Himladrottningens bild i Heda

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

...Mm . .A . H imladrottningens bild i Heda Av Verner von Heidenstam ”Älta hundra julenätter såg jag tända sina ljus. Barn, här vad jag täljer! Konungar kysste min fot. Glömd sitter jag. Damm höljer mig. Bed mig ej om vad du har kärt, ej om guld och ej om namn. Gå, förnekare! Blott hos den, som tror, sker under.” När jag hörde från bildens röda läppar av trä så tunga ord, flög på muren ett sken och jag bad: ”Skänk mig hellre det gyllne hjärta, skänk en droppe av den goda, kärleksrika ödmjukhet, som, förgätet och utan namn, sirat och satt dig med dok och krona hög och sträng på drottningstolen. Lär mig värda så och besjunga hela den stora, ljusa värld, som står fylld av vingars surr, ängar och berg och underbara, ädelt visa människoverk. Den har tro, för vilken mycket är heligt.”