Handlarn i Stavreberg

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Johan Alfred, handelsman i Stavreberg Förord Varje människa har sitt eget öde. Mitt i det brusande folkhavet finns vi alla där, med våra helt egna öden. Där finns drömmar och förhoppningar, missräkningar, medgångar och motgångar. Många har lyckliga Iiv, andra kan berätta om olyckliga och sorgliga liv. Det finns människor med ångest, gråt och förtvivlan. Kanske har vi, dagens människor haft den allra bästa tiden, histo riskt sett. Vår välfärd har ökat under många år. Den materiella sidan har blivit bättre under vår tid. Men vi äldre kan påminna oss hur det var förr. Läs gärna historia! Det finns människor som börjat sitt liv i rikedom men slutat som fattighjon på fattighuset. Det finns de som börjat i fattigdom och som ekonomiskt sett lyckats bra i livet. Det är numera modernt att tala om klassresor. Människor har börjat i små omständigheter och arbetat sig upp till samhällets topp, rikedom och lycka. Dessa människor har gjort en klassresa. Rikedom räknas ofta som ett mått på lycka. Men i grunden är detta fel. Lycka är något som kommer inifrån. Vi mår som vi tänker. Johan Alfred Ibland harjag hört min gode vän Yngve i Stavreberg tala om Jo han Alfred, handlarn i Stavreberg. Det var intressant att det varit en handelsbod i byn. Jag har också skrivit och berättat om denna han delsbod i min berättelse om Stavreberg. Den ingår i mitt arbete Sta vabygden gränsbygden. Där redovisade jag de fakta som fanns om handelsboden och om handelsmannen. Något lite skymtade den ock så i berättelsen om handelsboden i Lilla Krokek. Det var först senare som jag förstod att det bakom Yngves berät telse också gömde sig ett intressant människoöde. Därför vill jag nu berätta lite närmare om Johan Alfred, denne handelsman och hans hustru Eva Lotta. Det finns fortfarande muntlig tradition om både handelsmannen och handelsboden i Stavreberg. Det finns också bevarade dokument. Handelsboden var inrättad i den gård som kallas Krigsbergsgården. Det var Johan Alfred Johansson och hans hustru Eva Lotta Anders dotter som i en liten flygelbyggnad på sin gård drev denna rörelse. Det var kanske från omkring 1884 till 1906. Då dog Johan Alfred. Året därpå dog hustrun Eva Lotta. De hade inga barn. Den gamla handelsboden är idag fritidshus. På 1880talet bodde många människor i Stavreberg och i de byar som låg runt omkring. Dessutom fanns det många torp ute i skogar na. Om vi räknar lite snabbt kan det i Stavreberg med närmaste grannbyar ha bott omkring 500 personer. Det fanns kundunderlag för handelsbod. Kunderna på den tiden gick till fots, med ryggsäck på ryggen. Byvägen genom Stavreberg var stenig och smal. Den hade två gröna gräsränder och mellan dem växte inget. Hästarna gick i mitten mellan gräsränderna. Utanför gräsränderna rullade vagnshjulen. Här och där fanns högar med hästspillning. De var gråsparvarnas rike. Här och där gick små stigar in över ängar och hagar till torpställen ute i skogarna. Det inrättades handelsbodar lite här och där i bygden. Johan Al fred och Eva Lotta var företagsamma och ville pröva på. De var ent reprenörer. Men vi skall börja med att se på deras bakgrund och här komst. Bakgrund Johan Alfred föddes 25 augusti 1848 i Södra Bråten, en by med två gårdar strax norr om smålandsgränsen. Hans föräldrar var Jo hannes Svensson och Anna Karin Jonsdotter. Familjen flyttade 1849 till torpet Ugglemossen på Bankaby ägor. Där dog Johannes och Anna Karin den 11 och 12 maj 1854 av tyfus. De var då 40 och 41 år gamla. Johan Alfred och hans två bröder, Anders Herman och Sven Peter blev föräldralösa och kom åt olika håll. Johan Alfred var fem år gammal. Han kom till Adelöv någon tid men sedan kom han som dräng till Lars Peter Andersson och hans hustru Stina Lovisa Johansdotter i Stavreberg. De hade inga egna barn och Johan Alfred blev deras fosterson. Anders Herman kom till släktingar i Hultsjö iAdelöv, Sven Peter kom till Södra Bråten men dog i unga år. Om vi ser lite längre bakåt i tiden på Johan Alfreds härkomst ham nar vi på fädernet i Lommaryd och på mödernet i Södra Bråten i Ödeshög. Där hittar vi en tråd till släkten Blavier. En sådan tråd till släkten Blavier har också Yngve i Stavreberg. Eva Lotta Andersdotter föddes 24 april 1851 i Säby socken, dotter till Anders Johansson och Gustava Månsdotter. Anders hade sina rötter i Säby och Gustava i Skruvhult i Trehörna socken. Alla släktröt terna var i Hålaveden. Johan Alfred och Eva Lotta gifte sig 10 oktober 1880 i Stora Åby. Eva Lotta var då piga i Boet. Då levde ännu hans fosterföräldrar i Stavreberg. De dog 1883 och 1884. Handelsboden Det blev en undantagsstuga som ändrades till handelsbod. Där fanns en kunddisk och där fanns en liten lagerlokal. De mera skrym mande varorna kanske förvarades i andra hus. Det fanns tre hus runt gårdsplanen, handelsboden, bostadshuset samt ett förrådshus till gården. På östra sidan gick byvägen och på andra sidan den låg la dugården. Det hus där handelsboden blev inrymd var avsedd som undan tagsstuga för Johan Alfreds fosterföräldrar. Stugan byggdes kanske 18791880 när Johan Alfred och Eva Lotta gifte sig. Stugan innehöll spiselmur och rum och kök. Den är inte med på 1875 års karta. Troli gen blev den handelsbod 1884 efter att Johan Alfreds fosterföräldrar dött. Husförhörslängden hade från början inga anteckningar om han delsboden. Men i församlingsboken från år 1900 har i Johan Alfred i marginalen skrivits som handlande. Johan Alfred var också bonde. Han brukade sin gård och han hjälpte ocksä grannarna ibland, och grannarna hjälpte honom. Sådan var seden på landet. Alla hjälpte varandra när det behövdes. Men handelsboden tog sin tid. Varor skulle köpas och transporteras hem, ibland långa vägar. Johan Alfred anställde en dräng, Karl Magnus Sandberg. När denne flyttade 1899 anställdes en piga. Pigan hette Hilma Gustafsdotter och var från Klintagärden i Stav reberg. Hon var duktig på att skriva, detta är omvittnat tidigare. Hon hade också goda betyg i kristendomskunskap, detta enligt husförhör slängden. Hilma blev butiksbiträde och har en stor roll i denna berät telse. Hon har förut haft huvudrollen i en annan berättelse, Dagböck erna på Klintagärden. Hennes dagböcker har många anteckningar om Johan Alfred och handelsboden. Det är till stor del hennes anteckningar som ger oss inblick i han delsbodens verksamhet. De medverkande är således Johan Alfred, hans hustru Eva Lotta och pigan Hilma. Men Yngve kommer också in i bilden. Han har i många är lyssnat till Hilmas hägkomster. Till vänster på foto ovan ser vijohan Alfred och Eva Lotta. De har kanske kommit upp något över sina 50 år. Till höger ser vi ett foto på Hilma som var piga och affarsbiträde i handelsbo den. Hon bodde på sin ålders höst hos sin brorsdotter Anna och hennes man Karl i Stavre berg. Hon avled 1970. Hilmas dagböcker har de första noteringarna som rör handelsbo den den 11 januari 1886. Då köpte hennes far Frans tvä pund extra mjöl för två kronor och 80 öre samt för 5 öre jäst. Sedan följer under de närmaste åren mänga anteckningar om varor från handelsboden. Den 17 februari köptes för 10 örejäst. Den 12 mars köptes extra mjöl och jäst, 7 april 20 örejäst, 9juni en kappe malt, den 22 juni socker och kaffe, 6 september toppmjöl, 10 september för 22 öre ost, 5 april 1887 för 11 öre vetebröd och 10 öre pressjast, 30 april för 2:60 toppmjöl, 0 maj toppmjöl 1 skålpund för 1:30, den 12 maj för 17 öre vetebröd och 5 öre jast. Så rullade allt vidare. Kunderna kom och gick. Kanske var detjast som var det mest vanliga, men den största ekonomiska omsättning en var nog på mjöl. Varuförteckning Jag har har gjort en förteckning på varor som tycks ha funnits i handelsboden. Förteckningen ar grundad på Hilmas dagböcker. Socker, sirap i tunna, jast, kryddor, sill i tunna, agg, lutfisk och soda, såpa, kaffe, russin, vetemjöl iflera sorter (vetemjöl, extramjöl, toppmjöl), ost, arter, smörfarg, blåelse, tandstickor, fotogen, salt, ve tebröd, kakor, bakelser, pomeransskal, attika, koleradroppar, trådrul lar, droppar (?), benmjöl, traskor, malt, papper (i ark), almanackor, spik. Det har funnits flera varor, liar, hackor, spadar och andra red skap, stoppvastar och varför inte snus. Ovannamnda varor är hämtade till större delen ur Hilmas dag böcker och de återger den bild som då var vardagen i Stavreberg. Vi kan utgå från att det bakades åtskilligt i gården och såldes i handels boden. Vi kan se Eva Lottas hand bakom mycket. Det kanske var hon som skötte handelsboden medan Johan Alfred skötte gården. Jag har förut namnt att de var företagsamma. Eva Lotta hade en sys ter som flyttade till Stockholm och drev en handelsrörelse. Hon var ogift och någon frågade varför hon inte gifte sig. Hon svarade att först måste jag tjäna så mycket att jag kan försörja en karl. Detta lå ter som en bra historia, men det säger också en del om kvinnlig ent reprensörsanda. Hon var kanske en tidig feminist. Om Eva Lotta svarade för det inre fick Johan Alfred sköta det ytt re. I detta ingick att svara för transporterna. Med häst och vagn åkte han till Ödeshög, och ibland till Mjölby för att hämta mjöl och andra varor. En resa med häst och vagn till Mjölby började redan på natten, vid tvåtiden och hemkomsten skedde sent på kvällen. Dessa långa resor började i mörker och slutade i mörker. Hilma har berättat att hon gått med lykta sent i den mörka kvallen för att möta Johan Alfred. Hilmas dagböcker gjorde ett uppehåll under ett antal år och upp gifterna om handelsboden rörde bara ett fåtal år från 1886. Men vi kan anta att affarerna rullade vidare i oförandrad takt fram till att Jo han Alfred och Eva Lotta dog. Hilma var piga, eller skall vi säga affarsbitrade fram till dess att handelsboden upphörde. Hon har också lamnat sina egna muntliga uppgifter, som sedan via Yngve hamnat i denna berattelse. Det finns några uppgifter från tre tillfällen i december 1905 som gäller inköp som Johan Alfred gjorde till handelsboden. De talar sitt språk om att omsattningen ökade införjulen. 4 Det är möjligt att dessa inköp gjordes hos Holstenssons i Ödes hög. Han kan ha varit något av grossist för handelsbodar i bygden. Datum Varor Belopp 5/12 1905 49,5 kg socker %,95 1 kg :60 1 n. bindgam :20 5 skålpund eXJjus 2.50 7 b.gmnljus 1 61 100 kg valnmjöl 23.50 Slmmaklmor 57.36 7/12 1905 144 kgfotogen 23.40 14/121905 200 kgcxñntmjöl 40: 50 kg socker 29 25 2 kg 1 20 5 kgn'sgryn 1 50 Slmmaklmor 71 95 Det såldes merajast införjulen. Det var kanske inte bra till julbak utan det var också till juldrickat. Det var svagdricka och julöl som in gick i helgfirandet. Slutligen vill jag visa uppgifter från skattsedlar för 1906. De visar vilka olika skatter Johan Alfred hade. Dar namns inte handelsboden. Antingen deklarerades dessa inkomster sarskilt, eller de ingick i nå got annat. Från dcbdxedlar för 1906 Komunmahnskylder Belopp Till fauigvården 3,24 Vetcünäxavlöning 0,07 Vägskalt 1 00 '1111 kyrkaoch skola 2 76 Pcmonligaavgiñicr 1 00 Summakomlmmahmkylder 8,07 Kronoulskylder Mamalspemlingar (40 Öre för man, 20 öre för qvinna) 0.80 Sjukvåldsavgüi (50 öre för man, 25 öm för qvinna) 1.00 Förjordbruksfasüghct, 2000 kronan värde, 1/16 mt] 1.20 Iandslingmnedel (70 öre prbev.kr) samt bidrag till skjulsemmprenadema (2 öre pr bev.kr) Debetscdelslösen 0.03 Smumakronoutskyldct 3.89 Totalt belopp i skatt, kronor 11,96 Vi börjar närma oss slutet av berättelsen om Johan Alfred och Eva Lotta. Deras tid var en utflyttningstid, då manniskor flyttade från landsbygden. Torpen tömdes. Bondgårdarna hade annu kvar sina människor, men antalet ungdomar minskade även där. Var det inte till Amerika var det de större staderna inom landet som lockade. Narjag laser Hilmas dagböcker fårjag känslan av en lycklig och vanlig tid. Alla tycks ha hjälpt varandra. Johan Alfred hjalpte sina grannar och de hjalpte honom. Alla hade tid att hjälpa till när det be hövdes. I huset till vänster var handelsboden inrymd. Verandan har tillkommit senare. I huset till hö ger bodde Johan Alfred och Eva Lotm. Detta hus är från 1700talet men med tillbyggnad 1885. Platsen kan också vara identisk med byns gamla tomtplats. Vägen från höger kommer från Näteryd och till vänster leder den till Stora Krokek. Johan Alfred och Eva Lotta var engagerade i missionsverksamhe ten i Stava. Hos dem hölls arbetsföreningar (symöten) då och då. De hade ett vänskapligt umgänge med sina medmänniskor. De var troli gen flitiga besökare i missionshuset i Stava, men de förekommer inte i protokollen. Två av deras grannar, Johan Nätt och Karl Gustafsson var med i styrelsen. Johan Alfred och Eva Lotta var barnlösa. Lite problem med hälsan hade de troligen, även om det inget stär skrivet om detta. Det var pi gan Hilma som hjälpte dem, såväl i handelsboden som med annat. Hon hade höga tankar om dem och berättade ibland om sin tid hos dem. Johan Alfred avled den 4 september 1906.. Eva Lotta avled den 21 november 1907. De testamenterade sina tillgångar till missionen i Kina. Det var, kan vi anta, kärlek och medkänsla som låg bakom det ta testamente. Så är denna berättelse slut. Jag har läst dokument, jag har läst Hilmas dagböcker och jag har genom Yngve hört henne berätta om Johan Alfred, om Eva Lotta och om handelsboden. Därför kännerjag mig delaktig i detta som skedde för mer än hundra år sedan. Jag känner något av en varm hälsning från dem. Jag överlämnar nu den na berättelse med min hälsning till er läsare. Stavreberg i april 2015 Arne Ivarsson 036/71 32 33, (arne.ivarsson@outlook.com)