Heda och pilgrimsvägarna

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

*lä [5 27! B. Kvänsupplaga (H) 13:, 7: , 3:60. 1:50. u _ 'Izdlldlom Madame: och ingkniv J. .Ha PRENUMERATIONSPRIS: Äpmtm ut: från kembumv l :fadm: i år 165 . 'ru Ir a; n 9,1. Ir 1:25, min. 1:75: isradm vad amma Andre rad.: Erik Palm. Remdelar.: S. mmm.. . :ÃQ§EUJ111.ER..10.QRE I Cia;ag tva nununer. A och B. öfel ÖSTERGÖTLANS AFTONBLJ i I “ ?i i 'fnrurnns spår följde Fredliga pilgri 'mer som .Villr knäböju på niinm.s 'plutsernn i (lv heliga Hiiilurna. Uu _iim _llüfllitlrllh förvandlades; cutn pvm'nn lill Mt vnmll'ingslolk Int'll kurslâg lmigöml'üfiii'llür pil 'programmet Än var ll('l Syrion L'l .) Ju' 'Knullen, iinROHI, JÖrllsnlmu eller Si. Jakub i Cumposiulln :mm hem söklésf Ävbn;skniniinnvcrnn anlit luilos :nl dennad'umlringnlus'lu, även cllm' i de svenska slmgzn'nn ñlL'leötlo Ill! _inré' I'upcn om behovan* frälsning; I "och snartnñdde pilgrimsrörelsen upp * iill Island. :Ett i en niidfullsstund :ligivet lö'ite,'en på vnlilnrt lydande lingsjdom såsom sonemedcl för ett ;vårt broti, en brinnande önskan att :innan llötLäshmden'mllkatles få bo frätln helig jord för att sedan dö i 'den i Jerusalem inköpta vila vndum: 'd'révo (lem ut på vandring. Deras fürd blev en offentlig angelägenhet. bl' för vilken hell! hemlörsmnlingen var intresserad. 'liknande med man leln pch den Vida hatten, välsignn des de i kyrkan .av prästen och :mottaga ur_h:m5 hand de vigdn in» signiernn: pilgrimsstnvon och pil grimsküsknn. H'Niir de efter iir och dag, fyllda '.IV tusende fin'm och lstrupulacr, Maiviim'm'láll hemmak ren ?av . prästen och_ hcmmuvumndc dracmle. *lind stolthet klimle vnll furai'nrhilá iförekviaa siná hemfürdu lrofécr, level:an på den lyckligt full n'hordudc I'mden: Romfnmrna den 'korsade Peh'usnyckeln. de från Cnmw postella dcnllmligc Iukobs pilgrims mussln Dull. _Jarsulafumrnu nu eller *Palmare som de'knllades på muste 4 namn _ pnlmkxistnrnn och den lich. ?" gu dopdrüktcn som de iklädda sig pñ sotaängen för uti, i Titll. vadum gå döden lill möten. Fyllda. av helig iver hade de nur 'disku him.immun på smula och farli ', ga skogssiignr vandrat ned mot den .skånska slätten. Du seglade över lill Själland eller _Sleawig och där ;träffade de snart liknainnudc_für att gemensamt fägdns Oxvägenncd ge' nom Jylland 'mot Ejdern och .E'llbth (Den: iåliihdslcn .'nzhbotcn Nikolaus, :vilken 115164 förctug sin pil grimssärw: till,ITeliga' landet, har “Inled omsoi'l; uppteckna't ätatiönprnu plijfsydvügcn genom viislrn 'Tyskf _Inn.1: ' åPadcnborn, Mainz, _13:15le liften: Rön1 och över Benevcnt' till .Turusnlem hall:) slormnls, i kursl nen, mutlogos de utanför_ kyilcodür , 1/00_th le t. Oster'göltl'ánd och Skåne undegrl Heda och pilgrimsvägama. För Östgöta" (n fe'f. Hc. ll"a'lh'«:u Anderson. Hcda. sjöfnrnruas ordinarie sintion under korstñgsiidcn. :Vågledda av Nord _slrjürnan seg1:14:10 nordbonm sedan vidare utanför Spaniens 'viistk'ust genom Herkules synder in i Medel havet. *Den mulen tog Sigurd J01' sainl'ar sedan han vistats en vinter 'i Galicicn. \ 'Vilka öden som trlifiludc du :many ma enpediiioncr 50m passerade "Ia cobsland", L ex. åren 11111120, därom veta vi intet. 11444147 drqg'en Iloün av danskar, norrmän. .Svenskar och normandel' lill. Puri" gul_ bch Lisswhbn. Till Cumpostelln vandrade en klinik hos ärkcliiskep Eskil och den isländskt: hövilingen 'under Sveinlijürnsnn, som i slutet av " *Mi Baii' i Apulienpdür'endmiEering'cn 1100talet besökte ärkebiskop To; Utlömnz'ngxs inn i södra korsarmcu. deinn bill Compüstcllu._ iFrån Clnny gick routen över' Le I'my och Mois suc, en annan hllvutl'rüg, som uppng van'nrnl'c från Anjou och Poilou, gick .från Vézelay över Limágca till Párigncux, pilen tredje samlades pilgrimcrnu. från Orleans 0011 Bor rlcuux. atrömmnnde nedmot Tours, Puilicrs och Sninlca, medan en fjärde 'lärde från ;Arlas över .Toulouse mot Pyrcnécr'na. 'Till dunnnlhörde pil grimernn från Saint Gilles. Och'lik :mm dessa imvudrouter ulla'lndde mot samma :nål och förlmndo No Ll och. Mcllanenropas pilgrirhaviigar med Frankrike och Spaniens snutt vägen nu Saint. Gilles mêd mural ram.L till eller från Heliga. graven, fanns även inom kyrkaarlcitckturcn 2,. ;1 Id Östergötland och Sie dne under 7 700401611 (Foxlr. fr. sid. 1.) sluta .i Santiago de (TumpOstLlla. I dinstilieu underlryektes de orienta lislcu :fullständigt eluniaeenseruu. vilka innehade det ltlTl eller 1075 gruntilugda och 1128 formerna av fullbordnde Compontella. Detta snrnmanhaug' mellan Katalonienf Asturien och Frankrike under för romansk oeh romansk tid har klar eel Dieulat'oy visat, samtidigt som hau betonat_ sammanhanget mellan 'monumentulmñleriet i Loån och Barcelona med SaintGavin och II'oitiers. Men var det enbart arkitekturen som verkade? :Vid 1000talets bör . jun blomstrade i Katalonien en ut omordeutligt frodig .Skrivarskola och de bibehållna handskriftsillnst nationerna' frän gammalkristen och tidig medeltid i Spanien lit'n förmod ligen tulrikaro än från något annat land. Tillkommen under inflytelser .frän den Västgutisku. men särskilt arabiskorientaliska kulturen, fär yngrades den under frnnkisk tid. iBokmåleriet avspeglar landets fär 'bindelser med' det latinska Nord afrika, med Egypten. Persien ooh ' 'lbsann. ätten Wilhelm Neuss, som 'i sin utmärkta bok om Katalodiena :bibelilluntrationer påvisat det star ka arabiska_ elementet i landets konst, har även frumkastat frågan om ej Kataloniens bokmllleri haft nä : gon ' betydelse' för'uppkomsten av' deii förrimdeltida'sydfranako monu mentalskillpt'uren. ?Särskilt 'de' 'ltngstrllekto gestalterna i bibeln .fränSaint Pero de ltoda, härstam mande frän'det nu i ruiner liggande lSt. Petrus kloster vid Pyrenéernas __ fot, vilket med sina reliker av Pet rus huvud, av Pnnlns 0. a. lockade pilgrimsskarorna,,erinra om de tun na, överdrivet längs Saint Pierre i lfoissac, om Saint iSeinin i Toulousef'om Gouillac samt om den burgumiiska 'skulpturen i 'Aulan ooh Véaelay. Fasaden till ISantn Marin de ltipollo i Katalonien lämnar ett faktiskt bevis för att tmk mäleriet varit den ledande kraften, i Sydfrun'krike bemängt med intryc ken frun talrikt importerade bysan tinska eltenbensskulpturer. Här igenom bliva de många stilegendom lighttema i 1100talets konst man re förklaradof *Det finnes ett sam band redan nu mellan Ostasien ooh Västeuropa de handelsdrivamle ara 'beinn ha. förmedlat stildrag frän Persien till Spanien och omvtint till Indien ooh Kina; katalanska hand skrifter förde dem vidare till Frank rikes söder, där de under bysan linsk påverkan .upplevde en renäs sans i katedralfasadernas slatygrup. per. Även smüplnstiken har :ned verkat; det visar likheten i de ka taloniska antemensalerna i Vieh och barcelona med de ovannämnda frannku skulpturerna. I'färigenom dmr Frankrikes ställning såsom mo dershem för den monumentala skulpturen i. Västerlandet blivit all varligt rubbad. Gent emot Emile Dfñles glänsande försvar för det, franska ledareskapet har amerika nen A. Kingsley Porter riktat. kraf tiga stötar, samtidigt som han upp visat betydligt äldre spanska paral leller. Och ju flera spanska drag som vi kunna uppdrivu i Tyskland och Skandinavien, ju mera komma de franska positionerna att försva gas. Dalen Norden var väl knappast eaburt emottagare. Bakom de fran ska katedralstatyerna gömma sig väl även primitiva element. I vad man ;Norden här verkat betraktande, därom är det ännu för tidigt att or da. Förunderligt vore det dock om icke den :nordiska triiskli:':u;knnst.on, diiigsälosstolparua, simkyrkorna: takkonstruktioner och traveer nvsntt nägra spar ej blott i Frankrike, utan även i Lom Iburdiet vid en tidpunkt, som mäste liggu avsevärt före den här omorda de. \ Därntövvr gives det många 'diap, i tidig nordisk lltltllalsknnst, som vore oförklarliga, därest vi 'ej kunde ñlerfiira dem på södra Frankrike. I vad män Saiutdt'iillos varit transi ivringsslalioneu, fiinblir tills vidare en tippen fräga. Nordens tidigaste monumeutalskulpllir. ".ltiltru Finn" i Lund* domkyrkas k'r'vpla, vore en :ida därest vi ieko kunde återbörda den på Langurdoc. I dessa trak lvr av l'raukrikrn i det gamla gravl SI*'"I"'l llill' kupoivalvet hemma sedan omkring 1100, och det anses: allmänt., att utgång:punkten varit lliil'iguenx, men om dess upp kom:l där råder ännu ovisshet. 'llrl dast därifrån han pendentivkupolun, avgudabi lderna, lldrignrd, figurerna vilken omvandiml förekommer i spansknordisk lnj'e'jrilaulikoust. ha förts till domen i ltihe. 'th.h frän trakter eller från domen i äro de ,bikupelikuaudv 'M " :'liist: Stllllllltl Augoulfme :hällurua pä tornen i 'J'veje på Själland. Illet är inlressant :tog att kunna [Jilvisn, att. denna nlrÖlnning från Aquitanien även nätt Östergötland steukj'rkohyggnndels första dagnr på landsbygden. Den märk liga lleda kyrka bade omkring 1670 (fig. 1) och ännu vid 3800ta lets mitt ett kupolartat steutak pd vlisttornet. G. G. Brunius beskriver det i sina anteckningar frän östgö tnresan 1849 sålunda: "'.l'ornets be tiiekning består af förskjutna ut nch invändigt skrtthugg'na hiillnr, som med 45 graders lutningsvinkel slulta åt alla sidor. Inptl härnen at' denna betiiekning stüt två runda. och trä. fyrkantiga stenspiror i motsatta riktningar och öfverst ä spetsen fttftt' en fyrkantig slidan." ;En lik nande' bekröninå av tornkupolerna äro utmärkande för de aquitanska kupolkyrkorna. 'Den har väl före kommit vid flera svenska eller öst götska kyrkor än Ileda, men därom veta vi för närvarande intet. med sti kerhet. I alla händelser är det au märkningsvärt att. den kan påvisas just i_dennaltkyrka, ty bevarade skulpturer ännu i dag gott bibe iltllna visa även mot Aquitnnien. “I. södra korsurmens aabsid är in byggd en finbuggen uttömninggsten eller piseina (fig. 2). dieliefens an ordning är ensamstående inom nor disk llUOtalssknlptur. Nisehen, vars botten och andra rum är van kert ornerad, flankeras av tvenne kolonnen uppbärande en rundbåge. Däröver höja sig trenno runda torn, minareter, krönta av kupnltnk; det hela symboliserande det himmelska Jerusalem. Obsertera'attrnittrni narelen har_ en bönutroparebalkong på. vanligt islamiskt vis! Under 'hagen är framställd en manliir fi gur, sittande i en prydlig stol. Den vänstra handenär ställd i pose mot knäet, den högra håller ett mellan benen lagt slagsvärd. Märklignst 'är dock beuställningen, det vänstra benet 'är lätt och behagfullt lagt över det hägra; ett i var romanska sienskulptur ovanligt motiv. Iläret är skadat och faller ned i loekar över öronen; rocken iir urlinng kring halsen och slutar stlinc malnu för knäet: pä fötterna skor av spet sig form. Det är oftast verkligen en nöt att försöka tillämpa allmäneuropeiska stilpro'blem på valhänta sven. hoinkarbeten. Men här stat v ett bättre arbete. Urnalnentiken skulle vi kunna direkt överföra pä Lund, och mot Skåne visar även mo tivet med de tre minareterna. 'Dy lika rundturn äro vanliga på grov stenar och dopfuator, utgången ur den skånska stcnm'iistarcn ltajestutis verkstad (omkring ll'lUtltl). Men här i Hede äro dessa rundtorn sä islamiska, att förebildeu mäste va rit en bjsantinsk smäskulptur eller en :sp.msk bokillustration. För det senare talar också 'booställuingem De i Xform ställda benen vilket inom parentes sagt även uppträder hos Jesusbarnet i den bekanta. Ite damadnnnan: "llilnladrottningen från Itella" som Iteidenstam be sjuugit förekomma nämligen ej i Skåne. I södra Frankrike, i Tou louse är motivet vanligt, men även där är det icke originelll. utan inlä nat. från Spanien. I de katalanska biblarnn, t. ex. Itipollbibeln är den na ställning ofta förekommande_ (fig. 3), i stonskulpluren framträder den frainfiirallt i Santiago dc Cm". poslella (11021124). I Spanien måste denim benställniug vara ett arv från den muriska tiden, l_v detta sätt att sitta är ju ännu i dag ut märkande för de islamiska folken. under i inför 'Dessa spanska drug' äro icke ena stående inom svensk skulptur. Lllu vudliomulrrna på Majestalis fnul. i Löderup i Skåne äro katalanska ('fig. 4). Orh speciellt katalonsk är mössan ä kvinnan t. v. 5 fig. 4. hämtad frän samme miisfnrrs hn vudverk och Nordens förnämsta ro manska stenskulptur. dopfunten i Trj'dm Vi fä därmed antydan om att. mästaren hämtat impulser från södra Frankrike och trakter söder om Pyreliéernu och på vägen dit lä go .Toulouse ooh .'I'i'vriguenrc särnm stora pilgrimslalioner. Att Iff'liil mästaren slätt. i förbindelse med Ma. jvalatia verkstad är troligt, men han .har även varit självständig, l_v vi böra litt också tillskrivu'honom ini ösvoea'en, ._:'n:.eGEN är För östgötar Illt var (1: “GWh'itt*tliH'iill" .tiaekhyrn Husets folk och en del nmnlnnmr frän Simbyn ooh tiil'üll lamtby l voro surniullr' till iippsiltsn, så som in brukade ibland pä. vin tvrkviillu: ia. llnckbyu lñg strax ovanför lntibron, som :riek liver älven, not vilken bro fiirnudlndn sumfärdsrln nollan Slorbvn och d: auulra byarn. mitt vinet. (_lrün landsbyu var en största och [iir niimsta av ibvu nu i socknen. och här hade statioae l förblats', då järn vägen för några .r sedan kom till. I Grönland bodde n del utsouknos,. som' 'ärnviigtu fö "Hill, och här bodde för resten en del. som 'ville räkna sig för mer än e ;ramla 503 kenhorna. Det var 1 Etnriistnren, .som jämt var fall, det VIP:liáñkkdjlu ren: och det var predikui'en 'i iiiis siousförsinnlingen saint spelade i kyrkan om stim Storhyn var iekc alls stor. so skulle kunna tro, tvärtom hörd till de mindre. Ellen hade mn_ _' :namn av Stor Per Persson, som den första, som slog.sig ned i bj I. .I Backbyn lär: en mängd smlt stu gor sammangyttrade. [Do liknade mot; backstugor och alla vem de grå till färgen. Ingen enda syntes haft. utan de finer behålla damurä. na tnrfiireon. Till varje stuga hörde ett stolphiirbrii och till niinra ett li tet fjäs med rum för två eller högst tre kor. dijäset var utan undantag summaubyggt med stugan. från vil ken on dörr frllu köket ledde ut till korna och getterna. Odören från de fyrbenta grannarna var icke den mest angenäma, men det var ingen, som fäste sin' därvid. Vanan är j: halva naturen. _ Nu var det som sagt äppsitts Backbyn. .Gamla Ilinders ]' riu tände sin pipa, sedan hon fyl med färsk Nästobaknspottar dan full med finhaekat gr. satte sig sedan borta vid Spisen. på vilken en hra a flamma de. tSå satt. honoch linnde in ligorna och ibland str" ilton friis den gaml. tinders Jiarin, oeh'dock var det I asttjugo grader varmt inne. äte ute rasade stor men och sniin 3' de omkring, hopan de sig: i stora trivor. _ Vad skall vi tala om i kväll, sade Annika Kersti. 'tänka.n Ilin dersmor ville berätta näget, som hon varit, med om i sina dnr. Från den tid hon var 'ute med handel och var ung och vacker på. livet.. Du skall inte hinna gammel mora, Annika Kersti, 'för gammal och ful blir du också om du får le va. Och för resten att är det ingen liipg'il, att jag.:r 'ar vacker, då jag var mig på livet, 'ade Ilinders Karin mera som för si själv: u_ Moa nog för et att jag skul h: kunna tala om I suga fiir er, fortsatte hon. En 5 a av livet. ;Men det är länge se'n; lä _ .fa ;rör det., Efinders kan berätta bara du vill. . den sagan rent. av handlar on själv, skrattade Annika Kersti. Det var långt förut innan nägra järnväg fanns till sockna, började Hinders Karin. Vi sutto då så av skilda frñn världen och voro nöjda och belåtna i vära smä förhållan den. På vintern voro alla de unga utemed handel, en del på Norrland och en annan del nerigenom Smä Jund, Östergötland och Skåne. Det var endast gammelfolket hemma. 'Men när våren och sommaren kom. vände de unga tillbaka till sin bygd med den förtjänst de gjort pä han dela ute i landet. Sd droga de till hudum, när den tiden kom och stan nade där sommaren över. Pre9 som vi gör nu. Så var det, en sommar. hfiddagsberget hade mer pnck, bulvaner ooh ud vetllllzl knep. lyrkats näst sig in 1 vår socken och komm' över_ deu sttll'ü skogvn, som Lido_ rlfurit rådde onh ooh'som giek ända 'bort till finnsko garna. Den skogen var värd :11511211 __h"____..___l___dn_ iialivet till västturnets kupoltak. I]Ian har satt sig' vida om i världen 0. :av allt att_dö|nu har det varit en eluniacenser, tillhörande den orden alltså, som behärskade de stora pi'h grimsvägarnu från Lund över Slee wig, Burgund och Aqnitanien till Compostella. dlo bättre lJOlltulsslnllplnrer som finnas i Östergötland och Smäland ha sedan llilddbrands dagar satts i Sltlllilllllllt 'med de uistcruiunscl'klns ter som legat, i dessa landskap: Al \'aslra.Vrvl.1 orh Nydala. Antartilll det. faller på sin egen orimliøllvl. t,\' skulpturen samband med hund kan i vissa fall pinisan för en dessa tid, som ligger långt före cistereirn; seinns ankomst till Skäne. Men det skildrade är 1102' ftir att antyda all Lund, som under “filltalets fiiI'I'H hälft. innehade den konstnärliga fiir medlnrrollen i Norden, även i dag är en faktor att räkna med i den brän Ut" nande diskussionen Spaniens i den äldre medeltid:ins Loustilisloria. .Iällniul.r , 'lnlrlliradUlh råd att kosta litet fiil'p; på sin stuga, 5 _kte hon upp \ iliiindernn _ som för t t värma dem. 1 ' omsider ensamma. Of 1.. den storskogen såldes., N lll' .Vilnr. Illiiug'u lustu, men inte linjartp liilljn Marit sip; pä slikt. Ilon säldl' lit'll till det rika .bolaget för frnllllst'n och tyckte sig ha fått alldeles för mycket äudä kantiinka. 'l'_v .skogen på den tiden var ju ingenting: värd, tviklo eammulfolkvi. Men de ville lind.t inle släppa den. Den skulle »då ut'll ruttna ned som den gjort i alla tider. och du ' 'kulle skogen pä sitt, sätt. De böllo av den som vi hälla av våra som stugor, härbrän och korou ute i fjñsel.. .\t|i . j sko gen hade man väl aldrig hört. någon gjort.. ?den som sagt, Linjo ?daxit .hon saldo 'bon och blev rik, tvek lt hon. 'Men den affären blev hon nes livs stora :iljek (lr.h att det lllcv'heuneå, kunde väl kvittu, t_\' hon skulle väl nägot straff ha som kunde ;re sig till att sälja skor'en, som gått i släkten sä män' Men se, det. lar en ' oskvldig, som fick lida lars . llimlers Karin rankade ;r närma re brasan, tände en to rvedsstieka pä elden och förde till den slockna de pipan, samt bid .o därefter ut några träna rökm a av den sura Nästobaken, vnrp' han fortsatte: 5"_ Liajo Litar' var änka. ilInn , ,om vid det laget, dä gen såldes var tjugo år gammal. lol var va er som markens bleka ' i' ' Anna, och mången av ngn söner hade i ljumma värki. r 1. mm .tl'f'llllt'n slagit si na lov krim,r stugan, där hon bod de. 1 Anna var ftir; ung att. tän ka :'t kü lek. Tid.: noir hinner jag at gifta lig, brukade hon stiga, 1.3,' i a som 1;: tar sig i tid får alltid tid :Men Liuj Annas daa skulle ock_ sä komma. ä vñrea sände bolaget., , som köpt sk gen, folk dit. bort att hugga ne friska karlar den. Det var unga än Värmland, glada ooh hurtiga sn endast värmlands l'olkat kan vara. Nu blev det liv och 'sång i de t_vstn 0b jgtlsskoearna, där fiirnt. endast. orrar och tjädrar slagit i sitt ktirleksspel utan att stäms av någon. llland nvkmnlinqarua var Sven ,Hindersson frän Älvsbaeka. lfan var en stor och ståtlig yngling, :muskulñs och stark som en jätte. 'Hans säng ljäd dagen låna mellan 'yahoogen och farmnas fall inne i den djupa finnskogen. Och nu var vdruua ljuva till. .Milda vindar su sade fram iskog' och dal och jordens kalla barm uppvärmdes på nytt. Rutin smälte på höjderna och bei;reas hjässor avlaite sin iohjälm. Bäc karna störtade med jubel ned mot älven, vilken allt. vildan noll vildan brusade fram på sin viip; för varje dag som prick. "Nu är det väv” ropa des överallt med tusen mannar. Så en kväll träffades Sven och .\nnu. De fineo sällskap från en pre dikan i liiirrhnset. Först. var; det flera av byns ungdomar, som följ des :lt pä hemvägen, men :hur det var så befunno sig' de båda unga 'Sven följde .\n i na ända hem i den vackra värkväl 'Li len. och innan du skildes ät. hade de kommit överens att motas, när Fiven efter näs*lo arbetsveekas slut kom ned till bygden frän arbetet i trogen. ' /ø tlch våren .gick och . 'numren kn I. Sven fiek ofta a dningr att trilla *sig ärende ned ti arna, ironi bo Anna, .* hemkär, vackra s , hans steg ho l'oIits stuga. Oeh .nu ofta lust, att i de :iikvällarna lämna mor . A ensam 1 en promenad bortåt. den gen, där tum så väl kt' In och tuva. .Här i tysta öloma träffades de unga och svara 'arandra evig tru het, här glömde ana, att. han var den rika Linjo . vits dotter, och att den hon skänkte sitt unga hjärta och lovade trohet i n '(1 och lust en dust var en fattig' kogshnggare, okänd av alla i hennes hemtrakt. ?den aldrig ett ögonblick kunde det falla. henne in att tvivla pä. du löften Sven gav. Sädan är ju kärleken. Hinder.: .Karin tog' bort pipan ooh lade mera ved pä elden. lfou knäpp to finskiunspälsen bättre om sin. spottade i glöden och fortsatte att berätta. _ 'Jil' hösten kioui var skogen borta._ lä droga skagshuggnrnn tillbaka l| sina. hem pä andra si dan Middu 'lim'goL Aven Sve följde med. R_ n innan han for sl a färde, hade de ' 'ida unga herä at Trilljir M'nril sin lj k _ telse. som han för 1 på förhand stavat ha tagit uäuun "av de vi av :tider varit. sed inom so hon ville na, fast hon varit dum nog: :lt låta norra sin' lill tt. sälja skogen. Sven siadlI fan i (Nit väl'lnläIlninsrarua. han vara lillhaka Is kommet. Lää ;rick viut till. i' början la Sven höra av si' I: och annan gång, men : m lillen skrod blvvu under mora sparsaunua. Nu var det. :r il' vill' nnh lirivan utan för stugan sin iille mer och mer. 'På fitra månad I' had" :A una hafti henne ända till döds. 'Modeln, som NOVEMBER “12"de Upplevelser och jakfdoenlyr z' Indien. 'i_\'n om k\'iil_ Hrr 27l u, (Furu. nas ;grönslv inte staden. gen, smalraldade ekorrur kika ny. filma frän gr mms, och phuidramlc apor ge tillkän :1 sin ovilja över em; 1;, sid. 1.) 1 de enda invånarna i den üdlnr strimlna över vil besök. Under resan l Hugenbuck en del äventyr, bl. a. med krukndilvr, av vilka. den hreduos' '21 arter! är Spe cialist pä att' .'t'tllllllq'l iäuniskor. Att skjuta krokntlilcr iir il, 'c iiitt.. Den sårbara punkten sitter I ellen fram benen, men på .grund av tjurets va Hur är det svart att trä 'a denna. .Säkrare är att råka den: i på den punkt där nacke och mötas. . I'ln gäng fär IIagenbeck in: let i en av sina större kofferlar l. ka genom sin g'lupskhet'äro lig' landspläga för Indien. iir säkert för deras ai smä djuren gå därvid förvånansvärt raiiine rang. De' ur holka nämligen de ' r dem lockande föremålen, träbjäl . r, möbler, läder saker 0. s. v. in' rän. Utifrån mär kes ingenting, men en vacker dag, sedan de fall och urhol t föremålen, förvandlas dessa till stolt. En av Hagenbeoks vänner. en kol'ooist i Madras, blev sålunda en natt ihjälslagen av den över hans säng plötsligt nedfallande takbjälkeu. lin umlersökninj,r visade Spara fcmmoma mönstra! ' Enligt en är 1918 utfärdad lag aiades :"n l tandstenmsmännen att nu'lnstra sin i'rnplihtsbok. Undan .tagnu från den . Ilug voro dock alla, som redan 'då U htirde landsiormen. Detta. betyder allt. ' att mönstrings skyldiga har ökat led eu inriktar. varje är. Men enligt' v. l polisen räk nnt ut har likväl de :av stängs'skyl diua näeot minskat. de in även, vilket tolkas betyda, n ning oni saken vunnifs. En andra kategori. som 1 äjrar forsuinma sig. äro de för livet agin skrivnn. värnpliktiga. vilka. fä. ut 11 d sin femma mest. där ' , vara. befriade frän mänstrine så länge de ännu ivke excreerat. Delta är fel. Lv ej ens de, vilka. äro befriade från tjänstgöring i fredstid äro undantag nn. Endast värnpliktslj" Lirärina för året medför ibel'rielsv. .Tjänst som fast anställd räknas iekc som undan tag. , llfänslringsannlälningar kunna in sändas på posten, som tillhandahåller blanketter oc'h 'halmdrar dem utan särskild avgift. Om någon vill gar deru sig för alla eventuuliteter, är lämpligast; att skaffa. lbevis pä. inläm w säg huru 'Anna magiade av o/ch blev blekare för varje dag. som Ãick, sökte trösta henne så gott ha för mådde, men utan att lyckas. ISjälv var hon djupt hedriivad öv r enda barnets sorg, och i ensam nn stun der anklagade hou sig.r att. vara skul_ den till det, som tryckté dotterns alnne. Hon skulle ickcñfm sålt sko gen, sade 'hon sig, då h. 0 Anna icke /Aelo om hon behövt *träffa Sven. draft hela. denna ol eksaiiga affär ogjord. tlJñ hösten kom unde Anna icke lämna sängen. d nu var en bruten lilja, den vuekr Linjo Anna. som endast väntade :fit vissnn bort och dö liksom hlomstreu pä rabatter] utanför mors fönster. Dh fehern ansatte henne ropade hon högt dens namn om vilken hennes tankar kret sade både natt ooh dag. .Hoppet att än en gång., “ återse Sven släppte hcnnealdrig. . ._ ,Tap sl'r Sv han en kväll i fe dom. “nu är klälh mor. w o, sä roling att han skulle komma. hur klockorna ringa, :en det är icke till begravning, bröllop ' vårt. bröllop. Och Svea kom. När de höstdagen led s ;om "ngen svepte sitt flor öv r den 'de ätt där förr skogen hade tätt dig och mörk, då kom han. i .Än rer samvetskval över vad han 1' hr til: mot :Anna dunde ieke länm' h nom någon ro, och nu kände han. . t han måste basta. om han ieke kulle komma för sent. Heta tärar strömnmde utför hans kinder. :låhan skyndade fram till bädden, där den I. komma. ropade rsel till mo tili brudgnm, aa' visste väl L, . kvinna lägg. som han en gäng svurit. evig.,r tro och kärlek. _ Auun, Anna, kan du förlåta mig! istid. att du förlåter mig, in nan det blir för sent. llur kunde jag handla sä. emot. dig!! _ Jag* fiirläter dig, :Svtn, viskadá *Anna med bruten stämma. i h: as namn, som sade "förlåt oss Vi ra , skulder som ork vi fiirldta dem, oss skyldiga äro". Jag: visste ju./.{|t.t..du skulle komma till slut. N | skola vi aldrig' skiljas :ntr_ Sven/ Eden .jag är så tu'ilt, fo satte hon. men måste ju kliida 11'): till hri'il lopet. lliir du icke in det rim;or i kyrkan. Sven del inam' lill hrül lnp. Diit' kommer ordlistan. som skall viga oss. . . . sol itu/aj prästen Sriu? [lägret _moddakuuk frán Sven. 'Hou "Han är klädd i vitt liksom jag mal] visste nkr rus om han var död eller. har en så VHE'lCI'I' krona pä huvud"Li __4 lovande |:|'l| denna “vuainvi pläende Nu vinkar han ät ms nej bara :lll " _ "' I i mig varför får ej du följa med,' tändigt under.ingiuerat alla. värnpliktiga. skola mönstra. I ningen Ieentnn att själv betala rek. / avgift samt. snuva kvittot. . , . / _ lrmrnel: att' myrorna hade nrhelkat lijiilken, tills den slutligen föll ned. i' samband med ett besök i llcua_ res, den heliga staden, gär författa ren in på det hemska sätt på vilket ;.:udiunan llul'gas i_ fruk ansvärd gestalt med fruniskjula te länder och en ring dödskallar rim,r halsen "_(lj'rkas. l'ürr ha assor av :niin niskor dödats 'til leunes ära, och ännu sker, ehnr niskoofier. dyrkan nu: oerhört sur] iramlr' as till avgmlabilden alle or och den ena ;roten efter _ ra balshugges av bödelu som _ . .ina av iuordlnst lysande ögon till' M'_ Själva djävulen. Skott, klock .'ltållillig. säng.och jubel blanda sig till ett Uronbttlövautle larm. Den re ligiösa fanatismen tar också form av fruktansvärt sjiilvplâgeri. Många ”heliga män" sitta på epitet:udda nakna, vämjeligt ncdsmordn med ;15: ka och kogödsel och med vin ned. hängande här. Andra stå på ett ben tills de dö o. 5. v. Det skulle lära oss fiir långt ;ut i en tidningsartikel vidare ftilja John tagenbeek på hans vidsträckta re. r i Indien, hans mängd äventyr och H (Ira intressanta upplevelser. men ,de här hastigt gjorda korta ul clragen ur hans bok torde framgå, att' den har oerhönt mycket att giva den, som vill fä en riktig inblick i sagolandet indian sådant det fram står i verklighetens ljus. . Ex. , Rikedom förpliktar. glömt den vackra. satsen, att rikedom föl[dikten . Sedan kan man ,ju tvi:ta om huruvida de alltid ge den rlilta Lj'dninuen. Det är ,in mera en smak sak. Under alla omständigheter nu se de, att, deras dollnr förplikta de att sä mycket' som möjligt skilja. ' frän vanligt simpelt folk. med 1 av denna världens. goda. \" göra pä. mångaolika sätt. För nägra dagar seda: skulle ett herrskap, som heter Won inuiter, resa hem till (Iollarlaudet. i' tid. Paris, där de exponerat sina. ri edonmr en tid och imponerat på. de efterblivna lJu rnpa. Du skulle r .su med en ännu rr: frän Cherbnur som slår i förbin delse med ett sä Det. gick på. natten, ort: även '.tt vä irdnut. nattlig skakar in, sä. d är svårt. att sova även i den *bästa S( 'i pé. Sd. i,\'<'k1u i alla fall det amer ariska. paret, varför det he tt extraiäg. litt. tolmmoliv En flI'HHItitl'llfitl ett lämpligt antal' medhjälpare insta erai s erksä, .va att. de höga. paret sk le 'få en alldeles utsökt frukost. Va nå. vederbüramle r ego ombord, och lä ut; körde in på och glo :ade där över natten. Dollarparet mäste sova. i re. .Först tidigt på morgonen t'ortsatles färden, att man kom alldeles lag om till äng.nens avg(ing. tindel' hela natten hade loket stått tillkopplat med :ingen uppe. sä. att re senärerna, alltid hade tillgång' till varmt vatten och uppvärmningi vag narna. Hur mycket detta verkligt fina. nöje kostade är oss tyvärr obe kant. Det. är roligt att det finns .nä högt. lroltiverade människor i denna stil läsa. tid, när annars t. o. m. nmnarknr anse sig kunna resa, med vanliga ømii. ourie täg. Ljus t kommer från väller nu. Il. v. guidglausen, a ett sidospår nunu_ FADERLIGA' ramadanelin. Om jag vlnnev högsta vinsten på. Int hästar. Nej. herre Gud. så stlligt! Gör du verkllgeu det? Men det. får lov att. vara en fjrsitsig vagn, sit att bara ta rum också. , Det är klart. Du Och jag åka. rätt fram. och Frans och Eb: få sitta bak länges. Nej. poppa. jag vi bocken, infaller Frans. Du sitter .inte di Jag sätter mlg trtbskules Frans.” Men detta. skull l detsamma. tar ryter vredgad: es genus ned Min kuskhocke'n, ål" sitta på kusli svarar fadern. . :kuskbecken ändå. han icke ha gjort, U 1: en örttl, och :adern et. är ju värt bröllop. 0: vacker krona jag'I fick 5' r.. Sven.... förklarat. skimmer spred sig A mus bleka kinder, JfonM' slut. illon bada gått'31:51 :I sin himmelska :l .t mät led äng El' och förtvivlan i Gill: hjärta blev 'även länge liggande kf!! vid bädden. 'iällando Annas kalinnä' de hand i sin ropande om fiirtalets?? som u k vi 'förlåta dem "Fi skyldiga äro. *Ditt Vill* Stl tv. . j sing,m när “itlin' lirrs Karin slul.de sin berättelse llortu i vrän lhiir es eu suyftuinF det var Annika K gig_ ;lrn unnar! gladaslo av kullorn som grät. svistu hade elden för läneoJodnn Slarknat ooh llinders mm' klinili' bara hon frös. llln ute fortfor 5110" att falla. bildande högra drivor. ü . Linköping, üalgütcns [inuti_vekeri 15 bra d gdeti ' lerlet, stiger herr Pettersson till sin fru. _ en skall jag; känn dig ett. eklnage med vlta _ ' : Amerikanska miljonärer ha inte '