Förstudie 1998 del 1

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Alvastraprojektet Förstudie 1998 har studerats mer ingående. Fyra, i programskedet utvalda objekt, En idéskiss och program förslag till hur Alvastra områdets kultur och natur värden: ) kan skapa arbetstillfällen ) göras mer upplevelserika ) kan utvecklas ) bör beaktas Ledningsgrupp: A i FORNBORGAR 5 ' PåLBYGGNAD A KLOSTEROMR. # Michael (30er l ordf . Katarina Ljungl'nlm Kerst in Svensson Irma Karlsson Bengt Häger Jan Erik Lund Ulf Lindborg Svante Bergqvist Marie Magnusson Staffan L indhü lm Ödeshögs lmmun Kommunalråd ödeshögs kommun KDIanIBtVIElBEn Ödeshögs :Femman Kultur och fritid Ödeshögs kommun Kultur: och .fritid Länsstyre lsen, Östergötland Länsant ikvsu: ie Landstinget., Östergötland Rikssmikvarieärmetet, Stockholm Chjektsansvarig Ödeshögs Företagsroentrum Ödeshögs Utvecklings AB Proj em: ledare INNEHÅLL Karla Sida FÖRORD z_1 STATUS år SAMMANFATTNING g BAKGRUND ä 9 i i ? 3 4 \ 'i "2 i " /á Borghamnl \' .1 U V SYFTE å ik 4st U .37 E N A K : N . ARBETSMETOD ä › ' 4 Källalazl i' = ' ., , i i + ALVASTRAOMRÅDET § VATTERN Dwmm 6 Geografisk avgränsning 7 EKOMUSEUM g DeñMüon 8 __,_ Marknadsföñng 8 VW WW ,f MJÖLE'Y m Utveckling av ”ekomuseet” mat ett ”ekofarum” 10 ___________________ i_ 6 Er\ T A R'le FYRA UTVALDA OBJEKT 15 ____ 'Z'“*“““'"*“ 7 m AWasnapåmyggnad A 14 88,5 . M 'T ÖDESHDGS K'N Alvastra kloster B 17 : Fornborgamq på Omberg C 27 i Alebäcken Alebäcken D 30 f ÖVRIGA OBJEKT ELLER DELOMRÅDEN §2 mmm” Megalitgrav E 32 %᧧;* Sverkerkapenet F 32 f = A * ' Sverkergárden G 33 nenåxüjgaog Otto Frödin + fältarkeologi + experimentell arkeologi 34 om / ' Strand H 35 a, EHen Key 35 Heidenstam 35 Hästholmen 36 Tåkern 38 Omberg 39 ”Tidsaxeln” ' 42 Dagsmosseüdskmedern J 43 Gedogiisüd 43 k 1, 4. Vättern 44 I ”Ullésber'gl' ' .R N* k y; ALVASTRALANDSKAPSRUM gå r TllägDESHOGS K*N: Kununandskap 46 M u _ Naturvården 50 ggg Landskapsrummet allmänt 51 ,a Jmçlwsm _ Indelning av Alvastralandskapsrum 51 7. :å Slätten 52 Bebyggeme 55 Trafik 56 EVENEMANG §9 ÖVRIGT _1 LITTERATURLISTA .2 FÖRORD Alvastra med omland är ett exceptionellt Iandskapsrum ! Det är en omöjlig uppgift att beskriva Alvastraområdet. Det blir endast en skrapning på ytan. Området ruvar på så många hemligheter. En stort antal människor, såväl experter som lekmän, har ett genuint intresse för Alvastraområdet. Det är en bra utgångspunkt att ta vara på. Jag vill tacka alla som har ställt upp och delat med sig av sina kunskaper om Alvastra. Det har varit många inspirerande samtal. Kunskaps och upplevelsemässigt är Alvastraområdet en oändtigt rik källa att ösa ur. Det är som att bestiga ett berg. När man tror att man har nått toppen så _visar det sig att en ännu högre topp finns längre fram. För mig står Alvastra med omland, detta unika Iandskapsrum, för kvalite' kunskap möte inspiration och avkoppling. Med rätt framtida utveckling och vård av Alvastra landskapsrum kommer detta att vara av hög internationell klass « hörde jag ordet världsarv ? Anders Kaliff, arkeolog vid Riksantikvarieämbetet, utrycker sig på följande sätt i premiärutståilningen om bronsåldern i Vitlycke nya museum i Tanums kommun i Bohuslän 1998. "FORNTIDEN SKAPAS AV NUTIDEN” "Likt människor i aila tider ställer också vi de eviga frågorna om livet, döden och evigheten. Vi söker svari en forntid där dessa frågor tycks ingå som en självktar del i vardagslivet. Vi tolkar gravar, boplatser och hällristningar och skapar en bild av framtiden. Men omedvetet låser vi in vår tids förestäliningsvärld i spåren från det förflutna. Arkeologer stålier olika frågor i olika tider och får olika svar. Är då bilden av forntiden endast gissningar och fantasier ? Nej, våra tolkningar ljuger inte, men visar bara en del av sanningen. Ingen vet med säkerhet hur bronsålderns människor levde och uppfattade omvärlden” ”Bronsålderns människor lever med naturen”. ”Deras sätt att förstå världen fanns av naturens kretslopp” ”Och så som människan brukar jorden för att åkrarna skall få nytt liv, ristar hon bilder i berget och bränner sina döda för att de skall återfödas”. Även om "vardagsliv och religion var delar av samma helhet” under såväl forntiden som under klostertiden var deras vårldsuppfattningar och vardagsliv väsensskilda liksom deras naturuppfattningar. › Dagens människa har mycket att lära av och reflektera över från Alvastras historia. ”De människor som har levt i tidigare kulturperloder levde på en tekniskt lägre nivå än vi men deras livssyn kan ha varit minst lika meningsfull som vår. Genom att försöka tolka de tidigare kulturperioderna skapar vi perspektiv på vår egen tillvaro. Teknik blir föråldrad men inte tankar”. Ord som i högsta grad kan tillämpas för Alvastra med omland. Kanske är det viktigare än någonsin att förankra sig i människans historia i en tid då den tekniska utvecklingen närmast ”skenar”. l en tid då den tekniska nyheten redan är föråldrad när den presenteras. Där kan Alvastra Forum utgöra en motvikt a ett "reningsbad” för kropp och själ STAFFAN LlNDHOLM Projektledare STATUS Förstudien drar upp riktlinjer, inriktning och en ram för utvecklingen av Alvastra områ det vad gäller såväl objekt, verksamhet, aktivitet som heihet. Skriften är upplagd konsekvent enligt föl jande : BAKGRUND SLUTSATS FÖRSLAG Därigenom blir det lätt att kritiskt läsa de olika avsnitten / ämnena men också inspireras av dem. Nästa steg i processen efter förstudien blir : FÖRSLAG ÄTGÄRD VERKSAMHET Förstudien skall ligga till grund för det fortsatta arbetet. Den ger kommunen en god och smidig planberedskap. Det bety a der bl.a. att det går att ta tillvara tillfället, se möjligheten när den dyker upp, som gagnar Alvastraområdets utveckling. Turordningen i genomförandet bör vara flexibel. Förstudien kommer att förankras politiskt i Ödeshögs kommun. Alvastra med omland är en centralbygd som har stått för nytänkande, varit intressant för en elit, ett maktcentrum, internationella kontakter, generator i en brytningstid. Till skillnad mot t.ex. Holaveden som representerar en mer traditionell, folklig bygd. Alvastra blir riktigt intressant när det betraktas i ett helhetsperspektiv. Det exceptionella stora antalet kultur och naturvärden som finns här gör att summan blir i ”elitnivå”. Utvecklingen av Alvastraområdet skall ha som huvudmål att gagna kultur och naturvärdena och forskningen i området och det skall ge till resultat att Alvastraområdet blir attraktivt att be söka och vistas i. Det intressantaste och bästa sättet att uppnå huvudmálet är genom att utveckla Alvastraområ det till ett "vetenskaps / forskningscentrum”. Här skulle t.ex. intresset för natur, arkeologi och kulturhistorisk forskning kunna stimuleras med experimentell arkeologi, aktiv naturvård, vilket går att kombinera med folkbildningstanken om man så vill ett EKOFOFiUM. Området, som skulle utgöra en kärna av det område som begränsas av de tre orterna Ödes hög, Skänninge och Vadstena föreslås få namnet : ALVASTHA MED OMLAND TIDERNAS LANDSKAP. I Alvastraomrádet. är ett antal teman möjliga/ lämpliga att utveckla vilka var och en kan bli av hög klass. Tre centralämnen vilka är specifika för Alvastra kan urskiljas : STENALDEFt, TIDlGMEDELTlD OCH ELLEN KEY Övriga objekt, verksamheter och aktiviteter i området är dels föreslagna ett utvecklingsmål dels kopplade till en huvudgrupp. De huvudgrupper som har utkristaliserats är: STENÅLDERN, TIDlGMEDELTID, OMBERG, KULTURLANDSKAP NATURLANDSKAP, ELLEN KEY, HÄSTHOLMEN, TÄKERN och med samordnande funktion EKOFOFtUM. De många ”små stegen” är lika viktiga som det ”stora klivet” när det gäller utvecklingen av Alvastraområdet. Även ett kulturcentrum av högsta klass skulle kunna utvecklas i eller angränsande till området med t.ex. temautställningar utgående från i första hand de tre centralämnena där Ellen Key är särskilt intressant. , , Kompletterat med evenemang som tex. en vidareutveckling av Ombergsfestivalen mm. samt konst och hantverksutställningar med delvis lokal förankring. Alvastraområdet skall marknadsföras som en helhet och därigenom bli ett begrepp. För ett lyckat resultat är det viktigt att binda samman olika aktiviteter och besöksplatser. Detta kräver att landskapet "öppnas upp" mer än idag för gående och cyklister, samt att fler objekt än /\ de fyra utvalda Ievandegörs. Det är lämpligt att göra en bedömning av vilka objekt som siktighet, kvalité och ekonomi bör vara styrande. Driftfrågorna får inte heller glömmas bort. En annan förutsättning för en lyckad utveckling av Alvastraområdet är att det går att engagera Statens fastighetsverk, Assi Domän, Vägverket och näringsliv för projektet. Aktiv medverkan från universitet och högskolor är också en grundförutsättning. Men allra viktigast är att den lokala förankringen finns när Alvastraområdet skall utvecklas till Alvastra Ekoforum. Alvastraprojektet ar ett mål 5_l3 projekt, Sydöstra Sverige, delfinansierat av Europeiska unionen, regionala fogden. Ovriga delfinansiärer är Länsstyrelsen och Landstinget i Ostergötlands län samt Odeshögs kommun och Riksantikvarieämbetet. Alvastraområdet är av riksintresse för kultur och naturmiljövården samt det rörliga friluftslivet. Områdets kultur och naturvärden är unika även i ett internationellt perspektiv. Traktens kulturminnen vittnar på ett enastående sätt om kuiturgemenskap och kutturförbindelseri Europa från stenålderns fruktbarhetsritertill sekelskiftets kvinnorörelse. Områdets potential för besöksnäringen väntar ännu på att bli utvecklad. Igen kulturhistoriskt intressanta Älebäcken, vilken rinner genom Alvastraområdet ut i Vättern, är Odeshögs kommuns mest förorenade vattendrag. Projektet syftar till att tydliggöra Alvastraomrädets unika kultur och naturvärden samt genom produktutveckling och marknadsföring öka områdets attraktionskraft för en lokal, regional, nationell och internationell publik. Projektet skall därmed långsiktigt öka sysselsättningen inom eller i angränsande områden, såväl direkt i besöksnäringen som indirekt i olika servicefunktioner. Projektarbetet har inriktats på att : 1) bygga upp ett kontaktnät, väcka ett intresse och starta ett engagemang för området och dess möjligheter skapa en samsyn för det fortsatta arbetet. 2) finna reterensobjekt till de enskilda objekten, arbets och utvecklingsprocessen för området samt till blivande verksamheter. Det har skett genom studiebesök, personkontakter samt inskaffande av informations och verksamhetsmaterial 3) ta kontakt med ansvariga för olika ekomuseer i kombination med begränsade studiebesök av desamma. 4) genom inventering av befintligt underlag, fält , litteratur och kartstudier samt intervjuer och kunskapsutbyte med ett stort antal personer som representerar vitt skilda intressen och kunskapsområden har ett underlag erhållits för att kunna föreslå dels en struktur en röd tråd, dels en geografisk avgränsning av Alvastraområdet samt möjliga / lämpliga verksamheter. 5) Under arbetets gång har en avstämning skett med finansiärerna till förstudien via en ledningsgrupp. Arbetsmetoden för att skapa förutsättningar till en HET långsiktig, bärkraftig utveckling av Alvastraområdet H kan beskrivas med följande tre steg : / 1) helhetsgrepp 2 ) "trattning" 3) objekt. För att inte tappa bort helhetsgreppet skall en återkoppling ske från punkt 3 till punkt i TRÅTT N I H 0 /G BJEKT “J En definition Alvastraområdet har förutsättningarna för att kunna utvecklas till ett kultur , natur och / eller forskningscentra på grund av 1 a) Läget: kommunikationsmässigt och geografiskt b) forskartradition och ett brett utbud av intressanta forskningsobjekt c) hög kvalité på och varierat utbud av kultur och naturvärden d) det attraherar och berör sinnena samt ger vingar till fantasin a) Beläget mitt emellan de tre storstadsregionerna Stockholm Göteborg Malmö med redan idag mycket goda vägförbindelser har området ett när mast idealiskt upptagningsområde nationellt sett. Inom den kommande 10 års perioden är dels motor vägsnätet i stort sett utbyggt mellan de tre stor städerna, dels är Öresundsbron tagen i bruk för både bil och tågtrafik. inom 2 4 timmar med bil finns då ett upptagningsområde med 4 5 miljoner människor. Vättern var ur kommunikationssynpunkt under lång tid Sveriges ”Medelhav”, men utgör idag närmast en ”barriär” mellan Östergötland och Västra Götaland, mellan östkust och västkust. › Tänk om Vättern kunde bli sammanbindande igen. * * Utvecklas dels passagerartrafiken på Vättern mellan Alvastraområdet och andra målpunk ter, dels "Bergslagsdiagonalen'* så ökas områdets tillgänglighet och attraktionskraft ytterli « gare. En förbättrad, vacker och effektiv ”Bergslagsdiagonal” blir den naturliga passagen för en bil och bussturist från Europa norrut mot Dalarna och Norrland via Alvastra. Östgötaporten, som skall stå klar i juni 1999 vid Ödeshögs trafikpiats på E4, kan fungera som en "entrébiljett" in till Alvastraområdet. __ Den blir en av vägverkets fyra portar i Sverige. De övriga tre är föreslagna vid Öresunds bron, nya Svinesundsbron och Höga Kustenbron. SLUTSATS: Med en genomtänkt utveckling av Alvastraområdet kan det bli mycket attraktivt för ett stort antal målgrupper och besökande. Med rätt upplägg, förankrat ioch utgående från platsernas/ områdets egna förutsättningar kan en utveckling som medför ett ökat antal besökande i området kunna bli till gagn för dess kultur och naturvärden. En förutsättning är att besökssäscngen även omfattar vår och höst. Underlag kommer att finnas för att kunna arrangera temaresor med kvalité för en internationell publik inom Alvastraområdet eller till ett antal attraktiva besöksmål där Alvastra kommer att ingå som ett självklart och oersättligt inslag. Exempel på en möjlig ”exotisk” temaresa i framtiden : Stockholm Alvastra / Vättern » Tanum (världsarv) Göteborg / Oslo b) Alvastraområdet har haft stor dragnings kraft på forskare och varit av intresse för forskning av vitt skilda slag under lång tid från olika universitet och högskolor. Några exempel är : Lantbruks , Umeå , Lunds , Linköpings , Uppsala och Stockholms Universitet. Det finns ingen tradition på något utbyte eller samordning mellan olika forsknings projekt eller läroanstalter med anknyt ning till Aivastra. Viss tvärvetenskaplig / temaforskning har varit aktuell i området. En stor potential liggeriatt utveckla, sti mulera utbyte mellan forskare och/eller forskningsprojekt. Ett stort antal universitet och högskolor har en restid till Alvastraområdet på mel lan 45 minuter tili fyra timmar. Universitet: i Lund, 2 Stockholm, 3 Uppsala, 4 Linköping, 5 SLU (Statens lantbruks universitet). 6 Göteborg, 7 Köpenhamn Blivande univz: 8 Karlstad, 9 örebro, 10 Växjö Högskolor: 11 Malmö. 12 LTH, 13 CTH, 14 KTH, 15 Västerås, 16 Jönköping, 17 Kalmar Folkhögskolor : Vadstena m.fl. SLUTSATS: Alvastraområdet är högintressant för universitets * och högskolevärlden, men även för andra utbildningsnivåer och former inte minst de som har en inriktning mot turism. FÖRSLA G: Konsekvenserna för Alvastraområdet vad gäller kommunikationernas utveckling, framtida resemönster mm får studeras i EU » ro 'ektet lntereg II 0 som har startat hösten 1998 . a_.. FÖRSLAG. Ambitionen skall vara att ändra på uppfattningen att Alvastra, ur universitet och högskolesynpunkt, befinner sig i periferin till att Alvastra istället är en självklar mötes och centra/plats för forsknings och utbildningsvärlden. Att bygga upp ett forskningscentrum inom området med tillgång till: forskarp/atser, fack bibliotek, forskningsresultat ( i första hand de som har anknytning till området ) samt ett internationellt kontaktnät. Verksamheten bör vara utåtriktad mot såväl annan utbildning / skolverksamhet som mot allmänheten. Ett forskningscentrum kan då starkt bidra med att förlänga besökssäsongen. Alvastraomrádet bör utvecklas så att dess pedagogiska kvalitéer blir kända och erkända. c) I Alvastraområdet finns en rad kulturhistoriska miljöer som tillsammans ger en unik samlad bild av svensk historia och kultur från stenåldern till reformaticnen. Om man som turist vill se och förstå något av den rika kulturskatt vårt land äger så är Alvastraområdet en av de mer intressanta platser vi kan Visa upp. A Naturvårdena står inte kuiturvårdena efter med Tákern, en av Nordeuropas finaste tågelsjöar. Eller Omberg, få platser i landet kan samla så många olika naturtyper inom ett så begränsat område. Men lika märkvärdigt är lsberga naturreservat med sina geologiska lämningar från istiden och sin steppartade flora. Listan kan göras längre, SLUTSATS: Alvastra kulturlandskap utgör ett av våra mest illustrativa exempel på det intima samspel mellan natur och människa, som skapar en omistlig kulturmiljö. Men även naturens eget kraftspel och ”livsprocess” kan studeras med hjälp av geologiska åskådningsexempel, avtryck från istiden samt landskapets kontinuerliga omvandling i Dagsmosse. De livs och naturprocesser som kan beskrivas och studeras i området möjliggör en förståelse för såväl nutid som historisk tid och kan ge en förening om en framtida utveckling. FÖRSLAG: Utveckla verksamheter med anknytning till forskning kring de livs och naturprocesser som kan studeras I' området. Som gemensam sam/ingsrubrik föreslås .' ALVASTA D OMLAND TIDERNAS LANDSKAPSHUIVI d)'0mrådet ger besökaren stora natur och skönhetsupplevelser, det dimhöljda, mytiska Omberg, det magiska ljuset skapat av Vätterns ständigt föränderliga vattenspegel. Skiftande slag av stämningar, som är värda att upplevas, finns inom hela området. Men de kräver, för att kunna tas in, att den besökande stannar upp och öppnar sina sinnen. Det är därför inte konstigt att området, genom seklerna har lockat till sig ett stort antal författare, kulturpersonligheter, konstnärer och konsthantverkare. Självklart har området även genererat ett stort antal myter och sägner. SLUTSATS: Alvastra kulturlandskap en upplevelse för alla sinnen l FÖRSLAG: Kring myter och sägner, respektive samverkan mellan nutida konstnärer ingår i andra pågående EU projekt. Området skall utvecklas på ett sådant sätt att inlevelse, eftertanke, nyfikenhet och stimulans av sinnena " le stjärnor vid val av lös Geografisk avgränsning Området som är av riksintresse för l kulturmiljövården är ett av de i å '0 Sverige större sammanhängande i och mer komplexa med alla histo riska tidsskikt. Det beskriver jord I brukets historia under minst 5000 år. 1 Präglande perioder är: Kungamak g ten Klostertiden Storjordbruken. Vid en översyn av samtliga riks intresseomráden för kulturmiljövär den har konstaterats att det aktuella området bör utökas. Föreslaget är i att Hästholmen Bjälbo, och området ner mot E4zans nya sträckning bör i ingå. ' l, inom riksintresseområdet finns kärn omräclen utlagda. = Området kan ses som en triangel vilken spänds ut av de tre orterna : \ n \ t \ Ma “t . 1. of ;1. Mmm" \f_›_, \rum* 3,”, \›, 'å . * . ›,\ i v\ L'. [ii t! a is”, '“ ,1 Namn, // nu 'l lluptá'nt Ett delvis EU finansierat internationellt pilotprojekt, lntereg ll C, startar hösten 1998 Bl.a. skall de inblandade regionernas arbetsmetoder vad gäller Lex. infrastrukturfrågor jämföras och diskuteras i seminarieform. Studieobjektet för svenskt vidkommande omfattar ungefär det område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Detta betyder att projektet kommer att få starka kopplingar till Alvastraprojektet. På vilket sätt är ännu oklart i dagsläget SLUTSATS: En centralbygd som har varit pådrivare av förändringar i brytningstider. Vägs även riksintressena för naturvärden och friluftslivet in kan hela Alvastraomrädet betraktas som ett ”kärnomräde” för kulturlandskapet och därmed bör tilldelas ett högre värde / status. Vadstena, Skänninge och Ödeshög. sättning för att Alvastra har kunnat utgöra ett centrum ( makt , kultur , ekonomiskt eller intellektuellt ) under olika tidsepoker. Området får benämningen : Alvastra med omland och föreslås på sikt omfatta området från och med Hästholmen i söder till och med Borghamn Inorr. Från Vättern /' väster till och med Heda och Täkern i Öster. Inom det föreslagna området skall det finnas en för allmänheten god och varierad kontakt med ALVASTRA MED OMLÅND Vä ttern, m Obs! förstudien behandlar i huvudsak den del av området som ligger inom Odeshägs kommuns gränser. Referensobjekt: Antreposofernas samhälle nära Järna, Ftosendals trädgårdar på Djurgården i Stockholm, Birka på Björkö l Mälaren, Bergianska trädgården i ”Ekoparken” iStockholm och ”Ekoparken'3 nationa/stadsparken i Stockholm Definition Ekomuseet kan betraktas som en utveckling av frilufts museet. Någon enhetlig internationell definition av begreppet ekomuseum finns inte. Det som allmänt karaktäriserar dem är tre gemensamma drag : 1) det omfattar ett geografiskt område. 2) det visar platser, byggnader eller anlägg ningar i sina ursprungliga miljöer. 3) det skapas, utvecklas och drivs tillsam mans med befolkningen i området. För att bättre kunna hålla ihop, driva och utveckla sin verksamhet bör ett ekomuseum ha ett huvudtema. SLUTSATS: Alvastraområdet har förutsättningarna för att uppfylla de uppställda ” kriterierna” för ett ekomuseum, men områdets totalvärde är så stort att det talar för en utveckling som leder längre än vad tanken med ett ekomuseum gör. the components of the new museum ”de i . '4 , Wi'\ / ,ÃJÅM i »717 \l m * ' möttes: l ;Larsa j ( “' "En 55° * r pnpillaiirn t, j på ECOMUSEUH l, . /J/ › K '75 gått ,A (ii Nm 355m” L: *' +50||eciivej \ i .act ,552532 5 ( +vistturs :g §4 * memo › 'lfy VL"'*___._.“ 4%* talki +spacial mas ' år:) av _JF *tr \ ' W \ /+ eldar; / lll ustrati dff'å'ii härfiåüåivjå'r'öfil 'ÖdåWr'fg'iGpñthce 5?fo seu m. Q båctead, H Det traditionella museet med sin byggnad, samlingar, experter och "anonyma" besökare i kontrast till det "nya" museet ekomuseet med sitt geografiska område, kulturarv, befolkning och kollektiva minne. FÖRSLAG: Ett Övergripande tema tas fram och utvecklas. Det skapar ramen för och inriktningen av det fortsatta arbetet. Det blir med andra ord arbetsprocessens motor. Förslag till terna : 'Människans påverkan på landskapet Landskapets påverkan på människan” alt. ”Människan som kulturvare/se människan som en del av naturen” Landskapet = centra/bygden och utgörs av det unika sambandet mellan : _ Vättern Omberg Tåkern Slätten Förslag till samlande namn : Alvastra med omland tidernas landskapsrum Marknadsföring Statistik Någon samlad studie av hur många som besöker något eller några av de attraktioner som finns inom Alvastraområdet, vad de förväntar sig, vad de tyckte, vad de saknade, önskemål etc, är inte gjord. Under sommaren 1998 har en marknads undersökning gjorts på ett antal besöksmål inom Odeshögs kommun, däribland Alvastra klosterruin. Enligt officiell statistik besöker ca 300 000 områden i Sverige är det endast Stens ; huvud på Osterlen som har fler : besökande, ca 400 000. : Helt säkert passerar idag ett stort antal po a tentiella besökare på väg R 50 och E4:an. na fångas upp om bara den lokala skylt ningen, informationen och marknadsföringen av området var mer utvecklad och genomtänkt. SLUTSATS: Redan idag finns ett mycket stort antal besökande, reella såväl som latenta, vilka räcker som underlag för att utveckla verksamheter inom Alvastraområdet. Med en genomtänkt marknadsföring av området nationellt och internationellt kan antalet besökande ökas betydligt. Så problemet är inte att få ett tillräckligt besöksunderlag utan att nå de målgrupper som är önskvärda för att kunna utveckla verksamheter inom området på ett sådant sätt att det gagnar dess kultur och naturvärden. FÖRSLAG: Ta fram tillförlitlig besöksstatistik, det starkaste argumentet för att göra något och i sådant fall vad l Är även underlag för den ekonomis ka bedömningen. Ta fram måldoku ment och enkäter för de viktigaste objekten. Pub/ik och marknadsundersökningar kan ligga till grund för förslag och åtgärder. En kontinuerlig utvärdering är nödvändig för att kunna motsvara de besökandes förväntningar. Marknadsföringen böri högre grad än idag a Glitmningehus um , ' ;om nu silver “' här blir så d? prifrxfgm'r dig tid nu' lr'z'rrr' till u r pmmml frin' på pintscn ettor i en maxi;th Järla, :ttvñni vykort :mh dessutom m chans att :vinna en mn! dig intygar", m m i'fliil'pnnf informationsmaterial mm idag finns broschyrer, guideskrifter samt skyltning för ett fåtal av objekten i Alvastraområdet. Det beror på att en helhetssyn saknas. Jämfört med guideböckerna för t.ex. Varnhem eller Gudheim kloster är den för Alvastra kloster ”torftig”. Små informationsblad för respektive Omberg, Tåkern och Ellen Key finns att få. Ett informationsblad om den medeltida kulturstigen går att erhålla på plats. En aktuell skrift om det medeltida Alvastra finns att köpa. Likaså en guideskrift för Omberg respektive Tákern. En bok om Tåkern respektive Vättern kom för några år sen. Men med tanke på områdets stora utbud av sevärdheter är det totalt sett magert. En vitalisering och uppryckning behövs. Skyltningen av och i området är varken konsekvent eller genomtänkt i sin helhet. SLUTSATS: En översyn av och förslag till informationsmaterial och skyltning saknas. Området bör visa upp det som är karaktäristiskt eller har en speciellt styrka med en regional profil, det gäller inte minst landskapet. Broschyrmaterial kan delas In i : guider för objekt och natur /kulturstigar samt en hu vudkatalog med samtliga besöksmål. Nya utgivningar av böcker om området bör uppmunt ras och stimuleras. W Eêømusaum W fa'fåyga'eäâitddø/M' Jontbrulngygxt r ' 6000 rf i” information och skyltning bör kunna utvecklas och göras mer informativ och intresseväckande, ja närmast lockande. Den skall lätt kunna revideras eller uppdateras. Den bör även ges en utformning och layout efter gemensamma huvuddrag. Målet att förlänga säsongen skall alltid finnas med som en förutsättning vid utformning av informationen. om us Issmumc caucus Wenanm . Mm,... ”5" DIFORNIATIONS SKYLTAR : TILL VÄNSTER 1:1.LUSTRATION OVER ETI' OBJEKT NEDAN EN ILLUST RATION ÖVER ETI OMRÅDE MED ETT ANTAL OBJEKT l SEVÄRDHETER i i Wmnmzwmwmmlmmmmm Allt informationsmaterial om ”Alvastra med om/and" skall ha en medveten utformning med hög kvalité. På plats skall finnas illustrativa bilder och en översiktsbild i fågelperspektiv alternativt en modell. Enbart kartor bör undvikas då många besökande har svårt att tyda dem. Professionella mallar tas fram som alla trycksaker produceras efter. Materialet skall som kännetecken ha en genomgående layout, vissa typsnitt och en logotype en grafisk profil. En välgjord, illustrativ och lockande modell / översiktsbild l fågelperspektiv över Alvastraområdet bör finnas på ett antal strategiska platser som Östgötaporten (gärna utanför), i Ödeshög, Rök, Alvastra, Hästholmen, Svanhals l Tåkern Hede och på Omberg. ,, “ Referensexempel : Ekomuseet Järnriket Målgrupper idag finns ingen uttalad marknadsföring för någon speciell målgrupp inom Alvastra med omland. Lanseringen av Tákern som besöksmål är det närmaste man kommer i den vägen. Ett antal målgrupper kan identifieras för vilka Alvastra med om land är eller kan bli speciellt attraktivt eller tilltalande : personer som är intresserade av teman, även vår och höst Skolungdomar (idag är våren mest efterfrågad, därför arbeta för ONSDAGâVANDRlNG/WR l sommarkurser och höstresor. ) OMBERGSBYGDEN studenter från olika universitet och högskolor mas forskare nyfikna och vetgiriga turister, intresserade av kultur och natur, även barnfamiljer personer som söker lugn och reflektion ( koppling till det aktiva W* klosterlivet ? ) WWW” de som uppskattar även andra årstider utöver sommaren området kan praktiskt komplettera turistutblldningar av hög kvalité utländska turister intresserade av kultur och natur intressenter som vill ha ett varierat utbud av hög kvalité, även vad gäller boende och mat m. Irgllrrzrkl . (fliMltå'å nu 3: . mmuunsmem t guide och SLUTSATS: De gemensamma dragen för de olika målgrup perna bör identifieras. För att kunna fånga in målgrupperna behövs deras önskemål och förväntningar ställas mot vad Alvastra med omland kan och bör erbjuda. Relevanta frågor att studera är : vad ger intäkter eller utgifter; underhåll; drift; investeringar; vilka insatserför utvecklingen av området framåt vad gäller dess kultur och naturvärden ? ger mest tillbaks. FÖRSLAG: Ta fram en Liss till marknadsplan som bl.a. be lyser : 1) vad respektive målgrupp kräver, kan bidra med, besökssäsong etc, 2) vilka insatser krävs såväl ekonomiskt som fysiskt för respektive målgrupp , 3) vilka intäkter kan de ge, 4) vilken sysselsättning kan de generera. Ta reda på vilka målgrupper som dels är lättast att börja profilera sig för, dels EN omcmu VACKER OCH VÃL GJORD SKYLT DEN VISAR På EIT WARKT EXEMPEL DAR EN LOKAL PRO . DUKT HAR LYFTS man så. ATI' VERK mmm MED KVA LITE Kp: UTVECKLAS ocn DAMED Nà NYA MÄLGRUPPER. FINNS NÅGON MOT symmx PRODUKT FOR ALVASTRAOMR '3 1998 Bmcmsm mäDGÅRDmLocmRMED EIT VARIE 12.31 men) ;vem ÖKSMÃL OCH svxsamrm av HOGIQTALII'E mc mcmmsm mm. DENNA UNECKLWG ma 13mm" MÖJLIG TACK VARLE arr En' SMIARBEI'E ?mk UTVECKLATS MELLAN RIKSIWJSEI, srocrmomns mmsnn om; BERGIANSKA min) › GÅRDEN. owe "MODELL" ÄVEN [NTRESSANT FÖR En .öNSKVARn mcmmsavemrssmonmånn EKORNAVALLEN: genomarbetad, illustrativ och fantasieggande infor mation om forntiden där även klimatets förändring över tiden är inlagd. En utmärkt inspirations källa för "Alvastra" Utveckling av ”Ekomuseet” mot ett ”Ekoforum” Några gemensamma nyckelord för blivande verksamheter. Reflektion.: hälsa och välbefin nande avkoppling /eftertanke nyfikenhet / kunskapsutbyte le E ?äbygaüai Inegâjiágiüy, ELLEN KEY Strand, design. utställningar, ktánnofrågor, pedagogik, det litterära Alvastra, trädgård, utstälhtingslokal, guidning kontemplation Det viktigaste är att berätta och locka fram en plats historia på ett engagerat, intresseväckande och gärna kärleksfullt sätt. Besöksmål som ingår skall ge både kunskap och nöje men även erbjuda aktiviteter. Satsa till börja med på att utveckla en eller ett par av de objekt som redan idag har stor attrak tionskraft och i med dem som utgångspunkt få besökarna att även ta del av andra aktivi , teter runt om v4 r kring en helhet vaxer successivt fram. För att detta skall lyckas krävs ett kontinuerligt och smidigt samarbete samt att ett ”levande” nätverk utvecklas. SLUTSATS: Lämpliga huvudgrupper bör bildas, till vilka aktivi teter, verksamheter och objekt kan relateras / knytas. Förslag till dels vilken huvudgrupp Alvastraområdets objekt, verksamheter och aktiviteter kan relateras / knytas, dels vilken utvecklingspotential de bedöms ha redovisas i två scheman på sidan 11. 3 FÖRSLAG: Området skall marknadsföras som en helhet, starkt !, med en gemensam logotype, där de enskilda objekten / verksamheterna får inordna sig. Huvudgrupperna föreslås vara: A STENÅLDERN, B TIDIGMEDELTID, C OMBERG, . D KULTURLANDSKAP NATUKLANDSKAP, E ELLEN KEY, F HÄSTHOLMEN, G TÅKERN och som spindeln i näterblir H EKOFORUM. En intresseförening eller motsvarande bör bildas för ”Alvasrra med om/ano'”i ett tidigt skede. i e ; ›>= u _ 10 B TIDIGMEDELTID Cisterciens erurden, Älebäcken Sverkerkapellet, verksamheter, guidning C OMBERG Sjövägen, utsikter, natur upplevelser, fornborgar ,nam rum, Djurgårds perioden, skogs skolan, verksam heter, guidning, vägar förbindelser ålvastra Nätverk Struktur strategi Sedan tidigare är föreslaget som övergripande utgångspunkt, röd tråd, människans förhållande till landskapet och naturen med förankring i forskar och universitetsvärden. Tre centralämnen som är specifika och utmärkande för Alvastraområdet men även har ett stort allmänintresse kan urskiljas: tidigmedeltid, stenålder samt Ellen Key, Dessa bör lyftas fram och utgöra de centralpunkter utifrån vilka objekt och verksamheter utvecklas / anknyts. En fjärde och komplet terande l sammanbindande beståndsdel är ”evenemang”. MÄNNISKANS FÖRHÃLLANDE TILL LANDSKAPET OCH NATUREN 1Tidigmedeltid: vikingatid riksbildning Cistercienserorden / Europa 2 Stenåldern: samhällsliv utgående från pål byggnaden med kopplingar till centrala Europa 3 Ellen Key: pedagogik, kvinnohistoria, inredning, välut vecklat kontaktnät med det intellektuella sekelskiftets Europa 4 Evenemang: kultur med hög kvalité, med anknytning till Alvastraområdets kultur och naturhistoria klostermüäggtüng,"mus cum", tidigmedeltida landskap et, (kvarnorm'åde) , Sverkergården, kultursfigen, eransier, "w 'c TÅKERN iågelskådning, §31 station, guidning, ,verksamheter F nästaamaan båttrafik tis 5, dammig, laittbmåts museum, stadsamaeam, arkeetngisit 3311åersiiirxiing, häktatxiingar z För att erhålla en struktur och en strategi föreslås samtliga objekt l områden definieras till en av följande fyra funktioner: motorer, dragare, magneter eller bubblare. De definieras enligt följande : Motorer är de objekt / områden som har en dynamisk verksamhet och är kända na tionellt l internationellt; Dragare är de objekt l områden som är kända regionalt, eventuellt nationellt / internationellt, men riktar sig till en ” smal" målgrupp eller har en verksamhet som inte är dynamisk; Magneter är de objekt/ områden som inte har någon regional eller nationell lyskraft men som kan locka besökande som redan befinner sig i Alvastraområdet; Bubblare är de objekt / områden som inte uppmärksammas idag men har potential att utvecklas Uppdelningen skall inte uppfattas som ett statiskt schema utan tvärtom som ett dynamiskt arbetsredskap i det fortsatta utvecklingsarbetet. Den inställningen är en förutsättning för att kunna utveckla Alvastraområdet på ett medvetet och flexibelt sätt. Att kunna tillvarata möjligheter och undvika misstag. Här följer en bedömning av dagens situation och förslag till utveckling. NULÄGE UTVECKLING MOT EKOMUSEUM [WijFÖRE? IvlåGl'lEl EUEELAFE E'l arma?realitij at F'ÅLEi"t'›:=^Gl'«lü.Er 93 “JaWim 85.131 lite endast Di (tmreste E i: ELLEJ kläri E'l 5 ?HD H1 ( EJiElEJEiuilkNG] t; (add.Jr M3 3 4:: OtulEiERG 02 urer F Häxanmunen F3 FlEÃl'âE rj 5 En'l*J*›ål*J{.i G1 G “NES H2 MIG? lEi TLHEITUÄG H? 'därtill?i N33 LEDEÃ* H3 CVRELLEDER EE: StEF'k'ER l'SÄF'ELUTF E54 SttEFllrêEH GÅREEN Ci FüRi'ElIJRGJtl? CG :ensam DE iEDA Di lSEERüa F2 Läiul'l'ElRLkB irl LE'EUM F4 Nilüål'? [34 BJCMÄGEN se din siste TIEEM SKOG Still' Itt.l n kULTLF: i _ MOEEE Et? MXU?! KULTLFZBx 2 ' E6 HÄLSÄF'E STIG E2 EET UWEÄFÖÄ ÅUMSTRÅ. E3 PM i lhüFH .OBH Fl MEDEL HIFK team.o LM EN rs ELÃTTRLEFIK 'na knutar H4 TlDEti'k'ELN H5 UTEHTÄLLH [trosthth EirGGi'tsütlEi?) 'thfåiáiElåivâ l:ETEFJ SLUTSATS: Schemat visar på att det finns ett stort antal objekt l verksamheter att utveckla. inget av de objekt som kan sorteras in under rubriken ”motor” är idag en stark och dynamisk kandidat. De som står inom parentes platsar med tvekan in i gruppen. Schemat visar på att ett omfattande utvecklingsarbete är möjligt. Detta måste få ta den tid som krävs, så att området kan utvecklas på sina egna villkor och att inte natur och kulturvärdena eller den ekonomiska bärigheten äventyras. Helhetssynen måste hela tiden vara avgörande. Det medför att förslag som inte passar in i helheten får utgå. FÖRSLAG: Områdets röda tråd: Människans förhållande till landskapet och naturen samt Alvastraområdets tre centra/ämnen kompletterade med ”evenemang” skall utgöra ryggraden / livsnerven i området och verksamheterna. 7' . A JWWF'PGEHH 'l: a MOTORE? 2: a MOTORER ERAGeRE MkGNEl' A STENÃLDERN A1 oerGNAD 83 EVERKER Di ÅIEBÅClGN E1 MDSTER KÅPE ,31 F prao . H 0 . RON'ri ANLÃGGNNG D1 “mmm E14 stRKER GÅRDEN ce MTLHUM 52 TlIJGiulEDEL Di' *EDA Tim LÅWKÅP 35 GHQNBE j' C5 DJLRGÅRDS E1 3 RÄND ÅLEBÄG< TUSEN c ormens 53 mumreâeoe 02 UTSW ce srcoesskomn E summer .. ,. F ”WHOM” 0: stövÄGEN 04 ISBERGA F6 EEGUUAR F2 LANI'BRUG hawk > [36 HÄLSANB sno W PIM WEEUM DG MGSMOSSE i HÃSTlDUWEM . 135 MTLR_OCH F4 llÄLLRlS'I'NIlXG F3 “SKF lGJLlRSTIGAR e TAkERN _ FEUTSTÄUNNGSF FU WWNG E2 Datuan .. Att/am OCH Inroeuw et owner nonsereemo WANNS F1 smnsrmsam H1 EVEÖEMÅW H2 NLULR H3 TEMARESOR ,_5 Tamara WWW Ht VAi'sDFiNCs VERKSAMHETER Ha Ewa_ SLUTSATS: Schemat visar områdets önskvärda utveckling som den kan bedömas idag. Omvärderingar måste göras över tiden. Ett stort antal objekt bedöms kunna utveckla verksamheter. De objekt som har störst potential och internationellt intresse samt är väsentliga för områdets utveckling är placerade i högsta grupp. De kräver de största resurserna och insatserna. lntressenterl finansiärer ger förutsättningarna för när objekten kan utvecklas och i vilken ordning Se vidare uder kapitlet EVENEMANG. FÖRSLAG: Utvecklingen av området skall bygga på: 'kvalite kunskap, ekonomi och långsiktighef* samt ha den inriktning som är skissad i utvecklingsschemat Arbetshypotes för blivande verksamheter inom Alvastra med omland : 1 ) Uppleva och lära av naturen och historien med kvalité! 2 ) Kultur och naturturism byggd på en vetenskaplig bas, förankrad i universitets , högskola och forskarvärden. * 3 ) Bllcka mot framtiden Bygg upp verksamheter, teman successivt efter intresse / engagemang och ekonomi. Utveckla på sikt ett infonnatlonscentrum, ett antal olika lägen inom området kan vara lämpliga. Teman Några av de huvudteman som går att utveckla kring objekten och i verksamheter inom eller gemensamt med områden som angränsar/ anknyter till Alvastraomrädet : A) Sägner och myter: Hökstenen Hede " Omberg B) Cisteroienserorden C) Stena/dem D ) Kvimzøhisroria : Drottning Omma, Drottning Ulfhild, Heliga Birgitta. Ellen Key mfl. E) Ellen Key: Barnens århundrade, mm F) Orts och gårdsnamn: betydelse och forntida lydelse G ) Kommunikationer: historiska förbindelser över vatten och på land H ) Djurgårdstiden: Kronoparken jakthistoria l ) Brons och järnåldern J ) Forsknings och kulturcentrum K) Jordbruk (jordbruksbygd i minst 5000 är ) L ) Kungamakartiden riksbildning: Stenkilsätten, Sverkerätten och Bjälboä rten M) Livsåskådningsfrågor brytningstid N) Landskapets förändring över tiden SLUTSATS: Genom att binda samman olika aktiviteter och besöksplatser är det möjligt att få besökare att stanna upp och röra sig inom ett geografiskt avgränsat område. Att utveckla teman är ett intressant sätt att genomföra det på. Teman kan utvecklas på olika sätt i ett område. Med skyltar, broschyrer rekonstruktioner eller guidade turer. Det senare med hjälp av antingen en engagerad person eller skritt /.ljudband. Multimedia kommer mer och mer som ett arbetsredskap / hjälpmedel för upplevelse och kunskapsförmedling. Att kunna påverka själv genom att välja mellan olika scenarier blir allt viktigare, isynnerhet bland yngre. FÖRSLAG : Utveckla i första hand teman som har anknytning till Alvastras tre centra/ämnen, tidigmedeltid, stenåldern och Ellen Key. På sikt kan även andra teman utvecklas 12 Referensobjekt : Bergslagens ekomuseum,; Järnriket, kontor länsmuseeti Gävle; Ekomuseum Falbygden u Airadalen Målet skall vara en engagerad besökare som känner sig upplyft efter besöket / vistelsen och som genast läng tar tillbaks. lNG'liALVASTFtA Vision Utveckla och anpassa hellre ekomuseitanken till hela det om råde som är av riksintresse för kulturmiljövärden och låt den del som utgörs av Alvastraområdet få en inriktning och utveckling mot ett ekoforum. Forum: nätverk av forskningsverksamhet central sam Iingsenhet. "Ekoforumet" utgörs av forskningsverksamhet som är utåtriktad. Nya forskningsresultat presenterar för en intres serad allmänhet tex genom att ordna diskussionsaftnar, men även låter de som vill "praktiskt delta” på olika sätt. Det skall kanske finnas en forskningsstation för de olika disciplinema, men inte endast en stor besöksanläggning som ger vägledning till hela Alvastraomrädets olika ämnesområden: kultur, jordbruk, historia, geologi mm och allt övrigt som pågår lokalt. Den tanken har funnits tidigare. Centralisering skall ersättas med decentralisering. En databas med fakta, forskningsresultat mm som berör Alvastra Iandskapsrum byggs upp. Databasen riktar sig främst till forskare, lärare och studenter vid universitet och högskolor men .även till skolor, museer, arkiv, föreningar och fritids forskare. De skolor som är intresserade kan använda databasen i undervisningen. Tvärvetenskap, tematorskning och många olika discipliner skapar ett dynamiskt forskningsklimat med internationella kopplingar, Varje kultur och naturobjekt eller tillkommande objekt bör ges en koppling till forskningsvärlden. Verksamheter kring experimentell arkeologi utvecklas såväl för forskare, studenter som en intresserad allmänhet. Vilken organisation är mest lämplig? lntressetöreningar som bildas bör sträva efter att få geogra fisk spridning på medlemmarna. Ett tänkvärt citat i detta sammanhang av Ulrik Lohm ur boken Röster vid Tåkern ” natur är till stora delar en känsla, naturskydd får aldrig bli för vetenskapligt." En absolut riktlinje / grundbult för det fortsatta arbetet skall vara att ett levande jordbruk skall kunna bedrivas i området. Det har alltid gett Alvastra dess grundkaraktär är dess själ. SLUTSATS: Alvastraområdet blir en besöksattraktion med inriktning på natur, kultur, historia och (ut ) bildning. Ett kultur och Utvecklingscentrum som får stöd av såväl privatpersoner genom frivilliga insatser samt av lokala och externa företag och entreprenörer men även av statliga institutioner och universitet / högskolor. Området utvecklar en stor variation av naturupplevelser. Att arbeta utifrån naturens förutsättningar med ett ekologiskt tänkande är ett av projektets bärande ideer. Ulrik Lohm säger i boken Röster vid Tåkern av Göran Bergengren : "Det är viktigt för oss att förstå varför det blev som det blev, hur framtiden tedde sig för dem som danade det vi lever med. 'Det är att skriva historia fast framlänges. Något som i bästa fall kan lära oss att förutse konsekvenser av dagens handlingar". Utbildning graktik : Med hjälp av ny teknik ska kontakter knytas med universitet och högskolor, även i andra länder, för att möjliggöra kunskaps utbyte. Intresset för fortsatta arkeologiska undersök ningar och studier samt 1 annan forskning kom mer att öka i området. Alvastra blir platsen för i forskning kring tidig medeltiden, naturens villkor, stenåldern, kvinnohistoria mm. Det blir populärt att gästforska i Alvastra området en längre eller kortare tid. Bra, men små Över nattningslägenheter samt forskarlokaler inrättas i _Håstholmen. Landskapets förändrade karaktär över tiden studeras ur olika perspektiv. Perioden Alvastra skärgård: hur var det att vistas här, eller perioden Alvastra träskområde: var innevånarna ett slags träskfolk, hur levde de i sånt fall och så vidare. De olika naturtyperna i Alvastraområdet kan utgöra en bas, en fond för utställningar. Det skall vara möjligt att kunna leva sig in hur det var att bo och verka här i Alvastra landskapsrum under olika tidsperioder. BYGGNADSHYTTA OCH ANDRA VERKSAMHETER .. 'l'ERSKAPA STN ÄLDERNS FINNS SOM DEN BESO kLIMAT OCH NaTURwÄXT Olika slags verksamheter finns: byggnadshytta, trädgårds KÅNDE KÅN DELTA L___ HUSMILJÖ KAMGUFLERADI verksamhet, utställningar av hög kvalite' i en särskild byggnad i, mm. Praktikplatser finns för bl.a. blivande guider. Kunniga per *newsMum' soner, som på ett professionellt sätt kan ta hand om grupper vilka vill ha information och inspirerande upplevelser, har knu tits till Alvastra Forum. Kulturkvällar anordnas och musiken flödar inom området: i kyrkor, på Hjässan, i klosterruinen och på andra platser. erberget,h ' ' :i FÖRSLAG: LätA/vastraområdet utvecklas till ett ekoforum, vilket föreslås att definieras enligt följande .' a) Omfatta ett geografiskt område b) (Under) visar, redovisar forskningsresultat, mo'j lighet för /ekmannen till eget deltagande 0) Det skapas, utvecklas och drivs av forsknings / universitetslnstitutioner kopplat till lokala verk samheteri eller angränsande till området. Forumet utgörs av ett nätverk med olika ingående intressenter. En eko om' kint es f" ' bild f" h 1 mrådet .i ., in; .› g ä_ _› 1 V . i DET GÅR ATT BYGEBA UPP REALISTISKA NATURMILJOERIFULL MEDDFLLE? MED *Mim ?YTNING “LL ALYASTRÅ SKALA PÅ EN BEGRANSAD *rm UTAN ATT BR'T'TA MOT OMGIV . Bmw M [MTEMSTUDE E I Hmm' NlNGEN. EXEMPLET AR12 x12 METER OCH FUNGERADE SYFTE, DÄREFTER TILLFALLER MODELLERNA ALVASTRA EKOF ORUM MYCKET BRA l VERKLIGHETEN Alvastra pålbyggnad Europeisk gálbyggnad 1854 upptäcktes i Schweiz på Zurichsjöns stränder, det var extremt lågt vattenstånd det året, de första kända förhistoriska pålbyggnaderna i Europa. Sedan dess har hundratals anlägg ningar påträffats och undersökts i Alpomrädet. De flesta från . i yngre stenålder eller bronsålder Den allmänna meningen bland arkeologer idag är att det under Europas sten ålder fanns pål byggnader som stod ute i vatt flesta var anlagda på en sjös strand. Även om det har funnits gott om sankmarker i Nordtyskland, Holland och Sydskandinavien är, märkligt nog, endast en riktig pålbyggnad känd norr om Alpomrädet. Det är Alvastra pål byggnad, en social och ceremoniell samlingsplats för en bygd, anlagd för drygt 5000 är sedan under yngre stenåldern. Den upptäcktes av en tillfällighet i början av 1900 talet i Broby källmyr. Den berömda "ismannen", som hit tades i en glaciär i Alperna i mitten av 1990 talet, är som jämförelse ca 5300 år gammal. SLUTSATS: Trots ett avstånd på 120 mil liknar Alvastra pålbyggnad de alpina motsvarigheterna i detalj. Det öppnar ett hissnade perspektiv ! Även om pälbyggnaden är unik som fynd verkar den. i ett internationellt perspektiv, ha en anknytning till en ”Europeisk kultur”. Det ställer många frågor: Hur skedde kontakten och utbyte mellan människor i när och fjärran, hur fick idéer spridning, vattenvägarnas *_ w____ se rr" : betydelse etc. När det 9 er den skandinaviska bronsåldern vet man att det var en tid med omfattande kontakter med andra kulturer. Pälbyggnaden, med sitt rika fyndmaterial från hur livet levdes vid denna tid i trakten av Omberg Täkern, ger förutsättningar na till en rekonstruktion av en struktur (såväl ekonomisk, social som religiös) utvecklad i gränsområdet mellan olika speciali serade näringar i Sydskandinavien under övergångsperioden mot yngre bondestenålder. FÖRSLAG: Målet skall vara att på/byggnaden får den uppmärksamhet den är värd både internationellt och nationellt, vad gäller såväl forskning som redovisning och tillgänglighet för en intresserad allmänhet. Dess tydliga koppling till Europa bör utvecklas. Anläggningen Pålbyggnaden är inte synlig för blotta ögat utan ligger väl dold av ett ca 1 m tjockt torv lager. Myrmarken har bevarat trä, ben och andra fynd väl. Pälbyggnaden är i stort sett "opåverkad" av tidens tand. Forskarna har idag en tydlig bild av hur dels anläggningen var konstruerad, dels använ des och förändrades under sin ”livstid” En rekonstruktion av grundplanen visar att byggnadverket var medvetet planerat och enhetligt etablerat. Anläggningen har varit föremål för utgrävningar vid skilda tillfällen. Senaste perioden var åren 1976 1980, ett brett upplagt tvärvetenskapligt projekt lett av Mats P. Malmer. Arbetet med att publicera fynden och undersökningsresultatet pågår vid Statens historiska museum, där också fynden finns förvarade. Därför är tolkningen av pálbyggnadssamhällets bosättnings mönster ännu preliminär. Flera fyndplatser, söder och öster om anläggningen, indike rar på att en stor boplats har funnits där. SLUTSATS: Det är av stort intresse att rekonstruera / beskriva såväl anläggningens konstruktion som ”livscykel” på ett intresseväckande sätt för besökare. ldealt vore om detta kunde kombineras med att nya forskningsrön erhölls. FÖRSLAG: Lämpliga förslag till en beskrivning / rekonstruktion av anläggningen skall tas fram. Det kan vara modell ( er) i lämplig skala, även skala 1:1 kan vara aktuell, av såväl intressanta detaljer eller sektioner som hela anläggningen Förslag till hur anläggningens olika utvecklingsfaser kan redovisas tas fram. “ Undersök om pälbyggnadens rumslighet och volym kan återskapas på plats med hjälp av vegetation på ett suggestivt och intresseväckande sätt. Undersök om experimentell arkeologi / datasimulering kan vara av intresse för såväl allmänheten som forskningen. Utvecklingen av besöksmálet mäste både ha ett kort och ett långt perspektiv. . mWHüñga Funktion Det mesta tyder på att Alvastra pålbyggnad var samlings platsen för bygden vad gällde kult, efter och fest under drygt 40 år. Den användes troligen från tidig vär till sen höst. Platsens läge vid Omberg och dess ovanliga karaktär med vatten porlande fram som ur ”smä fontäner” kan vara de bidra gande förutsättningarna för att platsen uppfattades som helig. Stora byggnadsverk enbart för dyrkan av högre makter, för fester och social sammanhållning är typisk för yngre sten ålder. Dock kan utformningen skifta mycket. Megaiitgraven, belägen söder om Turisthotellet, har en koppling till " pålbyggnadssamhället”, se vidare under kapitlet " Andra objekt eller delområden” SLUTSATS: Redan under jägarstenåldern tycks kärnbygder utgöras av kombinationen: grund sjö, kårrmarker med omgi vande kalkrika jordarter samt närvaro av ett berg. En rekonstruktion av det landskap samt område som befolka des av dem som nyttjade pålbyggnaden vore av stort intresse. FÖRSLAG: Ta fram en rekonstruktion av det Alvastra land skapsrum som fanns när pålbyggnaden var i bruk, med hjälp av en databaserad terrängmodell. Beskriv stenåldersmänniskans världsbild utifrån Alvastra området. ,._» i › , A14 “er” ,.4 Samhället Pålbyggnadens ceremoniella och kultiska funktion är fascine › rande men ännu intressantare att studera är samhället bakom dessa ceremonier. Fynden i pålbyggnaden är så rika och väl bevarade att det går att komma fram till en möjlig bild av hur man levde vid denna tid i den trakt där man hade pålbyggnaden som sin central och mötesplats. Ebba Durings och Hans Browalls avhandlingar handlar om detta. Ett försök till att bestämma hur stort område pålbyggnadsfolket utnyttjat har gjorts av Hans Browall. Pålbyggnadsfolket var både bönder och fångstmän. Spår av deras permanenta boplatser har påträffats på båda sidor om källmyren, bl.a. vid St Broby. Någon eller några av de påträffade boplatserna vid Tåkerns sydvästra del har varit deras fångstplatser. ass ;F4 sä * ;FFY \ ll Pålbyggnadssamhällets bosättnings mönster kan beskrivas som en kombi nation av a) reguljära boplatser, place rade på höjder intill mark lämplig för odling samt b) säsongfångstläger. Alvastraområdet har sannolikt erbjudit en utmärkt miljö för den vilda faunan. Goda jaktmarker fanns på nära håll som stora Iövskogar, Omberg, Vättern och Tákern. idag är Alvastraområdets landskap starkt förändrat men ändå finns många av då tidens djurarter kvar. .Jämfört med hittills undersökta fynd finns samtliga identifierade fågelarter kvar i omgivningen förutom tjädern. Av fiskarterna kan samtliga, förutom malen, påträffas i dagens Vättern. Tåkerns fiskbestånd har dock förändrats starkt. Fynd från befolkningens måltider, benlämningarna är de rikaste i Sverige från stenåldern och har studerats av Ebba Durings, visar hur detta samhälle utnyttjade naturens resurser. T.ex. spelade boskapsskötsel förmodligen en betydande ekonomisk roll liksom (vild)svinet. Skottskcgsbruk har antagits vara en förutsättning för över Ievnad. Hans Göransson har med hjälp av pollenanalys stude rat Dags mosse och Alvastra källmyr och på så sätt fått en bild av hur pälbyggnadsfolket använde/ utnyttjade landskapet. SLUTSATS: Det går att till stor del rekonstruera hur levnads vanor och Iivsbetingelser var vid denna tid, som matvanor, vilka djur som fanns, vilken betydelse de hade, hur marken odlades och med vad, mm. FÖRSLAG : Pålbyggnadsfo/kets samhälle, levnadsvanor och omfattning beskrivs utifrån anlägg ningen och fynden därifrån. Det kan göras med en guide men på sikt kan det vara intressant att anlägga en permanent utställning / torsknings station i närheten av anläggningen. Undersök möjligheten att göra någon tidsenlig rekonstruktion av miljön. Gör en beskrivning av de olika unika geologiska förutsättningarna i området och deras koppling och betydelse för stenåldersfolkets samhälle och dess världsbild. Undersök möjligheten och lämpligheten med att anlägga en stenålders kulturstig mot Täkern Källmyren: Myren har, dels aldrig varit öppet vatten, dels är en självständig, ganska märklig geologisk bildning. Någon koppling till Dagsmosse, som ursprungligen är en vik av Forn tåkern, har aldrig funnits. Myren har bildats genom att vatten från natur liga källor har strömmat ut över den svagt sluttande marken. När pâlbyggnaden fanns så utgjordes marken av lös kalkgyttja. Marken var bevuxen med tuvcr av ag och bladvass. Agen har förmodligen använts som byggnadsmaterial SLUTSATS: Ett intressant men hydrologiskt känsligt område. Eventuella åtgärder i området får inte påverka de naturliga förutsättningarna. FÖRSLAG: Ta fram skyddsförskrifter för källmyren. Undersök möjligheten att återskapa platsens karaktär på ett intresseväckande sätt. Situationen idag Ett stort an tal turister besöker platsen. De › kommer dit med stora förväntnin ' ger, inte minst de utländska , V, turisterna. Aven ill än om det finns en , 1 , I illustrerad informa *,_'T'“3m*i%' .. tionsskylt så står den ' k ' ^ nästan 100 meter från själva pålbyggnaden. Dess ytterkontur är utmärkt med röd målade stolpar. Att tolka platsen med hjälp av informations skylten, vilket är tänkt, bliri praktiken omöjligt. Detta är mycket olyckligt l Många blir upprörda, känner sig lurade. För Ödeshögs kommun är detta sämsta tänkbara reklam. Likt ett datavirus kan den uppkomna negativa stämningen föras över till kommunen och dess sevärdheter i allmänhet. Den besökande känner sig helt enkelt inte välkommen. Detta går stick i stäv med kommunens målsättning. Idag finns en modell över pålbyggnaden dels på Länsmuseet i Linköping, dels på Historiska museet i Stockholm. Där finns också en del av fynden från utgrävningarna utställda. SLUTSATS: Anläggningen har en mycket stor potential vad gäller dels det antal besökande den kan få, dels de verk samheter som kan utvecklas kring det högintressanta torsk ningsmaterial som redan finns. Några nödvändiga förbättringar vad gäller informationen måste göras redan till kommande besökssäscng under 1999 för de besökande som hittar hit. Långsiktigt är området är vårt bästa tänkbara utveckling (hög kvalité) som besöksmål. 15 NYTT PROJEKT: Rena stenåldern Utveckla förslag på hur det uppställda målet skall förverkligas att pålbyggnaden får den uppmärksamhet den är värd både internationellt och nationellt, vad gäller såväl forskning som redovisning och tillgänglighet för en intresserad allmänhet. Utveckla förslag / åtgärder vad gäller anläggningens koppling till Europa. 0 Ta fram ett åtgärdsförslag på kort sikt och en utvecklingsplan för anläggningen respektive området på längre sikt vad gäller åtgärder, verksamheter mm. o Ta fram förslag till beskrivning / rekonstruktion av anläggningen. Ta fram förslag till hur utvecklingsfaser kan redovisas. Undersök möjligheten att återskapa platsens karaktär, stämning på ett intresseväckande sätt. vw “w” å Undersök om pålbygg nadens rumslighet och volym kan återskapas på plats med hjälp av vegetation på ett suggestivt och intresseväckande sätt. Undersök om experi mentalt arkeologi / data simulering kan vara av intresse för såväl allmän r ._ . .i heten som forskningen. Ta fram en beskrivning av pälbyggnadsfolkets samhälle, geografiska omfattning och levnadsvanor utifrån anläggningen och fynden därifrån. En rekonstruktion av hur de levde är möjlig är möjlig att göra. Ta fram förslag. 0 Ta fram en guideskrift på flera språk. Undersök möjligheterna att anlägga en permanent utställnings / kunskapsv / forskningsstation i närheten av aniäggningen. Ta fram en rekonstruktion av Iandskapsrummet vid tiden för pålbyggnaden och beskriv de olika unika geologiska förutsättningarna i området och deras koppling och betydelse för stenåldersfolkets samhälle och dess världsbild. 0 Skissa stenåldersmänniskans världsbild av religiösa föreställningar och om fruktbarhet och olika naturkrafter. o Undersök möjligheten och lämpligheten med att anlägga en kulturstig mot bla. Tåkern. Ta fram skyddsförskrifter för källmyren. anläggningens olika Förslag till indelning av åtgärder gå kort resgektive lång si___kt a) pålbyggnad: kort sikt : Ta fram en planterings och dispositionsplan för lämpligt område inklusive pålbyggnaden. Ta fram lämplig kompletterande information / illustrationer till befintlig informationsskylt. Ta fram en modell över pålbyggnaden. Ta fram förslag till hur komplettering med text, illustrationer. eventuellt även modell(er) skall göras på platsen. Är det möjligt att göra ,något även i det område där anläggningen ligger. Ta fram en modell över pålbyggnadstolkets samhälle och territorium. Ta fram information även på andra språk. Ta fram en guide över pälbyggnaden och det samhälle det var centrum för. M: , Ta fram förslag på hur: man kan utveckla ett i informations / kunskaps , centrum kring stenåldern; med inriktning mot ' experimentell arkeologi där även allmänheten kan 3 delta, ' Riksantikvarieämbetets .b) kulturstig: Undersök möjligheten att anlägga / bygga upp en kultur och naturstig, med tyngdpunkterna förlagda till sten äldern och istiden » med anknytning till › * geologin. stigen kan börja vid pålbyggnaden och fortsätta mot Tåkern via naturreservatet lsberga. Eventuellt bör en förbindelse skapas mellan Omberg och lsberga. Föreslå hur information kan förmedias med modern teknik så att den väcker tankar, ger utbyte / dialog och stimulerar sinnena. b) megalitgrav i › se sid 32 å gsTENALDt:RSMUSEUM › Det lilla mysiga museer d) informationscentrum j Undersök om en in jHuschy Kllev Stettáldersmuscum drivs :iv ledande fas, första steg mot ett 7 13°fewnjgjjgjggmwätid?" förverkligande aV ett kunskaps ' Museets utstlülnhtgurärbyggda av och informationscentrum kring “Santihm'iümbm forntiden med tyngdpunkt kring stenåldern, är att inrätta något liknade det man har gjort i Huseby Kiev i Bohuslän. Denna fas skulle kunna iordningställas tämligen snabbt i någon lämplig byggnad / lokal i närheten av pålbyggnaden eller kanske ännu hellre i Hede. Museet 'dr Öppet [6 maj JU september. ' För information ring0304590 manga i Finansiärer/ intressenter : Historiska museet, Riksantikvarieämbetet, Universitet/ Hög skolor, Heda byalag m. fl. Heferensobjektg. Vou/lerim museet i Norrbotten; Gene Fornby nära Ornsköldsvik, Vitlycke museum i Bohuslän; anläggningar för experimentell arkeologi i Danmark, Huseby Klevs stenåldersmuseum, Bohus/än Alvastra kloster KLOSTEHOFlDEN r_ 2 Det västerländska munkvåsendets fader, den r; helige Benedikt (480 547) skrev en regel i vilken blev det fundament på vilken Alvastra i kloster en gång vilade. Några huvuddrag ur regeln är: kroppsarbete i kombination med andlig verksamhet, eget brukande av jorden, måttlighet i allt. Efterhand skedde en förflackning i samband med tillämpning av regeln. ' Cistercienserorden * En ny klosterorden uppstod i Frankrike är 1098 med målsätt ningen att åter tillämpa den helige Benedikts regel i ursprunglig form. Cistercienserorden fick en snabb och omfattande spridning i Europa när klostret i Clairvaux etablerades år 1115. Det berodde på klostrets abbot Bernard, sedermera Bernard den helige (1090 e 1153). Han fick stor betydelse för ordens inflytande i både religiösa och politiska sammanhang. Cistercienserorden kännetecknades under medeltiden av, dels en mycket välorganiserad uppbyggnad och vålutvecklad ekonomisk organisation, dels ett välutvecklat kontaktnät med samhällets kungamakt, biskopar eller andra för den tiden inflytelserika grupper. Att orden dessutom var påvemaktens förlängda arm i Europa gjorde sammantaget att orden snabbt fick en central roll som övergripande institution i Europa i religiös, politisk och ekonomisk bemärkelse. Vid mitten av 1200 talet avtog cisterciensernas inflytande och konkurrenskraft. SLUTSATS: Cisteciensernas förmåga till samordning över stora avstånd, olika språkomräden och kulturer saknade sitt like i samtiden. Deras betydelse för framväxten av det moderna Europa är stor. Forskning kring orden har inter nationell betydelse. Forskning kring Cistercienserorden ur dansk synvinkel har fått ett centrum i Esrum på Själland. FÖRSLAG: Ett motsvarande centrum likt det i Esrum borde inrättas för Sverige och då är Alvastra den givna platsen. m; I CLAINVÅUX o LA FEHTE A moitmono '[1 u ,v > rara; . E3 ;N 0 CITEAUX \ JJ än.. I i. 4 I _I_ u .u i A . u ^ * A A '3 I A. A Å I. I I IA A .L A L cummn 1* A 0 \ AORWOHD tr o I' *7 ^ A A. ' ' Å ' IEAL. I_ Å AA I I 5 .AAAA. A L a'la' “ J ?sele i 1.". I I A I . . Å A A n . A A. på! I I t 0 0 .r §4 I' ' '4. k\ \ \. RH . 1. { En i A s: i är \ NA ,ex 1» “A '“' i ' i*\) P1 i (. kr] _ Q , im. re (äkni, , I ,www ,lumen m i a i Lokalt inflytande Cistercienserna påverkade starkt de trakter där de slog sig ner inte minst maktstrukturen. Några orsaker till detta var att de erhöll privilegier som skatta och tullfrihet samt befrielser från tionde. De erhöll stora donationer. Eftersom munkarna kom från en av de främsta kulturbygdema i Europa vid den tiden, förde de in ett nytänkande. De medföljande lek bröderna var skickligt yrkesfolk med ny kunskap. De påverkade starkt utvecklingen och kunskapen inom många områden. Nämnas kan arkitektur/ byggnadskonst, odling av alla slag, sjukvård och inom en mängd andra hantverks utövningar, Lex. startade de Sveriges första sjukstuga, bibliotek och Iantbrukskola i Alvastra. SLUTSATS: Cistercienserna var skickliga organisatörer och yrkesmän. Kiostret blev ett andligt, kulturellt, administrativt och ekonomiskt centrum och en politisk maktfaktor i det medeltida Sverige med nära kontakter med kungamakten. Betydelsen av Cistercienserordens etablering i Alvastra kan knappast överskattas. FÖRSLAG: Forskning kring Cisterciensernas påverkan reg/o nait har ett internationellt intresse. Utbyte mel/an forskare från olika länder / regioner finns idag men kan utvecklas Kiostrets placering i landskapet En av ordens ursprungliga regler, att _ klostren skulle etableras i ödemark och vara självför sörjande ge nom egen drift av done rade nyod lingar, från gicks tidigt. istället pia cerades klosterkomplexen på centrala platser med goda för utsättningar för såväl jord och skogsbruk som fiske, handel mm. Därför blev det möjligt för orden att förlägga sin verk samhet till den rika Alvastrabygden. SLUTSATS: Etableringen påverkade starkt Alvastrabygden. Runt klostret växte ett samhälle fram som kunde försörja klosterverksamheten ekonomiskt. Nuvarande skrift om Alvastra kloster av ingrid Swartling är föråldrad. FÖRSLAG: Beskriv livet på och utvecklingen av Aivastra klos tar, gärna i en utställning. Ta fram en ny skrift om Alvastra kloster populärt skriven och rikt illustrerad. Den bör finnas på ett antal språk 17 Etablering i Norden Våren 1143 anlände några munkar högst motvilligt till, enligt deras egna ord, de "avlägsna folken i den nord ,_ ligaste köldens yttersta nejder”. t Platsen var Alvastra vid Ombergs syd ” sluttning, kungaparet Ulvhild och Sverker den äldres högsäte. , Bernard av Clairvaux hade, förmodligen på [ kungaparets inbjudan sänt munkarna. Alvastra kloster blev det första kloster som anlades av cistercienserna i Norden och blev betraktat som moderkloster. LJ Troligtvis omfattade den första donationen hela Västra Tollstads socken. Klostret blev med tiden rikt och mäktigt. Exempel på detta är att det var en Alvastramunk, vid namn Stefan, som blev Sveriges förste ärkebiskop. Han hade även stort inflytande på den process som ledde fram till att Sverige blev ett rike och att Sverige fick ett helgon, Erik den helige. Traditionen förlägger Sverkerättens gravplats till klosterkyrkan. Som mest hade klostret 438 gårdar i sin ägo belägna såväl i Götaland som Svealand. Efter 400 års framgångsrik verksamhet upplöstes Alvastra kloster under reformationen och dess egendomar drogs successivt in till staten. Därefter användes byggnaderna som stenbrott. I mitten av 1500 talet togs byggnadsmaterial från Alvastra bl.a. till Gustav Wasas pågående slottsbygge i Vadstena. Karl X Gustav hade planer på att förvandla klosterruinen till en militärakademi. År 1651 förlånades bl.a. Alvasfra titl Mattias Palbitzki. Han upprättade ett säteri på platsen. Den perioden varade dock bara i 30 är. SLUTSATS: Som tidigare konstaterats är en så historiskt betydelsefull och ekonomiskt / religiöst inflytelserik internationell verksamhet naturligtvis värd att beskrivas, studeras och göras tillgänglig för allmänheten. En nutida satsning i paritet med den historiska betydelsen, på den plats där verksamheten hade sitt centrum i Norden, dvs Alvastra, känns självklart. Även munken Stefans gärning är värd att lyftas fram. FÖRSLAG: Alvastra bör utvecklas till ett forum / centrum för forskning kring tidigmedeltid med inriktning mot riksbildning brytningstid Cistercienserorden. En internationell koppling skall finnas. Betydande personermed anknytning till klostret lyfts fram MM 18 LlVET l KLOSTRET ”Ora et Iabora ” bed och arbeta Munkarna som A > Alvastra var De skulle leva i kyskhet och deras med en huvud arbete. Umbärandena korn vandrande till övervägande fransmän. fattigdom, lydnad och dygn var strikt schemalagt saklig indelning i bön och : måste ha varit stora efter som genomsnitts ' åldern endast var 28 år. De som blev * munkar rekryterades ur det övre samhällsskiktet medan lekmännen var bönder och hantverkare. , I Munkar och lekmän bodde, åt och levde åtskilda. Klosterkyrkan var av den anledningen delad på tvären av en mur. Cistercienserna var kunskapsspridare och kan beskrivas som ”teknikens apostlar” Den viktigaste binäringen var kanske kvarnverksamheten. Alvastra kloster hade redan i början av 1200 talet flera kvarnar som låg_ på ett betydande avstånd från kloster anläggningen. Aven om kvarnverksamheten i Ålebäcken låg centralt kan den inte ha varit så betydande, eftersom bäcken inte är ett särskilt stort vattendrag Grangier En grangie var en välorganiserad, funktionell gård / produktionsenhet under klostret. Det har gjorts endast enstaka, begränsade utgrävningar av grangiekomplex. r . _ Alvastra kloster kan ha haft › .NJ grangier. De som var specialiserade, var i sådant fall belägna på andra sidan Vättern i Fågelås och Kråk , söder respektive norr om Hjo. 90 talets utgrävningar tyder på att ”Sverkerkapellet” kan ha varit en del i en "hemgrangier' som omfattade området vid Alebäcken. Det är då trotigt att de verksamheter som har bedrivits var knutna till fiske, boskapsskötsel, tegelbränning, kvarndrift mm. SLUTSATS: Munkarnas och lekmännens levnadsvillkor är fängslande att beskriva och forska i. Begreppet Grangie och de verksamheter som bedrevs där är ett fascinerande forskningsområde även i ett internationellt perspektiv. Det är mycket intressant att göra ytterligare forskningstudier i området som kan omfatta en hemgrangie FÖRSLAG: Beskriv / studera vad Alvastra klosterkomplex har betytt kulturellt, ekonomiskt samt dess inflytande ( religiöst och politiskt ) och inom områdena Arkitektur: byggnadskonst, byggnadsteknik; Sjukvård; Ekonomi; Lantbrukssko/a; JärnframstäI/nr'ng; Fiske och annan produktion. FÅGELÅS ASTHOLMEN HOLÃWEDEN SPEClALICERADE GRANGlER ? KARTA MED FÖRMODADE GMNGlER MERKERADE BEARBETÅD HÅRTÅ UR SKRJFTEN "DET MEDEL non ALVRSTRA" AV MARIE HOLMSTRÖM nrH f'l nt: nu | in Den heligaBirgitta (1303 _1373) , .) \ dirigmw Birgitta Birgersdotter, som kom från Emma” en from och förmögen familj, blev ' som 13åring bortgitt med Ulf Gudmarsson. Han blev med tiden lagman i Närke och riksråd. Efter en vallfärd till Spanien 25 år senare kom paret till Alvastra kloster. Efter en kort tid i Alvastra dog Ult Gudmarsson och blev begraven i klosterkyrkan. Birgitta stannade kvar i 5 år i bodde i närheten av klostret. Vistelsen blev en betydelsefull tid. Hon fick flera gudomliga uppenbareiser och klosterregeln tar form. 1349 lämnar hon Alvastra för att bege sig till Rom. Det finns en stark koppling mellan Alvastra klosterkyrkas arkitektur och den klosterkyrka Birgitta grundade i Vadstena SLUTSATS: Vistelsen vid Alvastra kloster var av stor betydelse för Birgittas fortsatta unika väg mot att kunna grunda två kloster, ett för kvinnor och ett för män, i Vadstena samt att bli Sveriges hittills enda internationellt erkända helgon. Den heliga Birgittas vistelse i Alvastra är intressant av flera skäl. Var bodde hon? Den jordhög som kallas Birgittas kulle är inte platsen för hennes bostad. Hur kunde hon delta i klosterlivet? mm. FÖRSLAG: Beskriv Birgittas vistelse iAlvastra kloster. Beskriv Alvastras exceptionella kvinnan/starla. Båda är utomordentligt intressanta forskningsområden. Ria_ __ .A _ mh. .7 t ,a. Nutida forskning Det tvärvetenskapliga forskningsprojekth det ”medeltida Alvastra” påbörjades 1992 med bl.a. Marie Holmström, Clas Tollin och Ann Catherine Bonnier. Arbetet sker i kontakt med internationella cisteroienser forskare för att kunna studera Alvastra kloster i ett kontinentalt perspektiv. Projektets målsättning är bl.a. att studera klostrets roll i den medeltida statsbildnings processen. SLUTSATS: Resultatet av arbetet hittills i projektet har varit mycket givande och betytt nya viktiga kunskaper och viss omvärdering av tidigare kunskap. Grangiebegreppet är en sådan ny kunskap. FÖRSLAG: Låt 90 talets forskningsprojekt i området utgöra startpunkten till en utveckling mot ett forsknings och kunskapscentrum för tidigmedeltid i A/vstrao rådet.. m Heliga hjätats kloster Det nyligen byggda Heliga Hjärtats kloster på Ombergs ostsluttning ca 6 km norr om Alvastra klosterruin drivs av Mariadöttrarna OSB. De har alltid känt en stor samhörighet uti från deras marianskt g och beneditinska klos terliv med Alvastra kloster. De tar emot gäster och erbjuder stillhet, reträtt samt möjlighet att få ta del av klostrets regelbundna gudstjänstllv. SLUTSATS: Klosterverksamheten har aldrig helt släppt greppet om denna del av Östergötland. Det är en levande tradition som varat under nästan 900 år. Linköpings stitt inviger en pilgrimsled under pingsten 1999, vilken kommer att starta i Linköping och gå via Vreta kloster, Skänninge, Vadstena kloster för att avslutas t' Alvastra kloster. . FÖRSLAG .« Undersök möjligheterna att arrangera tema och studieresor till olika medeltida klosteran/ággnlngar i Västergötland och Östergötland med koppling till Heliga Hjärtats kloster. Finns en efterfrågan 19 STRAND KLOSTEROMRÃDET Klosterruin med tillhörande område Otto Frödin påbörjade utgrävning av klostret 1916. Vitterhetsakadem Den består av klosterruinen, tillsyningsmannens bostadshus (1940), Statens Fastighetsverk äger angränsande jordbruksbyggnader och jordbruksmark. Vissa delar av kloster idag finns diskreta skyltar, med text på svenska utplacerade i kiosteranläggningens olika rum. ien förvaltade klostret från 1937. Riksantikvarieämbetet äger och förvaltar anläggningen sedan 1975. några uthus, en kiosk samt en toalettbyggnad. Området omfattar ca 60 000 m2. komplexet, som ej är utgrävda, ligger på fastighetsverkets mark. intill ruinen är en sparsmakat utformad, men för må ga svårtolkad modell placerad. Den visar hur klosteranläggningen såg uti ursprungligt skick. Såväl skyltarna som mo dellen är utformade och placerade med tanke på att inte störa den speciella stämning som råder vid klosterruinen. SLUTSATS: Om gällande markägotördelning inom området är den ideale, med tanke på en utveckling av klosterområdet och därtill hörande verksamheter, kan ifrågasättas. informationen om klosterruinen och dess verksamhet är tort farande mycket begränsad. En besökande har rätt att förvänta sig mer. FÖRSLAG: Studera markägoförhällandena utifrån tänkt utveckling av klosterkomp/exet. Utveckla förslag till kompletterande information, även på andra språk men med största respekt för ruinens och områdets s eclella atmosfär FIEMEJWHH'E 1,9' GUUHEPMS ELüå'Ii'zzlfüJlg Ruinens status Klostret uppfördes i kalksten i enlighet med ordens byggnadsprinciper. Stenen hämtades från Borghamn. En historiskt teknisk förundersökning av Alvastra kloster ruin utfördes av arkitekt Janusz Grenberger hösten 1993. Idag sker ett kontinuerligt underhåll av ruinen. .åFfwvzq.›M expmas nsammmm ,IliiT ñHñRSEOM SLUTSATS: Förundersökningen gav vid handen att en större insats krävs för att inte ruinen skall raseras. Insatsen som krävs bedöms vara i storleksordningen 10 miljoner. FÖRSLAG: En skiss till en restaureringsplan tas fram av Riksantikvarieämbetet. Därefter fastläggs en restaureringsplan kopplat till ett genomförande. Naturvården , l områdets nordvästra hörn, i en svacka, finns ett öppet kalk kärr. Kalkkärr är en naturtyp som är skyddsvärd var den än finns. i kärret växer honungsblomster, en orkidé som tillhör hot kategori 2. Växten var förr vanligt förekommande på Omberg, men idag är förmodligen denna myr den enda kvarvarande växtlokalen. Kärret har ömsom betats, ömsom slagits. Skötseln av området har inte, ur naturvårdsperspektiv, fungerat helt tilltreds ställande. SLUTSATS: Kalkkärrets naturvärdeklass är : högt naturvärde i ett nationellt perspektiv. FÖRSLAG : Området bör dels hållas fritt från sly, dels betas alternativt slås sent pa" året varefter gräset transporteras bort. Ett för området lämpligt skötselavta/ tas fram. Mycket grova lövträd kan har stora biologiska värden, där den gamla barken är ett substrat som vissa arter kräver för att kunna överleva. Norr om klosterruinen, på båda sidor av vägen finns ett antal grova bokar och ekar som har en mycket sällsynt lavflora. ?et är av yttersta vikt att bevara de gamla och grova träden. Aven om de blser sönder skall de lämnas ifred. SLUTSATS: Naturvårdeklass: område med högt natuniärde i ett nationellt perspektiv. FÖRSLAG: ta fram en områdesplan och skötselplan med skyddsföreskrifter. Ytterligare studier bör göras för att säkerställa att beskuggning mm är optimal för lavarnas fortlevnad. Skötsel av området En tillsyningsman är anställd av Riksantikvarieämbetet på en tidsbegränsad heltid. Anställningstiden varar trånt mars till och med 30 november. I tjänsten ingår förutom vård av klostret och omgivande mark även skötsel av Sverkergärden och av den kiosk som finns vid "entrén" till klosterruinen. I en utredning för ca 10 år sedan konstaterades att arbets uppgifterna var för omfattande för att tillsyningsmannen skulle hinna med att sköta dem alla fullt ut. Vid arbetstoppar blev det omöjligt att hålla kiosken öppen. Förutsättningarna har inte ändrats sen dess. SLUTSATS: En översyn av arbetsuppgifterna och en lösning på servicetrågorna krävs. FÖRSLAG: Förslag till hur servicenivån och skötseln kan utvecklas i området tas fram. Förslaget skall omfatta ansvar för skötsel, drift, underhåll av klosterområdet, Sverkergården, kulturstigen, mega/itgrav, Älebäoken och pålbyggnad. På sikt när verksamheterna utvecklas kan ansvarsområdet delas upp. Kan det vara intresse för studenter att få rakt/k här? W 21 Trafik En parkeringsplats och en ny angöring till området anlades för ca 10 år sedan. I dagsläget är trafiksituationen tillfredsställande. SLUTSATS : En översyn behövs där följande frågor studeras : 0 hur angörs anläggningen enkelt, självklart, trafiksäkert och kulturhistoriskt intressant '.7 0 hur anpassas den lokala trafiken bäst till klosteromrädet och dess verksamheter '2 hur skall anläggningen angöras med respektive bil, buss, cykel och för gående ? 0 Hur skall klosterområdet knytas till sin omgivning ? FÖRSLAG: Ta fram en "tratikstudie” för klosterområdet. Ta fram ett förslag på ett yttre och inre kiosterområde. Teknisk försörining Anläggningen har kommunalt vatten samt en trekammarbrunn för avloppet. Några förbättrande åtgärder anses inte behövas i nuläget. Några luftledningar går i närheten av klosteromrádet. SLUTSATS: På kort sikt behövs inga åtgärder eller förbättringar FÖRSLAG: Nödvändig framtida VAA kapacitet och lösning får bedömas i samband med utökad verksamhet i området och / eller ökat antal besökande. På sikt bör] ftlednlngarna läggas ner i marken 22 Buller: Klosterområdet är exponerat för trafikbuller från den ca 250 meter sydost om belägna väg R 50. Det är framför allt den tunga trafiken som kan störa friden för klosterbesökare eller evenemang i eller vid ruinen. Trafiken på vägen mellan klosteromrädet och Omberg kan ge tillfälliga störningar men är i nuläget inte något problem för klosterområdet. ln och utlastning till ladan, som gränsar till ruinen, ärtörlagd till dess nordöstra gavel. Det innebär att området sydost om ruinen är ett arbetsområde bl.a. för jordbruksmaskiner. SLUTSATS:VärdefulIt om bullerstörningen från väg HSO kan minskas. Väsentligt för uppievel sen och utvecklingen av klosterområdet är att arbetsområdet flyttas. FÖRSLAG : / samband med översynen av väg Ft 50 bör bullerfrågan studeras med hänsyn till kulturland skapet och särskilt då vad avser klosterområdet. Eventuella förslag till åtgärder skall vara anpassade till kultur/and skapat, Utred möjligheterna till ett alternativt läge för verksamheten som idag finns i och i närheten av ladan. Förslaget skall vara till nytta för såväl kloster området som A/vastra kungsgård Rumslighet Avgränsning Kulturmiljön inom klosterområdet och dess närmaste omgivning ger besökaren stora natur och skönhets upplevelser med viss reservation skönhetsfläckar finns. Kunskap om klosteromrädets utbredning saknas idag. Det var helt säkert inhägnat, förmodligen med en mur. Det fanns en port med tillhörande portstuga. Ordet kloster kommer från ordet close = stängt / tillslutet. Anläggningen skulle utgöra ett skydd mot naturen. Dess kärna med klosterkyrkan fick endast beträdas av munkarna medan dess yttre område, Lex. sjukstugan, var öppet för besök av ortsbefolkningen. Det fanns även en gäststuga. l sina glans dagar var kloster komplexet ett helt samhälle ja närmast en stad full med aktiviteter. Långt ifrån den idyll området är idag. Klosterområdets aktuella utseende och karaktär ger ingen association varken till hur klostret upplevdes i landskapet eller användes under klostertiden. Var låg dess entréer Lex. En besökande närmast ramlar rakt in i ruinen med kiosken placerad i anläggningen. Den mot ruinen gränsande stora ladugården har samma planmått som klosterkyrkan men eftersom den har en betydligt större volym dominerar den på ett olyckligt sätt över ruinen och skymmer den delvis. Magasinet, den andra större byggnaden i ruinens närhet, smälter väl in. Klosteranläggningen och dess omgivning är obetydligt exploaterat sedan klostertiden. En större skala har däremot förts in i landskapsrummet i och med att ladugården och väg R50 byggdes, samt jordbrukets rationalisering genom att betesmarker har omvandlats till åkermark, odlingshinder har tagits bort och våtmarker har dikats ut. Den gamla vägsträckningen mellan klostret och Omberg har breddats under årens lopp så pass mycket att den gamla "hostermuren”, som representerade en viktig gräns mellan människan och naturen, nu knappt uppfattas. SLUTSATS: Kulturmiliön kring klostret är i sig unik och ömtálig. Viktiga frågor som måste ges svar på är :hur motstå slitage, bevara stillheten och atmosfären inne i kloster området. VHB hl Il E143 En illustrativt tecknad snedbildsrekonstruktion, vilket finns över såväl Varnhems som Gudhems klosteranläggning, behövs för Alvastra. En "generalplan" för hela anläggningen bör tas fram och utifrån den, på ett för platsen lämpligt sätt, göra en ”rekonst ruktion” så att anläggningens ursprungliga disponering och funktionsindelning av området blir begriplig och därmed bidra till att respekten ökar för kiosterruinen och vad den representerar. Kioskbyggnaden har idag en okänslig placering och ”primitiv” utformning Alvastra kiosterruin har, till skillnad mot många andra jämförbara klosteranläggningar, fortfarande sina huvuddrag kvar i sitt läge i landskapet. Verka för att införa nygamla värden i området i samförstånd med dagens jordbruksdrift. Verksamheter som behöver lokaler bör i första hand inrym mas i en befintlig byggnad. En ny byggnad i närheten av klosteranläggningen bör undvikas. HEKZCIHETHLJRTDH BEISIDUEHWJLL [lLLlJSTmlTle I FÖRSLAG: Ta fram Alvastra ”genera/plan” och illustrera den på ett informativt sätt, förslagsvis i en datamodell. Ta fram en dispositionsp/an för området där de olika värdena vägs samman. För att få fram murens läge bör några provgropar göras. Studera konsekvenserna av att förlägga verksamheter hit som kräver lokaler med utgångspunkten att de i första hand skall inlymmas i en befintlig byggnad. Studera olika alternativ för befintlig Iada: 1) användas till verksamheter med anknytning till klosteranläggningen, 2) tona ner den visuellt i förhållande till ruinen och 3) riva den Kiosken ersätts på sikt, under tiden borde den flyttas närmare parkeringen. 23 VERKSAMHETER Aktiviteter i området v Någon besöksstatistik finns inte. De uppskattningar som florerar kring antalet besökare som skulle röra sig i området under ett år är mycket höga. Siffror som nämns är 100 000 200 000 besökare. Under sommaren 1998 gjordes en marknadsundersökning av kommunen på ett antal platser inom Ödeshögs kommun, bla. vid Alvastra kloster. Besökstoppar är dels maj månad med skolklasser och gruppresor, dels perioden juli augusti med Alvastra krönikespel som ingår i Ombergsfestivalen samt konserter. Alvastra krönikespel har blivit en tradition. Det spelas på sen kvällstid och är mycket välbesökt. Såväl många ljus och ljudeffekter som andra scenografiska arrangemang ingår. Andra tillställningar inom klosterområdet är : gudstjänster och föreläsningar. Arrangörer är kommunen, studieförbund, föreningar och kyrkan. Viss guidning av området förekommer. Slutsats: En verksamhetsplan saknas för området idag. Även om besöksantalet skulle Visa sig vara 50.000 personer så är det fortfarande en mycket stor siffra. De presumtiva besökarna är många redan idag. FÖRSLAG: En Utvecklings och verksamhetsplan tas fram för klosterområdet. Ta fram besöksstalistik Fielerensobjekt: Läckö slott, Glimminge hus mfl. Utgifter intäkter Ca 300 000 kr per år kostar dels det kontinuerliga underhållet av ruinen, dels tillsyningsmannens tjänst. Besökare betalar ingen entre eller parkeringsavgift. Riksantikvarieämbetet tar hyra av dem som vill. använda ruinen till något evenemang. Inkomsten från kioskrörelsen är försumbar. SLUTSATS: En ekonomisk utvecklingssplan för området saknas. Dagens inställning kan uppfattas som avvaktande. Områdets potential värderas som en stor tillgång. Riksantikvarieämbetet har inte ekonomiska resurser att ensamt utveckla klosterområdet. 24 FÖRSLAG: verksamheter på ekonomisk basis bär utvecklas som grundas på förväntningar från de besökande vad gäller service, kunskap, utställningar, aktivitet etc utveckling av parat med underhåll och kulturvärden samt Arkitektur l byggnadskonst Cisterciensernas arkitektur och byggnadsteknik fick stor betydelse som förebild för svensk medeltida byggnadskonst. Kyrkor na i Orberga, Rogslösa och Heda är exempel på detta. Den senare år en av Sveriges märkligaste romanska kyrkobyggnader. Deras sparsmakade arkitektur in förde många nyheter som flera låneord i vårt språk vittnar om. SLUTSATS: Det finns ett stort värde, för såväl fackmän som lekmän, att lyfta fram munkordens arkitektur och byggnads teknik. En utsökt möjlighet att väcka intresset är i samband med en restaurering av ruinen, men även i samband med det kontinuerliga underhållet . FÖRSLAG: En byggnadsnyita inrättas med inriktning mot , underhåll och restaurering av klosterruinen men även med viss ( praktisk )forskning , kring tex. teknikfrågor. Kunskapen kommer att öka kring byggnadernas i utformning och hur olika tekniska problem 'i,: löstes. ; En verksamhet som kan börja i liten skala men som går att utveckla långt i den takt som finnes lämplig. Den har en 'nternationell kopplin Jordbruk trädgård w kryddväxter medicinalväxter Cistercienserna kom att förändra det svenska jordbruket och trädgårdsodlingen. De introducerade nya växter och odlingskunskap. Med den kunskap som törmedlades från klostret kan man säga att Sveriges första trädgårds / lantbruksskola startade. Några kryddväxter som de förde hit var: dill, fänkål, senap, körvel, anis, pepparrot, salvia, basilika, kyndel, koriander. Aven inom sjukvården var de nydanande med sina medicinalväxter. Till skillnad mot folkmedicinens inriktning mot trolldom, häxeri och magi var cistercienserordens sjukdomsbild starkt påverkad av antikens teorier om de fyra kroppsvätskorna rött blod, vitt slem, gul och svart galla. Vilka olika slag av trädgårdar som skulle finnas och var de skulle anläggas inom klosterkomplexet var reglerat i en ”generalplan”. Den beskrev hur marken inom hela klosterkomplexet skulle disponeras. idag finns många av de växter munkarna odlade representerade i den anlagda trädgården i klostergården. Men på munkarnas tid var denna plats förmodligen enbart gråsbevuxen. SLUTSATS Cisterciensemiunkarna var speciellt bra på trädgårdskötsel. Växterna hade flera användningsområden där de medicinska och religiösa var viktigast. Men de användes även inom matlagning, till rökelse och som skydd mot onda makter. Denna verksamhet var av stor betydelse och väcker fortfarande ett stort intresse. intresset för trädgård likaväl som för de andra områdena som växterna användes inom äri tilltagande. FÖRSLAG: Fiekonstruera de olika trädgårdarna med sina respektive funktioner på ett sådant sätt att det stämmer med ruinens karaktär och förstärker och utvecklar klosterområdets atmosfär. Undersök möjligheten att koppla en blivande verksamhet till experimentell trädgårdsdrift/ forskning. Undersök om upprättande av en genbank är av intresse. Skapa en koppling till kulturlandskapet via de växter som förknippas med speciella mänskliga aktiviteter. Verksamheterna har stora utvecklingsmöjligheter och ett stort allmänt intresse med internationella kopplingar. Referenser: Julita gård, Vreta , Vadstena och Visingsö örtagård, SLU, Läckö slott m. fl. Information Tre alternativ till hur service, information, evenemang och verksamheter skall kunna utvecklas inom klosterkomplexet har övervägts. Respektive alternative för och nackdelar, är bedömda utifrån Alvastraområdets kriterier och är listade enligt .. " "" följande: ø .är ALT A informationsanläqanlnci i likhet med den vid Rökstenen + lätt tillgängligt ingen personal + alltid öppet inga intäkter ingen förnyelse klart en gång för alla, sen återstår endast underhåll ingen ytterligare information nybyggnation inom området ingen möjlighet att fånga upp idéer, eller ett nyväckt intresse ALT B museum, ideell organisation / verksamhet. ex Gudhem och Varnhem iVästerqötland + engagerar lokalt, olika åldrar + kan ordna evenemang kräver ingen anställd personal blir för beroende av eldsjälar står och faller med att det ideella intresset finns + kan inrymmas i befintlig byggnad ALT C kultur och / eller forskningscentrum. ex Roma kloster på Gotland och Esrum kloster på Siälland i Danmark. ...med dess Allting* Kloster och Kungs> gård.. Det är var srrä van att skapa en le vande kulturcentrum l . . som på alla tänkbara ' E sätt hämtar näring ur historien för att skapa tig en plattform i nuet och en avsramp inför framtid › ROMA KLOSTER kulturcentrum + kräver personal + långsiktigt + dynamiskverksamhet + ökad service + kan utvecklas/ nya rön kan presenteras + inkomster från verksamheter/ aktiviteter + ambulerande verksamhet + llerateman/ information kan inrymmas + kan lnrymmas l befintlig byggnad + evenemang! föreläsningar + stor attraktionskraft_ 25 SLUTSATS: ›_ Klosteranlåggningen i och vad den represen terar har en så stor utvecklingspotential att _ alt. A eller alt B endast * skulle kunna ta tillvara en bråkdel av denna. Alternativ C bedöms därför Stå för den lång siktiga, mest intressan ta och utvecklingsbara i” "'° alternativet. Ca 25000 fynd finns från utgrävningarna i Alvastra kloster. Ett lokalprogram för en informations / utställnings och museiverksamhet med möjlighet till viss forskning kan förslagsvis innehålla utstållningslokaler a ett kafé / lunchrestaurang med hög kvalité och lokala råvaror referensbibliotek försäljning forskarplatser/ verkstad m.m. :ha a. . ...av › A» ' .mer 1. C. nnarh meäundermorlSvuis: FÖRSLAG; Alternativ C skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla området. Ett leka/program tas fram för alternativ C. En inventering och genomgång av fynden bör göras med syftet att se vilka som kan vara lämpliga att flyttas till Alvastra, alternativt göra kopior av eller på annat sätt vara av intresse för förverkligandet av alternativ 0. Esrum kloster Själland, Got/and, Mariestad, Nordiska Skärhamn Tjörn, Vinten/iken Stockholm Fleterensobjekt Roma kloster Grafikernas hus Akvarel/museet Skulpturens hus, 25 NYTT PROJEKT : tidigmedeltida centrum Allmänt Undersök möjligheten att Alvastra dels utvecklas till ett forum i centrum för forskning kring tidigmedeitid med inriktning mot ämnena riksbildning brytningstid Cistercienserorden, dels blir en självklar plats för utbyte mellan forskare från olika länder/ regioner. Referens, Esrum kloster. Utveckla det utomordentligt intressanta forskningsområdet "Alvastra kvinnohistoria". Lyft fram de betydande historiska personer som har anknytning ltill Alvastra kloster, t.ex. den heliga Birgitta, Ärkebiskop Stefan, Mattias Palbitzki, m.f|. Undersök möjligheten att bilda en stödjande och aktiv vänn eller intresseförening för Alvastra klosteranläggning. Undersök möjligheten att arrangera terna och studieresor. Ta fram en ny skrift om Alvastra kloster populärt skriven och rikt illustrerad gå ett antal sgråk. l Klosterområdet Ta fram en disgositionsglan för hela klosterområdet Ta fram förslag till på vilket sätt dagens information i området kan komplettas, med största respekt för ruinens och områdets speciella atmosfär. Se över dels markägoförhållandena, dels ansvar för och utveckling av såväl skötsel, drift som underhåll av klosterområdet, "Sverkergården'i, kulturstigen, megalit graven, Ålebäcken samt pálbyggnaden. lnventera befintlig växtlighet samt ta fram förslag till skyddsföreskritter för klosteromrädets specifika naturvärden. Ta fram förslag till hur servicenivän kan utvecklas. Undersök om det är av intresse för studenter att kunna erhålla praktik i Alvastraomrädet. Riksantikvarieämbetet tar fram i nu nämnd ordning: 1) skiss till restaureringsplan, 2) en restaureringsplan samt 3) en genomförandeplan för klosterruinen. Gör provgropar för att kunna bestämma klostermurens läge Rekonstruera Alvastra ”generalplan” och illustrera den på ett informatin och levande sätt. Ta fram ett förslag på ett yttre och inre besöksområde. Utred byggnadernas framtida funktion, speciellt ladan. Ta fram förslag på hur och när luftledningarna i området kan läggas i jordkabel. Ta fram en ”trafikstudie” för klosterömrådet på såväl kort som lång sikt beroende på olika utvecklingsscenarier. Undersök möjligheten, med stor hänsyn till kultur landskapet, att minska väg R50:s såväl barriäreffekt som bullerstörning på klosterområdet. Verksamheter Hantverk Ta fram besöksstatistik så att verksamheter på ekonomisk basis kan ut vecklas. Dessa grun das på förväntningar _ från de besökande * vad gäller sen/ice, kunskap, utställ ningar, aktivitet etc. Ta fram en ut vecklings och verk samhetsplan för kloster området där följande frågor studeras: 1) möjligheten att upprätta en byggnadshytta, där även praktisk forskning kan bedrivas i samband med en restaurering av klosterruinen. Ta fram utställningsmaterial som beskriver 1) Alvastra klosterkomplex betydelse såväl kulturellt, politiskt som religiöst samt inom områdena Arkitektur: byggnadskonst, byggnadsteknik; Sjukvård; Ekonomi; jordbruk / trädgårdsskötsel samt hantverk, fiske och övrig produktion. 2) Birgittas vistelse i Alvastra kloster 3) Reformationen och tiden därefter. inventera och gå igenom och utvärdera fynden. Ta fram förslag till rekonstruktion av klostrets olika trädgårdar och undersök möjligheten att koppla en blivande ”grön” verksamhet till experimentell trädgårdsdrift / forskning. Redovisa hur klosterverksamheten har påverkat kultur landskapet. : »71.17% ROSIA KLOGTER: VERKSAMHETER [BEFINTLIGA am B ' ; ,än 1' , ,VMA 'Gaiman anpwxálm . :HT: Kåt. Finansiärer/ intressenter : Ett stort antal finansiärer och in tressenter är tänkbara som: Katolska kyrkan, Riksantikvarieämbetet, Historiska museet Stockholm, Universitet/ Högskolor, SLU ( Statens lantbruks universitet), Statens Fastighetsverk, Alvastra Kungsgård m.tl. Fornborgarna på Omberg Hjässaborgen, Borggården och drottning Ommas borg, tre märkliga och högst intressanta forntida borgar som finns på Omberg från söder till norr. De två först nämnda ligger i Ödeshögs kommun. Antalet iornborgar i Östergötland är ca 125 stycken. F.d. antikvarien vid riksantikvarieämbetet, Gustav Adolf Hellman har gjort en detaljerad kartläggning av Ombergs borgar i slutet av 1960 talet. Han antog då att de ingick i ett försvarssystem för Omberg Tåkernbygden, troligtvis anlagda samtidigt under folkvandringstid, förslagsvis omkring år 500. inga undersökningar är gjorda för att bedöma riktigheten i Hellman antagande. . . ;ñer'j få Sjövägen , _ Tåkern jävägenfenktirijkl'avd' V norrut fråii'Stodeycke HJÄSSABORGEN omfattar en relativt stor yta, 500 m lång och knappt 200 m bred. Den innesluter därmed hela hjässan. Där borgberget stupar mycket brant i öster och i väst till sydväst har ingen mur behövts byggas. Kring den norra delen har en ca 450 m lång kallmur byggts av gråsten. idag är den nedrasad. iakttagelser vid andra fornborgar visar att murverken kan ha varit påbyggda, förmodligen av någon slags stockverkskonstruktion. Dagens huvudentré till borgen från Hjässatorget, där en stor parkering finns, har tagits upp i modern tid. Det är gjort på ett okänsligt sätt. Den ursprungliga ingången ligger några meter på , sidan om. m 7 En informationsskylt om fornborgen är uppsatt alldeles nedanför ingången. i borgens södra, lägre, flacka dei finns en 25 m. lång mur med en ingångsöppning. Särskilt inom norra hälften av borgområdet förekommer ett tämligen kraftigt humusiager, som kan dölja forntida grundläggningar. Sannolikt har detta synbarligen röjda område utnyttjats såväl till betesgång som till iövtäkt för kreaturens vinterbehov. FD» ENTRF NT ENTR HJ'ÄSSA BO H G EN Warssann: mami mr: iamvll.hmAuomu m A 1968 upptäcktes en f.d. mindre damm, W v l M M 16 x 9 meter, i dagsläget ett kärr. Sannolikt fanns här en anlagd fördämningsvali för att kunna hålla en hög vattennivå i dammen. På själva hjässan finns två mindre byggnader. Den ena har använts som servering och kiosk. idag står den tom. Den andra byggnaden är kombinerad med ett utvändigt placerat utsiktstorn. På utsiktsplatåns sarg finns information bl.a. om de kyrkor som är möjliga att se vid god sikt. Byggnaden används endast när evenemanget Vättern runt går av stapeln. Den är då en sambandscentral. En informations skylt om fornborgen är uppsatt i dess närhet. Förslag på att rekonstruktion av mur och över byggnad kring borgens huvudingång på en sträcka av ca 30 m., med syftet intrycket fornborg för den besökande, togs fram av Länsmuseet med stöd av hembygdsförening för att förstärka Ödeshögs drygt 10 år sedan. inget forskningssyfte. SLUTSATS: uppföra en av mäktig Projektet hade EN'raéN FRÅN HJÄSSA TORGET Ett mycket stort antal personer i alla åldrar besö ker Hjässan varje är, bl.a. många skolklasser från Östergötland. Uppfarten är an strängande och besvärlig att gå på grund av att den är brant och eroderad. Efter som uppfarten tiil hjässan är så krävande är det lätt att missa borgens murverk. Därför upplever flertalet besöken de utsikten som enda behållningen av sin utflykt till hjässan. Men de som inte har med sig egna matsäckar blir besvikna vid ásy nen av den stäng da kiosken. Avsaknad av ser ' vice och informa södra ingfå'n gen c: \ tili Türr'át i håteiiet tion är påfallande. FÖRSLAG: t Utveckla service och information genom att utnyttja befintliga byggnader samt hitta ansvariga för drift och underhåll. o Ta fram model/er över de tre borgarna. e Entrévägen upp till Hjässan frän Hjässatorget måste få en bekvämare och attraktivare utformning / sträckning. Vilplatser skall finnas. Förväntningar kring borgen skall byggas upp längs sträckan. Exempelvis med hjälp av en genomsynlig skylt, som i perspektiv ger betraktaren möjlighet att få en uppfattning av borgens murverk och mäktighet. Ska/l entre'vägen utformas som en kultursth ? a En röjningsp/an upprättas och förverkligas. 0 Återskapa den gamla dammen. 0_ information tas fram kring borgarna och om den tid då de var i bruk samt föreslå hur den skall förmedlas. Stigen som går mellan TuristhoteI/et och hjässan förlängs mot Stocklycke. › o Märk ut den gamla vägen 1 över Omberg. I anslutning till utsiktstornet skall dels en illustration över 500 talets landskap, dels en modell / illustration över Alvastraomrádet finnas. Här ges en utmärkt möj 2 lighet att väcka intresse _ *M ' även förändra områden, verksamheter eller objekt inom Alvastraomrädet. 0 Ta fram Iandskapsbi/der i taga/perspektiv från olika tidsperioder motsvarande det område som kan överblickas frän utsiktstornet ( med hjälp av kikare ). Lyft fram den södra entre'va'gen som det naturnära och vackra alter t'vet att nå hjässan. BORGGÄRDEN är en betydligt mindre anläggning, ca 150 m lång och knappt 70 m bred, men är uppdelad i en på bergets krönparti placerad huvudborg och nedanför sluttningen i nordost ett något komplicerat förborgssystem. Vid denna punkt passerade den forntida vägen över Omberg. Här är en informationsskylt om fornborgen uppsatt. I närheten ligger den idag utdikade Surmossen, vilken förmodligen i forntiden var en tjärnt Några stenar på den inre muren i huvudborgen har varit utsatt för stark eld, vilket kan tyda på en nedbränd, ovanpå 28 murkrönet påbyggd träkonstruktion. En undersökning kan ge svar på om det är så. Mängder av sten ligger utrasad eller utkastad utanför detta murparti. SLUTSATS: Borgens något undangömda läge på Omberg gör * att den varken är så känd eller så välbesökt. Numera är motortrafik förbjuden på den väg som passerar i borgens närhet. Anläggningen är intressant och fantasieggande och värd att lyftas fram. 'gån'dçoch “, 6914995459 till Borghamn, ., \\ FÖRSLAG: Koppla ihop borgen såväl fysiskt som historiskt med de andra två fornborgarna. Det måste bli lättare och mer lockande att ta sig till borgen. Är den av senare datum, rentav medeltid ? Värt att under sökas ? Skall det vara möjligt att köra bil närmare än idag ? Ta fram en röjningsplan, en illustration i taga/perspektiv och förslag till entréväg till borgen. Aterställ tjärnen helt eller delvis, beroende på vilken hänsyn som skall tas till befintliga naturvärden, så att entrén till borgen åter kan bli härifrån. DROTTNING OMMAS BORG är den minsta av borgarna. Ät väster och norr stupar borgberget mycket brant. Mot öster och söder begränsas borgen av en dubbelmur. Borgen är mycket lätt att nå eftersom Sjövägen passerar intill. Där finns såväl en besöksparkering som toalett Från parkeringen öppnar sig en vacker vy över Borghamn. Det är ändå lätt att missa borgen med tillhörande infor mationsskylt för en besökande, på grund av att området håller på att växa igen. lnifrån borgen erbjuds den besökande en tilltalande, men begränsad utsikt över Vättern. SLUTSATS : Varken platsens vackra och strategiska läge eller själva anläggningen kommer till sin rätt idag på grund av all vegetation. Platsen kan utvecklas till en attraktion längs Sjövägen och locka många till att stanna. FÖRSLAG . Ta fram en modell över borgen. Ta fram en röjningsplan som tar vara på platsens specifika och strategiska läge. NYTT PROJ EKT: Samtliga borgar: 0 Ta fram modeller över de tre borgarna, såväl detaljer som helhet ett Skolprojekt. Ta fram ett förslag till hur de tre borgområdena skall gallras för att bättre lyfta fram respektive forn borgs karaktär, funktion och stra tegiska läge. Ta fram informationsmaterial kring respektive borgare funktion uppbyggnad och användning, samt beskriv tidsandan och kopplingen till det omgivande landskapet. Ta fram förslag till en illust ration över 500 talets landskap. Ta fram förslag till hur in forrnationen skall presenteras / förmedlas. Märk ut den gamla vägen över Omberg. På så sätt kan de tre borgarna bindas ihop fysiskt. 0 Föreslagna åtgärder kan delas upp på lång respektive kort sikt och en del av dem kräver inte så stora resurser. DROTINWG OR'IMA B ORGEN HJÄS SAN talat): flämtar: Drottning Ommas borg Ta fram en illustration i fågelperspektiv över borgen och dess läge i landskapsrummet. Ta fram ett förslag som lyfter fram platsens specifika, strategiska och vackra läge, så att borgområdet blir sevärt i dubbel bemärkelse. , 'Om hjässans utsikt är storslagen så är utsikten har mer påtaglig intensivare. Men båda platserna ger en skönhets upplevelse utöver det vanliga. Hjässaborgen: Ta fram förslag på hur service och information kan utvecklas genom att utnyttja befintliga byggnader samt hitta ansvariga för drift och underhåll. Ta fram förslag på hur entrévägen upp till Hjässan från Hjässatorget kan få en bekvämare och attraktivare utformning/ sträckning. Föreslå lägen och utformning av vilplatser. Ta fram förslag på hur förväntningar kring borgen kan byggas upp längs sträckan. Undersök om en uppfattning / illusion av borgens murverk och mäktighet kan förmedlas / skapas på plats Undersök om entrévägen kan utformas som en kulturstig. Se över entrén till borgen. Är en återgång till ursprungligt läge möjligt. Undersök möjligheten att återskapa den gamla dammen. Undersök möjligheten att förlänga stigen, som går mellan Turisthotellet och hjässan, fram till Stocklycke. Undersök om hjässan är lämplig för evenemang. BYGGNAD Mai UTSIKTSTORN 1/ TILL TURIST HOTELLET “31 Ta fram en modell / illustration över Alvastraomrádet som beskriver övriga objekt, delområden och verksamheter. Ta fram bilder från tidstypiska Iandskapsperioder, utförda i fågelperspektiv, över Alvastraområdet. Motiven skall utformas som om betraktaren ståri utsiktstornet. Ta fram ett förslag som lyfter fram den södra entrévägen som det naturnära och vackra alternativet att nå hjässan. Borgen: 0 Ta fram förslag på hur borgen kan kopplas ihop såväl fysiskt som historiskt med de andra två fornborgarna. Ta fram förslag på hur det kan bli lättare och mer lockande att ta sig till borgen. Frågor att studera: Är borgen av senare datum, medeltid? Skall det vara möjligt att kunna angöra närmare med bil än vad som går idag '2 0 Ta fram, en illustration i fågelperspektiv av borgen Utforma ett förslag till entréväg till borgen. Återställ tjärnen helt eller delvis, beroende på vilken hänsyn som skall tas till befintliga naturvärden, så att entrén till borgen äter kan bli härifrån. Finansiärer/ intressenter: Hembygdsförening, Naturskyddsförening Assi Ostgötastiftelsen, m.f/. Domän, 29 Alebäcken Älebäcken Allmänt Alebäcken, som avvattnar Dags mosse och förr hela Tákern, rjnner ut i Vättern norr om Hästholmen. Alebäcken är idag det mest förorenade vattendraget, med mycket höga kväve och fosforhalter, i Ödeshögs kommun. Men det är också ett kulturhistoriskt intressant vattendrag som har haft betydelse för de människor som har bott inom Alvastraområdet under olika tidsperioder. Alvastra kloster utnyttjade Ålebäcken på många olika sätt och för olika ändamål. Ja det unika namnet Alvastra, där ”vaster” betyder vadställe och "al" förmodligen härstammar från Alebäcken eller Alebäcken, har uppstått på grund av detta vattendrag. Det forntida mycket viktiga vadstället kan ha varit beläget i närheten av där Sverkerstenen står idag. SLUTSATS: För förståelsen av m ;3335 Alvastra med omland är vatten “W förbindelsen Tåkern Dagsmosse ÅTER" Älebäcken Vättern en grundsten. »W team.. Älebäcken behöver renas lämp ligast på naturlig väg. Om ett rekreationstråk anläggs . längs Alebäcken kommer det att M i bidra till att ”öppna upp" Alvastra W området genom att förbinda ett M antal olika kultur och naturobjekt M med varandra. ÅUESHM FÖRSLAG: Ålebäcken skall med naturlig rening och rätt utformning av vattendraget utvecklas till ett rekreationsområde / stråk så att förståelsen kommer att öka för Alvastraområdets kultur och naturvärden. Ålebäcken vägg* om väq R 50 Alebäcken har här kvar sitt naturliga lopp i ett lövskogsklätt ravinlandskap. Området är kulturhistoriskt mycket intressant. Här har bedrivits kvarnverksamhet från klostertlden och framåt. 30 För att få ut någon effekt ur vattendraget har olika anläggningar gjorts för att erhålla ökad fallhöjd och jämnare vattenföring. Begränsade arkeologiska undersökningar har gjorts av en husgrund, 11 x 9 meter, med drag av cisterclensisk byggnads teknik från början av 1100 › talet. En större jordkulle är undersökt. Det kan vara resterna efter en medeltida försvarsanläggning eller en äldre fördämningsvall. Otto Frödin grävde 1918 nägra provschakt i något som kan vara rester efter en tegelugn från medeltiden. i vattnet utanför Ålebäckens utlopp finns rester efter en byggd stenpir. Det är inte omöjligt att den anlades av klostret och var dess hamn. En gammal raserad kvarndamm och kvarnränna, vilka syns tydligt i terrängen, är lämningar från senare tid. En vattendriven mjölkvarn fanns kvar i drift fram till 1930 talet. Befintligt bostadshus vid Alebäckens mynning tillhörde denna anläggning. Sedan kvarndritten up vecklats i området. * Delar av omrâ det är röjt i sam band med att den medeltida kultur stigen, ”Sverker stigen", anlades här i mitten av 90 talet. [gen passerar Alebäcken på två ställen. De täta busksnåren och lövträden som idag finns i området erbjuder en bra miljö för fåglar. ' Värdetullt är också den ”lundkaraktär” som finns i området. En sumpskog, framför allt Al, har utvecklats under de senaste 70 80 åren i en del av det gamla dammområdet . phörde har stora biologiska värden ut . i er A '. SLUTSATS: Mer av områdets intressanta historia bör tas fram samt åskådliggöras eller beskrivas. Det har stort forsknings och allmänt intresse. Hela området kan ha ingått i den hemgrangie som beskrivs i avsnittet "Sverkerkapellet'” i kapitlet ”sid 32.. Området kommer att bli mycket attraktivt att vistas i om den befintliga dammen iordningställes, helt eller delvis, inklusive kvarnrännan. Områdets naturvärdesklass : Område med höga naturvärden i regionalt perspektiv. . , En awägning mellan natur och kulturvärden behöver göras. Hur beror på vilka åtgärder som väljs. FÖRSLAG: Kvarndammen går förhållandevis lätt att restaurera och där skapa en ca 1 ha vattenyta med ett vattenfall på ca 2 m fallhöjd. Dammen kommer att fungera som en kvävefä'lla. Vattentät/et kommer att syre sätta vattnet. Innan några åtgärder vidtas måste en ar keo/ogisk för undersökning göras och en ut värdering av det kulturhistoriska värdet ske. Hänsyn bör tas till befintliga naturvärden i området samt till attÅ/ebäcken kan bli en lekplats för fisk. ;wwweweuwe Ãlebäcken öster om väq Fl 50 till väg 926 Alebäcken, som passerar under väg Fl 50 i en stor vägtrumma, har blivit reglerad i vattendom ett antal gånger under 1900 talet. Markerna i bäckens omgivning har blivit utdikade. Själv har den dels i vissa avsnitt blivit uträtad och dels lagd i kulvert på båda sidor om väg 926. I områdets södra hälft är vegetationslnslaget ringa. l områdets norra hälft har spontan vegetation etablerats längs vattendraget. De sista 400 metrarna är lövträdsbevuxet och utgörs bla. av betad, vacker hagmark och Alvastra f.d. stationsområde. SLUTSATS: För att uppnå dels en så bra rening som möjligt av vattendraget och dels en tilltalande utformning och variation av rekreationssträket föreslås åtgärder vid tre delområden längs bäcken. A) Ca 30 meter uppströms R 50 går det att skapa en damm genom utgrävning och begränsad dämnlng. Dammen fungerar som kvävefälla och kan med rätt utformning ge ett trevligt inslag i landskapsbilden men även användas som en pedagogisk läroplats för skolelever. Dammen kommer att beröra tre fastigheter. B) Öster om Alvastra klosterruin och H 50 är det möjligt att återskapa en madmark, i vilken Älebäcken slingrar sig som förr, med hjälp av dämning och schaktning. Denna våtmark kommer att bli en fin tägelbiotop, en vacker utsikt från klosterruinen samt utgöra en kvävetälla. C) I området nära väg 926 går det att skapa våtmarker bland annat i gamla lertagsgropar. Området kommer att fungera som kvävefälla, viss fågelbiotop och trevlig landskapsbild. D) Vissa åtgärder krävs för att Älebäcken skall kunna bli ett attraktivt rekreationsstråk längs denna sträcka. Föreslagna åtgärder skall utformas så att de gynnar den biologiska mångfalden. För att en bedömning skall kunna göras av vilka storlekar dammarna bör ha för att ge en godtagbar vattenrening behöver nya vattenprover tas. mångfalden i landskapet FÖRSLAG: A) Utarbeta ett förslag till utformning av damm, undervisningmöjligheter och rekreationsomräde. Olika nivåer i dammen skall eftersträvas. B) Utarbeta ett förslag till hur madmarken skall äterskapas och hur rekreationsstråket skall utformas samt vilken biotop som eftersträvas. C) Utarbeta ett förslag till dels hur området, som skall förbli betesmark, kan ingå i rekreationsstråket, dels hur de gamla Ien'agsgroparna kan utgöra en våtmark. D) Alebäcken blir ett rekreationssträk genom att en stig / gångväg anläggs från befintlig kulturstig i väster till väg 926 i norr, via en (ny) gångpassage under Fr' 50. Undersök om befintlig vägtrumma kan användas som gängpassage. Det kräver en okonventionell utformning, vilken kan bli ett intressant inslag i rekreationssträket. Sträket bör ges höga upplevelse och naturvärden och god utformning samt ingå i ett gång och cykelvägsnät för Alvastraområdet. Nyplantering längst bäcken bör ske i grupper av träd / buskar” sa' att ”Iundkaraktär” erhålls. För att öka upplevelsevärdet kan stigen / gångvägen växla sida längs Älebäcken på lämpliga ställen. Hur stråket kopplas till andra delområden skall redovisas. Sträva efter att skapa biotoper som gynnar den biologiska NYTT PROJ EKT Väster om Väg R 50 : En utveckling av området har koppling till frågor kring "Tidig medeltid.” Dela upp det fort satta arbetet i två steg : a) gör en arkeologisk för undersökning b) utvärderingen av resultatet styr både hur man skall gå vidare och vilken lösning som skall väljas. Det troliga är att det kommer att ta tid att komma fram till ett genomförbart förslag, eftersom intressenterna är många. Öster om väg R 50 och söder om väg 926: En utveckling av området har koppling till frågor kring ”Kultur landskap naturlandskap” Se till att underlag finns för att kunna beräkna storleken på de blivande vattenanläggningarna. 0 Undersök om trafiken från riksväg 50 förorenar Älebäcken Bedöm om risken för en olycka på väg HSO kräver en fördröjningsdamm inom området, 0 Ta därefter fram ett diskussionsunderlag för föreslagna åtgärder under punkterna A till D Ta fram en genomtörandeplan Heferensobjekt: Kalmar, Rastplats vid E 22, i anslutning till en anlagd våt mark för rening av ett större vattendrag. Anläggningen år ut formad som ett rekreationsområde. Våtmarkstonden, Vägverket, Ostgötastiftelsen, Naturskyddsföreningen, LRF, Tema finansiärer / Intressenter : vatten, Universitet / Högskolor, dikningssamfällighet, Vätternpotatis, mfl. fastighetsägare, 31 Megalitgrav Söder om Turisthotellet finns den enda megalitgraven som är funnen i Östergötland. Graven är utgrävd och undersökt. Några av de många människor som blev begravda här levde under den tid när pálbyggnaden fanns. Idag finns ingen information om graven på platsen. SLUTSATS: Megalitgraven är värd att uppmärksammas Idag ges en besökande möjlighet att se de medeltida spåren i landskapet men undanhålls platsens tidsperspektiv /djup. FÖRSLAG: Megalitgraven skall uppmärksammas och förses med information, modell / illustration dels över själva anläggningen, dels om dess koppling till ;nå/byggnaden och den stenåldersbygd som fanns vid denna tid. Förklara varför megalitgraven är placerad just här. Kanske med hjälp av en genomsyn/ig sky/t, som i perspektiv ger betraktaren en rekonstruktion av hur byggnadsverket upplevdes i landskapet eller med en illustration i taga/perspektiv av landskapet vid denna tid. SVERICERKAPELLET NYTT PROJEKT Skall ingå som delprojekt i projektet ”Rena stenåldern”. Frågor och förslag kring megalitgraven får stämmas av mot projektet ”Det tidigmedeltida landskapet”. Ta fram beskrivning kring megalitgraven: hur den var upp byggd, funktion, landskapets indelning samt gravens koppling till pålbyggnadens samhällsstruktur. Ta fram förslag till hur, var och på vilket sätt information kring megalitgraven skall förmedlas. Sverkerkapellet” l916 1919 grävde Otto Frödin ut ”Sverkerkapellet”. Han tolkade byggnaden som lämningarna efter Sverkerättens grav eller minneskapell. Utgrävningar på 1990 talet har gett underlag till en alternativ tolk , , ning. Den säger att byggnaden har ingått i en produktionsenhet eller grangie, kanske en sk. hem grangie, som tillhört Alvastra kloster. En hemgrangie hade ofta flera funktioner. I detta fall troligast verksamheter med anknyt ning till fiske, boskapsskötsel, tegelbránping, kvarndritt mm. i området mellan ”Sverkerkapellet och Alebäcken har fynd och byggnadsrester påträffats. En möjlig omfattning av hem grangien kan vara: ”Sverkerkapellet” Ålebäcken med mellan liggande område. SLUTSATS: Ruinen med tillhörande område har en stark karak tär med sitt läge alldeles vid Vätterns strand. Ytterligare arkeologiska undersökningar krävs för att få visshet vad gäller hemgrangien. Forskningen har kopplingar till forskning kring grangierkomplex i andra Europeiska länder. FÖRSLAG ;Kompletterande arkeologiska undersökningar görs i detta område så att en klarare bild erhålls om detta är en hemgrangie, dess omfattning och verksamhetsinriktning. Resultatet av undersökningarna kan leda till att kulturstigen kan utvecklas. Ftuinens tekniska status behöver kontrolleras. NYTT PROJEKT Ingår som delprojekt projekt " Tidigmedeltida landskapet. Verka för att forskningen i "Hemgrangieområdet" fortsätter. Undersök ruinens tekniska status. Finansiärer / intressenter för Megalitqrav, "Sverkerkape//et" och"Sverkergården” : Historiska museet, Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighets verk, Alvastra Kungsgård, Universitet/ Högskolor m. fl.