O 0 In ID ID ID N N O O 1' 1' O 0 In ID N N ID ID N N O O 1' 1' O O O O O 0 In ID N N O O 1' 1' O 0 In ID h h 1' 1' N _ N O O 1' 1' O O F lgur 6. Kulturlager I den nordöstra delen et Skala 1:500 2000 I I I I I 1432050 1432075 1432100 1432125 pema. Några av dikena med brun fyllning var delvis stenfyllda. Noterbart är ett eller flera dike/diken, A2093, A2791 och A3085, följer skiftet där under grunden växlar mellan lera och lerblandad sand/grus som också sammanfaller, åtminstone delvis, med gränsen för torpets (RAÄ 96) ägor. l nordöstra delen fanns även ett antal anläggningar (registrerades som mörkfärgningar) som bestod av koncentrationer av sten (A626, A677, A687 med flera). Liknade anläggningar fanns inte någon annan stans i området. Ingen av dessa anläggningar under söktes men A687 rensades fram och vid rensningen påträffades tegel samt brända och obrända ben. Fynd Totalt finns 57 fyndposter registrerade. Fynden består av 64,5 gram bränd lera, 857 gram brända ben, 5,6 gram flinta, 218,95 gram keramik, 23,1 gram kvarts, 5,1 gram kvartsit och 807,7 gram obrända ben samt två järnföremål. varav det ena föremålet troligtvis är en kniv. Den största delen av de brända och obrända benen samt keramiken och jämföremålen framkom i gravarna (se vidare under gravarna och appendix för fullständig keramisk och osteologisk analys). Det finns indikationer på hantverk bland fynden av bränd lera såsom F27 och F28 som kan vara del av en ugn eller ässjekonstruktion samt F34 som kan vara del av en gjutfonn (Stilborg 2009). Det litiska materialet framkom främst i områdets nordöstra del och består av slagen flinta, kvarts och kvartsit. Två bitar flinta (F10 och F21) framkom i samband med sållning av gravfyllningen i skelettgraven (A1498) och bengropen (Al340). Troligt är dock att flintan ursprungligen kommer från de lager (A3995 och A4042) som anläggningarna grävts ned i. Dateri ngar Fem anläggningar har daterats med 14Canalys. Två brända ben från gravama A1340 och A16 (som fram kom vid utredningen), en tand från skelettgraven A1498 och kolprov från kokgroparna A1785 och A3514. Eftersom ingen grav från den södra delen av området undersöktes vid förundersökningen, skicka des ett ben som insamlades vid utredningen från den delen av området. Benet från A1340 är daterat till 200 f Kr till år 0 (U a3 8693, 2 sigma) och benet från A16 är daterat till 34040 fKr (Ua38692, 2 sigma). Tanden från skelettgraven är daterad till 130340 e kr (Ua3 8694, 2 sigma). Kokgropen A1785 är daterad till 14101210 f Kr (Ua3 8695, 2 sigma) och kokgro pen A3514 är daterad till 14001130 f Kr (Ua3 8696, 2 sigma). Dateringarna visar på två olika kronolo giska faser där kokgroparna är från äldre bronsålder (period II och 111) medan gravama är daterade till äldre järnålder, i skiftet mellan förromersk och ro mersk jämålder. Keramiken, som främst är insamlad vid gravama, har utifrån gods och formgivning bedömts ha sitt ur sprung i äldre järnålder (Stilborg 2009). Dateringarna stämmer därför väl överens med 14Cdateringarna av gravarna. Inga dateringar går, som ovan beskrivits, att fastställa utifrån det litiska materialet. Eftersom endast två anläggningar av boplatskaraktär har tids bestämts kan ytterligare dateringar inom området ge en förändrad kronologisk bild av boplatsen medan det inte finns något som tyder på en annan datering än den nu givna av gravama. Atmospheric data from Reima et al (2004):0›<Cai v3 lO Bronk Ramsey(200§]; cub r S sd'Ll prob usp[chron| Ua38692 212Ii37BP Ua38693 2084i37BP Ua38694 I782i3lBP Ua3 8695 3040131813 A. Ua38696 3020i3SBP ggg.: | I | l | I _L | i l | | I l 1 I | I I | I I I I 1 l i I I I I I I 2000CalBC lSOOCalBC IOOOCalBC 500CalBCCalBC/CalADSOOCaIAD Calibrath date Figur 7. 14Cdateringar och kalibreringskurvor. ll ochwovo ooowovo oomwovo oovwovo . 2. . ...1. 1432100 I 1432100 . I_ _ ' © Lantmäteriverket MS2008/06551 _ 143%000 1432000 1431900 1431900 _ .Figur 8. Schakt och anläggningar från både utredning (grå) och föifundefsökning (röd) . Skqla 1:] 500. mm _ . _ . _ . . _ 02.33 8033 8303 8503 Diskussion och tolkning Inom undersökningsområdet finns ett omfattande grav och boplatsområde. Två kronologiska faser kan fastställas utifrån dateringarna av lämningarna. Gravarna har sitt ursprung i äldre järnålder medan boplatsanläggningarna troligen har sin härkomst i äldre bronsålder. Totalt har vid förundersökningen och utredningen ca 5700 m2 schakt öppnats inom det aktuella området, vilket är ca 15% av den totala ytan. Vid förundersökningen framkom ca 270 olika anläggningar och lager. Dessa anläggningar tillsam mans med de ca 40 anläggningar som framkom inom förundersökningsområdet vid utredningen, ger en anläggningstäthet på ca 0,055 anläggningar/m2. Ca 70 anläggningar undersöktes och av dessa undersökta anläggningar utgick ca 1/3. Boplats från bronsålder? Inga husstrukturer påträffades vid förundersök ningen. Det finns dock ett par koncentrationer med anläggningar där huskonstruktioner skulle kunna finnas. Särskilt i södra delen av området, upp mot den mindre höjden, talar antalet anläggningar och deras karaktär för att huskonstruktioner kan före komma. Exempelvis finns det mörkfärgningar med sten som i samband med utredningen tolkades som möjliga gravar. Dessa skulle kunna vara stenskodda stolphål. Mörkfärgningama ligger dock utanför det nu aktuella förundersökningsområdet. Huskonstruk tioner och aktivitetsområden i anslutning till sådana skulle också förklara den höga anläggningstätheten och uppkomsten av exempelvis kulturlagret A3478. Vid schaktningen av södra delen av området iakttogs bränd lera, både som lösfynd i ploglagret samt i top pen anläggningar och lager. Den brända leran kan vara rester efter husväggar. Bränd lera framkom inte vid schaktningen i samma utsträckning i resterande delar av undersökningsområdet. I den anläggningstäta södra delen av området påträffades även kokgropen A3514, vilken daterats till bronsålder. De daterade kokgroparna (A1785 och A3514) visar på ett kronologiskt samband med de stora gro par fyllda med eld och värmepåverkade stenar som påträffades vid undersökningen av RAÄ 79. A1785 överensstämmer väl, med sina två tydligt urskiljbara lager, med de gropar som tolkats som kokgropar inom RAÄ 79. I sin slutsats diskuterar Karlsson och Räf att lämningama vid RAÄ 79 skall ses som en del av ett större boplatskomplex med bronsåldersdatering (Karlsson och Räf 2006). En fråga att ta med till en framtida undersökning är om det finns flera kronologiska faser bland bo platslämningama. De förhistoriska kulturlagren kan till exempel inte dateras närmare än till senast äldre järnålder. Lagerbildningsprocesserna har inte kunnat fastställas. Vi vet idag inte om lagren representerar boplats, odling eller annan aktivitet. Exempelvis finns det spår, om än få, av metallhantverk inom området. Två härdar och en grop har, utifrån stratigrafi och fynd, fått en möjlig datering till järnålder. Vid date ringen av dessa anläggningar och lager finns en rad källkritiska problem med exempelvis osäkra stratigra fiska förhållande och fynd i lager. Det går inte att utesluta att det litiska materialet i kulturlagren kommer från äldre kronologiska kon texter, kanske från redan under förhistorien förstörda och skadade kulturlager och anläggningar. Det litiska materialet har dock bedömts efter förundersöknings resultatet ha en låg arkeologisk potential. Gravar från äldre järnålder Gravarna framkom i två områden på, eller upp mot, de båda höjderna. Samtliga var eller har tolkats vara från järnålder. Enstaka gravar påträffades även i den lägre liggande marken mellan höjderna. Skelettgra ven var den grav som skiljde sig från de övriga, dels genom gravskicket men också genom en något yngre datering till romersk järnålder. Två av brandgravama, urnegraven A806 och bengropen Al484, låg i eller i direkt anslutning till stenraden A4050. Vid fältar betet var arbetshypotesen att stenraden kunde utgöra resterna av en kantkedja och att en större, numera förstörd, gravanläggning fanns i denna del av under sökningsytan. Denna hypotes gick varken att bekräfta eller bestrida vid undersökningen och bör prövas vi dare i en eventuell framtida undersökning. Eftersom en av gravama i nordöstra delen av området framkom under kulturlager och var svår att urskilja bör om rådet djupschaktas efter att lager och ovanliggande anläggningar undersökts. Gravama har tydliga paralleller i gravfältet vid Smörkullen (RAÄ 24). De arkeologiska undersök ningarna ägde rum på Smörkullen i omgångar under åren 1900 1922. Cirka 300 gravanläggningar un dersöktes. Av de undersökta anläggningarna var 102 brandgravar och 178 skelettgravar. Dateringarna av brandgravarna täcker perioden yngre förromersk järn ålder äldre romersk järnålder, medan skelettgravar na anlades under äldre romersk järnålder till och med första delen av yngre romersk järnålder. lndividema i skelettgravama på Smörkullen var gravlagda på rygg och orienterade med huvudet mot nord eller nordöst, tänderna hos de vuxna männen var ofta något eller mycket nötta. Brandgravarna på Smörkulllen var fyndfattiga, bara ca 20% av gravama innehöll grav gåvor. Gravfältet anses vara det största undersökta 13 gravfältet från äldre järnålder på svenska fastlandet (Borgström 1973, Browall 2003: 96ff med ref). Förutom den uppenbara kronologiska överensstäm melsen och parallellen i gravskick mellan gravfälten kan man möjligen göra andra jämförelser. Både i gra vorienteringen och tandslitage finns paralleller mel lan skelettgravarna på Smörkullen och skelettet från förundersökningen. Endast en brandgrav inom förun dersökningsområdet innehöll gravgåvor, ett mönster som är känt från Smörkullen. Det finns dock ett källkritiskt problem här i och med att gravama inom RAÄ 236 var skadade. En framtida undersökning skulle kunna söka och jämföra olika aspekter mellan gravarna i Hästholmen och gravfältet på Smörkullen. En fråga att ta med till framtida undersökningar av RAÄ 236 är om det finns ytterligare aktiviteter från äldre jämålder förutom gravarna och de få an läggningar som eventuellt kan härledas till jämålder. Någonstans måste de gravlagda individema ha levt och verkat. Historisk tid Vid utredningen framkom en rad med stolphål och en ränna som tolkades som en möjlig vägglinje (Räf 2008). Linjen har en svagt konveX form som väl skulle stämma överens med vägglinjen i ett förhis toriskt stolphus. Två anläggningar från denna linje fanns inom förundersökningsytan, ett förmodat stolp hål och en möjlig ränna. Det förrnodade stolphålet (A3 787) utgick efter undersökning. Den möjliga rännan (A3 759) undersöktes inte i sin helhet, men i den del som undersöktes kunde inga stolphål noteras. Vad som också talar mot tolkningen som vägglinje är att någon parallell vägglinje eller takbärande stolphål inte påträffades vid förundersökningen. En alternativ tolkning av stolphålsraden är att den utgör spår efter stängsling under historisk tid. På historiskt kartmaterial över Hästholmen från slutet av 1600ta let och framåt finns ett torp (RAÄ 96) och dess ägor utritade. Äldsta kartan där den gräns visas som kan sättas samman med stolphålsraden är storskifteskar tan från 1786 (Dl439z2). Torpets ägogräns i väster liggeri samma riktning som stolphålsraden. Vid en rektifiering av storskifteskartan visar stolphålsraden ca 67 m öster om ägogränsen, vilket är en acceptabel felmarginal. Det går i dagsläget inte att avfärda tolk ningen att stolphålsraden skulle kunna vara del av en vägglinj e, men för att få svar på frågan måste ytterli gare undersökningar utföras. Torpets (RAÄ 96) ägor kan vara förklaring på fler arkeologiska frågetecken inom undersökningsy tan. Torpets inprickning i FMIS ligger straX utanför 14 förundersökningsområdet i norr. Vid kartstudier i samband med förundersökningen har det visat sig att torpet kan ha legat, åtminstone delvis innanför områ det (Dl439zl, Dl439z2, Dl439z3). Torpet och dess aktivitet skulle alltså kunna förklara uppkomsten av exempelvis kulturlagret A4024 och koncentrationema av sten, A626, A677, A687 som idag har en osäker datering. Stenkoncentrationerna kan dock inte ute slutas som möjliga gravanläggningar. Dateringen av A4024 grundar sig, som ovan beskrivits, på att lag ret dolde ett stenfyllt täckdike (A2973). Ytterligare undersökning skulle kunna svara på frågetecknen rörande torpets verksamhet kontra de förhistoriska aktivitetema. Kulturlagren som finns i den nordöstöstliga delen av området sammanfaller till stor del med torpets ägor. Det går alltså redan i detta skede konstatera att samma jordar nyttj ades av förhistoriens hästholmare som av dess torpare under historisk tid. Atgärdsförslag Undertecknad bedömer att hela förundersöknings området bör omfattas av vidare arkeologisk under sökning (särskild arkeologisk undersökning) inför en eXploatering. Fortsatta arkeologiska åtgärder kräver beslut enligt Kulturminneslagen (SFS 1988:950). Be slut fattas av Kultur och samhällsbyggnadsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland. Referenser Tryckta källor Borgström, H. 1973. J ärnåldersgravfältet vid Al vastra. Trebetygsuppsats. Arkeologi, särskild nordeuropeisk. Stockholms universitet. Stock holm. Browall, H. 2003. Det forntida Alvastra. Statens His toriska Museum. Monographs 6. Stockholm Karlsson, E. & Räf, E. 2006. Skärvor av sten. Läm ningar från bronsåldern i Hästholmen. Öster götlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2006: 13. Räf, E. 2008 Gravar och boplats i Hästholmen. Arkeologisk utredning etapp 2. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rap port 2008:133. Övriga källor Informationssystemet om fornminnen (FMIS), Västra Tollstads socken Fornminnesregistret (FMR), Västra Tollstads socken Geometrisk ägoavmätning. 1695. Hästholmen nr 16. Akt D1439zl. Storskifteskarta. 1786. Hästholmen nr 16. Akt D1439z2. Laga skifte. 1856. Hästholmen nr 16. Akt D143913. 16 Tekniska uppgifter Lokal Socken Kommun Län och landskap Fornlämning Ekonomiskt kartans blad Koordinater Koordinatsystem Typ av undersökning Länsstyrelsens handläggare Länsstyrelsens dnr Länsmuseets dnr Länsmuseets projektnummer Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Hästholmen 7:1 Västra Tollstad Ödeshög Östergötland RAÄ 236 8E 2g X 64626306462405 Y 14318751432125 RT 90 2,5 gon Arkeologisk förundersökning Magnus Johansson 43 1 44 1409 180/09 530943 Ödeshögs kommun, Byggenheten Odeshögs kommun, Byggenheten Rickard Lindberg Emma Karlsson, Erika Räf, Lena Lindgren och Petter Nyberg 20090803 0918 C4488 Digitalt Osteologi, 14C och keramik mm Rickard Lindberg Johan Levin Johan Levin Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 14039273 © Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2010:7 © Östergötlands länsmuseum 17 Appendix 1. Keramisk analys 18 SKEA Stilburg Keramikanalys Hästholmen 1:7 Kort rapport över förundersökningsmaterial Hästholmen 1:7, V. Tollstad sn., Ög. A200007. F42, F43 och F44 Fyndet utgörs av en 9 mm tjock bukbottenskärva, en spj älkad bukbottenskärva och två bukbottenfrag ment från samma kärl samt ett 60tal småfragment antagligen från samma bottendel. Godset är magrat med ca. 20 % krossad, glimmerrik granit med en maximal kornstorlek på 23 mm. Diametern på bot ten, som är lätt konkav, har kunnat beräknas till 18 cm. Utsidan är glättad. Kärlet har bränts i en oxide rande atmosfär och antagligen senare sotats från insi dan i samband med användning. Lösfynd. F27 och F28 Fyndet omfattar ett upp till 14 mm tjockt fragment av en konstruktion bestående av en upp till 5 mm tjock sandstensskiva och naturligt grov lera, som bränts fast på och delvis kring sandstenen. Det mesta av le ran sitter på ena sidan. Detta tjockare lager av bränd lera bär ett 15 mm brett avlångt avtryck (pinn?) på den sida, som vänder bort från sandstenen. Därutöver finns fyra mindre fragment av samma brända lera. Temperaturen verkar ha varit ganska hög. Dock finns inga spår av sintring. A806. F35, F36, F37 och F38 11 fragment, 6 bukskärvor (58 mm tjocka), en buk bottenskärva (8 mm) samt en större skärva med mynning, hals och buk återstår av ett litet kärl med en beräknad bottendiameter på 4,5 cm. Godset är magrat med 2025 % krossad granit med en maximal kornstorlek på 2 mm. Utsidan är glättad. Kärlet är genomoxiderat. A790. F46 och F47 Tre spj älkade bukbottenskärvor samt ett 80tal frag ment, varav några tydligen är bottenfragment, samt ytterligare 23 fragment av buk(?)skärvor återstår av ett kärl. Godset är magrat med omkring 20 % kros sad granit (med en del glimmer) med en maximal kornstorlek på 23 mm. Diametern på botten, som är lätt konkav, har kunnat beräknas till 10 cm. Utsidan är glättad. Kärlet har bränts i en oxiderande atmosfär. Såväl bottendelens form som kärlets gods har mycket nära paralleller i F754, A200007. A1324. F39, F40 och F41 Fyndet omfattar två 11 mm tjocka bukskärvor av gods magrat med 1520 % krossad granit med en maximal kornstorlek på 34 mm. En mynningsskärva 9 mm tjock samt ett möjligt bottenfragment kan härröra från samma kärl. Den beräknade mynnings diametem är ca 22 cm. Utsidan är glättad. Kärlet är oxiderat bränt. Därutöver förekommer 10 fragment. Godset är av samma typ som Fnr 4. A4107. F33 Fyndet omfattar ett antal små fragment av oxiderat bränd mellanlera. Det största fragmentet har form som hörnan på ett litet rektangulärt/kvadratiskt block. Kan eventuellt vara rest av ett miniatyrlerblock. A3514. F22 Fyndet består av fem fragment av oxiderat bränd mel lanlera. Ett av de större fragmenten har ett tydligt, smalt, pinnavtryck. Lösfynd. F29 Den 9 mm tjocka bukskärvan består antingen av en mellangrov lera med ett naturligt innehåll av sand korn upp till 23 mm altemativt av en finare lera magrad med tillsatt sand. Leran är mycket järnrik med ett antal fenihydroxidkoncentrationer. Materialet har utsatts primärt eller sekundärt för så pass höga temperaturer att fenihydroxidkoncentrationema har börjat sintra och fungerat som flussmedel på delar av den omgivande leran. A2370. F34 Fyndet består av två fragment av bränd lera. Ett litet fragment av oxiderat bränd mellanlera. Ett lite större fragment av oxiderat bränd mycket järnrik lera (jmf F2053) har en konkav, relativt slät yta, som förefaller lite rödare än andra delar. Det kan vara ett pinnav tryck, men man kan inte helt utesluta möjligheten att det rör sig om inloppet till en gjutform. A200077. F1 Fyndet består av ett spj älkat skärvfragment. Godset har en grov magring av finkrossad, glimmerrik granit. A200077. F4 Fyndet omfattar en skärva och ett skärvfragment. Den 10 mm tjocka bukskärvan är gjord av ett gods magrat med 1520 % krossad granit med en maximal kornstorlek på 45 mm. Utsidan är glättad och kärlet är oxiderat bränt. A1395. F5 Fyndet består av ett fragment av oxiderad bränd mel lanlera. A3478. F6 Fyndet består av 18 fragment av oxiderat bränd, jär noxidrik mellanlera. 19 Tolkning Materialet omfattar dels kärlrester dels bränd lera/tek nisk keramik. Kärlen från anläggningarna A200007, A790, A806 och Al324 har flera drag gemensamt: ett relativt grovmagrat gods med 1525 % krossad granit (som oftast innehåller en del glimmer), en glättad utsida och en oxiderande bränning. I två fall (A200007 och A790) är bottenplattan lätt konkav. Det som främst skin er är kärlens dimensioner från en beräknad bottendiameter på 4,5 cm (A806) till en på 18 cm (A200007) och väggtjocklekar mellan 7 mm (A806) och 11 mm (Al324). Detta förklarar utmärkt variatio nen i maXimal kornstorlek mellan 2 mm (A806) och 34 mm (Al324). De teknologiska skillnaderna ver kar små och korrelerade med kärlens dimensioner. Skärvan och skärvfragmentet som framkommit vid sållning iA200077 (F4, Fl) avviker inte signifikant från kärlen i gravarna. F29 (lösfynd) har preliminärt tolkats som en skär va, men det avvikande godset (en mycket järmik mel lanlera) och den relativt höga temperaturen ”skärvan” har utsatts för tyder snarare på att den hör till gruppen 20 av teknisk keramik. Härtill kommer lösfyndet F27 och F28 som är ett fragment av en konstruktion av lera, sandsten och trä (?) som har bränts antagligen i förbindelse med användningen. Det kan röra sig om en ässje eller ugnskonstruktion. Pinnavtryck finns även på ett av fragmenten av bränd lera i (F22) i anläggning A35 14. Den konkava ytan på ett av frag menten (F34) i anläggning A23 70 kan också vara ett pinnavtryck, men det kan inte helt uteslutas att det kan röra sig om inloppet i en gjutform. Slutligen omfattar F33 i anläggning A4107 bland an nat en rätvinklig hörna från ett litet föremål möj li gen ett miniatyrlerblock. Kärlens gods och formgivning tyder snarast på en äldre jämåldersdatering. Det finns inga entydiga yngre bronsålderselement i formgivningen och det re lativt grovmagrade godset har flera paralleller bland järnålderskeramiken än bland bronsålderskeramiken. Den tekniska keramiken ger varken indikationer på en absolut datering eller på en relativ datering i för hållande till kärlen. Appendix 2. Osteologisk analys Arkeologisk__förundersökning av _BAÄ 236, Västra Tollstad sn, Odeshögs kommun, Ostergötlands län. Osteologisk undersökning av ett 0bránt skelett och brända ben Petter Nyberg, December 2009 21 Bakgru nd Skelettrnaterialet som redovisas i denna rapport fram kom i samband med en arkeologisk förundersökning av RAÄ 236, Västra Tollstad socken, Ödeshög kom mun, Östergötlands län (Lst dnr 431441409). Materialet som tillvaratogs har analyserats av os teolog Petter Nyberg, Östergötlands länsmuseum, i december 2009. Material Det analyserade skelettrnaterialet kom från en ske lettgrav (A1498) och elva ytterligare arkeologiska objekt innehållande brända ben. Skelettet i graven var i mycket dåligt skick och i stort sätt var endast de långa rörbenen och kraniet bevarat. Skelettrnateria let från graven hade en totalvikt av 802,7 gram och antalet fragment uppgick till 704. Skelettet var frag menterat med en snittvikt av 1,1 gram per fragment. Samtliga identifierade ben iA1498 kom från den gravlagde personen. 145 respektive 52,5 gram av de tillvaratagna frag menten från A1498 var inte möjliga att identifiera till art eller benslag. Samtliga av dessa ben tillvaratogs antingen i samband med framresning av graven eller vid den sållning av dess fyllning som gjordes efter att skelettet lyfts upp från graven. Viktmässigt har såle des 750,2 gram eller 93 % av benen från A1498 varit möjliga att identifiera till art. Antalsmässigt har 559 eller 79 % av fragmenten varit möjliga att identifiera till art. Det analyserade brända skelettrnaterialet från de övriga tio arkeologiska objekten (A578, A687, A790, A806, A1340, Al395, Al484, A2370, A3478, A200077) hade en totalvikt av 857,0 gram och antalet fragment uppgick till 3 059. Det brända materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,3 gram per fragment. Viktmässigt har 507,9 gram eller 59 % av det brän da materialet varit möjligt att identifiera till art. Samt liga av dessa ben härrörde från människa. Tre brända fragment kunde identifieras endast som djurben här rörande från någon typ av däggdjur. Totalvikten på dessa fragment var 1,0 gram. Metod Benen har sorterats och bestämts till benslag, sida och del av ben. Fynden har specificerats i bifogad benlista. En sammanställning för varje kontext finns under rubriken Resultat i denna rapport. 22 Könsbedömning och åldersbedömning De olika metoderna för könsbedömning bygger på att benens proportioner och morfologi varierar beroende på kön. Det finns således både morfologiska och met riska könskriterier att tillgå. De flesta könsskilj ande karaktärerna uppträder och utvecklas först i samband med puberteten eller senare, vilket innebär att en dylik bedömning är mycket svår att göra på unga in divider. Vid bedömning av de morfologiska kriterierna har de metoder som sammanställts i Human Osteology (White 2000:362ff med anf litt) använts. De flesta könstypiska karaktärer på kraniet har bedömts efter en 5gradig skala. 1 = kvinna 2 = tveksam kvinna 3 = tvetydig (allophys) 4 = tveksam man 5 = man Bäckenet var i för dåligt skick för att någon köns bedömning skulle vara möjligt att utföra. På ett av lårbenen har könsindikerande mått tagits, såsom den vertikala längden på ledhuvudet (Bass 1995:230f). Dessutom har kraniets tjocklek mätts och den met riska bedömningen grundar sig då på de kriterier som utarbetades av NilsGustaf Gejvall för bränt skelettrnaterial (1948: 171f, fig 11 samt tabell 35). Dessa kriterier har även använts vid bedömning av det obrända skelettet. Hänsyn bör dock tas till att dessa kriterier utarbetats för kremerat material och att skelettrnaterial krymper vid bränning. Krympningen anges av skilda författare uppgå till mellan 1 och 25 % (Iregren 1972:23 med anf litt). Aldersbedömning Ålder kan bedömas utifrån skilda kriterier baserade på skelettets allmänna utveckling och åldrande. Genom att tänder bryter fram i olika åldrar och suc cessivt slits, ger en bedömning utifrån dem en hän visning till ett särskilt åldersintervall. Skelettutveck lingen i övrigt ger oftast endast en bestämning till yngre eller äldre än en viss ålder. En annan sak att tai beaktande är att åldersbedömningar som gjorts utifrån skelettet inte ger individens kronologiska ålder utan den biologiska. Denna kan mer eller mindre väl sam manfalla med den kronologiska. Ju fler ålderskriterier som finns bevarade på skelettet desto mindre felmar ginal och snävare åldersbedömning kan fås. Det är enklare att mer noggrant bedöma åldern på barn och tonåringar än på en vuxen individ. För åldersbedömning av bäckenet studerades ben strukturen på ledytan mellan korsbenet och höftbenen (facies auricularis). En 8gradig skala, som är samma för män och kvinnor, användes. Fasema bedöms uti från förändringar i benet som vågmönster, tvärstrim mighet, kornighet, kompakthet, oregelbundenhet, makro och mikroporositet samt benpålagring (Love joy et al 1985). Åldersbedömning har även gjorts genom tandslita ge på tuggytan (occlusalt) på de bakre kindtänderna utifrån Brothwells metod med en 4gradig skala (Brothwell 1981 :72). Slitage på tänder kan påverkas av den kost man äter. Bäst är att använda slitage på tänder i underkäke samt den första (M1) och andra (M2) bakre kindtanden eftersom de uteslutande an vänds vid tuggning. Visdomstanden (M3) används mindre vid tuggning och är beroende av om individen har en hel tanduppsättning. Dessutom bör man ha i åtanke vid åldersbedömning av tänder att tandslitaget generellt ger en yngre ålder än bedömning utifrån kranium eller bäcken. Åldersbedömning har dessutom gjorts med hjälp av kraniefragment utifrån förhållandet mellan tabula externa, tabula interna och diploe. Jag har då använt de av Gejvall utarbetade kriterierna, så som de är beskrivna hos Sigvallius (1994: 10). Det mänskliga skelettmaterialet har då indelats i följ ande åldersklas ser (efter Sjøvold 1978). Adultus 1844 år Maturus 3564 år Senilis Äldre än 50 år När det har varit möjligt har jag har också nyttj at Holcks kriterier för suturemas utseende vid olika åld rar (Holck 1997:64if, fig 9, 10). Vad det gäller graden av synostos hos suturema har uppgifterna hämtas från Standards for Data Collection from Human Skeletal Remains (1994) och hos Sigvallius (1994:10). Det kan vara på sin plats att påpeka att kritik har fram förts mot användandet av suturer vid åldersbedöm ning. Israel Hershkovitz m fl har studerat ett stort antal kranier med avseende av pilsömmens (sutura sagittalis) synostos. De har bl a dragit slutsatsen att denna inte kan användas för åldersbedömning och att det förekommer stora skillnader mellan könen (Hers hkovitz et al 1997). Kroppslängd Inga mått lämpliga för beräkning av kroppslängd har varit möjliga att ta. Beräkning av minsta antal individer Den metod som använts här är den av Chaplin (1971) utarbetade mindmetoden, vilken går ut på att säker ställa minsta antalet individer (mind eller MNI) i ett skelettmaterial. Bestämning av minsta antalet indivi der i en anläggning baserar sig på det faktum att vissa skelettdelar uppträder i ental eller parvis i kroppen. Metoden innebär att man använder det benslag som uppvisar flest antal från höger eller vänster sida. I vis sa fall kan man även använda opariga ben om detta är lämpligt. Efter sakning av de fragment som kan till höra samma benelement, kan man säkerställa minsta antalet individer. Även hänsyn till ålder bör tas. Vissa juvenila ben kan därmed räknas som enskilda indivi der. Även säkra könsbedömningar kan användas vid beräkningarna. M ått I denna rapport har följ ande mått använts: Tjockleken på kalottfragmenten, d v s det mått som NilsGustaf Gejvall (1948: 171f, fig 11) beteck nar 1a. lbenlistan redovisas både det tunnaste fragmentet och det tjockaste samt medelvärdet (ni) på samtliga mätta kalottfragment. Strålbenet väggtjocklek, d v s det mått som NilsGus taf Gejvall (1948: 171f, fig 11) betecknar 4. Största fragmentets längd (SFL). Detta mått har endast tagits på fragmenten som var större än 25 mm. Används för att få en uppfattning om det brända skelettmaterialets fragmenteringsgrad. Generella felkällor beträffande bränt ske Iettmaterial Vid analys av bränt skelettmaterial bör man ha flera saker i åtanke. Förbränning kan påverka individer i skilda åldrar på olika sätt och man kan även tänka sig att ben från unga individer är underrepresenterade på grund av att de påverkas annorlunda av yttre förhål landen än ben från vuxna (se t eX Gejvall 1955:705). Gejvall fann dock kvarlevor av ett stort antal små barn vid analysen av brandgravama i Horn (Gejvall 1948) och således kan även skelettmaterial från unga individer bevaras. Man kan också diskutera om hela individen be gravdes efter kremering (Lisowski 1968:79, Petré 1984:204). Beträffande mänskligt skelettmaterial har Gejvall (1948:157) fastslagit att en vuxen individ ger upphov till en volym av 2 3,5 liter ben. Jacqueline l McKinley uppger att det vid moderna kremeringar 23 blir kvar ca 1 200 3 000 gram ben. Hon har gjort en studie där hon bl a analyserar fragmenteringen av kremerat modernt skelettmaterial för vidare jämförel ser med arkeologiskt benmaterial. Hon sållade benen genom ett antal såll med olika storlek, den minsta med en maskstorlek på två millimeter. Om man inte räknade med fragmenten som var mindre än två milli meter (på så sätt liknar det mer ett förhistoriskt mate rial eftersom de minsta fragmenten mycket sällan på träffas vid arkeologisk undersökning och registreras av osteologen) minskade vikten till 1 001,5 2 422,5 gram. Det är viktigt att påpeka att bland de minsta fragmenten också fanns rester av likkistan (McKinley 1993). Sigvallius (1994:29, tabell 3) uppger medel vikten på skelettmaterialet från brandgravar i norra Spånga med en människa och utan djur till 267,9 gram. Det synes således att man vid utgrävning av en grav inte anträffar allt benmaterial från bålet, vilket inskränker möjligheterna vid analys och tolkning. Gejvall beskriver hur olika benslag går sönder vid förbränning. Spongiösa och kompakta ben påverkas inte på samma sätt vid bränning (Gejvall 1947:44f, 1948: 170), vilket kan innebära att frånvaro respektive förekomst av vissa kroppsregioner orsakar svårig heter vid tolkning. I regel saknas större eller mindre skelettpartier av de begravda individema. Avsaknad av vissa kroppsregioner kan bero på att inte hela in dividen lagts med på gravbålet, att benen inte samlats ihop ordentligt på bålplatsen eller att de inte påträf fats och endast en del av anläggningamas totala ben mängd har tillvaratagits. Vid analys och tolkning bör således frågan om materialets representativitet ställas. Kremering av ben liksom utgrävningsmetodik kan föra med sig att skilda djurarter blir olika repre senterade. Möjligen är arter av mindre djur under representerade i materialet. Man har dock vid tidigare undersökningar av brandgravsmaterial hittat benrester av t eX katt, fågel och fisk (se t eX Sigvallius 1994, Roumelis 2000). Det är emellertid betydelsefullt att kunna fastställa deras förekomst, eftersom det visar minsta antalet individer som representerar varje art. Vid tolkning av individantal måste ett förbehåll göras. Det kan bland det oidentifierade skelettmaterialet förekomma ben som härrör från ytterligare individer. Det uppgivna individantalet är således ett minimian tal. Resultat A578 Det analyserade skelettmaterialet från A5 78 hade en totaltvikt av 1,9 gram och antalet fragment uppgick till 15. Materialet var fragmenterat med en snittvikt 24 av 0,12 gram per fragment. Samtliga fragment var väl förbrända. Inga av fragmenten var möjliga att identi fiera till art. A687 Det analyserade skelettmaterialet från A687 hade en totaltvikt av 1,6 gram och antalet fragment uppgick till 11. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,15 gram per fragment. Samtliga fragment var väl förbrända. Inga av fragmenten var möjliga att identi fiera till art. A790 Det analyserade skelettmaterialet från A790 hade en totaltvikt av 6,4 gram och antalet fragment uppgick till 42. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,15 gram per fragment. Samtliga fragment var väl förbrända. Viktmässigt har ca 17 % av materialet varit möjligt att identifiera till art. Antalsmässigt har ungefär 5 % av fragmenten varit möjliga att identifiera till art. Samtliga ben som kunde artbestämmas var männis koben. Det rörde sig om fragment från långa rörben. Inga av skelettfragmenten var möjliga att ålders eller könsbedömma. Inga konstaterade djurben fanns bland benen som tillvaratogs från A790. A806 Det analyserade skelettmaterialet från A806 hade en totaltvikt av 41,3 gram och antalet fragment uppgick till 249. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,17 gram per fragment. Antalsmässigt var 97 % av fragmenten väl förbrända. Viktmässigt har ca 39 % av materialet varit möjligt att identifiera till art. Antalsmässigt har ungefär 15 % av fragmenten varit möjliga att identifiera till art. Samtliga ben som kunde artbestämmas var människo ben. Det rörde sig om fragment från kranium och rör ben. Inga av skelettfragmenten var möjliga att ålders eller könsbedömma. Även de oidentifierade benen är sannolikt människoben. Inga konstaterade djurben fanns bland benen som tillvaratogs från A806. A1340 Det analyserade skelettmaterialet från A1340 hade en totaltvikt av 745,5 gram och antalet fragment uppgick till 2 459. Materialet var fragmenterat med en snitt vikt av 0,30 gram per fragment. Antalsmässigt var 95 % av fragmenten väl förbrända. 5 % av fragmenten var större än 25 mm. Det största fragmentet var 95,41 mm långt. Benen har således inte finfördelats ytterli gare efter kremering, utan gravlagts som de var. Viktmässigt har ca 62 % av materialet varit möj ligt att identifiera till art. Antalsmässigt har ungefär 19 % av fragmenten varit möjliga att identifiera till art. Samtliga ben som kunde artbestämmas var män niskoben. Det rörde sig om fragment från i stort sett samtliga delar av kroppen. Inga konstaterade djurben fanns bland benen som tillvaratogs från A1340. Tjockleken på de identifierade kraniefragmenten indikerar att det rör sig om en kvinna. Strålbenets väggtj ocklek styrker denna könsbedömning något. Förhållandet mellan tabula interna, tabula externa och diploe gav en dödsålder inom intervallet l8 44 år medan suturemas utseende antyder en dödsålder yng re än 35 år. Ledytan mellan korsbenet och höftbenen visade på en ålder mellan 35 44 år. Utifrån detta har kvinnans dödsålder bedömts vara ca 35 år. A1395 Det analyserade skelettrnaterialet från A1395 hade en totaltvikt av 0,2 gram och antalet fragment uppgick till 1. Fragmentet var väl förbränt och var inte möjligt att identifiera till art. A1484 Det analyserade skelettrnaterialet från A1484 hade en totaltvikt av 58,2 gram och antalet fragment uppgick till 265. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,22 gram per fragment. Samtliga fragment var väl förbrända. Två av fragmenten var större än 25 mm. Det största fragmentet var 32,4l mm långt. Viktrnässigt har ca 49 % av materialet varit möjligt att identifiera till art. Antals mässigt har ungefär 30 % av fragmenten varit möjliga att identifiera till art. Samt liga ben som kunde artbestämmas var människoben. Det rörde sig om fragment från kranium och rörben. Tj ockleken på kraniefragmenten indikerar att det rör sig om ett barn som var yngre än 7 år. Även de oidentifierade benen är sannolikt människoben. Inga konstaterade djurben fanns bland benen som tillvaratogs från A1484. A1498 Skelettet i graven var i mycket dåligt skick och i stort sett var endast de långa rörbenen och kraniet bevarat (fig 1). Ske lettrnaterialet hade en totalvikt av 802,7 gram och antalet fragment uppgick till 704. Fragmenten från skelettgraven var fragmenterat med en snittvikt av 1,1 gram per fragment. Samtliga identifierade ben i A1498 kom från den gravlagde personen. Det analyserade skelettet könsbedöm des som en man utifrån tjockleken på kraniet samt utifrån muskelfästet i nacken Figur A. A] 498 foto mot S Ö. Foto Petter Nyberg, ÖLM. (protuberantia occipitalis). Förhållandet mellan tabula interna, tabula externa och diploe gav en dödsålder inom intervallet 35 64 år medan suturemas utseende antyder en dödsålder äldre än 40 år. Tandslitaget indikerade en ålder av 25 45 år. Utifrån detta har mannens dödsålder bedömts vara mellan 40 och 45 år. Mannens första kindtand (Ml) på höger sida i överkäken var kraftigt nedsliten. Motsvarande tänder i underkäken och på vänster sida i överkäken kunde inte påträffas bland de tillvaratagna benen. Dock på träffades tandröttema från dessa tänder i underkäken. A2370 Det analyserade skelettrnaterialet från A23 70 hade en totaltvikt av 1,0 gram och antalet fragment uppgick till 7. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,l4 gram per fragment. Samtliga fragment utom två var väl förbrända. Inga av fragmenten var möj liga att identifiera till art. Två av fragmenten, med en totaltvikt av 0,8 gram, kunde dock konstateras vara djurben härrörande från någon typ av däggdjur. Inga konstaterade människoben fanns bland benen som tillvaratogs från A23 70. 25 A3478 Det analyserade skelettmaterialet från A3478 hade en totaltvikt av 0,6 gram och antalet fragment uppgick till 7. Materialet var fragmenterat med en snittvikt av 0,08 gram per fragment. Samtliga fragment utom ett var väl förbrånda. Inga av fragmenten var möjliga att identifiera till art. Ett av fragmenten, med en vikt av 0,2 gram, kunde dock konstateras vara djurben härrö rande från någon typ av däggdjur. Inga konstaterade människoben fanns bland benen som tillvaratogs från A3478. A200077 Det analyserade skelettmaterialet från A200077 hade en totaltvikt av 0,3 gram och antalet fragment upp gick till 3. Samtliga fragment var väl förbrånda. Inga av fragmenten var möjliga att identifiera till art. Litteratur Bass, W. M.l995. Human Osteology. A Laboratory and Field Manual. Missouri Archaeological Society. Colombia. Brothwell, D.R. 1981. Digging up Bones. Oxford University Press. Chaplin, R. E. 1971. The Study of Animal Bones from Archaeological Sites. London. Gejvall, NG. 1947. Bestämning av brånda ben från forntida gravar. I: Fomvännen nr 1, s 3947. Gejvall, N.G. 1948. Bestämning av de brånda benen från gravarna i Horn. I: Sahlström, K. E. & Gejvall, N.G. Gravfältet på kyrkbacken i Horns socken, Västergötland. Kungl. Vitterhets Histo rie och Antikvitets Akademiens Handlingar. Del 60:2. Stockholm. s 153199. Gejvall, N.G. 1955. The cremations at Vallhagar. I: Vallhagar. A Migration period settlement on Gotland/ Sweden. Part II. (Ed: Stenberger, M.). Copenhagen. s 700723. Hershkovitz, l, Latimer, B, Dotour, O, Jellema, L M, WishBaratz, S, Rothschild, C & Rothschild B M. 1997. Why do we fail in aging the skull from the sagittal suture? American journal of physical anthropology 103, s 393399. 26 Holck, P. 1997. Cremated bones. A medicalanthro pological study of an archaeological material on cremation burials. Oslo. Iregren, I. 1972. Vårby och Vårberg ll. Studie av kremerat människo och djurbensmaterial från jårnåldem. Theses and papers in NorthEuropean archaeology. Stockholm. Lisowski, F. P. 1968. The investigation of human cremations. I: Bielicki, T, Boev P , Degenhardt, KH , Ferembach, D, HiemauX, J , Jörgensen, G, Jürgens, H W, Kadanoff, D, Koch, G, Lehnert, K F, Lisowski, F P, Maestri, D, Martiny, M, Mutafov, S, Necrasov, O, Oliver, G, Rauh, F, Strouhal, E, Tobias, P V, Torgensen, J , Vallois, H V & Walter, H. Anthropologie und Humange netik. Stuttgart, s 7683. Lovejoy, C. 0., Meindl, R. S., Pryzbeck, T. R. & Mensforth, R. P. 1985. Chronological meta morphosis of the auricular surface of the ilium: A new method for determination of adult skele tal age at death. American Journal of Physical Anthropology 68, s 1528. McKinley, J I. 1993. Bone fragment size and weights of bone from British cremations and the impli cations for the interpretation of archaeological cremations. International journal of osteoarcha eology, vol 3, s 283287. Roumelis, N. 2000. Kremeringar från vikingatida Lövö, Uppland. En metodstudie. C/Duppsats i Arkeoosteologi. Stockholms universitet. Stencil. Sigvallius, B. 1994. Funeral pyres. Iron age cre mation in North Spånga. Theses and papers in osteology 1. Stockholm. Diss. Sj øvold T. 1978. Inference concerning the age distri bution of skeletal populations and some conse quences for paleodemography. Anthrop. Közl. 22, 991 17. Standards for Data Collection From Human Skeletal Remains. 1994. Ed. Buikstra, JE. & Ubelaker, D.H. Arkansas Archaeological Survey Research Series No. 44. White, T.D. 2000. Human Osteology. Academic Press. San Diego. Legend till människobenlista Benelement Till vilket benslag hör fragmentet Sida Från vilken sida kommer skelettelement från. Dx står för höger, sin för vänster N/A står för Not applicable eller inte tillämpligt. I kolumnen för SIDA används termen för opariga ben. MNE Minimum Number of Elements eller mab som det kallas på svenska är minsta anta let skelettelement. N ISP Number of Identified Specimens är antalet identifierade skelettfragment. Komp/frag Om det rör sig om ett komplett benelement (komplett) eller del av ett benelement (fragment). Elementdel Vilken del av benet tillhör fragmentet. Vad gäller rörben har dessa kodats med en siffra mellan 1 och 6, enligt följande: 1. Proximal epifys, 2. Proximal del av diafys, 3. Supraproximal del av diafys. 4. Supradistal del av diafys, 5. Distal del av diafys, 6. Distal epifys. Mått Mått som tagits på benen. Ãlder Bedömd dödsålder. Kön Bedömd könstillhörighet utifrån följande kategorier: Hypermaskulin (å), Maskulin (817), Allophys/intermediär form (7), Feminin (Q ?), Hyperfeminin (Q). Pat Patologi, fragment med spår efter sjukdom eller trauma. MNI Minimum Number of Individuals eller mind som det kallas på svenska är minsta antalet individer. De feta siffrorna i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNI. Vikt Fragmentens vikt i gram Legend till benlista för brända ben Art Första kolumnen anger på svenska från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Andra kolumnen anger på latin från vilken art, grupp av arter, familj eller klass fragmenten kommer ifrån. Element Första kolumnen anger på svenska till vilket benslag fragmenten tillhör. Andra ko lunmen anger på latin till vilket benslag fragmenten tillhör. Komp/frag Om det rör sig om ett komplett benelement (komplett) eller del av ett benelement (fragment). Elementdel Vilken del av benet tillhör fragmentet. Vad gäller rörben har dessa kodats med en siffra mellan 1 och 6, enligt följande: 1. Proximal epifys, 2. Proximal del av diafys, 3. Supraproximal del av diafys. 4. Supradistal del av diafys, 5. Distal del av diafys, 6. Distal epifys. Sida Från vilken sida kommer skelettelementet från. Dx står för höger, sin för vänster. N/A står för Not applicable eller inte tillämpligt. I kolumnen för Sida används ter men för opariga ben. Brända Är benet bränt anges benets färg i denna kolumn. Färgen vänster om snedstrecket anger fragmentets färg på utsidan, den angivna färgen till höger om snedstrecket anger färgen inuti fragmentet. Obrända Är benet obränt anges benets färg på utsidan i denna kolumn. Mått Mått som tagits på benen. >25 mm Antalet fragment större än 25 mm. Kön Bedömd könstillhörighet utifrån följande kategorier: Hypermaskulin (å), Maskulin (än, Allophys/intermediär form (?), Feminin (Q ?), Hyperfeminin (Q). Ålder I denna kolumn anges bedömd dödsålder. Mod Modifierade fragment, tex avsågade, med huggrnärken, snittspår etc. Pat Patologi, fragment med spår efter sjukdom eller trauma. NISP Number of Identified Specimens är antalet identifierade skelettfragment. MNE Minimum Number of Elements eller mab som det kallas på svenska är minsta anta let skelettelement. De feta siffrorna i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNE. MNI Minimum Number of Individuals eller mind som det kallas på svenska är minsta antalet individer. De feta siffrorna i kolumnen indikerar de ben som använts vid uträknandet av MNI. Vikt Skelettfragmentens vikt i gram. 27 ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända Mått 4488:53 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit 4488:52 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Oidentifierad Undet Totalt ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända Mått 4488:51 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Oidentifierad Undet Totalt ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända Mått 4488:54 Människa Homo Långa rörben Ossa Fragment Vit/Vit sapiens longa 4488:54 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Människa Homo Totalt sapiens ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända Mått 4488:49 Människa Homo Hjärnskåls Neuro Fragment Vit/Vit sapiens kranium cranium 4488:49 Människa Homo Tand Dentes Fragment Apex Vit/Vit sapiens 4488:49 Människa Homo Långa rörben Ossa Fragment Vit/Vit sapiens longa 4488:49 Människa Homo Långa rörben Ossa Fragment Vit/ sapiens longa mörkgrå 4488:49 Människa Homo Korta rörben Ossa Fragment Vit/Vit sapiens brevia 4488:49 Oidentifierad Undet Oidentiferat Undet Fragment Vit/Vit 4488:49 Oidentifierad Undet Oidentiferat Undet Fragment Vit/ mörkgrå TOTALT TOTALT Totalt Människa Homo Totalt sapiens 28 >25 mm Kön Ãlder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer 0 5 1 1 0,5 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F1336. 0 10 1 1 1,4 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F1463. 0 15 1 1 1,9 0 15 1 1 1,9 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). >25 mm Kön Ãlder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer 0 11 1 1 1,6 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). 0 1 1 1 1 1,6 0 11 1 1 1,6 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). >25 mm Kön Ãlder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer 0 2 1 1 1,1 F7 91. 0 40 1 1 5,3 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F7 9 1 . 0 42 1 1 6,4 2 1 1 1,1 >25 mm Kön Ãlder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer 0 3 1 1 2,6 0 1 1 1 0,1 0 28 1 1 1 1,3 0 1 1 1 1,0 0 5 1 1 1,0 204 1 1 24,8 Troligen människoben. 7 1 1 0,5 Troligen människoben. 0 249 4 1 41,3 38 1 1 16 0 29 ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:56 Människa Homo Pannben Os frontale Fragmth N/A Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Hj ässben Os parietale Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Tinningsben Oc temporale Fragmth Pars petrosa Sin Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Nackben Os occipitale Fragment N/A Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Överkäke Maxilla Fragmth N/A Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Hjämskåls Neuro Fragment Vit/Vit sapiens kranium cranium 4488:56 Människa Homo Hjärnskäls Neuro Fragmth Vit/ljusgrå sapiens kranium cranium 4488:56 Människa Homo Underkäke Mandibula Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Tand Dentes Fragmth Apex Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Halskota Vertebrae Fragment Corpus N/A Vit/Vit sapiens cervicalis 4488:56 Människa Homo Halskota Vertebrae Fragmth N/A Vit/Vit sapiens cervicalis 4488:56 Människa Homo Bröstkota Vertebrae Fragment N/A Vit/Vit sapiens thoracicae 4488:56 Människa Homo Ry ggkota Vertebrae Fragmth N/A Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Revben Costae Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Höftben Os coxae Fragmth DX Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Höftben Os coxae Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Skulderblad Scapula Fragmth Sin Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Överarmsben Humerus Fragment 4, 5 Sin Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Överarmsben Humerus Fragmth Vit/Vit saplens 30 Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm 0 1 1 1 1,4 F200011. Gejvall 1a: 1 ? 18 44 1 1 1 1,6 Kranietjockleken indikerar 3,96 mm SFL: år kön ?. Förhållandet mellan 26,22 m tabula externa, tabula interna och diploe indikerar en dödsålder mellan 18 44 år. F20001 1. SFL: 32,47 1 1 1 1 4,0 F200011. mm SFL: 45,59 2 4 1 1 10,2 F200011. mm 0 1 1 1 0,7 F200011. Gejvall 1a: 22 9 18 35 114 1 1 128,8 Kranietjockleken indikerar 2,51 5,19 år Q. Förhållandet mellan mm Gejvall tabula externa, tabula 1a: m=3,85 interna och diploe indikerar mm SFL: en dödsålder mellan 18 44,79 m 44 år. Suturemas utseende indikerar en dödsålder <35 år.F200011. 0 4 1 1 1,3 F200011. SFL: 33,27 1 2 1 1 3,6 F200011. mm 0 7 2 1 0,9 F200011. 0 >25 år 1 1 1 1,4 Epifysring är fullständigt fusionerad. Komplett kotkropp. F200011 0 >25 år 1 1 1 0,6 Epifysring är fullständigt fusionerad. F200011. 0 >17 år 1 1 1 1,0 Epifysring är fullständigt fusionerad. F200011. 0 4 1 1 1,4 F200011. SFL: 26,88 2 10 1 1 2,5 F200011. mm SFL 40,23 1 35 44 1 1 1 2,6 Facies auricularis fas 4 mm är 5 indikerar en dödsålder mellan 35 44 år (Lovejoy et al 1985). F200011. SFL: 36,50 1 1 1 1 3,6 F200011. mm 0 1 1 1 1,3 F200011. SFL: 95,41 1 1 1 1 11,4 F200011. mm SFL: 43,56 3 1 1 1 10,3 F200011. mm 31 4488:56 Människa Homo Strålben Radius Fragment 3, 4 Sin Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo Strålben Radius Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Arrnbågsben Ulna Fragment Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo Lårben Femur Fragment Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Skenben Tibia Fragment Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo Vadben Fibula Fragment 6 Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Vadben Fibula Fragment Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo MetatarsusI Fragment 5, 6 Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Mellanhands Metapodia Fragment Vit/Vit sapiens /mellafotsben 4488:56 Människa Homo Ändfalang Phalanx3 Fragment 2, 3, 4, 5 Vit/Vit sapiens (tumme) manus 4488:56 Människa Homo Basfalang Phalanxl Fragment 3, 4 Vit/Vit sapiens (tåben) pedis 4488:56 Människa Homo Finger/tåben Phalanx Fragment 5, 6 Vit/Vit saplens 4488:56 Människa Homo Långa rörben Ossalonga Fragment Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo Långa rörben Ossalonga Fragment Vit/mörkgrå saplens 4488:56 Människa Homo Långa rörben Ossalonga Fragment Vit/svart sapiens 4488:56 Människa Homo Långa rörben Ossalonga Fragment Mörkgrå/ sapiens mörkgrå 4488:56 Människa Homo Korta rörben Ossa brevia Fragment Vit/Vit sapiens 4488:56 Människa Homo Korta rörben Ossa brevia Fragment Mörkgrå/ sapiens mörkgrå 4488:56 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit 4488:56 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/ljusgrå 4488:56 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/mörkgrå 4488:56 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Mörkgrå/ mörkgrå TOTALT TOTALT Totalt Människa Homo Totalt sapiens 32 Gejvall 4: 1 1 1 5,4 Strålbenets Väggtj ocklek 2,17 2,26 indikerar osäker kvinna eller mrn SFL: allophys. F20001 1. 55,39 mrn SFL: 43,67 6 7 1 13,4 F200011. mm SFL: 42,41 4 4 1 7,2 F200011. mm SFL: 48,05 8 12 1 29,5 F200011. mm SFL: 50,44 2 3 1 10,6 F200011. mm 0 1 1 0,8 F200011. SFL: 29,36 2 4 1 3,4 F200011. mm 0 1 1 0,8 F200011. 0 6 2 3,9 F200011. 0 1 1 0,4 F200011. 0 1 1 0,4 F200011. 0 1 1 0,2 F200011. SFL: 62,61 57 199 1 177,0 F200011. mm 0 1 1 1 3,0 F20001 1. 0 1 1 0,3 F200011. 0 1 1 0,3 F200011. 0 59 1 17,0 F200011. 0 2 1 0,3 F200011. SFL: 47,18 2 1879 1 261,1 Troligen människoben. mm F200011. 0 4 1 0,8 Troligen människoben. F200011. 0 102 1 20,6 Troligen människoben. F200011. 0 2 1 0,5 Troligen människoben. F200011. 117 2459 25 745,5 Gejvall 1a: ca 35 472 25 462,5 m=3,85 mm är 33 ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:50 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Oidentifierad Undet Totalt ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:48 Människa Homo Hjärnskåls Neuro Fragment Vit/Vit sapiens kranium craniurn 4488:48 Människa Homo Långa rörben Ossalonga Fragment Vit/Vit sapiens 4488:48 Människa Homo Långa/korta Ossalonga/ Fragment Vit/Vit sapiens rörben brevia 4488:48 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Människa Homo Totalt sapiens ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:55 Däggdjur Mammalia Långa/korta Ossalonga/ Fragment Vit/Vit rörben brevia 4488:55 Oidentifierad Undet Oidentifierad Undet Fragment Vit/Vit 4488:55 Oidentifierad Undet Oidentifierad Undet Fragment Vit/mörkgrå TOTALT TOTALT Totalt Däggdjur Mammalia Totalt ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:30 Däggdjur Mammalia Långa/korta Ossalonga/ Fragment Vit/mörkgrå rörben brevia 4488:7 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Däggdjur Mammalia Totalt 34 Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm 0 1 1 1 0,2 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). 0 1 1 1 0,2 0 1 1 1 0,2 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm Gejvall 1a: 0 <7 år 19 1 1 3,0 Kranietjockleken indikerar en 1,56 3,60 dödsålder <7 år. mm Gejvall 1a: m=2,20 mm SFL: 32,41 2 48 l 1 23,4 mm 0 12 1 1 1,9 0 186 l 1 29,9 Troligen människoben. 2 265 l 1 58,2 <7 år 79 l 1 28,3 Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm 0 2 1 1 0,8 Däggdjur (ej människa). F2905. 0 3 l 1 0,1 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F2905. 0 2 1 1 0,1 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F2905. 0 7 1 1 1,0 2 1 1 0,8 Däggdjur (ej människa). Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm 0 1 1 1 0,2 Däggdjur (ej människa). F200047 . 0 6 l 1 0,4 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F200068. 0 7 l 1 0,6 l l l 0 2 Däggdjur (ej människa). 2 35 ÖLM C Art Art Element Element Komp/frag Elementdel Sida Brända Obrända 4488:3 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragmth Vit/Vit 4488:2 Oidentifierad Undet Oidentifierat Undet Fragment Vit/Vit TOTALT TOTALT Totalt Oidentifierad Undet Totalt Benelement Benelement Sida MNE NISP Komp/flag Elementdel Mått Ålder Skalle Calvarium N/A 1 140 Fragment 1a: 5,44 40 45 år 8,25 mm m=6,44 mm Underkäke Mandibula N/A 1 24 Fragment 25 45 år Ry ggkotor Vertebrae N/A l 3 Fragment Nyckelben Calvicula Sin l l Fragment Överamsben Humerus Sin 1 46 Fragment Överamsben Humerus Dx 1 55 Fragment Strålben/ Radius/ulna Sin 2 30 Fragment armbågsben Strålben Radius Dx l 3 Fragment 4, 5 Armbågsben Ulna Dx l 4 Fragment 2, 3, 4 Fingerben Phalanx manus l l Fragment 4, 5, 6 Höftben Os coxae 1 12 Fragment Lårben Femur Sin 1 48 Fragment 3, 4, 5, Lårben Femur Dx 1 73 Fragment 2, 3, 4, 5 Skenben Tibia Sin 1 18 Fragment Skenben Tibia Dx 1 20 Fragment Vadben Fibula Sin 1 22 Fragment Vadben Fibula Dx l 8 Fragment Långa röIben Ossa longa 1 15 Fragment Långa/korta rörben Ossa longa/brevia 1 36 Fragment Oidentifierad Undet 1 14 l Fragment Oidentifierad Undet l 4 Fragment TOTALT 18 704 40 45 år 36 Mått >25 Kön Ålder Mod Pat NISP MNE MNI Vikt Kommentarer mm 0 2 1 1 0,2 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F200074. 0 1 1 1 0,1 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). F200076 0 3 1 1 0,3 0 3 1 1 0,3 Däggdjur (människa kan inte uteslutas). Kön Pat MNI Vikt Kommentarer 8 1 269,0 Tandslitage indikerar en på ålder 25 45 år. M1 dx är snedsliten (slitage 5++). M1 sin kunde inte påträffas. Suturema indikerar en dödsålder på >40 år. Förhållandet mellan tabula externa, tabula interna och diploe indikerar en ålder på 35 64 år. Kraniets tjocklek indikerar 8. Protuberantia occipitalis indikerar 87.7. 1 35,1 Tandslitage indikerar en ålder på 25 45 år. Av M1 sin och dx påträffades endast tandröttema. 1 3,1 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 1,5 1 34,4 1 41,8 1 14,5 1 8,7 1 8,6 1 0,9 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 19,1 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 119,8 1 126,4 1 27,5 1 12,1 1 4,7 1 3,2 1 14,8 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 5,0 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 49,4 Tillvaratogs vid sållning av gravfyllning, efter att skelettet avlägsnats. 1 3,1 Tillvaratogs vid framrensning av graven. 8 1 802,7 37 Bilaga 1. Schaktbeskrivning Id Klass Subklass Längd Beskrivning Bredd Djup J 0rdkaraktär botten 320 Område Schakt 38 3 0,35 Brun lera med enstaka stenar 0,10,2 m st, berg i S 375 Område Schakt 43 3 0,35 Brun sand till grus 511 Område Schakt 50 3 0,250,5 Brun sand och grus till lerig sand 638 Område Schakt 52 37 0,3 Brun lerig sand med sten 0,1 m st enstaka 0,20,3 867 Område Schakt 32 3 0,4 Grågul lera 871 Område Schakt 43 3 0,3 Grågul lera 975 Område Schakt 44 3 0,3 Grågul lera 1089 Område Schakt 28 3 0,3 Grågul lera med enstaka stenar >0,1 m st 1190 Område Schakt 47 37 0,30,5 Brun grusig sand/lera med enstaka stenar 0,1 0,15 111 st 1514 Område Schakt 20 3 0,35 Gulgrå till brun lera 1598 Område Schakt 40 3 0,250,3 Brun lera med enstaka stenar 0,10,2 m st, berg i S 1615 Område Schakt 39 3 0,3 Grågul lera 1662 Område Schakt 23 3 0,3 Grågul lera 1682 Område Schakt 70 3 0,3 Grågul lera 1822 Område Schakt 40 3 0,3 Grågul lera 1913 Område Schakt 55 3 0,30,35 Grågul lera 2054 Område Schakt 104 3 0,3 Grå gul lera 2497 Område Schakt 70 Kol i plan. 36 0,30,5 Lerig sand (i NÖ) till lera (i SV) 2917 Område Schakt 50 37 0,40,5 Brun sandig lera (1 Ö) och gulgrå lera (1 V) 3089 Område Schakt 85 3 0,4 Brun sand (i SÖ) till lera (i NV) 3210 Område Schakt 18 3 0,35 brun sand och grus 3357 Område Schakt 3 A3478 upptar 3 Se A3478 hela schaktet 3361 Område Schakt 18 3 0,35 Gulbrun lera 3432 Område Schakt 7 3 0,4 Gulbrun lera 3482 Område Schakt 3 A 4107 upptar 3 0,4 Se A4107 större delen av schaktet 3486 Område Schakt 9 7 0,250,3 Gulbrun lera 3925 Område Schakt 5 A3995 upptar 23 Se A3995 hela schaktet 200013 Område Schakt 37 38 0,30,45 Brun sandig, grusig lera, i V lera 38 1431900 1432000 1432100 ' " 1i © Lantmäteriverket MS2008/06551 6462700 I I 6462700 1 4 _ 6462600 I 6462500 I I 6462500 6462400 I. :I I , 1431900 1432000 1432100 .. I . : :U . l i. . " I' r I' i ' I ' '= Schakt inom förundersökningssytan. Skala 1:] 500 . ' ' _ ' 4 _ . . u I r ' 6462600 6462400 1431900 1431925 1431950 I I 6462600 6462575 I 6462550 6462525 I 6462500 Arkeologiska objekt Subklass Bengrop Urnegrav Brandgrav Skelettgrav Grop Härd Kokgrop Stolphål |:| Mörkfärgning Utgår Dike |:| Lagerrest @ Kulturlager Övrigt Odefinierad anläggning Anläggningar inom förundersökningsområdet. Ska : 1862 581 1(_\ I 6462600 I 6462575 I 6462550 I 6462525 l 6462500 I 1431900 I I 1431925 1431950 1431975 I 1432000 1432025 I 1432050 6462625 I 6462600 6462575 I 6462550 6462525 I 6462500 Anläggningar förundersökningsområdet. Skala 1:500 3081 308 I 6462625 I 6462600 I 6462575 I 6462550 I 6462525 I 6462500 I 1431975 I 1432000 I 1432025 I 1432050 1432050 1432075 1432100 I I I 6462600 6462575 I 6462550 6462525 I 6462500 0 2©001§ 933 Anläggningar inom förundersökningsområdet. Skala 1:500 I 6462600 I 6462575 I 6462550 I 6462525 l 6462500 I I I 1432050 1432075 1432100 1432050 1432075 I I 1432100 I 1432125 I 6462525 I 6462500 6462475 I 6462450 I 6462425 I 6462400 I Anläggningar inom förundersökningsområdet. Skala 1:500 Arkeologiska objekt Subklass Bengrop Urnegrav Brandgrav Skelettgrav Grop Härd Kokgrop Stolphål |:| Mörkfärgning Odefinierad anläggning Utgår Dike [::::] Lagenest Ei::a Kukunager Övrigt I 6462525 I 6462500 I 6462475 I 6462450 I 6462425 I 6462400 I I 1432050 1432075 I 1432100 I 1432125 1431975 I 1432000 1432025 I 6462550 6462525 I 6462500 6462475 I 6462450 I 6462425 I 3446 34 466 3436 3450 \/ Anläggningar inom förundersökningsområdet. Skala 1:500 I 6462475 I 6462550 I 6462525 I 6462500 I 6462450 l 6462425 I 1431975 I 1432000 I 1432025 Arkeologiska objekt Subklass Bengrop Urnegrav Brandgrav Skelettgrav Grop Härd Kokgrop Stolphål |:| Mörkfärgning Odefinierad anläggning Utgår Dike |:| Lagerrest U Kulturlager Övrigt 45 Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 2 Arkeologiskt objekt Lager 201 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,4 0,3 0,2 Assymetrisk rundad 210 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,4 0,16 Assymetrisk rundad 219 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,25 0,3 0,1 Rundad 226 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,5 0,34 Assymetrisk rundad 23 5 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 243 Arkeologiskt objekt Grop Avlång 1,45 0,5 0,16 Oregelbunden 266 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,40 0,25 0,18 Rundad 275 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,25 0,26 Spetsig 283 Arkeologiskt objekt Odefinierad Oval 0,55 0,4 0,12 Skålformad anläggning 299 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,2 0,12 Rundad 306 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,3 0,1 Rundad 314 Arkeologiskt objekt Dike 367 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 84 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,5 0,4 0,08 Plan 3 97 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,6 0,16 Assymetrisk rundad 407 Arkeologiskt objekt Odefinierad Oval 0,5 0,3 0,2 Assymetrisk anläggning rundad 417 Arkeologiskt objekt Grop Minst Minst 0,20 0,6 0,4 425 Arkeologiskt objekt Lagerrest Oval 1,8 0,5 0,05 Plan 440 Arkeologiskt objekt Utgår 450 Arkeologiskt objekt Utgår 459 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,5 0,4 0,18 Assymetrisk rundad 469 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,8 0,6 0,18 Rundad 480 Arkeologiskt objekt Dike 486 Arkeologiskt objekt Dike 498 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 529 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 53 8 Arkeologiskt objekt Grop 1,6 1,3 0,34 Rundad 46 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Matjordslager Flammig sandig lera 50 Handplock med stenar och grus Mörkbrun sandig lera 50 Hacka Handplock med inslag av grus Mörk brunlerig sand 50 Skärslev Handplock med inslag av grus Brun humös sandig 50 Hacka Handplock lera 0 Två lager i plan. Det mörkare lagrets begränsning är inmätt. Flammig mörkbrun 25 Hacka Handplock sandig lera Mörkbrun humös 50 Hacka Handplock sandig lera Gråbrun lera med sten 50 Spade Handplock 0,1 m stora Gråbrun lera 50 Hacka Handplock Gråbrun lera med 50 Hacka Handplock Tydlig i plan och profil enstaka stänk av kol Gråbrun lera 50 Hacka Handplock Något otydlig i plan, tydlig i profil Troligen gul lera 0 0 Gråbrun sand 50 Hacka Handplock Tydlig i plan, otydlig i profil Gråsvart sotig sand 50 Hacka Handplock Tydlig i plan och profil med enstaka kol och mindre sten Gråsvart sotig sand 50 Hacka Handplock Tydlig i plan och profil Gråsvart sotig sand 25 Hacka Handplock Hela anläggningen är inte framschaktad Gråbrun sotig grusig 50 Hacka Handplock sand med enstaka småsten 0 0 Gråbrun sand 50 Diffus i plan och profil Gråbrun svagt sotig 50 Hacka Handplock Difqu i plan och profil sand 0 0 0 0 Gråsvart svagt 25 Spade Handplock lerblandad sand, enstaka kolstänk 47 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 551 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,15 0,20 Skålformad 558 Arkeologiskt objekt Härd Oval 0,85 0,55 0,14 Rundad 570 Arkeologiskt objekt Utgår 578 Arkeologiskt objekt Härd Oval 0,9 0,8 0,16 Skålformad 593 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 599 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 606 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 617 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 626 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 677 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 687 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 696 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 705 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 716 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 725 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 734 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 746 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 762 Arkeologiskt objekt Härd Oval 1,2 0,9 0,14 Plan 772 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 781 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 790 Arkeologiskt objekt Urnegrav Rund 0,2 794 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 806 Arkeologiskt objekt Urnegrav 48 Fyllning Unders. (%) Unders.metod Fyndinsamlmetod Beskrivning Gråsvart sotig sand 50 Hacka Handplock Tydlig i plan och profil och grus enstaka kolbitar Svartgrå sotig lerig 50 Hacka Handplock sand med Skärvig sten >0,l m 0 Gråsvart sotig sand 100 Skärslev Handplock A578 skärs av A1324. med Skärvsten och sten 0 0 0 0 0 Stenansamling av 0,10,2 m stora stenar. Anläggningen är ej framrensad i sin helhet, stenarna verkar dock vara lagda. Möjliga tolkningar är grav, odlingssten eller en liknande anläggning som A1324. 0 Mycket sten i plan, 0,050,3 med enstaka över 0,4. 0 Möjligt odlingsröse. Stenpackning av 0,050,3 m stora stenar. Stenama är vällagda i plan. Recenta fynd av tegel men också fynd av brända och obrända ben. 0 0 Otydlig i plan. 0 Otydlig i plan. 0 0 Troligen en härd. 0 Stenar, 0,150,3 m stora, i plan. Skärvig och skörbränd 50 Hacka Handplock Sarmorlikt äldre än A1340. Ingen kol eller sot i sten 0,050, 15 m st anläggningen. 0 Möjligen härd. Eldpåverkad sten i plan. 0 Skärvsten i plan. 100 Skärslev Handplock Botten av gravuma, in situ. Ett 100tal keramik fragment tillvaratagna. Botten som är lätt konkav har beräknats till 0,1 m i diameter. Utsidan av kärlet är glättat.Enstaka fragment av bränt ben insamlades. Dessa bedöms vara från människa. Keramikkärlet är daterad till äldre jämålder. Liknade det gravkärl som tillvaratog i A200007. 0 Stenansamling, möjligen naturlig. 100 Skärslev Såll Förstörd gravuma, inom A806 tillvaratogs brända ben och keramik.Huvuddelen av benen och keramiken låg upp mot en stenrad av 0,1 0,25 m stora stenar (A4050). Totalt insamlades 11 fragment av ett litet glättat gravkärl med en bottendiameter på 0,045 m. 49 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 816 Arkeologiskt objekt Grop 1,56 0,65 0,14 Rundad 829 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,21 0,08 Rundad 83 8 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 857 Arkeologiskt objekt Dike 861 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,20 0, 18 Spetsig 894 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,5 0,4 0,14 Skålformad 904 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 912 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 926 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,46 0,37 0,14 Skålformad 93 5 Arkeologiskt objekt Odefinierad Oval 0,4 0,3 5 0,04 Plan anläggning 945 Arkeologiskt objekt Odefinierad Oval 0,58 0,36 0,08 Plan anläggning 957 Arkeologiskt objekt Härd Oval 0,54 0,3 3 0,1 Oregelbunden 967 Arkeologiskt objekt Dike 971 Arkeologiskt objekt Dike 979 Arkeologiskt objekt Utgår 989 Arkeologiskt objekt Utgår 997 Arkeologiskt objekt Utgår 1005 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1014 Arkeologiskt objekt Dike 1018 Arkeologiskt objekt Utgår 1026 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 103 8 Arkeologiskt objekt Utgår 1045 Arkeologiskt objekt Utgår 1052 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1060 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 1069 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1076 Arkeologiskt objekt Utgår 1093 Arkeologiskt objekt Dike 1097 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,38 0,03 Plan 1109 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1 13 9 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 1 150 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,8 0,6 0,15 Assymetriskt skålformad 1160 Arkeologiskt objekt Utgår 1170 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 50 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning Svartgrå sotig lera 25 Spade Handplock Koncentration av bränd lera i S med kolbitar, bränd lera Svartgrå, svagt sotig 50 Spade Handplock Enstaka bitar kol och bränd lera. lera, bränd lera och kol Svartgrå sotig lera 50 Spade Handplock Rikligt med kol i hela anläggningen med kol Brungrå lera med 50 Spade Handplock enstaka kolbitar O 0 Brungrå lera enstaka 50 Spade Handplock Enstaka mycket små bitar bränd lera bitar bränd lera Brungrå lera med 50 Spade Handplock Troligen recent. enstaka bitar kol Gråbrun lera 50 Spade Handplock Trärester i plan. Troligen recent. Gråbrun till brun lera 50 Spade Handplock Trolig härdbotten. Mycket kol i toppen av med kol anläggningen, enstaka längre ned. 0 0 O 0 O 0 O 0 O 0 O 0 Möjligen recent, fyllningen är av matjordskaraktär. O 0 O 0 Skärvig och skörbränd 50 Spade Handplock Botten av stolphål. tre skärviga stenar och en sten, kol skörbränd 0,1 m stora. 0 Möjligt kulturlager O Gråbrun lera med 50 Hacka Handplock enstaka skörbrända stenar 51 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 1 180 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1 194 Arkeologiskt objekt Dike 1203 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1,4 0,6 0,28 Oregelbunden 1217 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,14 1233 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,45 0,33 0,13 Skålformad 1241 Arkeologiskt objekt Dike 1245 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,26 0,14 Asymetriskt spetsig 1324 Arkeologiskt objekt Grop 2 1,15 0,30 Asymetn'skt skålformad 1340 Arkeologiskt objekt Bengrop Rund 0,45 0,12 Rundad 13 94 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,2 13 95 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,14 1484 Arkeologiskt objekt Bengrop Oval 0,3 0,2 1498 Arkeologiskt objekt Skelettgrav Avlång 1,65 0,5 0,3 15 18 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1532 Arkeologiskt objekt Grop Rund 0,6 0,09 Plan 1542 Arkeologiskt objekt Grop Oval 0,86 0,6 0,1 Oregelbunden 1552 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1567 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1,3 0,6 0,13 Plan 1580 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1590 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,2 0,15 0,18 Rundad 1619 Arkeologiskt objekt Utgår 1630 Arkeologiskt objekt Dike 1634 Arkeologiskt objekt Dike 163 8 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1646 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1658 Arkeologiskt objekt Dike 1666 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1690 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 52 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Enstaka skärvstenar i ytan. Sten 0 Stenfyllt dike. Gråbrun sandig lera 50 Hacka Handplock Brungrå sandig silt 0 Vissa av stenarna var eldpåverkade. Totalt med enstaka stenar sållades 0,175 kubikmeter av lagret. Kan vara samma lager som A1394/A1395. Gråbrun lera 50 0 Svartgrå lera med 50 Spade Handplock kolbitar Brungrå siltig sand 100 Hacka Handplock Gropen innehåller rikligt med sten 0,050,2 med rikligt med sten. m stora, enstaka över 0,3 m. Enstaka stenar är klyvda. Stenen är välpackad. I gropen tillvaratogs även keramik. Brun sandig silt med 100 Skärslev Handplock De brända benen framkom efter regn, syntes inte brända ben vid schaktningen. Ingen mörkfärgning. Mer ben i botten av gropen. Två metallföremål fanns i botten av gropen. Brun lerig sand med 0 Se A1395. grus och småsten Brun lerig sand med 0 Kulturlager, möjligen ett infiltrationslager till småsten och grus A1394. Fyndförande främst i övergången mellan A1394 och A1395. Mindre grusigt än A1394. Totalt sållades 0,105 kubikmeter av lagret. 100 Skärslev Såll Bengrop med brända ben från människa. Individen avled innan 7 år ålder. Benen ligger i stenraden A4050. 0 Skelettet ligger på lager A3 995. Se vidare appendix. O Brungrå lera med 50 Spade Handplock rikligt med kolstänk Mörk svartgrå lera 50 Spade Handplock med enstaka kolbitar 0 Svartgrå lera rikligt 25 Spade Handplock med kolbitar 0 Brungrå lera med en 50 Spade Handplock Otydlig i plan, men tydlig i profil. sten. 0 Gul lera 0 Brun lera 0 O 0 Gul lera 0 0 O 53 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 1697 Arkeologiskt objekt Grop 0,9 0,75 0,2 Oregelbunden 1714 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,36 0,2 0,08 Skålformad 1723 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1729 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1739 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1746 Arkeologiskt objekt Dike 1750 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1771 Arkeologiskt objekt Dike 1775 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,4 0,26 0,1 Rundad 1785 Arkeologiskt objekt Kokgrop Oval 0,8 0,74 0,3 Rundad 1798 Arkeologiskt objekt Dike 1802 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1826 Arkeologiskt objekt Dike 1830 Arkeologiskt objekt Dike 1834 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1,55 0,9 0,14 Oregelbunden 1849 Arkeologiskt objekt Utgår 1862 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1869 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,53 0,48 0,14 Rundad 1880 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1889 Arkeologiskt objekt Grop 0,7 0,4 0,11 Oregelbunden 1902 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 19 17 Arkeologiskt objekt Kulturlager 1924 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,5 0,30 0,18 Rundad 1937 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1947 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1957 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1972 Arkeologiskt objekt Dike 1976 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1987 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 1999 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2007 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2030 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2038 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2058 Arkeologiskt objekt Dike 54 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning Grå till svart flammig 50 Spade Handplock Tydlig i profil. Mycket kol i vissa partier. lera med kol Brungrå grusig lera 50 Spade Handplock 0 0 0 Brun lera 0 0 Gul lera 0 Brungrå lera med 50 Spade Såll enstaka kolbitar Se beskrivning 50 Spade Handplock Tre lager i kokgropen. 1, Brungrå lera med enstaka skörbrända stenar. 2, Grå lera med skärviga och skörbrända stenar 0,040, 14 m stora, rikligt med sot och kol. 3, Mörk brungrå lera med sot och enstala bitar kol samt enstaka skärvstenar. Anläggningen är packad med eldpåverkad sten som har pressats ut mot undergrunden. Brun lera 0 Möjligen mörkfärgning av utrednings schakt. 0 Brun och gul lera 0 Brun lera 0 Ljusgrå lera enstaka 50 Spade Handplock Fynd av tegel. Möjligen recent. bitar kol Svartgrå lera med 50 Spade Handplock enstaka bitar kol och skärvsten 0 Se beskrivning 50 Spade Handplock Två lager. 1, Mörk svartgrå lera med enstaka bitar kol. 2, Gråbrun lera med enstaka kol. Anläggningen är otydlig i både plan och profil. 0 0 Ej undersökt. Mörk brungrå lera, 50 Spade Handplock enstaka kolbitar 0 0 0 Brun och gul lera 0 0 0 0 0 0 0 Gul lera 0 55 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 2062 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2076 Arkeologiskt objekt Härd Oval 1 0,8 0,15 Oregelbunden 2093 Arkeologiskt objekt Dike 2097 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 21 18 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2 13 2 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2149 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2161 Arkeologiskt objekt Dike 2165 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2174 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2 187 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2196 Arkeologiskt objekt Utgår 2207 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,6 0,19 Skålformad 2219 Arkeologiskt objekt Utgår 2228 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1,2 0,7 0,28 Rundad 2242 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2267 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2277 Arkeologiskt objekt Dike 2281 Arkeologiskt objekt Dike 2285 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2299 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2312 Arkeologiskt objekt Dike 2326 Arkeologiskt objekt Dike 2329 Arkeologiskt objekt Dike 2333 Arkeologiskt objekt Dike 23 3 7 Arkeologiskt objekt Stolphål Rund 0,28 0,15 Spetsi g 2345 Arkeologiskt objekt Brandgrav 23 54 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2370 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,82 0,6 0,3 Rundad 23 82 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 23 95 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2408 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2423 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2435 Arkeologiskt objekt Lageriest Oval 0,5 0,4 0,04 Plan 2445 Arkeologiskt objekt Dike 2449 Arkeologiskt objekt Dike 56 Fyllning Unders. (% ) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Mörk gråsvart lera 50 Spade Handplock Härdbotten eller lagerrest. Tydlig i plan men med småsten och otydlig i profil. skörbränd sten Brun och gul lera 0 0 0 0 Kol i plan. 0 Brun lera 0 0 0 0 Möjligen recent, matjordsfyllning. 0 Ljus gråbrun lera med 50 Spade Handplock enstaka kolstänk 0 Gråbrun lera med 50 Spade Handplock kolstänk och bränd lera 0 0 Brun lera 0 Brun lera med enstaka 0 Troligen recent störning i anslutning till diket i stora stenar söder. 0 0 Brun lera 0 Brun lera 0 Brun lera 0 Brun lera 0 Gråbrun lera 50 Spade Handplock 0 Trolig grav, brända ben i plan. Ej undersökt Vidare. 0 Se beskrivning 50 Spade Hackbord 1, Mörk gråsvart lera med enstaka stora kolbitar med skörbränd sten och grus i ytan. 2, Brungrå lera med stora kolbitar med enstaka skörbrända och skärviga stenar. Lagren är tydligt separerade i profil. 0 0 Möjligen lagerrest. 0 Möjligen lagerrest. 0 Möjligen lagerrest. Mörk gråsvart lera 50 Spade Handplock Gul lera 0 Brun och gul lera 0 57 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Form i sektion 2453 Arkeologiskt objekt Dike 2457 Arkeologiskt objekt Dike 2461 Arkeologiskt objekt Dike 2465 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2477 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2493 Arkeologiskt objekt Dike 2500 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2521 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2549 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2564 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2580 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2590 Arkeologiskt objekt Dike 2594 Arkeologiskt objekt Dike 2598 Arkeologiskt objekt Brandgrav 2606 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2616 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2631 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2640 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1,25 0,6 Asymetrisk rundad 2652 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2663 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2674 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2686 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2693 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2707 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2727 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2741 Arkeologiskt objekt Kulturlager 2748 Arkeologiskt objekt Stolphål 0,4 Asymetn'sk rundad 2758 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2774 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2783 Arkeologiskt objekt Dike 2787 Arkeologiskt objekt Dike 2791 Arkeologiskt objekt Dike 2795 Arkeologiskt objekt Dike 2799 Arkeologiskt objekt Dike 2807 Arkeologiskt objekt Dike 281 1 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2825 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2867 Arkeologiskt objekt Dike 2871 Arkeologiskt objekt Dike 2875 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 58 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning Gul lera O Brun lera 0 Brun lera 0 0 O Brun och gul lera 0 O 0 O 0 O Gul lera 0 Brun och gul lera O 0 Möjlig grav, brända ben i plan. Ej undersökt vidare. 0 0 O Svartgrä lera med 50 Spade Handplock enstaka kolbitar O 0 O 0 O 0 O 0 Osäker tolkning. Har karaktär av ett sumplager men kol observerades i plan. Svartgrå lera 50 Spade Handplock Tydlig i plan men otydlig i profil. 0 Ingen egentlig mörkfärgning, utan 5 stenar, 0,1 0,2 m stora, i en koncentration. O Gul lera 0 Troligen brun lera O Brun lera med sten 0 Sammanfaller med torpets ägo gräns. Brun lera 0 Gul lera 0 O Dräneringsdike 0 O Gul lera 0 O 0 59 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 2909 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 293 3 Arkeologiskt objekt Dike 0,7 293 9 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2952 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2963 Arkeologiskt objekt Odefinierad anläggning 2973 Arkeologiskt objekt Dike 2977 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2986 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 2995 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3005 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3014 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3024 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3037 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3054 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3070 Arkeologiskt objekt Stolphål Oval 0,6 0,4 0,18 Rundad 3081 Arkeologiskt objekt Dike 3085 Arkeologiskt objekt Dike 3094 Arkeologiskt objekt Dike 3098 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 1 13 Arkeologiskt objekt Grop Oval 1 0,6 0,22 Asymetn'sk rundad 3127 Arkeologiskt objekt Dike 3 13 1 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3143 Arkeologiskt objekt Dike 3147 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 156 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3165 Arkeologiskt objekt Utgår 3 173 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 179 Arkeologiskt objekt Dike 3 183 Arkeologiskt objekt Dike 3 187 Arkeologiskt objekt Dike 3 195 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3202 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3214 Arkeologiskt objekt Utgår 3227 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3237 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3250 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3260 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3272 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3281 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3297 Arkeologiskt objekt Dike 60 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Brun lerblandad 0 Hacka Handplock Dräneringdike med tegelrör. matjord Otydlig i plan. 50 Spade Handplock Ingen dokumentation finns över anläggningen mer än att den är grävd. Grå lera med sten 0 Stenfyllt dike, överlagrat av lager A4024. 0 Otydlig i plan. 0 Otydlig i plan. 0 Otydlig i plan. 0 0 O 0 O Svartgrå sand och 50 Spade Handplock grus Grå svart lera Genomgrävd av dike A3081. Ser ut som ett sumplager men ligger i linje med A2791 som sammanfaller med torpets ägo gräns. O 0 Svartgrå sand och 50 Spade Handplock grus Brun och gul lera 0 O 0 O 0 O 0 Brun lera 0 Brun och gul lera 0 Brun och gul lera 0 0 O 0 O 0 O 0 O 0 Gul lera 0 61 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 3 3 0 1 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 3 18 Arkeologiskt objekt Utgår 3 329 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 344 Arkeologiskt objekt Utgår 3 368 Arkeologiskt objekt Dike 3 374 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3383 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3395 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3405 Arkeologiskt objekt Dike 3409 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3424 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3436 Arkeologiskt objekt Dike 3446 Arkeologiskt objekt Dike 3450 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3457 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3466 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3478 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,22 3494 Arkeologiskt objekt Brandgrav 3 506 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 514 Arkeologiskt objekt Kokgrop Rund 1 0,32 Rundad 3 525 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 536 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 547 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 560 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 567 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 576 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 589 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3603 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3 6 13 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3625 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3641 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3650 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3658 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3666 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3675 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 3684 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 62 Fyllning Unders. (% ) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning Brun och gul lera Brun lera Brun och gul lera Se beskrivning OOOOOOOOOOOOOOOOO Svatgrå sandblandad lera, sten och enstaka eldpåverkade stenar. Mer småsten i toppen av lagret, enstaka skärviga stenar. Fynd av bränd lera och brända ben i lagret. Totalt sållades 0,275 kubikmeter av lagret. Kol och brända ben i plan. Se beskrivning 50 Spade Såll 1, Svartgrå siltig lera, rikligt med skärvig och skörbränd sten, enstaka kolbitar och bränd lera. 2, Ljus svartgrå lera ( A3701). Oklart förhållande mellan kokgropen och A3701 samt A3692, i både plan och profil. Oklart förhållande till A3 70 1. Skörbränd och skärvig sten i plan. Skörbränd och skärvig sten i plan. Enstaka småstenar i plan. Skörbränd och skärvig sten i plan. Skörbränd och skärvig sten i plan. Lite brända ben i plan. Sten i plan. Möjligen ett omstolpat stolphål OOOOOOOOOOO Mycket skärvig och skörbränd sten i plan. Påminner i plan om A3 525 och A3514. 0 Två mindre stenar i plan, möjligt stenskott stolphål. två större stenar i plan, möjligt stenskott stolphål. Skärvsten i plan. OOOO 63 Id Klass Subklass Form i plan Längd Bredd Diam Djup Form i sektion 3692 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3701 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 718 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 373 8 Arkeologiskt objekt Dike 3742 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3759 Arkeologiskt objekt Grop 2,25 0,85 0,4 Rundad 3787 Arkeologiskt objekt Utgår 3 800 Arkeologiskt objekt Dike 3 81 1 Arkeologiskt objekt Utgår 3 818 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 829 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 842 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 852 Arkeologiskt objekt Dike 3 856 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 868 Arkeologiskt objekt Utgår 3 878 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 895 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 90 1 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 91 1 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 953 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 96 1 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 970 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 3 989 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,3 3 995 Arkeologiskt objekt Kulturlager 4001 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,23 4024 Arkeologiskt objekt Kulturlager 4042 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,13 4050 Arkeologiskt objekt Övrigt 5,3 4056 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 4072 Arkeologiskt objekt Mörkfårgning 64 Fyllning Unders. (%) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Sannolikt samma anläggning som A3701, som blivit avgrävd av A3514. 0 Sannolikt samma anläggning som A3692, som blivit avgrävd av A3514. 0 Stenansamling. Gul lera 0 0 Se beskrivning 25 Spade Handplock Troligen grop men kan vara ränna. Anläggningen är tolkad som ränna vid utredningen. Svartgrå till brun lerig silt med eldpåverkad lera i plan. Den eldpåverkade leran var rödfärgad. 0 Gul lera 0 0 0 Otydlig i plan. 0 Mycket otydlig i plan. 0 Gul och brun lera 0 O 0 0 Möjligen två anläggningar. 0 Kol i plan. 0 0 O 0 O Svartgrå sandig silt 0 Delvis bortschaktat. Mot undergrunden finns ett med småsten Hammigt infiltrationslager. Brungrå lerig sand 0 Fyllningen är matjordslik. Förhistoriskt lager. Brun lerig sand med 0 Troligen samma lager som A3 995. Skillnaden sten mellan A4001 och A3 995 är att i A4001 finns Her större stenar. Lagret upphör mot grusvall. Totalt sållades 0,170 kubikmeter av lagret. Brun sandig grus 0 Troligen inte förhistoriskt, överlagrar stendike A297 3 . Brun lerig sand med 0 Förhistoriskt ursprung. Totalt sållades 0,170 grus/ småsten kubikmeter av lagret. Sten 0,150,4 rn stora 0 Stenrad av minst 6 större stenar i en konkav linje. Möjlig gravkonstruktion, då A806 och A1484 ligger i anslutning till stenraden. 0 0 Ett svart lager som har karaktär av ett sumplager. Möjligen går ett dike mellan A4080 och A4072. 65 Id Klass Subklass Form i plan Djup Form i sektion 4080 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 4107 Arkeologiskt objekt Grop 0,3 8 Oregelbunden 41 15 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 200007 Arkeologiskt objekt Ume grav Rund 200014 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 200016 Arkeologiskt objekt Mörkfärgning 200077 Arkeologiskt objekt Kulturlager 0,06 66 Fyllning Unders. (% ) Unders.met0d Fyndinsaml.met0d Beskrivning 0 Ett svart lager som har karaktär av ett sumplager. Möjligen går ett dike mellan A4080 och A4072. Svatgrå sandig lera, 25 Maskin Såll Hela anläggningen är inte framschaktad. Under enstaka eldpåverkade fyllningen fanns ett infiltrationslager. Bränd lera stenar observerades i anläggningen. 0 Liknade A4107 i karaktär. Oklart förhållande mellan A4115 och A4107. 100 Skärslev Handplock Botten av gravuma, in situ, med en diameter på 0,18 m. Liten del av buken bevarad. Ett 60tal fragment av kermik, antagligen från botten av kärlet, tillvaratogs. Två fragmaent av bränt ben insamlades. Keramikkärlet är daterad till äldre järnålder. Kärlet liknar gravkärlet i A7 90. 0 Möjligen ett dike. 0 Brungrå grus och sand 0 Kulturlagret har osäker utbredning. Liknade A1395 i karaktär. Troligen förhistoriskt. Totalt sållades 0,288 kubikmeter av lagret. 67 Bilaga 3. Kalibrerade 14Cdateringar 68 Radiocarbon determination Radiocarbon determination 2400BP 230on : 2200BP 2 l OOBP 2000BP 1900BP 24OOBP 23008? 2200BP 2100BP ZOOOBP 1 900BP 18OOBP Mnosplnñc dam frun Rchwrctalimliküalvlloüukkalmy (2035);:Il1r55tl2pmbuqnlml Ua38692 : 2121:|:37BP 68.2% probability ZOOBC (66.1%) 90BC ?GBC ( 21%) 60BC 95.4% probability BSOBC ( 9. 7%) 300BC ZIOBC (85.7%) 40BC 200CalBC CalBCI'CalAD 200Ca1AD Calibrated date 400CalBC Mnnspl'eric dan üun Raimtr etalüWIMIvllü Rukkumy (mlzcmrjsdçlzpmblqichonl " V \ Ua38693 : 20842h37BP W 68.2% probability 170BC (68.2%) SOBC 95.4% probability 200BC (95.4%) AD 1111|||| .'11][|. | | | I l I I . I . 4OOCalBC 20001ch CalBCfCalAD 200CalAD Calibrath date Radiocarbon determination Radiocarbon determination Muginr'l: lhln me Reima' :lalf2W]Mlv3.l0 Eukhmxy (mhcuh rjslIZFnbuplclrm] ZOOOBP 1900BP ISOOBP 1 170on 1600BP 3300BP 3200BP 3 lOOBP 300on _ 2900BP ZSOOBP Ua38694 : 1782:I:31BP 68.2% probabiljty 170AD(5.4%)190AD ZIOAD (36.4%) 270AD 280AD (26.5%) 330AD 95.4% probability 130AD (95.4%) 340AD | _ _ | I . I ZOOCalAD 400CalAD 600Ca1AD Calibrated date | I I CalBClCalAD Mangeli: :bra from Rehn:rel21(m)m1v3.lü Hmhmw (2025);:111: rj stl: ptøb Intlkon] ITTIIII'I I” Ua38695 : 304GB1BP 68.2% probability 1380BC (28.9%) 1330BC 1320BC (39.3%) 1260BC 95.4% probability ' I410BC (95.4%) 1210BC l . .l l__._.l |_J I I J I | 1600Ca1BC 1400CalBC IZOOCalBC Cah'brated date l _._ | _I_ IOOOC alBC 69 70 Radiocarbon determination 3300BP 3200BP 3 IOOBP 3000BP 2900BP 2800BP .Millwallrät! frun Rchrrttal mmm v3.10 BMW (what:5 :5:12de uspfdl'DH] Ua38696 : 3020zlz35BP 68.2% probability 1380BC (16.4%) 1340BC 1320BC (40.6%) IZSOBC 1240BC (11.3%) 1210BC 95.4% probability 1400BC (90.3%) 1190BC \/1180BC(5.1%)1130BC IIIIITT\ I 1 | | | J | I I 1600Ca1BC 1400CalBC 1200CalBC IOOUCalBC Cah'brated date SOOCalBC 1431950 1432000 1432050 1432100 6462650 I 6462600 l 6462550 l 6462500 l 6462450 I Bilaga 4. Fyndlista Fynd inom förundersökningsytan. Skala 1 :1000 F5 F16 F50 I 6462650 I 6462600 I 6462550 I 6462500 I 6462450 I 1431950 I 1432000 I 1432050 I 1432100 Fyndlista Namn Subklass Inv. nr Ant Fragm. grad Mtrl Sakord Teknik 1 L Br Tj F 1 Keramik C4488: l l Fragment Keramik Kärl 0 0 F2 Bränt ben C4488 :2 1 Fragment Ben Avfall 0 0 F3 Brant ben C4488 :3 2 Fragment Ben Avfall 0 0 F4 Keramik C4488 :4 1 Fragment Keramik Kärl 0 0 10 F5 Brand lera C4488 :5 l Fragment Brand lera Bränd lera 0 0 F6 Bränd lera C4488 :6 18 Fragment Bränd lera Bränd lera 0 0 F7 Brant ben C4488 :7 6 Fragment Ben Avfall 0 0 F8 Järn C4488:8 3 Komplett Järn Föremål 0 0 F9 Brand lera C4488 :9 l Fragment Brand lera Bränd lera 0 0 F 10 Flinta C4488: 10 0 Fragment Flinta Avslag 9 8 5 F 1 l Obränt ben C4488: l l 2 Fragment Ben Avfall 0 0 F 12 Kvarts C4488: 12 1 Fragment Kvarts Splitter 10 5 4 F 13 Kvarts C4488: 13 1 Defekt Kvarts Kärna 30 18 15 F 14 Kvartsit C4488: 14 1 Defekt Kvartsit Slagen 3 5 23 F15 Järn C4488: 15 2 Fragment Järn Föremål 33 5 F16 Kvarts C4488: 16 1 Intakt Kvarts Slagen 33 22 13 F17 Kvarts C4488: 17 0 Intakt Kvarts Slagen 14 11 8 F 18 Flinta C4488: 18 0 Fragment Flinta Spån 1 1 7 5 F 19 Flinta C4488: 19 l Intakt Flinta Slagen 25 20 12 F20 Flinta C4488 :20 1 Intakt Flinta Avslag 18 5 2 F21 Flinta C4488 :21 l Intakt Flinta Slagen 10 5 2 F22 Kvarts C4488 :22 1 Intakt Kvarts Slagen 18 9 3 F23 Kvarts C4488 :23 l Intakt Kvarts Slagen 20 20 9 F24 Bränd lera C4488 :24 4 Fragment Bränd lera Bränd lera 0 0 F25 Kvarts C4488 :25 l Intakt Kvarts Avslag 20 12 5 F26 Kvarts C4488 :26 0 Defekt Kvarts Kärna Bipolär 18 1 1 9 F27 Brand lera C4488 :27 l Fragment Brand lera Bränd lera 0 0 F28 Bränd lera C4488 :28 5 Fragment Bränd lera Bränd lera 0 0 F29 Keramik C4488 :29 l Fragment Keramik Kärl 0 0 9 F30 Bränt ben C4488 :3 0 1 Fragment Ben Avfall 0 0 F3 1 Brand lera C4488 :3 l 5 Fragment Brand lera Bränd lera 0 0 F32 Bränd lera C4488 :3 2 2 Fragment Bränd lera Bränd lera 0 0 F3 3 Brand lera C4488 :3 3 15 Fragment Brand lera Lerblock 0 0 F34 Bränd lera C4488 :3 4 2 Fragment Bränd lera Bränd lera 0 0 F3 5 Keramik C4488 :3 5 l l Fragment Keramik Kärl 0 0 F36 Keramik C4488 :3 6 3 Fragment Keramik Kärl 0 0 F37 Keramik C4488 :3 7 8 Fragment Keramik Kärl 0 0 5 8 F3 8 Keramik C4488 :3 8 1 Fragment Keramik Kärl 0 0 8 F3 9 Keramik C4488 :3 9 2 Fragment Keramik Kärl 0 0 l 1 F40 Keramik C4488 :40 1 Fragment Keramik Kärl 0 0 9 F41 Keramik C4488:41 11 Fragment Keramik Kärl 0 0 F42 Keramik C4488 :42 66 Fragment Keramik Kärl 0 0 F43 Keramik C4488 :43 l Fragment Keramik Kärl 0 0 F44 Keramik C4488 :44 1 Fragment Keramik Kärl 0 0 9 F45 Keramik C4488 :45 23 Fragment Keramik Kärl 0 0 72 Diam Vikt Beskrivning 0 1 0 0,1 0 0,2 0 10,7 Bukbit. 0 1,5 Magasineras ej. 0 10,8 0 0,4 Däggdjur. 0 0 Möjlig kniv. 0 0,1 Magasineras ej. 0 0,2 Påträffad vid den osteologiska analysen av de brända benen i A1340. 0 0,5 0 0,1 0 7,3 0 5,1 0 0 0 8,7 0 1,1 0 0,4 Möjliga retuscher 0 4,7 0 0,2 0 0,1 0 0,4 0 3,4 0 1 Magasineras ej. 0 0,5 0 1,6 0 16,9 Möjligen fragment efter ässje eller ugnskonstruktion. 0 5,9 Möjligen fragment efter ässje eller ugnskonstruktion. 0 11,5 Möjlig bukskärva eller del av en ässje eller ugnskonstruktion. 0 0,2 Däggdjur. 0 12,8 0 1,1 Magasineras ej. 0 12,1 Rest efter litet lerblock. 0 2,3 Möjligen del av gjutform. 0 3,5 0 1 1,7 Mynningsbitar. 0 16,7 Bukbitar 0 5 Buk eller bottenbit. 0 30,4 Bukbitar. 0 3,25 Mynningsbit. 0 7,2 Ett möjligt bottenfragment. 0 25,3 Gravurna. Två bottenfragment. 0 6,8 Buk och bottenbit. 0 14,5 Buk och bottenbit. 0 15,1 73 Namn Subklass Inv. nr Ant Fragm. grad Mtrl Sakord Teknik 1 L Br Tj F46 Keramik C4488 :46 75 Fragment Keramik Kärl 0 0 F47 Keramik C4488 :47 6 Fragment Keramik Kärl O 0 F48 Brant ben C4488:48 265 Fragment Ben 0 0 F49 Bränt ben C4488:49 249 Fragment Ben 0 0 F50 Brant ben C4488:50 1 Fragment Ben Avfall 0 0 F51 Bränt ben C4488:51 1 1 Fragment Ben Avfall O 0 F52 Brant ben C4488:52 10 Fragment Ben Avfall 0 0 F53 Bränt ben C4488 :5 3 5 Fragment Ben Avfall O 0 F54 Brant ben C4488:54 42 Fragment Ben 0 0 F55 Bränt ben C4488 :5 5 7 Fragment Ben Avfall O 0 F56 Brant ben C4488:56 117 Fragment Ben 0 0 F57 Obränt ben 704 Fragment Ben 0 O 74 Diam Vikt Beskrivning 0 41,5 0 14,8 Botten och bukbitar. 0 58,2 Människoben från individ under 7 år. 0 41,3 Ben från människa. 0 0,2 0 1,6 Däggdjur, människa kan inte uteslutas. 0 1,4 Däggdjur, människa kan inte uteslutas. 0 0,5 Däggdjur, människa kan inte uteslutas. 0 6,4 Brända ben från människa. O 1 0 745,5 0 802,7 75 Bilaga 5. Ritningar c_>m._ case., mcêccmm_ 99:05._ _898W_ voáoáoow 859 än. om; Små mcêceen_ mmm (då m0 ..55on 305ng cwxoow 36:8. mtwm> wo nu_ .in cmEBEwmI EF O EEE EEE E EE EE_ §an S ommr < Nmmr < .xcmêøx UEE §2: EE ?2 :5an E .Essex UEE §2: EE EE_ :måwa ;_52 .EEE ?om ?EEE EE mE_ :mig ;_52 § 5094. 0234. m E02 E gå ;8 Eêov_ ?EEE EE EE_ Emma: .EEE ?EEE EE EE_ :mig ;_52 'EF Nwmr < ?omr < EEE Emêåm ;oo Eêov_ ?EEE E ?2 ?Om ,sååå ;_52 .m ,.:E E Eme _EEEEE EE Emêåm ;8 922m .u EEE nås_an ?EEE EE_ §an .e mm: 4. EE_ Ensam _9_ ?EEE EE_ :mig ;_52 .EEE ?EEE EE EE_ §an |§| ms: 4. ._e_ ?§5 225 .N EE_ QEEEEEE ;oo .E0 .v gå mmmr < EEE EEE ;oo ucmênxm ?EEE EES_ ?om ?EEE EE_ :måwa ;_52 S? om? 4. som: 4. EE_ msec ,caåö |§| 3:4. Föoöwr ._cn_ N.B Ritningarna ärförminskade till skala 1:30 c_>®._ _, mcEEcmm_ cowwcmx m_ .9895 m_ no voáoáoow 859 än. om; Små mcêceen_ mmm (då m0 ..55on 305ng cwxoow 36:8. mtwm> wo nu_ .in cmEBEwmI EF o .52 .Magma 5:: 852 ._f “Emm Em_ nås ingå .sem Emênxm EE ;8 5:9_ mässa EE ma_ m: Emma. .2 2%: :05mm mhwm < .55_9_ 22m mässa EE ma_ sååå ;_52 är ?Nov 4. .55_9_ mässa §0? Jag?” ?25% »cwäwem 953% ma_ :måwa ;_52 § chou < .52 Ensam .§2 :mig ;_52 E' hmmm < mmwN < .55_9_ wEm 953% EE Sw_ 22.5 »sååå 5:: .små 922m 953% ;00 5:29_ 2% da_ :åäö .u .så _ mamEBm ucmênxm ;00 5:29. 953% EE ma_ :måwa ;_52 .e .§52chme 9.225 EE Sw_ :såå 5=: oumN < NONN < .amgmcgêås .m \\|:/// ._2838 x \ ® 1 / I :såga mässa EE ma_ _watgm .e Emåxmcom \ \ \ 5034. .mEmEBmem 2: 15329_ 953% EE ?om .Emm nancmsa_ ämå ingå mNNN < >z 55 m _coa 02 55 < _coa man 4. Nöoöwr ._cn_ c_>o._ case., mcEEcom_ 99:8: _832m_ mröoöoow gömt än. om; ,29% mcêceen_ www (då m0 .§5on 30:ng waoow Umww=0._u mbwm> :En _ Emm _umämwguä 8 3"_ .E ååoswmz så: _a_ ,WL tå _ E_\ 0 .355535 Em_ :am .m .Ancamauca Gm_ :6 .v .59% §2 325 .m >z EE m _coa .EPamE ;oo mmsm < sa_ så ,5=me EE ?åäö mmm? .N .3% :5=an :ä 3;_ E_ 3 §2 ._ :En _ Em_ umämånuä _Dmc_ :_w 95_ 55 .E ?956 Em_ ?mtgw SF >w 55 < _coa gå 4. 8% < 2% < mms 4. ...35.3 mxmewcm _umE Em_ mhmtm>w .man ;00 _ucmw mätgw § 0500 4. 0 F 5 < owmm 4. .man ;00 _ucmw ?mtgw möoöwr ._cn_ c_>®._ case., mcêtcom_ cowwtmx m_ .mönvcj N_ woöoow gömt En_ OF; :00 om; .295 mcêceen_ m0 ..55on wMWMwMWM 5:9_ 3;_ §2: ,22 ?8 grå 5.29_ EE ma_ 595% 5:89. cwxoow Umww=0._. mbwm> . a :mg _ EwEmmåa EE ma_ :åäö mo Du_ .FK cmEöEwmI |§| wy |RNNNV| EF o mwNF 4. En 4. mwm < .22 255 EE 5:22:85_ ;§22 da_ ?Om ämå fotgm .92 255 .9.25 953% EE ma_ _macam ;§22 mässa EE Em_ _macam kmmmv 'E z 55 _coa > 55 _coa ©Nm< mood. 034. 034. .5: Små_ mxmäcm ,cmmcEmmmEm ›m :232 _ _9_ . _§29_ wEm mxmäcm EE Em_ ümcam Em_ §55 EE axon: ;8 .529. 9.2ma ;8 SE §22 .§2 :aecaåa ;500531 ?många “Emm §53 mmêmä E. 5:29. 953% da_ 38 6.2 »watgm |§§F§F 89 4. So < än 4. mmm < vöoöwr ._cn_ c_>®._ case., 9:5:ch cowwtmx m_ 652051_ N_ woáoow woöwr .ED 9; ;8 om; 295 mcE . ca :00 cm_n_ www (då m0 .§5on 30:ng waoow Umww=0._u mbwm> .Amuwêoäxomâcg mucmñ wo Du_ .FUN C®E_05wwmI umeacoåzcmoce_ 355m 9285:5 E_ \ \ \ / x x x \ | \ / / DU / \ 'Q . . '.å.vvvv§.§.».$ ...sávfzti 3 › ......Quwvvvvwnâä. s , å @ Mä”.å$v$§$§e§ / \ , G \ x \ \ \ I | \ \ \ :ma or; m_mv_m :En 03! < .5529. då 2:55 953% ,E Sd 9.223 :8% 2.2.5: 2% E 3985 25_ 92093 Eos .öm 5% _9_ ams_ ?_5590 :30 så: .2% E m 3.25 §2 8,33 5% Ewe? ;8 922m åmäsmääqy. än: N05 4. möoöwr ._cn_ c_>®._ case., mcEEcwm cowwzmx m_ .mönvcj m_ woáoow gömt En_ o: :00 om; ,29% mEEcEEa :oo cm_n_ mmm «m m0 .§5on 30:ng cmxoow 38:8. mbwm> wo Du_ .FK cmEöEwmI EF .CB gås å min_ .sem ?Essä ;8 922m mässa ,Emm cc ,38 EE En: 1.5me ›m nån_ .Sesame :Bm EE ,E955 EE aoö §2 mpm< sense". .owmânmss wåwøå an... la. .az mhm 4. ?Nov 4. xåümâ§lf »åägid .3444.4 s.ååäa..§»›..n.n.n.n.».n.n.§â§2. #00........vn.n..Ö..vn.n.vvvvvvvv.§nvv av". :axánwäwwm.u sn" .5.......äâåâåéEn.. w". âaaaaaaaaañ .3% .än ...40000 0%: .såaüünmwü o.ze.......ägnwwwwwwwwwä axx: ....›3333.»saøsêñååeåsêtt . .613%»1s2é3ååfsså 4 4 , 6.....#...â4.....ê5633%...0.....°.§...%.$$! . .á.n.n..°åø..n.n.n.n...n.n..iå.»..n.n.n.n..§?.n.n.n.ws» ,.›..vånäwäaak ....üuünøw.&.u.... .§53 203 E 333 mxmäcm EE ES ?än 98 ,caåö ?Nov 4. ©5059 ._cn_ c_>m._ case., mcEEcwm cowwcmx m_ .983: m_ woáoow 859 En_ o: :00 om; E95 ocêceoi mmm (då m0 .§5on wmocwmvo cwxoow 36:8. mbwm> wo nu_ in cmEBEwmI E_\ 0 E 3985 ,äs 92% 3;_ §2 25_ 8%: 90m EEE daggm ê mmm < .cwäwem ;85:2 mässa EE ES ,38 emåwö Emåxmcom som < .38 9.8 emäwö Emy.: mcom 534. .Emm :åäö E .mmm < ;§22 mässa EE ES ,38 emäwö 2.34. .28 9.8 emåwö å 50% < .sem 92sz 953% EE ES ;05 ,38 6.2 ,caåö www < .22 928 ,5256 momr < .ES 35 ,5256 § om? < .92 :åäö SF mmNF 4. .SE ?25% mässa EE Em_ :åämEaåö ,cwmoêmx omC< hwoöwr ._cn_ c_>®._ case., mcEEcwm Qoâz n_ .982: m_ 888 852 En_ 8; ;8 om; små mcêtwcoåww :00 cm_n_ omm ?m m0 .§5on wmocwmvo cmxoow _uEw__o._. mbwm> E995 Ern?? . . :3525 _H_ 8 3"_ E 853%: :gi _H_ conmEhmöucj _H_ % @ EF o conmEhmth _H_ :93% _H_ 0 con>mm _H_ . m :59.92 I @ Qä Sååå EE I \ o__mv_w _H_ % W f , \ om Owe :ma mm.: 4. .Em ® _ ;55:6 .amgmcozmzês gömma.: ,6550 .Em .Gang ?mama må? ES .5520:sz5 255mm ,65:a 9=_ 2:_ ,m :m Em mEEmm 2:053 .383: :Bmem .Amman/i :såpa EE w›_:mEo.amE 92m :E ,Emcam 9.2ma EE :_m ?Emm :måwö ;_52 mao ;8 :Säg EE ES 95_ »cam .2 2%: .2 20%: .22.5% ?så . 2 2%: :05mm :05mm :05mm nmvw O vmow 0 om: O ?859 En_ < > c_>®._ case., mEEccwm 99:05._ _898W_ voéoáoøw gömt En_ o: :00 om; ,29% mcE En :00 cm_n_ mmm (då m0 .§5on 30:ng cmxoow 38:0.: mbwm> wo Du_ .FK cmEöEwmI E_\ o .22 :åäö e mom < .22 :åäö .e th 4. E .E Sd s 8 :2:2 :2% så 3..: Em_ maåm :åäö 152 .22 9281:7.: :mmoEo: ,ä:m:åm 90:22 :mi mmm 4. .0:55 §9.: da_ :äs E :w da_ :åäö mmm < .22 9:53 :åm .52 9:58 :åäñå ›m__.:_.:m_n_ © \ www 4. :Så .v .N .v .22 9:53 ,:åm .N .22 2::8 :åånE 35:: .v ä mom 4. .ä 95_ :2: .N .måm ›m 92%_ 3..: :58 0:a_ :åäö: e @ E 054. .xäêå äEm määä EE Sw_ :åäö .v ä omm < .22 9:53 :åm .N .92 9::8 :å: 35:: .e § mmm < .ä 95_ :2: .N .måm ›m 92%_ 3..: ma_ 9::8 :åäö: .v § 054. .52 ?Emm .u .:2ä_.:m\måm ›m 92%_ :9.: em_ 9:58 ,m__.:_.:m_n_ .v @ FON< ©5059 ._cn_ Pä uppdrag av Ödeshögs kommun utförde Östergötlands länsmu seum en arkeologiskförundersökning inom Hästholmen 7:1 under augusti och september 2009. Den arkeologiska förundersökningen utfördes inom RAÄ 236, ett grav och boplatsomräde. Totalt öpp nades 28 schakt. l schakten framkom ca 270 anläggningar i form av gravar, kulturlager och boplatsanläggningar. Fem brandgravar, en skelettgrav och ca 70 boplatsanläggningar undersöktes. Fynd av bland annat keramik, järnföremäl och stenmaterial togs tillvara. Dateringarna visar på två olika kronologiska faser där boplatsan läggningar daterats till äldre bronsälder (period II och lll) medan gravarna härrör från äldre järnälder och skiftet mellan förromersk och romerskjärnälder. ISSN 14039273 Rapport 2010:7