Hembygdsbok för undervisning i skolorna

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

FÖRORD. Föreliggande lilla hembygdsgeografi över Östergöt land har i huvudsak utarbetats som ortsbeslcrivning, villcen form torde vara både den hittills vid undervis ningen Inest nyttjade och den för avsett åldersstadium lättast tillgängliga och mest intresseoäelcande. Det förutsättes, att de vanliga geografiska begreppen' klargjorts, då den grundläggande undervisningen om hembygden, nämligen om den egna orten, meddelats. Att innehållet ändå ofta har behov av muntliga ,förtyd liganden, torde knappt behöva påpekas. Det ligger i sakens natur, att framställningen sällan kunnat få svälla ut till den fyllighet, att därmed allan rättfärdig het skulle vara uppfylld, utan texten har oftast måst in sla'ränlcas till omnäntnanden och antydningar. Att ojämnheter och brister ej kunnat undgås, är jag livligt medveten om; _ därtill är stoffet, då det gäller_ en sådan kulturprovlns som Östergötland, alltför om fattande. _ Måhända kan boken lilcväl i någon mån fylla ett känt behov. Till de många learnraler i olika orter, som bistått med råd och upplysningar, frambäres ett varmt och erlrännsamt taclc. trjorby i juli 1925. ' 42 Omberg och Ombergstrakten. I väster når Östergötland till Vättern och bildar där östgötasidan av Vättcrsbygdcn. Högt över nejden reser sig här det vackra Omberg, synligt Vida omkring som en långsträckt blånande äs. Om'hergs högsta del kallas ”Hjässan” och når 175 meter över Vätterns yta och 263 meter Över havets. Fig. Utsikt övçr slätten frånáiipuna. Omberg i bakgrunden. 'I'uséntáls Människor från när och fjärran komma var seminar hit för den härliga naturens och 'den ståtliga ut'siktens skull; "Så långt 'Ögat när, breder i öster slätten ut vidder, där åkrarna ligga som rutOr 'mellan vita kyrkor och gårdar. I söder_ står Holaveden med milsdjupa skogar. I norr blånar Tj'löskogen. I väster går Vättern Som ett_ brett silverband med västgötalundets skogsåsar på andra sidan. i i n . I ' _ Ombei'g'själrt är 'till stönaldelen 'täckt av skogar, vilka tillhöra staten och därför kallas kronopark. Älg, rådjur, hare och andra villebråd trivas här, och på de 43 branta stupen mot sjön hacka tusentals måsar. Skogen består mest av tall och gran, men här äro också vackra planteringar av lärliträdD och boken har på Ombergs sydsida sitt nordligaste växtställe som vild i vårt land. w_ Skogen är utmärkt vårdad, men så har också hit förlagts en av statens skogsskolor, där blivande krono jägare och skogvaktarc få sin utbildning. Omberg är ett sagornas berg, alltsedan folk trodde, att jättar och troll bodde i Bödgavels grotta och älvor dansade över blomstren på .Stocklycke äng, och vid bergets nordända skall en gång drottning Omrna, ha bott, efter vilken berget fått sitt namn. Är Omberg märkligt på sitt sätt, är Vättern det ej mindre på sitt. Över dess yta visa sig stundom häg ringar, och ibland börjar sjöns vatten att bölja och svalla, utan att en vindkåre rör det. Sjön är på sina ställen mer än hundra meter djup och i dess ovanligt klara och kyliga vatten leva rödingen och harren, som eljest äro mycket sällsynta i södra Sverige. _ Ombergs omgivningar äro rika på sevärdheter och fornminnen. ' Här ligger Tåkern, en kvarbliven göl efter det stora urtidshavet. Den är flack, grund och dyig med sanka stränder och vidsträckta, täta vassar, ett hem för skaror av vadare och simfåglar: svanar och änder, måsar och doppingar, sothöns, spovar m. ll. _ Tåkern är fåglarnas sjö och som sådan utan like i hela Norden. Den avrinner åt norr genom en liten år till Vättern. Tåkern var fordom större än nu. En del av dess gamla botten bildar Dags mosse. Där upptages och be redes torv till torvströ och bränntorv. I mossens sydligaste de! hava lämningar hittats 'av en fornby, där det bodde människor för mer än 4 000 44 år sedan. Byn var byggd på stockar i kärret. Blott smala sapängcr ledde från fasta landet dit ut, och dessa kunde vid nattens inbrott tagas upp, så därute var man väl skyddad mot fiender. Invånarna hade redskap av ben och sten och levde i huvudsak av jakt och fiske, men de odlade även något korn .i gläntor inne i skogen, och från Ombergs soliga sluttningar hemförde de Fig. lå. Rainer vid Alvastra. bördor av äpplen och nötter. Sedan byn övergivits, växte mossan över "gårdsplanen", som så legat gömd i tusentals år, tills den genom en händelse upptäckts i våra dagar. Fyndet år enastående i Norden och säger oss, att Ombergstrakten iir en av de tidigast befolkade' nejderne i Östergötland. Synnerlig betydelse erhöll bygden, då Almena kloster på 1140talet anlades vid Ombergs fot. Det var det första klostret i Sverge, dess munkar vuran stort 45 . I. rykte för fromhet och lärdom, och det fick gåvor och gods i sådan mängd, att ej mindre än 438 ”iandâoönder”. eller arrendatorer gåvo det skatt, då det var som rikast. Det mesta av klostret är .för länge sedan borta, men några pelare och valv av den gamla klosterkyrkan vittna ännu om hur vacker den var, och grundmurarna till övriga byggnader äro under utgrävning. Nere .mot Vättern äro lämningar framgrävda av den gård, där Alvastra klosters stiftare, konung Sverker (l. ä., bodde. ' ' Vid_ Röks kyrka står Rökstencn, världens märkli gaste runsten. 'Dess ristarc var en på sin tid mäkta skrivkunnig man, så han använde olika slags runor, när hanlät stenen berätta 'om öden och prövningar. Förbi. 'Omberg går Mellersta Östergötlands järnväg till Häst'holniens'liamnpiats vid Vättern och vidare till Ödeshög, 50111" är kyrkohy och municipalsamhäiie I (1 100 inv.) 'och en livlig handelsort för gränsbygderna mot Holaveden'. ' Vid Omhergs norra sluttning ligger Borghamn, he kant för sina kalkstensbrott, varifrån material tagits till viktiga Ibyggen, alltsedan Aivastra klosterrnurar restes. Ett stycke norr om Omberg gör Vättern en bred in buktning, som kallas Varviken. I var sitt hörn av dennaligga de två städerna Vadstena och' Motala. Vadstena. [3 000 innn). Vadstena är minnenas stad. Mer än någon annan östgötastad bevarar 'den en 'prägel av gamla tider. Främst knyta sig dessa minnen till historien om en BONNIERS HEMBYGDSBÖCKER På undertecknads förlag kommer under årets lopp att utgivas en serie små läroböcker med det gemensamma namnet Bonniers hembygdsböcker. I olika delar, avsedda för eleverna i barndoms skolor i respektive områden, komma de svenska landskapen samt städerna Stockholm och Göte borg att bli skildrade efter en enhetlig planlägg ning i överensstämmelse med undervisnings planen 'för rikets folkskolor. Samtliga delar i serien bli rikt illustrerade. Hembygdshöckerna äro närmast avsedda att begagnas å det stadium, där den geografiska undervisningen "anknytes till det moment i hembygdsundervisningen, som avser hembygden i mera vidsträckt betydelse”. En liten bok med bredare framställning av hemlandskapet lik som storstaden _ än den mera kortfattade, som gängse läroböcker i geografi innehålla, är på detta .stadium lämplig att sätta i barnens händer. Stockholm i mars 1925. ALBERT BONNIEB. o,_..,. _. =_ 13:55:11... E.. _fâw á* . /KÅWMøMvâ, BONNIEBS HEMBYGDSBÖCKER 4. ÖSTERGÖTLAND AV BROR ERIKSSON övnaañnmn vm MJÖLBY 'momssatsen # STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FÖRLAG 'Pris 1:50.