Hantverkarnas utveckling i Heda och Stora Åby socken

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Tema Avdelningen för historia Kultur och naturmiljötolkning Cuppsats VT 2000 Hantverkarnas utveckling i Heda och Stora Åby socken år 184548 och 186366 The development of handicraft trade in the parish of Heda and Stora Åby in 184548 and 186366 Författare: Maria Blom Handledare: Ingrid Olsson \ '\/\ \ 5 $ ü k I quf “ \ . 3,\1\ v" 7 1,. _ > \ n g ,. “N j ' ' u:) _{ \ \\ “snaren , \ \ h \ \. \ Hävla G ,E 4_ na ' (1 d gnaren Hunn v » \ '_ g \ Q ' \ N 0 e \ o o ' I i 2 | ° f Annsjön 15h s om i \ _ . går ( ”i Justme › ( > ' 3% I | J 0 d gg . to 1 ° Ö / ( T .. 0 r , _ l \\ ? 0 97 a I < N = . v. ,' _ Gzaiz Brâ'ik z ' y \ , 4 0" “Du” . Eb» k C, 7%) . eg '1 . ' » s › s 5 d ass erg Ä t' I I aren _ >› ., / ” Y ›', v , \ p + ' Vä tern MOt v 5 *en 48 ab? W m" V ' › ' 'WW "5 81%' arvikenveçt x van V tå" ” m, ' “'93 ' i" W i 8 W « : . er 5 R ' .vw1 .7 U G ' F »/ Hugebyhögaknrre + 0 §5 ms \ 4 g min .7 V ' V 1+ \ ' "y u. H I. › 'ut ' å: Vad ha e a á la B'Q'k e 9: ”arg ' 43k 'inge a .n ik? a bark w Örb a+ . ?e ' å va .j deb S lSlätba a 3 .< H est a 5 a , ' _ ' ' Halleby _ \ D N ' › i ROQS; a 4: ' ' a orm 8 > I( go_ .65:3 > gb l _ Tåkern J g 0 › I 5 9 år änka n: i ' Him” m., g 6 b § i S M _ b 4 t:) '“ "' bl a '9% enas { ai'irinä bb' cersta älg; al I 4 tu for K '8 Bjö ä % I' giggm Ri 8+ N y Film/jaja: Ton d Ekeby / k ikke a t StlM AsÅo B: N al år 433:: %/ m a Fáhg D :'mlunden :2 aja/rm' a få??? _.. G'ytxgt.glzp. A 3 2' vs, “ärgárd 5 2: > .P 1 3 . , »QStora Ålä \ 3 (\ 4 _ f *3 Tor / 11 H ,, / i my 1 › i ° 0 Östra (18qu MW I Läger" i” 4 ? v . I. ster o ! sn .328 N 1 v \ \ \ \ A B\ %\\ __, __ __.. , › \ C Källa: National Encyklopedin, band 20 /Östergötland (Bra Böckers Förlag, 1996) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och bakgrund 1.1 Allmänna utgångspunkter samt tidigare forskning 1.2 Syfte och avgränsningar 1.3 Frågeställningar 1.4 Källor och metod 1.5 Presentation av undersökningsområden 2 Undersökning i St Åby och Heda socken 2.1Undersökning i St Åby socken 18451848 2.2 Undersökning i St Åby socken 18631866 2.3 Undersökning i Heda socken 18451848 2.4 Undersökning i Heda socken 18631866 3 Sammanfattning och slutsatser Kåll och litteraturförteckning Tabellförteckning APPENDIX (Il[§00le 11 15 17 19 21 23 24 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Redan under medeltiden var den mest omfattande produktionen, vilken förekom utanför den agrara sektorn, hantverket. Det var också under medeltiden som ett alltmer specialiserat och professionaliserat hantverk utvecklades. Som följd av samhällets omvandling och tillkomsten av nya samhällsgrupper genom framväxten av städer, kyrka, världsligt frälse och statsmakt skapades en större efterfrågan på hantverksprodukter. Genom detta kunde många skaffa sig sitt levebröd genom att uteslutande utöva ett visst hantverk. Då hantverkets produkter torde avyttras på en marknad, blev således en lokalisering till kommersiella centra som städerna naturlig. Hantverk förekom också på landsbygden och utanför bondehushållen. De var skinnare, Skomakare, skräddare och smeder, och tillgodosåg bondesamhällets omedelbara behov. 1 Hantverket övervakades av stadens myndigheter. Från senast mitten av l400talet uppstod även några hantverkarorganisationer: då det fanns ett stort antal hantverkare av samma slag i en stad, slog de sig samman i ett hantverksämbete, vanligen kallat skrá efter uppteckningen av organisationens regler och statuter. Genom skråväsendet utövades kontroll Över kvaliteten och priset på varorna. Skråna reglerade också förhållandet mellan mästare och underlydande medhjälpare, lärlingar och svenner, senare gesäller. Dessa stod i ett hårt beroendeförhållande till mästaren. Skråordningen sökte se till att det förekom en ändamålsenlig utbildning och dessutom att rekryteringen av hantverkare kontrollerades? Det var huvudsakligen borgare som bedrev hantverk. Borgare var i teknisk mening de personer som fått burskap av magistraterna i städerna, dvs erhållit mästarvärdighet inom ett hantverksskrå eller rätt att handla.3 Från 1846 blev det tillåtet att bedriva hantverk utan att vara bunden av skråsystemet. I näringsfrihetsförordningen slogs det fast att ”svensk man 1 Thomas Lindkvist, Kun Ågren, Sveriges medeltid, 1985, s. 56 2 Lindkvist, Ågren, Sveriges medeltid, 1985, s. 57 3 Göran Behre, LarsOlof Larsson, Eva Österberg, Sveriges historia 15211809, 1985, s. 129 eller kvinna är berättigad att i stad eller å landet idka handels eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering” Även kvinnor fick således näringsfrihet, med det viktiga undantaget att gifta kvinnor hade sin make som målsman. Kvinnor kunde dock söka dispens för att få lov att idka vissa hantverk, detta upphörde således 1846.4 Men samtidigt infördes vissa villkor som i praktiken kom att skärpa målsmanskapet. De måste nämligen begära att bli myndighetsförklarade först. De nya reglerna innebar därför att kontrollen flyttades från staten till make eller förmyndare, som skulle ge sitt tillstånd. En s k självförsörjande kvinna som levde på sina händers verk, behövde dock inte vara myndig. Men hon fick inte gå ihop med någon eller ta hjälp av någon annan än sina barn.5 1. 1 ALLMÄNNA UTGÃNGSPUNKTER SAMT TIDIGARE FORSKNING Sverige var på många sätt ett långt utvecklat land med många moderna inslag i sin ekonomi. Här fanns under första hälften av 1800talet en underliggande växtkraft, knuten till befolkningens och jordbrukets dynamik. Vid seklets mitt stod landet inför en ny epok i sin ekonomiska historia eftersom det industriella produktionssättet knackade på dörren.6 Tidigare forskning har diskuterats i form av två avhandlingar, båda avlagda vid Uppsala universitet. Borgaren blir företagare skriven av Elsa Lunander Vilken diskuterar ekonomiska, sociala och politiska förhållanden i förändringens Örebro under 1800talet.7 Perspektivet är dock hos Lunander inriktat på familjestrukturens förändring, vilket inte har varit intressant för min undersökning. Borgare, smeder och änkor diskuterar ekonomi och befolkning i Eskilstuna gamla stad och Fristad 1750 1850 och är skriven av 4 UlfOlsson, ”IndustrilandeñÄventyret Sverige, red. B. Furuhagen, 1993, s. 53 5 Anita Göransson, ”Från hushåll och släkt till marknad och stat” Aveny/ret Sverige, red. B Fumhagen, 1993, s. 135f 6 Olsson, Äventyret Sverige, 1993, s. 53 7 Elsa Lunander, Borgaren blir företagare, 1988, 5. nr Ann Hörsell.8 Eftersom Hörsell behandlar införandet av ett slags undantag från den gamla ekonomiska ordningen för Eskilstuna Fristad, som infördes 177 1, har inga resultat varit jämförbara för denna studie. Dessutom, då båda avhandlingarna berör forskning i städer har de inte varit av största intresse för min egen forskning. Av stort intresse har i stället historikern Kalle Bäcks artikel, hantverkare och köpmän, i Ödeshögsbor varit. Här diskuteras vissa delar av mitt undersökningsområde under perioden 1846 1871. I artikeln undersöker Bäck hur ödeshögsbygden påverkades av näringsfrihetens genomförande 1846. Han gör en redovisning av vilka hantverkare och köpmän som fanns 1846 och hur deras antal förändras till 1871. 1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet med min uppsats är att söka kartlägga hantverkaryrkets utveckling.9 För att kunna genomföra detta på ett så överkomligt sätt som möjligt så har jag valt att redovisa två undersökningsområden; Stora Åby socken samt Heda socken. Dessa två områden har jag undersökt under två tidsperioder, dels 18451848 och dels 18631866. Tidsperiodema är valda speciellt med tanke på skråväsendets avskaffande år 1846 samt näringsfrihetens införande år 1864. Det torde vara nu som utvecklingen borde te sig mest märkbar. 1.3 FRÃGESTÄLLNINGAR För att kunna undersöka samt kartlägga hantverkaryrkets utveckling så krävs det att man ställer vissa frågor: 8 Ann Hörsell, Borgare, smeder och änkor, 1983, s. 11 9 För att underlätta för läsaren har jag gjort följande definitioner: Hantverkare person som yrkesmässigt utövar ett hantverk. Hantverk arbetsform vid produktion där arbetet utförs i liten skala med tekniskt enkla hjälpmedel och som kräver god yrkesskicklighet. 1. Hur stor del av de skattebetalande invånarna utgjordes av hantverkare? Ökar andelen hantverkare när antalet skattebetalande ökar? Ãr utvecklingen den samma i båda undersökningsområdena? 2. Vilka hantverkaryrken är representerade? Kommer jag att finna samma yrken i båda undersökningsområdena? Vilka skillnader finns i de båda tidsperioderna? Tillkommer nya yrken, och i så fall Vilka? Försvinner yrken? 3. Hur stor del av hantverkarna utgörs av kvinnor? Man vet att kvinnor ñck idka hantverk, men kommer jag att finna några i mina undersökningsområden, och i så fall ñnner jag att deras yrkesval skiljer sig från männens? 4. Hur stort är antalet utövare per yrke? Kommer jag att finna flera utövare av samma yrke? Kommer strukturen vara den samma i båda undersökningsområdena samt under båda tidsperioderna? 1.4 KÄLLOR OCH METOD Min forskning har huvudsakligen baserats på mantalslängder för Lysings härad och då över de två utvalda socknarna St Åby och Heda. Vidare har jag använt mig av husförhörlängder. Mantalslängder är förteckningar Över personer vilka var skyldiga att erlägga mantalspengar det vill säga besuttenhetsmått till grund för beskattning. Längderna upptog namn, hemvist, yrke, civilstånd m m på alla som blev mantalsskrivna inom ett mantalsskrivningsdistrikt. Husförhörslängden är en av prästen upprättad förteckning för kontroll av församlingsbornas låsfärdighet och katekeskunskap. I längden upptogs bland annat familjemedlemmars och tjänstefolks födelsetid och hemort, yrke, flyttningar, giftermål och död. Min tanke var att antalet skulle bli mer korrekt med stöd av både mantalslängder och husförhörlängder. Detta då för att jag resonerar som så att husförhörslängdema torde vara mer tillförlitliga då man ju inte hade någon anledning att ljuga inför prästen. Därtill har jag undersökt redogörelser för folkmängden, statistiska tabeller. Dessa förs vart femte år. Jag har räknat antalet hantverkare under de två tidsperiodema, räknat och listat de olika förekommande yrkena, samt räknat antalet yrkesutövare per yrke. Jag har också följt könsfördelningen, räknat lärlingar respektive gesäller. Jag har också studerat Kalle Bäcks forskning och jämfört den med min egen. 1.5 PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGSOMRÃDENA Båda undersökningsområdena ligger inom Hålaveden och faller inom Lysings härad. Att jag valt just de här socknarna beror på deras olika skillnader, såsom geografi och storlek. Värt att notera är att beskrivningarna över socknarna är skrivna under de tidsperioder jag valt att studera. St Åby socken St Äby socken ligger mellan Ödeshög i väster, Heda i norr och nordväst, Rök i nordost och öster, Trehörnai sydost och öster, samt Linderås och Adelöf av Jönköpings län i söder, se karta på försättsbladet. Längst i nordväst kring kyrkan är slätt land med småbergiga skogsmarker, med i söder tämligen sammanhängande åsar från norr till söder, några långa ådalar, smärre bäckar, sjöar och kärr i mängd. Mot Tåkern finner man den förnämsta lutningen och största delen av socknen hör till Tåkems område. Jordmänen är norr ut lera och svartmylla, åt söder sämre lermylla, lättjord, sand och ör; åkern är mångenstädes nog inskränkt, äng och bete finns tämligen tillräckligt, skogen har redan länge varit medtagen. Åt söder och Öster ligga betydliga delar av Lysings härads allmänning. Ortens huvudnäring är jordbruk, med boskapsskötsel och brännvinsbränning, här och där idkas kalkbrânning, ñske mm. Här finns också kvarnar och sågar men av liten betydelse.10 Heda socken Heda socken ligger mellan Rök i Öster, Åby i öster och söder, Ödeshög i sydväst, Tollstad i väster, Dagmossen och Svanshals socken i norr, se karta på försättsbladet. Socknen är huvudsakligen ett slättland, dock inte utan omväxling. I söder ñnner man låga åsar och backar samt skogsmark. J ordmånen består av bördig lera, kalkberggrund mot Omberg, i de sydliga bygderna mera sandblandad mylla. Äng och bete ñnns föga och skogbeståndet är ringa, men socknen äger en liten allmänning inom Åby. Mest utrymme tar åkern, vilken på senare tid ökat på bekostand av ängen och betet, varvid odlingen av foderväxter har tilltagit. Således är åkerbruket som huvudnâring förenat med boskapsskötsel som här och där understödjs av brännvinsbränning. Sädesslagen består av råg. Korn, blandkorn, vete och ärter. 1 1 10 Vllhelm Tham, Beskrifning ofzer sveriges rike, 1855, s. 636f 2 UNDERSÖKNING I ST ÃBY OCH HEDA SOCKEN 2.1 UNDERSÖKNING I ST ÃBY SOCKEN 18451848 Tabell I: Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i St Åby socken 18451848 Ar Antal hantverkare Antal skatte Antal hantverkare betalande i % 1845 6 1345 0,4% 1846 10 1400 0,7% 1847 10 1404 0,7% 1848 10 1386 0,7% Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18451848, Vadstena landsarkiv Genom att studera ovanstående tabell framgår det att hantverkarna endast utgör en ringa del av de skattebetalande i St Åby. Här ñnner man dock en ökning från år 1846. Tabell II: Representerade hantverkaryrken i St Åby socken 18451848 Yrken År År Ar Ar 1845 1846 1847 1848 Färgeri X fabrikerare Garvare X X X Kopparslagare X X X X Mjölnare X X X X Sadelmakare X X X Skomakare X X X X Skräddare X X Smed X X X X Snickare X X SUMMA 5 st 6 st 8 st 8 st Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18451848, Vadstena landsarkiv Här ser man tydligt en ökad representation av hantverksyrken under tidsperioderna. Kopparslagare, Skomakare och smed utgör de yrken som återkommer varje år. Märkligt är att jag endast funnit en färgeri fabrikerare och då under endast ett år, 1847, och att samma år är det enda året som saknar en sadelmakare. Jag utesluter ej att jag kan ha missat denne sadelmakare då det i mångt har varit svårlästa mantalslängder att undersöka. Alternativt kan det ju vara så som Bäck understryker i sin artikel att personer med annat yrke än hantverk har hantverk som en bisyssla och därför inte står listad som hantverkare till yrket.12 Genom att underöka husförhörslängderna under perioden 1844 1846 har jag erhållit följande information; 2 skräddare, 2 Skomakare, 1 kopparslagare samt en snickare. Samtliga har varit män. Jämför jag med mantalslängderna finner jag samtliga yrkeskategorier representerade på båda ställen. Men uppkomstår samt antal stämmer inte överens till fullo. 12 Kalle Bäck, ”Hantverkare och köpmän”, Ödeshögsbor, red. S. Hasselqvist, 1988, s. 75 Både skräddaren och snickaren uppkommer inte som hantverksyrke förräns år 1847 i mantalslängderna, därtill har jag funnit ytterligare en skräddare i husförhörslängderna. Vidare finner jag skomakarnas antal vara 2 stycken i husförhörslängderna men enligt mantalslängderna uppkommer yrket till 3 stycken utövare. Under perioden 184749 finner jag 4 stycken män listade inom följande yrkesområden; Skomakare, skräddare, kopparslagare och sadelmakare. Min förklaring är den att resultaten är så olika för att det dels är så att husförhörslängderna förs över en period av år och således inte kan visa om en person är verksam hantverkare under samtliga åren då längderna förs. Samt att definitionen av hantverkare /hantverkaryrke inte torde vara densamma som jag upprättat, och dessutom av skäl beskrivna ovan om hantverket som bisyssla. Att Bäcks och min forskning inte till fullo överensstämmer kan ha att göra med just dessa faktorer. Tabell III: Antalet utövare /hantverksyrke samt antalet lärlingar resp. gesäller i St Åby socken 18451848 Yrke Ar År Är År 1845 1846 1847 1848 Färgeri I Fabrikerare Garvare I I I Kopparslagare I I I I Mjölnare I III II II Sadelmakare I I I Skomakare II III II II Skräddare I I Smed I I I I Snickare I I SUMMA 6 st 10 st 10 st 10 st Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18451848, Vadstena landsarkiv Här finner man att skomakaryrket och mjölnarna är bäst representerade med tre hantverksutövare vardera under år 1846. Tidigare forskning Visar att St Åby år 1846 innehade 3 Skomakare, 3 skräddare, 1 smed, 1 garvare, 1 kopparslagare, 1 sadelmakare, 1 snickare samt en färgare.13 Jag har ej lyckats finna varken skräddare, snickare eller färgare. Kalle Bäck å andra sidan har inte funnit någon mjölnare, vilket jag ju funnit tre stycken. Genom att studera redogörelse för folkmängden, år 1845, finner jag 2 kopparslagare, l sadelmakare, 2 Skomakare, 2 skräddare och 2 snickare, varav en av dessa utom sadelmakaren är en gesäll alternativt en lärling. Eftersom den inte listat samma yrkeskategorier som jag valde jag att göra endast ett nedslag för att undersöka huruvida jag kunde få hjälp och stöd för min egen forskning. Men som jag tidigare redogjort för så finner jag inte mycket tillförsel av den. 13 ibid., s. 76 10 2.2 UNDERSÖKNING I ST ÅBY SOCKEN 18631866 Tabell VI: Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i St Åby socken 18631866 Ar Antal hantverkare Antal skatte Antalet Betalande hantverkare i % 1863 27 1349 2% 1864 25 1435 2% 1865 2 1 1438 1% 1866 20 1467 1% Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18631866, Vadstena landsarkiv Här finner man en minskning av antalet hantverkare men samtidigt en Ökning av antalet skattebetalande invånare. Bäst representerat är år 1863 med 27 hantverkare. ll Tabell V: Representerade hantverkaryrken i St Åby socken 18631866 Yrken År Ar Är Ar 1863 1864 1865 1866 Byggmästare X Färgare X X Garvare X X Kopparslagare X X X X Mjölnare X X X X Murare X X X X Mureri X arbetare Målare X X X X Sadelmakare X X X Skomakare X X X X Skräddare X X X X Smed X X X X Snickare X X X X SUMMA 13 st 10 st 9 st 9 st Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18631866, Vadstena landsarkiv År 1863 ñnner vi en byggmästare, faktiskt den enda i sitt slag i hela undersökningen för St Åby. Förutom byggmästare, färgare, garvare, mureriarbetare och sadelmakare är övriga yrken representerade under samtliga tidsperioder. Dock är det även här troligt att jag kan ha missat en sadelmakare, den här gången år 1865. I slutet av perioden minskar antalet hantverkaryrken. 12 Tabell VI: Antalet utövare/ hantverkaryrke samt antalet lärlingar resp. gesäller i St Åby socken 1863 1866 Yrke Ar Ar Ar År Lârling Gesäll 1863 1864 1865 1866 Bygg I mästare _ Färgare I I Garvare I I I 1863 Koppar II II III 1111 I 1863 slagare I 1864 Mjölnare IIIIII IIIIII IIII III Murare III II I I Mureri I arbetare Målare I II I I Sadel I I I I 1866 makare Sko III IIII IIIl IIIII Makare Skräd III III III II dare Smed I II I I Snickare III II III II SUMMA 27 st 25 st 21 st 20 st 2 st 2 st Källa: Mantalslängder för St Åby socken 18631866, Vadstena landsarkiv Också här ses en minskning, här i form av färre hantverksutövare. Under den här perioden är det mjölnama som är flest till antalet med hela sex stycken utövare, tätt följt av skomakarna. Dock minskar antalet mjölnare under tidsperiodens gång, detta samtidigt som skomakarnas utveckling går åt motsatt håll. 13 År 1863 uppkommer den första lärlingen och år 1866 den första och enda gesällen. Husförhörslängderna för perioden 186165 visar 3 Skomakare, 1 mjölnare, 2 snickare samt en kopparslagare, alla utövare är män. Den följande perioden, 186670, ger uppkomsten av tre nya yrken. Garvare, skräddare och smed. I övrigt syns mjölnare öka med en till antalet, snickaren och skomakaren minska med en utövare. Kopparslagaren förblir en till sitt antal även under denna period. Återigen överensstämmer ej mantals och husförhörslängdema. 14 2.3 UNDERSÖKNING I HEDA SOCKEN 18451848 Tabell VII: Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i Heda socken 18451848 Ar Antalet Antalet skatte Antalet hantverkare betalande hantverkare i % 1845 487 0,2% 1846 3 522 0,6% 1847 1 546 0,2% 1848 4 559 0,7% Källa: Mantalslängder för Heda socken 18451848, Vadstena landsarkiv Under den här perioden finner man ingen kontinuitet i antalet hantverkare. Men man kan i alla fall konstatera att år1846 respektive år 1848 tycks vara de mest hantverkarvänliga. Tabell VIII: Representerade hantverkaryrken i Heda socken 18451848 Yrke År År År År 1845 1846 1847 1848 Byggmästare X Garvare X Sjudare X X X X Skräddare X X Smed X SUMMA 1 st 3 st 1 st 4 st Källa: Mantalslängder för Heda socken 18451848, Vadstena landsarkiv 15 Sjudaren får här representera det vanligaste hantverkaryrket. Anmärkningsvärt är också att det är det enda yrket som är representerat under hela undersökningsperioden. Jag har undersökt husförhörlängderna under perioden, 184249. De visar ingen hantverkare. Det gör inte heller redogörelse för folkmängden år 1845. Detta stärker i viss mån min slutsats om att vi ej listat samma yrkeskategorier. Det kan alltså vara så att prästen inte tyckt sig ñnna någon hantverkare att rapportera. Tabell VIIII: Antalet yrkesutövare/ hantverksyrke i Heda socken 18451848 Yrke Ar Ar Ar År 1845 1846 1847 1848 Byggmästare I Garvare I Sjudare I I I I Skräddare I I Smed I SUMMA 1 st 3 st 1 st 4 st Källa: Mantalslängder för Heda socken 18451848, Vadstena landsarkiv Återigen är Kalle Bäck och jag själv oense. Det har visat sig i hans forskning att han liksom jag är 1846 har funnit 1 smed och 1 skräddare, dock har han inte funnit någon sjudare. 14 I övrigt ñnner vi båda två endast en utövare /hantverkaryrke “ ibid., s. 76 16 2.4 UNDERSÖKNING I HEDA SOCKEN 18631866 Tabell X: Antalet hantverkare i förhållde till skattebetalande i Heda socken 1 863 1866 Ar Antalet Antalet skatte Antalet hantverkare Betalande hantverkare i % 1863 6 533 1% 1864 7 554 1% 1865 9 549 2% 1866 8 548 1% Källa: Mantalslângder för Heda socken 18631866, Vadstena landsarkiv Här ser man tydligt hur antalet hantverkare ökar och minskar parallellt med hur antalet skattebetalande invånare Ökar respektive minskar. Tabell XI: Representerade hantverkaryrken i Heda socken 18631866 Yrke Ar Ar Är År 1863 1864 1865 1866 Färgare X X X Garvare X X X X Mjölnare X X Målare X X X X Skomakare X X Skräddare X X X Smed X X X X Snickare X SUMMA 5 st 5 st 6 st 7 st Källa: Mantalslängder för Heda socken 18631866, Vadstena landsarkiv 17 Garvare, målare samt smed är de yrken som år representerade under hela tidsperioden. Nytt yrkesområde utgörs av snickaren som uppkommer år 1866. Enligt husförhörslångderna under perioderna, 186165 och 6670, finns det i båda perioderna smedsyrket, i den sista perioden finns därtill också en mjölnaryrket representerat. Tabell XII: Antalet utövare / hantverksyrke i Heda socken 18631866 Yrke År Är År Ar 1863 1864 1865 1866 Fårgare I I I Garvare II II II II Mjölnare I I Målare I I I I Skomakare I II Skräddare I 1 I Smed I II II I Snickare I SUMMA 6 st 6 st 9 st 8 st Källa: Mantalslängder för Heda socken 18631866, Vadstena Garvaren har två utövare /hantverkaryrke under hela tidsperioden. 1 övrigt är det endast skomakaren samt smeden som ökar i antal utövare under periodens gång. Smed samt mjölnare finns alltså att finna i husförhörslängderna, alla män. 18 3 SAMMANFATTNING OCH SLUTORD Föreliggande forskning visar att det i min undersökning Över St Åby socken, under den första undersökningsperioden, 18451848, sker en Ökning av såväl hantverkare som skattebetalande invånare och att hantverkarna i sig endast utgör en mindre del av de skattebetalande. År 1847 har jag funnit en färgeri fabrikerare, denne är den ende i sitt slag som jag har funnit i min undersökning. Samma år tillkommer en skräddare samt en snickare som blir de första att representera yrket. Under den andra undersökningsperioden har jag i St Åby funnit en markant Ökning av antalet hantverkare, också en mindre Ökning av antalet skattebetalande. Från att ha funnit tre utövare / hantverkaryrke har jag nu funnit hela sex stycken, dvs en fördubbling. Nytillkomna yrken är byggmästare, färgare, murare, mureriarbetare och målare. Utvecklingen i Heda socken är inte helt likadan. I den första undersökningsperioden har jag endast funnit en utövare / yrke, för att under den andra tidsperioden Öka med upp till två utövare / yrke. Här uppkommer t ex snickaryrket för första gången är 1866, också här, liksom i St Åby med endast en representant. Andra nytillkomna yrken i den senare undersökningsperioden är färgare, målare och mjölnare. Skräddaryrket däremot finner jag redan år 1846. Intressant är att jag under hela den första tidsperioden finner sjudaren representerad. Byggmästaryrket är representerat i Heda redan år 1848, dvs i den första undersökningsperioden, men dyker upp först i den andra perioden, år 1863 i St Åby. Märkligt är att jag inte funnit någon kontinuitet i antalet hantverkare i Heda under perioden 1845 1848. Under den andra perioden har jag dock funnit att det sker en tydlig Ökning och minskning av antalet hantverkare i takt med att antalet skattebetalande invånare ökar och minskar. 19 Gemensamt för de båda undersökningsområdena är att antalet hantverkare ökar under den andra undersökningsperioden, 1863 1866. Mest troligt är att detta har med skråväsendets avskaffande och näringsfrihetens införande att göra, då det ju medförde att det blev lättare att etablera sig som hantverkare. Mina farhågor att jag inte skulle ñnna många hantverkare uppkom redan efter att ha studerat Kalle Bäcks forskning, men hur många eller hur få jag skulle finna visste jag inte. Det faktum att min egen forskning inte har berört städer gör troligen också att jag ej funnit så många hantverkare. Förmodligen hänger även det faktum att jag ej funnit några kvinnliga hantverkare samman med att min undersökning inte berört städer. Jag hade dock hoppats på att finna kvinnliga hantverksutövare eftersom fenomenet inte tedde sig helt omöjligt, Vilket tidigare forskning ju har bevisat. Att min egen undersökning ej till fullo stämmer överens med Kalle Bäcks har jag dragit följande slutsats kring. Husförhörslängderna förs över en period av år och kan således inte Visa om en person är verksam hantverkare under samtliga år då längderna förs, samt att definitionen av hantverkare/ hantverkaxyrke inte torde vara densamma som jag upprättat. Dessutom kvarstår problemet med att hantverkarna kan skymmas i längderna då de kan ha annat yrke som huvudsyssla. Det sistnämnda gäller även för redogörelse för folkmängden, vilken ju förts vart femte år. Spännande har varit att följa utvecklingen över nytillkomna hantverkaryrken. 20 Käll och litteraturförteckning Otryckta källor: Vadstena landsarkiv Häradsskrivaren i Lysings, Dals och Aska häraders fögderi, mantalslängder 184548 E VII: 89 186366 E VII: 2528 Heda kyrkoarkiv Husförhörslângder 184449 AI: 89 186170 AI: 13 15 Redogörelse för folkmängden 1845 GIII: 4 Ödeshögs kyrkoarkiv Husförhörslängder 184249 AI: 6 186165 AI: 910 Redogörelse för folkmängden 1845 GIII: 3 Litteraturförteckning: Behre, G, Larsson, LO, Österberg, E, Sveriges historia 15211809, Stockholm 1994 Bäck, K, Ödeshögsbor, Linköping 1988 Göransson, A, Äventyret Sverige, Berlings, Arlöv 1995 21 Hörsell, A, Borgare, smeder och änkor, Uppsala 1983 Lindkvist, T, Ågren, K, Sveriges medeltid, Stockholm 1993 Lunander, E, Borgaren blir företagare, Uppsala 1988 Olsson, U, Äventyret Sverige, Berligs, Arlöv 1995 Tham, V, Beskrifning öfver Sveriges rike, Stockholm 1855 22 Tabellförteckning Tabell I Tabell II Tabell III Tabell IIII Tabell V Tabell VI Tabell VII Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i St Åby socken 18451848 Representerade hantverkaryrken i St Åby socken 1845 1848 Antalet utövare / hantverkaryrken i St Åby 18451848 Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i St Åby socken 18631866 Representerade hantverkaryrken i St Åby socken 18631866 Antalet utövare/ hantverkaryrken samt antalet lärlingar resp. gesäller i St Åby socken 1863 1866 Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i Heda socken 18451848 Tabell VIII Representerade hantverkaryrken i Heda socken 18451848 Tabell IX Tabell X Tabell XI Tabell XII Antalet utövare/ hantverkaryrken i Heda socken 18451848 Antalet hantverkare i förhållande till antalet skattebetalande i Heda socken 18631866 Representerade hantverkaryrken i Heda socken 18631866 Antalet utövare/ hantverkaryrke i Heda socken 18631866 23 APPENDIX Hantverksyrken: Byggmästare Färgare Färgerifabn'kerare Garvare Kopparslagare Mjölnare Murare Mureriarbetare Målare Sadelmakare Sj udare Skomakare Skräddare Smed Snickare 24