Gästgiverierna längs vägen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

132 < Ovan: Ödeshögs torg i början av sek/et. Odeshögs gästgiva regård t v. Inti/l ligger Lejonska fastigheten, gamla apoteket samt sockenstugan (som bl a har använts till skola, lokal för möbelförsäljning och försälj ning av öl och brännvin). Huset med gaveln mot torget är "Klubben", då kafé, senare skoaffär. Bakom skymtar Löf ska fastigheten (F0 to: GUNNAR STR/D) Torget i dag. Vivohallen har ta git gästgivaregårdens plats. Lejonska fastigheten finns kvar, liksom apoteksbyggna den och sockenstugan. "Klub ben" är borta sedan många är, liksom den Löfska_ fastigheten (Foto: OLLE STROM) Gästgiverierna Iangs vagen Ödeshög har alltid legat vid riksvägen. Genom socknen har kungar och köpmän, militärer och pilgrimer färdats i alla tider. Förr reste de Västra Holvägen mellan Ödeshög och Gränna, en väg som kom till under medeltiden. Fram till 1852 gick Holvägen högt uppe på skogshöjderna förbi Holkaberg och Narbäck. Sedan flyttades vägen ner till Vätterns strand och blev "Sveriges vackraste landsväg' '. Under 1960talet byggdes ny motorväg, och då hamnade bilisterna återigen uppe på skogshöjderna. Den medeltida Holvägen hade status av riksväg, eriksgata. Enligt Upplandslagen, som skrevs på 1300talet men byggde på ännu äldre traditioner, skulle östgötarna möta sin kung uppe i Kolmår den och föra honom " genom sitt land till mitt på skogen H01aved". Där skulle smålänningarna ta över. När kungarna drog förbi Åby socken på väg mot Jönköping måste bönderna infinna sig med hästar och fordon vid gästgivaregår darna i Åby. Sedan gick färden i galopp till Holkaberg i Ödeshögs socken där nya forbönder väntade. De följde kungen till Gränna eller Råby gästgivaregård i Småland. Gästgiveriförordningen Gästgiveriförordningen kom 1649 för att komma tillrätta med re sandes våldgästande i bygderna. I Åby fanns en gång flera gästgi varegårdar. Två hade tillstånd till utskänkning. En av socknens gästgivaregårdar låg i Boet. Krögaren där avsade sig utskänknings rätten på 1860talet, men stugan skall ha funnits kvar ända till 1920talet. En annan gästgivaregård låg i Backasand. Där fanns också två krogar som hade utskänkning stopvis, de kallades “stopakrogar' '. 1892 försvann de. I själva Åby by skall det ha funnits två gästgivaregårdar i början av 1800talet. Det sägs att de låg på varsin sida om prästgården. Också 133 Byggmästare E Rydell drev gästgiveri och hotell i byggna den till vänster från 1970 Hotel Royal. l högra delen av bottenvåningen hyrde Östgöta Enskilda Bank lokaler fram till 7920. År 7977 övertog manu fakturhand/are Axel Thunborg huset och bedrev sin verksam het i vänstra delen av botten våningen. Den högra hyrde så småningom Nya Konditor/et. Th fastigheten "Centra/en" med Lovisa Johanssons kondi tori och Gerda Blomstedts ha tt och mössaffär (Foto: SlGFR/D KULLER STRANDl 134 Gamla Gäst/s. Nedanför ligger Lejons magasin 4 Från samma plats i dag. Hotell Royal ersattes av K onsums hus i början av 7960talet. Norrbys skor finns i de gamla järnhan dels/okalerna och i Centra/en finns nya hyresgäster (Foto: OLLE STROMl här var utskänkningen fullständig. Gästgivarens uppgift var dess utom att ordna skjuts till resande. För det mesta skulle han också se till att postvagnen forslades fram. Den allra första gästgivaregården i centrala Ödeshögsbygden kan ha legat i Sväm. I en redogörelse över vägförhållandena i området från år 1649 skriver landshövdingen: “Swämm i Ödesiöö' Sochn, hwarest Hans Excell:tz Rij kzdråtzen (dvs Per Brahe) är sinnad att låta oppbyggia Krogh, i een stoor by, der som H:s Excelltz Frelse gårdar fäm äro. ..". Om Per Brahe gjorde allvar av sina planer är oklart. I Gripenhielms vägbok från år 1688 nämns Åby som anhalt mellan Östad och Holkaberg vid Smålandsgränsen. På 1700talet fanns ett gästgiveri i Ödeshög, men i början av 1800talet tycks det vara borta. P D Widegrens Östgötabeskrivning från 1828 nämner åtminstone inget gästgiveri i sin beskrivning av Ödeshögs kyrkby. Men på 1840talet fanns konkurrerande gästgiverier i de båda socknarna igen. År 1846 samlades kommunalnämnderna i Stora Åby och Ödeshög till ett gemensamt möte för att diskutera den tilltagande laglösheten “befordrade under inflytande av rusgi vande drycker, intagne på gästgifvaregårdarne i Åby och Ödes hög' ', enligt gamla sockenprotokoll. 135 136 Gästisbyggnaden iHästho/men finns fortfarande kvar, fast gästgiveriverksamheten upp hörde i bär/'an av 7930talet. Priset för skjuts från Hästhol men var 24 ski/ling banco per mil i mitten av 7800talet. Samma stadga omfattade också gästgiverierna i Ödes högs by och Holkaberg < Ovan: Riddargatan omkring 7920. T v Rut Car/Ströms kafé. Th Albert Carlssons Diverse handel och John Olssons kop parslageri som senare flyttades till Surbrunnsgatan (Foto: S/GFRID K ULLER STRANDl / dag har byggnaderna till väns ter he/t andra fasader och de gamla husen på höger sida av Riddargatan är försvunna se dan länge för att ersättas främst av n ya centrumhuset (Foto: OLLE STROM) För att lättare kunna hålla ordning önskade nämndledamöterna att de båda gästgiverierna sammanfördes till ett. Och så blev det tyd ligen i början av 1850talet. Då flyttades verksamheten till Backa sand. (Det här med bristen på ordning var nog bara ett av skälen till diskussionerna mellan de båda socknarna. Brännvinshante ringen gav väldiga inkomster till den kommunala budgeten. En gång om året hölls auktion på rättigheterna att sälja sprit. Gästgiva ren i Backasand betalade skatt till kommunen för 6 000 kannor brännvin per år, det blir 15 600 liter! År 1878 avsade han sig privilegiet att få sälja sprit.) Samhället växte Men Ödeshögs samhälle växte, och kanske var det därför gästgive riet så småningom flyttades dit. I slutet av 1800talet placerades det i en byggnad vid torget. Husets äldsta delar skall en gång ha varit gränsvaktstuga till Per Brahes vidlyftiga domäner. Gästgive 137 Storgatan, Ödeshög, på 1920talet. T v Thunborgs, förut Hotel Royal, rivet i böljan av 7960talet. T h Stora Hate/ let, nuvarande Axéns (Foto: SlGFR/D K ULLER STRAND/ 138 Storga tan, 7980 tal . h ..k . k . . d __ r1byggnaden ade ett stort ko och ett (115 rum Troligen revs (Foto: OLLE STROM! gästgiveriverksamheten fram till omkring 1918. I mitten av 1960talet revs den gamla gästgivaregården tillsammans med flera stallbyggnader. Vivohallen ligger där nu. Den allra mest kända gästgiverirörelsen i socknen låg i Holkaberg. Den ursprungliga gästgivaregården lär ha legat i Stava men Per Brahe flyttade verksamheten till sin gård Holkaberg. I länets äldsta skjutstaxa från 1656 uppges Holkaberg som skjutshåll. När den gamla riksvägen fick ny sträckning 1852 och flyttades ner till Vät terns strand, flyttade också gästgiverirörelsen från Holkaberg till Sjöberga. Holkaberg och Sjöberga hade länge samma ägare. (Hu vudbyggnaden till Holkabergs gästgiveri har brunnit ner för många år sedan. En gammelstuga finns kvar från gästgiveritiden.) Den siste gästgivaren var] A Nilsson och när gästgiveriet upp hörde runt 1900 flyttade han till Ödeshög och öppnade kafé. Stränga bestämmelser gällde för gästgiverirörelserna förr. Vem som helst fick t ex inte använda gästgiveriskjutsarna. Soldater, båtsmän och lärodrängar var inte berättigade, tattare, månglare och "andre dylike löse personer” icke heller. Konstberidare, tea terföreståndare och "de som Visa konstkabinett, vilda djur eller giva andre representationer av vad slag som heldst" fick icke be gagna gästgivarskjuts med fler än sex hästar. Priset från Hästholmens gästgivaregård (samma taxa gällde för fler gästgiverier) var för en häst 24 skilling banco per mil. En ridhäst kostade 8 skilling banco om gästgivaren måste hämta tillbaka häs ten. Lämnades inte hästen tillbaka i tid, utkrävdes “väntpengar' '. Det fanns parkeringsbestämmelser också. I paragraf 8 i föreskrif terna för gästgivaregårdar stadgas att äkdon inte må ställas i bredd utan "alltid efter varandra på ena sidan af vegen, så att den re sande obehindradt må kunna färdas” vid sidan. Gästgivaren måste alltid notera sina resande i dagboken och den måste hållas snygg och prydlig. Det var inte tillåtet att kräva drick spengar. Och hade den resande anmärkningar på skötseln av gästa givaregården, på "istadige hästar” (den resande måste själv köra) eller på vägar och broar, skulle detta antecknas i dagboken så att kronolänsman kunde ta rätt på den skyldige. 139 ;V 1906 såg stora landsvägen ge nom kommunen ut som här, vid Krusgatan. Fr v: Maria Yngve, f Israelsson i Svanshals 7886, Oskar Yngve, f i Rök 7880, Karl August Wall från Hallberga Mel/angård, samt Karl August Wa/daur från Vä derstad 140 Olyckor var långt ifrån sällsynta. Hästar skenade, resande föll av åkdonet under den vådliga färden och längre fram i tiden var det i synnerhet “velocipedryttarna” som skrämde hästar i sken. Det är inte bara gästgiverierna som har erbjudit mat, dryck och husrum åt resenärer längs genomfartsvägarna. När järnvägen kom och vägarna förbättrades, ökade också antalet resande. Det med förde stora krav på skjutsbönder och gästgivare. 1878 avskaffades kravet på gästgivarna att hålla både mat och husrum, samtidigt befriades många skjutsbönder från sin skjutsplikt genom att hela skjutsväsendet gick ut på entreprenad. Runt 1880 byggdes det första hotellet i kvarteret Hjälmen i Ödeshög. Omkring 1910 fanns det två hotell där, "Hotel Royal” (där Konsumbutiken ligger nu) och "Stora Hotellet" (inrymt i den fastighet där Axén säljer kläder i dag). 1929 köpte Ruth Carlström fastigheten “Chicago” vid torget och drev hotellrörelse där. Nu är det borta (huset revs 1978) liksom järnvägshotellet i Hästholmen. På 1960talet öppnades Hotell Ly sing vid torget i Ödeshög och det har drivits med växlande fram gång. SUSANN E HASSELQVIST Källor: Ödeshög genom seklerna (Ödeshögs kulturnämnd 1968) I Rökstenens bygd (Ödeshögs kulturnämnd 1976) Östgöta Bladet (30 oktober 1926) Länstidningen Östergötland (Nr 4041 1983) Nya konditor/et säljs av när Thunborgs hade auktion i bör jan av 7960talet I (Foto: ARV/D G OMER) H0 tell R0 ya/ rivs ' (Foto: AR V/D GOMER) 141