Rapport 2008:133

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Rapport 2008:133 Arkeologisk utredning etapp 2 Gravar och boplats i Hästholmen RAÄ 236 Hästholmen 7:1 Västra Tollstad socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf ÖSTERGÖTLANDS LÄNSMUSEUM AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI Gravar och boplats i Hästholmen InnehåH Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Områdesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Metod och dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Resultat och tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Ätgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Bilaga 1. Schakt och anläggningsbeskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . 10 Bilaga 2. Fyndlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 ÖSTERGÖTLANDS" LÄNSMUSEUM AVDELNINGEN FOR ARKEOLOGI Box 232 a 581 02 Linköping a Tel 013 23 03 00 ' Fax 013 12 90 70 info@ostergot|ands|ansmuseum.se ' www.ostergot|ands|ansmuseum.se Sammanfattning Inför Ödeshögs kommuns detaljplanearbete för Hästholmen 7:1, Västra Tollstad socken, utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk utredning etapp 2. Utredningen berörde totalt en yta på ca 73 000 m2. Huvudparten aV ytan består av åkermark som planeras att styckas upp till ett 30tal Villatomter. Den arkeologiska utredningen kunde identifiera ett större, förhistoriskt grav och boplatsområde. Det totala utbredningsområdet för fomlämningen är dock inte känt. Med största sannolikhet innehåller hela det utredda området flera, ännu ej kända, lämningar, både aV graV och boplatskaraktär. Om Vidare exploa tering blir aktuell, bedömer Östergötlands länsmuseum därför att hela området bör bli föremål för en arkeologisk förundersökning. Erika Räf antikvarie 1432000 6463000 "t TII ._H, .SW/er'xêelesrsr 3233 st Västra \ " V" ii'iad 91 1 i Alvastra kvarn 30° 3 .W i Bm / i .. 81:2:1Vastra Toñstacäää äng” _ .l ' ._ l' _ 'RI_ . Tollstad 97:1 12:1 "“" ' '_5 TOLl 'S _T_ ng T__\_'__ \» . "_| I ..._.. 5:1 x 1 . '7 \ \ '\ '. ,J . .. . Jç å .;. _, 3:11 \ HASTHOLMEN__.{'_ \.H\ . "7 '1 C". kg 4 Vâäws 80:1N0rrgårdenzgnn . 3 0 a _ . i I_ lá... '5557:54 ha: t Il' B E åxå: u ;åå ' [ \\\ H * p' ' oIIstad 96:1 ._ f'j MHN kiwi u › _ I STHA .\\ .i 'fil/, H _ '3:33 ! " _. . .u * _ q . ._ “H " T Ist%2351.?:$5.5,$ "f, . 1;_;511 x HaSth _'t 60 " ' _ '_ . T 'KB \ | NH _J : 0' ' › | TOLLSTAD _H_ ' " Bo'kudderf* ' “F” . a .I | 4 _ Gästhamn 'flJ än* _ ,71 .pH/51? I.:J . l . I I.. I ' 'lira' '\_.g' _' .m “pl/ägqu d' :1 TÃGNE'BY __ '\ !__ _. D. D. I Vastrê 6463000 6462000 Västra T d 5021 i . vätgas “933 ! f I :.'iJ'Ã _ 500 Mete_'(»._.._F " I . i, '1' Wii! '35 |'“TVa§traJ{l|W _ __ _| .412%wa "ägg åt' ©Lantmäteriverket M82008/06551 'gäéa§t5?,_ °â*a%?6 u' n “i I' :› 1432000 Figur 2. Utdrag ur digitala F astighetskartan med kända fornlämningar samt utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 6462000 Inled ning Östergötlands länsmuseum utförde i november 2008 en arkeologisk utredning etapp 2. Denna genomfördes i samband med detaljplanearbete för fastigheten Häst holmen 7:1 i Västra Tollstad socken, Ödeshögs kom mun. Utredningsområdets totala yta är ca 73 000 m2. Utredningen utfördes efter beslut från Länssty relsen Östergötland. Uppdragsgivare var Ödeshögs kommun, Byggenheten, vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för fältarbetet samt utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Fastigheten Hästholmen 7:1 ligger i norra delen av Hästholmens samhälle, några hundratal meter från Vätterns östra strand och ca två kilometer söder om Omberg. Utredningsområdets totala yta på ca 73 000 m2, består idag till största del av åker. Åkermarken är planerad att styckas av till ett 30tal villatomter, totalt ca 60 000 m2. De resterande ca 13 000 m2, som också ingår i den arkeologiska utredningen, består av omgivande, till största delen redan existerande grönområden. Terrängen i åkern, där tomterna är planerade, be står av en höjdrygg i söder (huvudsakligen ÖV rikt ning) som sluttar ner mot N och NV. Även i Ö höjer sig marken. I SV delen av åkerytan finns ett parti med hällar (NS riktning), delvis täckta med röjnings sten. Ytterligare en häll, täckt med röjningssten finns i det SSÖ området av åkern. En mycket fornlämningsrik bygd Utredningsområdet är beläget mitt i ett av Sveriges rikaste fornlämningsområden, med lämningar både från hela förhistorien och från medeltiden. Berget Omberg med de omgivande rika jordbruksbygderna, inklusive Tåkernområdet samt Vättern som kommu nikationsled har satt sin prägel på trakten ända från stenåldern. Från den äldsta stenåldern, mesolitikum (ca 12 000 4 000 f Kr) är bl a ett 30tal boplatser runt sjön Tå kern kända (Browall 1987, 2003:21ff). Även från den yngre bondestenåldern, neolitikum (ca 4 0001 700 f Kr) finns ett antal kända boplatser i den omgivande bygden, samt en stor mängd lösfynd. De senare kan indikera både boplatslämningar och förstörda gravar. Av de undersökta neolitiska lämningama i närområ det är Alvastra pålbyggnad (RAÄ 22, V Tollstad sn) mest känd. Pålbyggnaden uppfördes ca 3 100 f Kr. Från Västra Tollstads grannsocknar är ett flertal häll kistor från senneolitikum kända (Browall 1986, 1987, 2003:32ff). Även Vättern kan dölja föremål från neolitikum. En skafthålsyxa (RAÄ 83, V Tollstad sn) av bergart 4 har påträffats vid dykningar sydväst om Hästholmens hamn. Skafthålsyxor förknippas främst med senneoli tikum samt bronsålder. Västra Tollstad och de omgivande socknama Ödeshög, Heda, Rök, Svanshals och Stora Råby är rika på lämningar från bronsåldern (1 700 500 f Kr). Det finns också en koncentration av hällrist ningar från samma period i socknarna runt Hästhol men, med ett 80tal hällristningslokaler (Browall 2003:69ff). En majoritet av dem är skålgropslokaler; de fem som är bildristningar återfinns alla nära Vättern i Väs tra Tollstad socken. Den största och mest kända av bildristningslokalema (RAÄ 21) ligger söder om Häst holmens samhälle, ca 700 meter sydväst från det ak tuella utredningsområdet. Ristningarna, som är expo nerade mot Vättern, omfattar 144 stycken registrerade figurer, varav 26 är skepp. De övriga bildristningarna i Västra Tollstad socken består dels av en skeppsbild och en skålgrop, inristad på en sten som senare använts som grundsten på det s k Sverkerskapellet (RAÄ 3), dels av tre ristningar i närheten av Västra Tollstad kyrka (RAÄ 35, 50, 53; FMR; Browall 2003:78 ff). Till dessa bildristningari Västra Tollstads socken ska läggas en bildristning på gården Sjöstorps ägor. Ristningen består av bl a fyra skeppsbilder. På platsen finns även 45 skålgropar (Broström m fl 2005). Flera mindre arkeologiska undersökningar inom ett ca 5 km långt område, längs Vätterns strand mellan Stora Lund och Omberg har resulterat i boplatsläm ningar (bl a RAÄ 19, 81, 82, 84, 221) daterade både till bronsålder och järnålder. Även gravar och gravfält från båda perioderna är väl företrädda i bygden. Det mest kända gravfältet från järnåldern torde Smörkul len (RAÄ 24) vara. Smörkullen består idag till största delen av en nerschaktad grusås, invid vägkorsningen in mot Alvastra från väg 50. Från själva Hästholmen är hittills bara ett fynd från järnåldern känt: ett svärd från vikingatid som påträf fades på Vätterns botten (RAÄ 80) på 1990talet. Fyndplatsen ligger bara ett par hundra meter norr om Hästholmens hamn (Ternström & Rönnby 2003; Ohl sen, muntl.). Hästholmens medeltida historia brukar sättas i samband med Alvastra cistercienskloster, som grun dades 1143 av kung Sverker den äldre och drottning Ulvhild. Medeltida skriftliga källor omtalar en hamn i Hästholmen; det äldsta skriftliga belägget är från se kelskiftet 1300. I dessa dokument framträder platsen som en handelsplats i det annars agrart dominerande landskapet. Hamnen och handeln gör att Hästholmen idag räknas som en Sveriges medeltida städer. Under 1300talet nämns även en kyrka och en borg samt en tingsplats. Den halvö som utgör hamnbassängens västra del kallas Husbacken och är sannolikt platsen Figur 3. Utredningsområdet med provschakt och an läggningar samt fornlämningsområde markerat. Skala 1:2 000. 1431900 1432000 143l2100 6462700 6462600 6462500 6462400 6462300 Teckenförklaring O Fornlämning '___ I | Område med fornlämningar _ |:| Utredningsområde 0 Anläggning 1431900 1432000 1432100 “L550 # 6462600 6462500 6462400 6462700 6462300 för den medeltida borgen (RAÄ 42). Runt år 1400 förefaller platsens bety delse avta, något som sätts i samband med Vadstenas klosters grundläggande och att Vadstena fick stadsprivilegier (Klackenberg 1984). Boplats och torp i närområdet Östergötlands länsmuseum genomförde 2004 en arkeologisk slutundersökning omedelbart nordväst om det aktuella utredningsområdet. Vid undersökningen framkom cirka 100 anläggningar av boplatskaraktär, RAÄ 79. En stor del av anläggningarna bestod av stora gro par fyllda med eld och värmepåver kad stenar. Dateringarna visade på en spännvidd från senmesolitikum till för romersk järnålder, med en tyngdpunkt i bronsålder. Lämningarna har tolkats vara en del av ett större boplatskomplex (Karlsson & Räf 2006). Iden nordligaste delen av utredningsområdet finns en uppgift om en torplämning registrerad i fornmin nesregistret, RAÄ 96. Torpet finns markerat på en geometrisk avmätning från år 1691 (FMR, V Toll stads sn). Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om fornlämning berörs av den aktuella ex ploateringen. De eventuella lämningar som framkom skulle om möjligt beskrivas avseende karaktär, date ring och utbredning. Figur 5. Utredningsytan från sydöst. Foto Erika Räf, ÖLM. Utredningens resultat ska vid eventuell framtida ex ploatering kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet, samt utgöra ett un derlag för uppdragsgivarens planeringsarbete. Metod och dokumentation Arbetet genomfördes genom att sökschakt öppnades upp med grävmaskin. Då det i första hand ansågs relevant att utreda åkerytan, som var tänkt som tomt mark, lades sökschakten enbart på denna yta. Schakten och de lämningar som påträffades mät tes in med DGPS, för lämningarnas del enbart med en punkt. Schaktbeskrivningar liksom beskrivningar av lämningarna i plan utfördes också. Ett fåtal av lämningarna dokumenterades med fotografier. Ett urval fynd togs också tillvara. Doku mentationsmaterialet i form av fältdag bok och digitala fotografier förvaras på Östergötlands länsmuseum. Utredningen utfördes till stora delar under besvärliga väderförhållanden, med stormvindar och ösregn. Vissa av schakten vattenfylldes helt, i andra stod det vatten i lägre partier. Detta innebar att beskrivning och inmätning av anläggningarna försvårades. För att överhuvudtaget kunna mäta in anlägg ningarna i ett av schakten (schakt 1), var det nödvändigt att gräva provisoriska dräneringsdiken. Figur 4. Utredningsytan från sydväst. Foto Erika Räf, ÖLM. 6 Figur 6. Vattenfyllt schakt 1, efter storm och ösregn, från sydöst. Grävmaskinist Nicklas Klockner gräver ett dräneringsdike i bak grunden. Foto Erika Räf, ÖLM. Delvis p g a dessa svårigheter skedde beskrivning respektive inmätning av anläggningsnumren vid två olika tillfällen. Det har fått till följd dels att anlägg ningsbeskrivningarna till stor del är mycket översikt liga, dels att de löpande anläggningsnumren, som Figur 7. Schakt 1 från norr, efter dränering. Foto: Erika Räf, ÖLM. redovisas i denna rapport inte alltid är identiska med de undersökningsID som anläggningarna fick vid inmätningen med DGPS. Resultat och tolkning Sju sökschakt, mellan 25 och 200 m långa, togs upp på åkermarken. Cirka 75 anläggningar framkom vid utred ningsschaktningen. Majoriteten av an läggningarna ligger i den södra och den sydöstra delen av området. Hela detta delområde utmärks också genom att det är gott om skärvsten i markytan. Enbart i en mindre nordvästlig del av utred ningsområdet kunde färre anläggningar konstateras. De ca 75 anläggningarna represen terar i sin helhet ett grav och boplats område, RAÄ 236, V Tollstad socken. Området utgörs av 2 flatmarksgravar, ytterligare 34 mörkfärgningar som kan vara sönder plöjda gravar, ett 20tal stolphål, varav ett flertal kan ingå i en möjlig yttervägg till ett hus, ett tiotal troliga härdar/kokgropar, ett tiotal rännor samt tre möjliga årderspår. Ytterligare tjugotalet anläggningar bestod av mörkfärgningar som inte kan ges en närmare tolk ning. De två flatmarksgravama, samt de möjliga sönder plöjda gravama är belägna intill krönet på höjdryggen i söder. Flatmarksgravarna är ca 0,40 X 0,40 m i diam respektive ca 0,60 X 0,50 m och syntes på ytan som runda koncentrationer av brända ben, kolbitar och sot samt enstaka keramikfragment. Osteolog Petter Ny berg, Östergötlands länsmuseum, konstaterade utifrån ett urval av brända ben från en av gravarna att det rörde sig om människoben. Även stolpraden som kan vara ytterväggen till ett hus är belägen intill krönet på höjdryggen. Stolphålen är 11 till antalet, ca 0,25 X 0,25 mi diam. De syntes som kraftigare mörkfärgningar i en delvis tydlig ränna, med inslag av bränd lera samt dmstora stenar. Cirka 20 m N om stolphålsraden är ett område med ett mindre, mörkfärgat lager samt tre troliga årderspår belägna. Troliga härdar/kokgropar påträffades i hela utred ningsområdet. Åtminstone två av dem var relativt stora anläggningar med skärvsten och sot/kol på ytan; d v s de liknade på ytan de stora groparna med eld och värmepåverkad stenar, som undersöktes på det närliggande boplatsområdet RAÄ 79. Dateringama där hade en spännvidd från senmesolitikum till för romersk järnålder, med en tyngdpunkt i bronsålder. De två flatmarksgravarna från utredningen kan ges en Figur 8. Anl 22, flatmarksgrav. Foto: Erika Ra'f, ÖLM. preliminär datering till yngre bronsålder/förromersk järnålder. Sammantaget talar det för att det påträffade grav och boplatsområdet, RAÄ 236 kontextuellt och tidsmässigt kan höra samman med det tidigare under sökta RAÄ 79. Atgärdsförslag Genom den arkeologiska utredningen har ett större grav och boplatsområde kunnat identifieras. Den totala utbredningen för fornlämningen är dock inte känt. Med största sannolikhet innehåller hela utred ningsområdet flera, ännu ej kända lämningar, både av grav och boplatskaraktär. Om Vidare exploatering blir aktuell, bedömer Östergötlands länsmuseum därför att hela området bör bli föremål för en arkeolo gisk förundersökning. Referenser Tryckta källor Broström SG, Goldhahn J & Ihrestam K. 2005. En nyfunnen ha'llbildslokal vid Sjöstorps gård. Botark Rapport 2005:17. Gotarc Serie D. Arkeologisk Rap port No 61. Botkyrka och Göteborg. Browall H. 1986. Alvastra pålbyggnad. Social och ekonomisk bas. Theses and Papers in NorthEuropean Archaeology 15. Arkeologiska institutionen. Stock holms universitet. Figur 9. Anl 16, flatmarksgrav. Foto: Erika Ra'f, ÖLM. Browall H. 1987. The Alvastra Pile Dwelling: its Social and Economic Basis. I: Burenhult, G, Hyenstrand, Å & Sjøvold. T (red.). Theoretical Ap proaches to Artifacts, Settlement and Society. Studies in honour of Mats P. Malmer. BAR. International Series 366. 1987. Oxford. Browall H. 2003. Det forntida Alvastra. Statens His toriska Museum. Monographs 6. Stockholm FMR= Fornminnesregistret Karlsson E & Räf E. 2006. Skärvor av sten. La'm ningar från bronsåldern i Hästholmen. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2006: 1 3. Klackenberg H. 1984. Hästholmen. Medeltidsstaden. Rapport. Riksantikvarieämbetet och Statens histo riska museer. Stockholm. Ternström C. 2003. Hastholmens hamn. Marinarkeo logisk undersökning. Rapport 9322003. Östergötlands Länsmuseum. Linköping. Muntliga källor Ohlsén M. Avdelningschef. Östergötlands länsmu seum. 2004. Nyberg P. Osteolog. Östergötlands länsmuseum. 2008. Tekniska uppgifter Fastighet Socken Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem Typ av undersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr ÖLM proj ektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Fältarbetstid Totalt undersöktes Fynd Foto Analyser Grafik Renritnin g Grafisk form Hästholmen 7:1 Västra Tollstad Ödeshög Östergötland RAÄ 236 084 26 (8E 2g V Tollstad) X6462496, Y1431984 RT90 2,5 gon V Arkeologisk utredning etapp 2 4311221708 Annika Toll 200806 1 8 259/08 530827 Ödeshögs kommun, Byggenheten Ödeshögs kommun, Byggenheten Erika Räf Rickard Lindberg 2008ll10l8 73 000 m2 ÖLMC4477 Enbart digitala Nej Erika Räf Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 14039273 © Lantmäteriverket MS2008/0655l Rapport 2008:133 © Östergötlands länsmuseum Bilaga 1. Schakt och anläggningsbeskrivningar Schakt 1 Bredd: 3 m Längd: 97 m Djup: 0,35 m I den största delen av schaktet bestod matjorden (ca 0,35 m tjockt) av lera och silt; Undergrund: ljusare lera och sil. Marken var mycket vattensjuk vid utredningstillfallet och schaktet vattenfylldes inom ett dygn. Därför grävdes dräneringsdiken i N respektive S kortänden av schaktet. A1 Mörkfärgning Vattendränkt gick ej att dokumentera A2 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,35 X 0,25 m A3 Härd/kokgrop Form i plan: Rundad. Anl fortsatte in under V schakt kanten Storlek i plan: l,20 X 1,00 m Skärvsten och kol i ytan A4 Härd/kokgrop Form i plan: Rundad. Storlek i plan: 1,00 X 0,80 m Skärvsten och kol i ytan A5 Mörkfärgning i V schaktkanten A6 Mörkfärgning intill Ö schaktkanten Storlek i plan: 0,60 X 0,70 m 10 A79 Mörkf'argningar Vattendränkta gick ej att dokumentera A10 Ränna i SVNÖ riktning Storlek i plan: 0,20 X 0,70 m Sot och skärvsten i ytan A11 Ränna Vattendränkt gick ej att dokumentera A12 Stolphål (7) Storlek i plan: 0,30 X 0,30 m Kol i ytan A13 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,40 X 0,30 m A14 Ränna rakt över schaktet i VÖ riktning Vattendränkt gick ej att dokumentera 6462500 I 1431900 I Schakt 1 6462500 | 1431900 Schakt 2 Bredd: 3 In Längd: 73 In Djup: 0,30 rn Den södra delen av schaktet lades på högre liggande åkermark. Matjorden bestod här av av grus och sand. I sluttningen mot N övergick matjordslagret till att bestå allt mer av lera. Undergrund: ljusare material; i södra delen grus, sand och silt, i den norra lera. Även detta schakt vattenfylldes till viss del, p g a regnväder. A15 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,35 X 0,35 rn A16 Flatmarksgrav Koncentration av brända ben, kol, sot, enstaka kera mikfragment samt ett fåtal decimeterstora stenar Storlek i plan: 0,40 X 0,40 rn A17 Grav? Mörkfärgning Koncentration av sot och kol samt enstaka skörbrän da stenar Storlek i plan: 0,60 X 0,50 rn A18 Grav? Mörkfärgning Koncentration av decimeterstora stenar Storlek i plan: 0,35 X 0,30 rn 12 A19 Mörkfärgning Vattendränkt gick ej att dokumentera A20 Grav? Mörkfärgning Koncentration av decimeterstora stenar Storleki plan: 0,35 X 0,30 rn A21 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,60 X 0,50 rn A22 Flatmarks grav Koncentration av brända ben, kol, sot, enstaka kera mikfragment samt ett fåtal decimeterstora stenar. Störd vid schaktningen. Storlek i plan: 0,60 X 0,50 rn A23 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,50 X 0,40 rn oomwovw oovwovo _ 1432000 I Schakt 2 1432000 _ _ oomwovw oovwovw Schakt 3 Bredd: 3 m. Längd: 70 m. Djup: 0,30 m. Den södra delen av schaktet lades på högre liggande åkermark. Matjorden bestod här av grus och sand. I slutt ningen mot N övergick matjordslagret till att bestå allt mer av lera. Här framkom också ett tydligt avgränsat mörkare lager, bestående av sandblandad lera under matjorden. Det kan vara frågan om ett äldre matjordslager. Undergrund: ljusare material; i södra delen grus, sand och silt, i den norra lera. Anläggningar i schakt 3: A2429, A29a, A3034 Stolphål och ränna Anläggningarna framkom som regelbundna sotiga mörkfärgningar i en något ljusare struktur, troligen en ränna. På ytan av denna fanns rödfärgade partier, troligen rester av bränd lera. Även enstaka stenar, 0,20,3 mi diam, noterades i rännan. IA25 och A27 syntes 0,2 mi diam stora stenar i ytan. Stenskoning? A26 innehöll en koncentration av sot och bränd lera Stolphålens form i plan: runda Stolphålens storlek i plan: ca 0,25 X 0,25 m A35 Stolphål? Form i plan: rund Storlek i plan: ca 0,25 X 0,25 m 14 A36 Stolphål? Storlek i plan: 0,20 X 0,20 m A37 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,40 X 0,30 m A3941 Ãrderspår? A38, A4247 Mörkfärgningar Mellan 0,40 och 1,00 m i diam Rester av äldre odlingslager? 6462400 1432000 I Schakt 3 Äldre matjordslager? 6462400 I 1432000 Schakt 4 Bredd: 1,5 m. Längd: 187 m. Djup: 0,30 m. Större delen av schaktet lades på lägre liggande mark. Matjorden bestod här av lera. I sluttningen upp mot det högre liggande partiet i Ö övergick matjordslagret till att bestå allt mer av siltig och sandig jord. Här framkom också ett flammigt mörkare lager under matjorden. Det bestod också av siltig och sandig jord. Det kan vara frågan om ett äldre matjordslager. Undergrund: ljusare material, till övervägande delen bestående av lera. A4850, A53 Härdbottnar? Vattendränkta gick ej att dokumentera A51 Mörkfärgning (stolphål?) Vattendränkt gick ej att dokumentera A52 Koncentration av bränd lera Vattendränkt gick ej att dokumentera A54 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,60 X 0,60 m A55 Skärvstensgrop (7) Storlek i plan: 0,80 X 0,90 m Måttligt med skärvsten på ytan Schakt 5 Bredd: 1,5 m. Längd: 180 m. Djup: 0,30 m. A56 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,30 X 0,50 m Oregelbunden form A57 Mörkfärgning Storlek i plan: 0,30 X 0,30 m Oregelbunden form med enstaka decimeterstora ste nar i ytan A5862 Mörkfärgningar i flammigt mörkare lager, ca 0,30 m under matjorden Rester av äldre odlingslager? Större delen av schaktet lades på lägre liggande mark. Matjorden bestod här av lera. I sluttningen upp mot det högre liggande partiet i Ö övergick matjordslagret till att bestå allt mer av siltig och sandig jord. Här framkom också ett flammigt mörkare lager under matjorden. Det bestod också av siltig och sandig jord. Det kan vara frågan om ett äldre matjordslager. Undergrund: ljusare material, till övervägande delen bestående av lera. A63 Mörkfärgning med kolstänk Storlek i plan: 0,45 X 0,50 m A64 Mörkfärgning med kolstänk Storlek i plan: 0,45 X 0,50 m 16 A6571 Mörkfärgningar i flammigt mörkare lager, ca 0,30 m under matjorden Rester av äldre odlingslager? A 72 Mörkfärgning Vattendränkt A73 Mörkfärgning Vattendränkt 1431900 1432000 1432100 I I I O 0 I\ N_ “3 v “3 Schakt6 8 A74 “3 N_ “3 å A76 A75 Schakt5 Schakt? Schakt4 Schakt8 A71 0 O LO N_ “3 v “3 O 0 v N_ “3 v “3 6462600 6462500 I 1431900 | 1432000 | 1432100 I 6462700 6462400 Schakt 6 Bredd: 1,5 m. Längd: 88 m. Djup: 0,30 m. Schaktet lades på lägre liggande mark. Matjorden bestod av lera. Undergrund: ljusare lera. A74 A76 Härdbotten (7) Diffus mörkfärgning Storlek i plan: 1,00 X 0,60 m. Anl fortsatte in i S Storlek i plan: 1,00 x 0,4 rn schaktkanten Sotigt material i ytan A75 Diffus mörkfärgning med enstaka kolbitar Storlek i plan: 2,00 x 1, 00 In Schakt 7 och 8 Bredd: 1,5 m. Längd: 40 respektive 23 m. Djup: 0,30 m. Schakten lades på lägre liggande mark. Matjorden bestod av lera. Undergrund: ljusare lera. Inget av arkeologiskt intresse noterades. 18 Bilaga 2. Fyndlista Fynd Kontext Föremål Material Teknik Anmärkning C442721 Anl. 16, Grav 2, Schakt 2. Kärl Keramik Brant C442722 Anl. 16, Grav 2, Schakt 2. Bränt ben Ben Bränt C442723 Anl. 9, Schakt 1. Knacksten Sten 1 knacksten av trol. gnejs. C4427z4 Anl. 22, Grav 1, Schakt 2. Kärl Keramik Bränt C442725 Anl. 22, Grav 1, Schakt 1. Kärl Keramik Brant C4427z6 Anl. 22, Grav 1, Schakt 1. Bränt ben Ben Bränt C442727 Anl. 22, GraV 1, Schakt 1. Kol Kol Brant C442728 Anl. 16, Grav 2, Schakt 2. Bränt ben Ben Bränt Ca 130 brända benfragm. fördelade på storlek mellan 230 mm, människa 0 trol. djur. C442729 Anl. 16, Grav 2, Schakt 2. Kol Kol 19 lnför Ödeshögs kommuns detaljplanearbete för Hästholmen 7:1, Västra Tollstad socken,utförde Östergötlands Iänsmuseum en ar keologisk utredning etapp 2. Huvudparten av fastigheten består av åkermark som planeras att styckas upp till ett 30tal villatomter. Den arkeologiska utredningen kunde identifiera ett större förhis toriskt grav och boplatsområde. Med största sannolikhet innehål ler hela det utredda området flera, ännu ej kända, lämningar, både av grav och boplatskaraktär. Om vidare exploatering blir aktuell, bedömer Östergötlands Iänsmuseum därför att hela området bör bli föremål för en arkeologisk förundersökning. ISSN 14039273 Rapport 2008:133