Gårdar i Ödeshög vid sekelskiftet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

.4 ... Länsman Edvard Theodor Moselius svarade med kraft för ordningen i Ödeshög 18474888. Han var son till en komminister i Väderstad och studerade till präst men ”la om” efter sin första predikan. En dotter gifte sig med veterinär A. E. Axell, Ödeshög. Vilka gårdar fanns i Ödeshög vid sekelskiftet? De mycket detaljrika beskrivningarna till den ekonomiska kartan för en socken är en bra kunskapskälla om jordfördelning och bebyggeISe. Här väljer vi att hämta uppgifter för Ödeshög ur beskrivningen till denna karta för 1902. Då torde ha funnits kvar ungefär samma gårdar som något sekel tidigare, även om villabebyggelsen i kyrkbyn givetvis kommit i gång. Beskrivningarna är ytterst detaljerade. För varje gård lämnas 15#20 uppgifter om åker och annan jord under plog, skogbeväxt och skoglös mark, kala berg, naturlig äng, sjöar och vattendrag etc. Dessutom finns uppgifter om ryttareh, soldat eller båtsmanstorp, sammanförda under en enda rubrik. Båtsmän torde väl inte ha funnits några. I uppräkningen här nedan användes beteckningen soldattorp. Vidare finns det ett stort antal s.k. lägenheter, alltså mindre bebyggelse under respektive gårdar. De sex gårdar som anges disponerade av Vexjö elementarläroverk är vad vi van ligen känner som tillhörande Visingsö skolegodsfond. Se mer härom i artikeln om Per Brahes välde i Ödeshög. Från Allmänninge till 'Oninge Här följer nu i alfabetisk ordning uppräkningen av gårdarna, avbruten av underrubriker. Av utrymmesskäl har Vi måst begränsa oss till gårdens namn och i vissa fall dess karaktär samt uppgift om antal lägenheter och soldattorp. Allra sist finns årtalet då enskifte blivit fastställt, d.v.s. då varje gård i princip fick sammanhängande ägor och skog. Då denna upp 133 gift saknas har med ett frågetecken vanligen angivits år för kartans upp rättande. Allmänninge, beläget inom egoområdet för Orrnäs och i dess summor inräknat, Angseryd, 1 lägenhet, 1790, Bankaby, rusthåll, 1 soldattorp, 6 lägenheter, 1790, Bodebol, Vexj ö elementarläroverk, 2 lägenheter, å egor na finns 1 såg, 1796, Brådderyd, rusthåll, 1 soldattorp, 1 lägenhet, d:0 1 äng, 1826, Bråten: Södra, 2 lägenheter, 1826, Norra, 4 lägenheter, 1788, Bultsbol, 2 lägenheter, 1868, Börstabol, 2 lägenheter, 1790, Daglösa ut jord, belägen inom Glasfalls egor, 1 lägenhet, 1842, Erikstorp, rusthåll, 1 soldattorp, 3 lägenheter, 1843, Fagerhult, 2 lägenheter 1792, Fogeryd, 2 lägenheter, 1789, Frebol, 1 lägenhet, 1857. Qvartermästarboställe i Häggestad Glasfall, Vexjö elementarläroverk, 2 lägenheter, 1843, Granliden, 2 lägenheter, 1876?, Grimshult, 2 lägenheter, 1858?, Gräsberg, ett soldat torp 1858, Gumby, Vexjö elementarläroverk, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1788, Gyllinge, 1 soldattorp, 1 lägenhet 1796, Gåsabol, 3 lägenheter, 1828, Haddåsen: Vestra, 1 lägenhet, 1814, Östra: Vexjö elementarläroverk, 1 soldattorp, 6 lägenheter, 1877, Holkaberg, 3 lägenheter, å egorna finnas 1 gästgivaregård, Sjöberga kallad, samt 1 såg, 1792. Hålan, se Kärret, Hårstorp, rusthåll, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1834, Häggestad: Söder gård, dzo f.d. qvartermästareboställe vid 2:dra Lifgr.Reg:t, 2 utjordar å d:0, på gårdarna tillsammans 7 lägenheter, å egorna finnas 2 qvarnar, 1844, Jusseryd, 2 lägenheter, 1874, Kanikenäs, 1864, Kaxbol, 1 lägenhet, 1827, Klämmestorp, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1852, Kopparp, rusthåll, 1 soldattorp, 1 lägenhet, 1860, Krokek: Lilla, rusthåll, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1836, Stora: 1 soldattorp, 2 lägenheter, 1852, Kråkeryd: Norr gård, f.d. hovslagareboställe vid Östgöta kavalleri, Södergård, f.d. trum petareboställe vid 2zdra Lifgr.Reg:tet, 3 lägenheter på bägge gårdarna tillsammans, 1785, Kulhult, 3 lägenheter, 1876, Kulltorp: Vestergård, Östergård, 1 lägenhet, 1841, Kushult, rusthåll, 1 soldattorp, 1845, Kärret, kallas Hålan, 1863? Auditören bodde på Maltmåsen Lakarp, 1876?, Lyckan, l soldattorp, 4 lägenheter,1868, Maltmåsen, f.d. auditörboställe vid 1:sta Lifgr.Reg:tet, 3 lägenheter, 1772?, Mark, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1868, Munkeryd, rusthåll, 1 soldattorp, 6 lägen heter, 1858, Narbäck, rusthåll, 1 soldattorp, 1 lägenhet, 1825, Näteryd, rusthåll, 1 lägenhet, 1845, Orrnäs, egorna till Allmänninge inräknade, å egorna finnas qvarn och såg, 4 lägenheter, den ekonomiska kartan saknar årtal, Påssarp, 1 soldattorp, 1841, Rangelrumpan, en utjord, oskattlagd, 1 lägenhet, 1840, Råby: Vestergård, rusthåll, Norrgård, Mellangård, rust håll, Södergård, 3 soldattorp och 3 lägenheter i Råby tillsammans, 1840, Råssholmen, 1 soldattorp, 1858, Rödebol, 1876?, Auditör var titeln på den juridiskt utbildade person som vid ett rege mente skötte handläggningen av vissa mål och var ledamot av krigsrätten. 134 Tio lägenheter i Sunneryd Sestorp, 3 lägenheter, 1867, Siggeryd, 1 lägenhet, å egorna finnsuett skolhus, 1864, Sjögetorp, rusthåll, 1 soldattorp, 2 lägenheter, 1786, Sjos torp, 1 lägenhet, 1885?, Skorperyd, 1 lägenhet, 1849, Skrädeberg, 5 lagen heter, 1857, Skälaby, 1 soldattorp, 2 lägenheter, 1788, Smedstorp: Stora, 2 lägenheter, 1807, Lilla, Vexjö elementarläroverk, 1 lägenhet, 1853?, Staffanstorp, 2 lägenheter, 1855?, Stafreberg, 3 lägenheter, 1874, Stafva, 1 soldattorp, 2 lägenheter, å egorna finnes en såg, 1836, Stockseryd, 2 lägenheter, 1791, Sunneby, 1 soldattorp, 4 lägenheter, 1862, Sunneryd, 1 soldattorp, 10 lägenheter, 1858, Sunnesjö, 1 soldattorp, 3 lägenheter, 1864, Svinåsen, 1877?, Svämb: Bossgården, rusthåll, Södergård, Vester gård, Skräddaregård, Erlandsgård, Östergård, Jonsgård eller Klutegård, en utega, belägen sydost om Visjön, sammanlagt i Svämb soldattorp, 11 lägenheter, å egorna finns en qvarn, i laga skiftet inglck ej Boss gården, 1875, Spinneri och färgeri vid Åby Tellekullen, 5 lägenheter, 1865, Tingstad, en äng, angifves i 1697 års jordebok såsom inräknad i hemmanet Tingstadens i St. Ãby socken egor, Tyrsabola, Vexjö elementarläroverk, 1 lägenhet, 1788, Ugglehult, 2 lagen heter, laga skifte ej fastställt. Vantekullen, ett torp,1877?, Ylsjo, rusthall, 1 soldattorp, 6 lägenheter, 1877, Åby: Fyrbondegård,.Gastgifvaregard, rusthåll, Jutegård, rusthåll, Södergård, rusthåll, d :0 en utj ord, sammanlagt i Åby 2 soldattorp, 7 lägenheter, en qvarnplats till Södergården ar inrak: nad i egosummorna för Ãby i St. Åby socken, 1 spinnerl och 1 färgen finnas å egorna, 1841, 1 utj ord till Gästgifvaregården, dzo till Åby kyrko herdeboställe och 1 åker till Ãby ödegård i St. Ãby socken, Aeryd, 5 lägenheter, 1789, Äng, 1 soldattorp, 2 lägenheter, inget årtal på ekono misk karta. Tio gårdar i kyrkbyn, nio i 'O'ninge Ödeshög: Riddaregård, Skattegård, Klockaregård, rusthåll, Gästgifvare gård, Komministerboställe, Skrapegård, rusthåll, Brännegård, Sodergard, Pilgård, Gatugård, 2 utjordar, 1 ängsmad, 1 tomt till Klockaregarden, 4 soldattorp, 56 lägenheter, å egorna finnas skolhus och gpothek, 1840, Öijan, 1 lägenhet, 1870, Öninge: Vallmästaregård, Bjuggard, Jonsgard, Korporalsgård, Hallegård, Lillgård, Brännegård, Lagmansgard, Vester gård, 1849. 'O'deshögs socken i ett nötskal Sammanlagt fanns i Ödeshögs socken 6 15/16 mantal kronogårdar, 57 11/16 mantal skattegårdar, alltså innehavda av vanllga hemmansagare, och 7 mantal frälsegård. Gårdar av den sistnämnda sorten, som Innehgdes eller innehafts av adelsmän, var Allmänninge, Orrnäs, Råby Södergård, Pilgården, Södergården och Gatugården i kyrkbyn, Lillgården, Branne 135 gården, Lagmansgården och Vestergården i Öninge. Jorden var i varje fall noterad som frälsejord. Ryttare eller soldattorpen var 42 och lägen heterna 274, varav 56 i kyrkbyn. Verk och inrättningar inom socknen var enligt slutsummeringen 5 qvarnar, 4< sågar, 1 färgeri, 1 spinneri7 1 gäst gifvaregård och ett apothek. Tydligen var endast en av de som gästgivare gård betecknade gårdarna i funktion i denna bemärkelse, förmodligen den i Ödeshög, dit den för ett par tiotal år sedan hade flyttats från Backa sand. AnmärkningsVärt är det stora antalet lägenheter, ofta tydligen s.k. backstugor, utan jord. Litteratur: Beskrivning till 1902 års ekonomiska karta. Stockholm 1902. Torgbilden är från seklets början. 1; 136