Holaveden, Minnen från 8 gårdar

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

"INNEN '[73 h 8 6 år J 0 r e' I/ølA v :acw HÖ'YMGI Mn'hulnw ' i t L ^ I ,1 34" än" Linux;A lll' ' 1 ”man e immun I 8 JL!! I gm nu; .' x' namn4 , mynning" ' I \WJVlmm _4 Ab_ L än FÖRORD Under några år i början på 90talet lät jag några av bygdens äldre personer berätta sina minnen Från de närmaste gårdarna. Kartstudier vid Lantmäteriet i Linköping och Gävle kompletterade detta material. En del För ödeshögs Kommun mera allmängiltigt kartmaterial köptes, glädjande nog, vid detta tillFälle in av biblioteket. När Länsstyrelsen startade sitt Holavedsprojekt startade vi en studiecirkel då ett tiotal personer nu under ca två vintersäsonger träFFats och under mycket gemytliga Förhållanden berättat om åtta "byar" i omgivningen av Bultsbol i ddeshögs socken. Vad som.kom Fram under våra träFFar. Fick komplettera det tidigare materialet. Vi har också använt ett cirkelmaterial Från 70talet då pastor Luthersson gjorde bl.a. en Förteckning över torpare på vissa torp, speciellt soldattorpen. i vissa delar av socknen. Våren 97 märktes ett 40_tal torp och vissa andra Försvunna bygnader ut med skyltar. Materialet omFattar nu en textversion, en digital version, iFyllda Frågelistor Från Länsstyrelsen och kartor som vi Fått Från Lantmäteriet. En större Ekonomisk karta För eget bruk Finns också. En dagbok Från slutet av Förra seklet har också överlämnats till bibliotek och Länsstyrelse. Den är skriven av Karl Gustanson kallad “Målarn i Harsbol”. En pärm med text, en del Foton och kartor har lämnats till varje cirkeldeltagare. Av naturliga skäl kommer denna att innehålla bara en bråkdel av alla minnen som sparats Från ett helt liv. Det lilla jag kunnat skriva ned kan Förhoppningsvis kompletteras med mera som Ni vill skriva ned och Föra vidare till kommande generationer. Däri ligger min största Förhoppning att även de yngre idag och i Framtiden ska kunna ta del av de minnen Ni så vänligen gett mig tillgång till. Som inFlvttad i bygden har det betytt oerhört mycket För mig och min Familj. Till alla deltagare i cirklarna riktas ett hjärtligt tack! Tack Sven i Siggeryd, KarlErik i Harsbol, Kjell i Bultsbol. Birger i Jusseryd, Valter. Atrur och Ingrid i Sunneby och Hans i ödeshög. Speciellt stort tack till Harry Pharmansson i Harsbol. som jag delat cirkelledarskapet med. Tack Harry För all hjälp i alla sammanhang! Tack även Ni andra som inte varit med i cirkeln men som ändå bidragit med era minnen. Tack även till personalen på ödeshögs bibliotek, Vuxenskolan och Länsstyrelsen. I detta arbete nämns personer vid sina rätta namn och även smeknamn. Vi tycker att detta varit nödvändigt För att Fånga bygdens minnen och historia. Om någon eFterlevande släkting känner sig olustigt utpekad därvid ber jag härmed om ursäkt. Siggeryd i september 1997 //Iuç/é/ Christer Wiking Siggeryd. 59991 ödeshög tel 0144/21141 INNEHÅLLSFÖRTECKNING : 1. BANKABY 2. SIGGERYD 3. HQRSBOL 4. BULTSBUL 5 . GUMBY 6. HÅLQN 7. JUSSERYD 8. SUNNEBY 9. Korta noteringar om andra gårdar i närheten. 10. Korta noteringar om övrigt såsom: Soldattorp Talesätt och lokala “ordsorâk” LuFFare Lokal service i bygden. Sågar Snickerier Intervju med JoseF Karlsson. 92 år från Gammelsbv Övriga obearbetade ideer och noteringar. BANKABY ALLMÄNT Namnet betyder: mannen Bankes gård På en storskifteskarta Från 1790 ligger 2 gårdar vid nuv. Bankaby gård. Soldattorpet i Bankaby Finns på sin nuv. plats. Dessutom Finns två torp vid varsin liten åker nära gränsen mot Harsbol. Mellangârden "Halte Fritz" Fanns inte. Inte heller "Stridas"(Pettersburg). Något laga skiFte på Bankaby Finns inte. På den stora torpkartan Från ca 1870talet Finns Pettersburg, ett torp i nordost nära SiggerydBultsbol gränsen, ett torp kallat Löringsholm 150m söder om soldattorpet utefter vägen och torpet Ängslund som finns kvar idag. Dessutom tvâ torp alldeles intill gränsen mot Stavreberg. Ett av dessa låg nära Lyckan i Stavreberg och ett rakt väster om Pettersburg. De två torpen nära Harsbol är borta. BANKABY GÅRD (Bankabv 1:2) Denna gården har varit en av ursprungsgårdarna i Bankaby och legat här sedan minst 1700talet. I slutet av detta sekel låg ytterligare en gårdsbebyggelse här i byn. Det sägs att en skola ska ha Funnits i den norra Flygeln till Bankaby gård. Dessutom ryktades det ett tag att det skulle spöka i huset. Nuvarande hus ska enligt Folkminnet vara byggt iBéO. Ladugården ska vara byggd 1912. Här bodde Emil Danielsson och hans son. som sålde och Flyttade till Råby och blev skomakare.. Köpare på 30talet var bröderna Normans skogsFirma (Uno Somme) i Sommen. De högg mycket skog på gården. En arrendator hette Hedström och hade ägt granngården. Han Flyttade till Motalatrakten (Ljungskil9). EFter Norman kom en ägare som hette Einar Andersson kring 1940 innan nuvarande ägarna Fam. Pettersson tog vid 1942. Manne Pettersson Från Söderköping var Fiskhandlare där. Manne Petterson var medveten om att jordbruket var magert och skickade en summa pengar till arrendatorn som sedan snabbt betalade in ett lika stort arrende eFter alla regler. Detta uppdagades Först när Petterson dog och änkan Frågade eFter arrendet. "Ja, men det har ju inte kommit några pengar Från Er” blev svaret. Bostadshuset renoverades 1936 och 1943 då man bl.a. satte in en väldig vedpanna i köket. Denna panna Fanns länge kvar och togs bort Först på BOFtalet. Husen styckades senare av Från Fastigheten. . Arrendatorer som vi kunnat minnas var: Ca 1934 Karl Holmberg Från Kvarna i Sunneby, Holger Rickardsson. Carl och Rut Monell. Fam. Felix 195758 och Einar Andersson.. V Marken behölls av Fam. Pettersson och även det torp som hette Ängslund (även kallat Almas). Detta renoverades mycket Fint ca 1984 och året därpå byggdes ett nytt hus intill. På gränsen mot Stavreberg ligger enligt karta F.d. Lövsjön. Här bedrevs torvbrytning på IBOOFtalet och det Fanns en torvlada. Det var FortFarande klarvatten långt in på detta sekel. Nu är sjön helt igenväxt och trådlös. Det lär dock FortFarande Finnas ett Farligt ställe där man kan gå ner sig. "PGNTZARS". (Bankaby 1:3) På detta stället vet vi att det byggdes ett hus 1820 av Samuel Andersson som senare blev riksdagsman. (Se eget kapitel om honom). Innan dess låg huset till denna gården nere vid stora gården. Huset irån 1800htalet är nu ersatt med ett nytt hus på samma plats. Från denna gård har styckats av dels Pettersburg eller Stridas och dels HalteFritz gård. Den sistnämnda har sedan köpts tillbaka. Gården har varit i Pantzar Familjens ägor sedan 1860. Huset renoverades 1935. Ladugården år Från 1897. Här bodde en man i början på seklet Gustav Johansson som kallades För "tvålgubben". När han bodde här var han nygiFt med en änka som hette Hulda. Hon var dotter till spelmannen “Spele Hagman" i St Åby. Tvålgubben sålde tvål per cyckel ofta i Västergötland. Tvålen köpte han gärna på kredit kring ödeshög. Han Flyttade ofta och lär ha bott på bl.a. Följande gårdar: St. Fallsberg, Skälaby, Sunneby. Åryd och Sestorp. Han berättade gärna om sina egna äventyr speciellt till sjöss. Stormar, kannibaler och andra hemskheter gjorde att Folk gärna lyssnade. "En gång seglade han runt Godahopps udden då han styrde båten. De tappade ankaret där. Då gjorde han ett kryss på sjökortet så på hemvägen styrde han så bra när de passerade samma ställe, att det bara var att lägga i en krok och Fiska upp ankaret igen." Han berättade också\ om hamnstaden Hull. Från Sestorp Flyttade han till slut till Västergötland. 1 gårdens Flygelbyggnad bodde ca 1926 en man Lindberg som sålde radioapparater. Gården arrenderades av Aron och Hanna Hedström på 20talet. Efter honom bodde Larsson Från Rödebol här ett tag. I början på 30talet Flyttade FritjoF Pantzar och hans hustru Elsa tillbaka hit. Elsa arbetade 1 unga år i Rossholmen. De #ick många barn som FortFarande är kvar i trakten och gården ägs nu av sonen Tor. En tid Flyttade Familjen till Småland och hade en gård i trakten av Gränna. SAMUEL ANDERSSON I BNVKABY En av byggdens mest Framstående män var Samuel Andersson i Bankaby. Han kom Från Boets Gästgivaregård till Bankaby ca 1811. Han byggde det gamla huset i Bankaby 1820. Detta hus är nu rivet men stod på samma plats som det nuvarande som ägs av Tor Pantzar. Ett träkors med Följande inbrända inskrift hittades när det gamla huset revs på 60talet: "Samuel Andersson lade Första stocken till detta hus 1820”. På baksidan stod: "Herre Gud av näde. Bevara detta hus ?rån allsköns Våde". Korset Finns FortFarande kvar hos Tor Pantzar. Han köpte kaFFe i Stockholm i ett tidigt skede. Något hans hustru inte #örstod sig på till en början. “Jag begriper inte vad slags bönor du har köpt. Jag har kokat i två timmar nu och de är lika hårda än. Och ändå la ja i en redi Fläskasvâl". Samuel Andersson blev sedemera riksdagsman och nämdeman. Samuels dotter gifte sig med en grenadjär rrân Vistena. De bosatte sig i Back nära Boet. De jobbade i Skalaby och hon var så stark att hon bar SOkilos rågsäckar på ryggen mellan Skälaby och Bäck. V Samuel Andersson var Farmors morfar till Harry Pharmansson som också blev Framstående man som bl.a. kommunçullmäktiges ' W ordförande. "HALTE FRITZAS” (Bankaby 1:3) Bankabys nordöstra gård är numera igen åretruntbostad eFter att ha varit sommarstuga i många år. Den ligger ca 200m in på en egen väg. Den är väl bibehållen. Fastigheten bildades troligtvis i början på detta sekel som en styckning Från den Östra gården i Bankaby. Huset kan dock vara äldre Från ca 1850. Nuvarande ladugård byggdes 1936 och samtidigt renoverades huset något i köket. Ägarna växlade på denna gården Förr i tiden. En hette Hedström. Han Flyttade senare till östra gården i Bankaby och bodde där i början på 20talet. EFter Hedström bodde en Larsson Från Rödebol här. När han Fick ekonomiska bekymmer ca 1935 köptes den av Fritz Bustanson. HalteFritz kallad. Han byggde ny ladugård 1937. Här bodde han sedan med sin mor Helga och tidvis hennes brorson Paul Andersson. Helga kom Från soldattorpet längre upp i Bankaby och var dotter till Gustav Säker. Helga var städerska i Siggeryds skola. Fritz gick i Siggeryds skola och skadade sitt knä på dess Flaggstång. Han skadade sig allvarligt och på den tiden sökte man inte läkare 1 Första taget. Ytterligare en gång skadade han samma knä när han Föll Från en trappa. Även denna gång lät mamma Helga bli att söka För skadan. Nu blev knäet kraFtigt stelt. Detta _n handikapp hade han sedan hela livet. På 60talet sålde han gården vilket han sedan lär ha ångrat. Han Flyttade till byn. Senare ägnade han sig åt torghandel och julgransFörsäljning i Vadstena. Granarna köpte han oFta i denna trakten. När han bodde i Bankaby cyklade han varje tisdag till ödeshög. Han cyklade med endast ett ben och hade en mycket bra teknik. När han körde häst så drev han hästarna väldigt hårt. Fritz dog ca 1991. Åkrarna stenröjdes på 40talets slut och gården brukades till 60talet och blev av Lantbruksnämnden sedan snabbt igenplanterad med gran. Husen styckades av 1964. Gården såldes tillbaka till den östra Bankabygården (Pantzars). Husen styckades av och såldes till sommarstuga. En ägare var RolF Swahn i ödeshög. Det ägdes några år av en StockholmsFamilj men är nu sålt till ödeshögsbor igen som alltså glädjande nog bor där året om. PETTERSBURG, "STRIDAS". UGGLEMUSSEN. (Bankaby 1:5) Här på gränsen mellan Bankaby och Harsbol ligger denna lilla jordbruksFastighet. Bebyggelsen tillkommer någon gång ca 1870. Fastighetsbildningen sker Först 1923 då Emil och David Strid köper marken av Aron och Hanna Hedström som då äger den östra gården i Bankaby. Huset renoveras 1925 och nuvarande ladugård byggs 1929. Här bodde alltså "Stridapojkarna". Bröderna Strid betonade att de bodde på en gård (ca 16 ha stort) och inte ett torp. De kom via Qmundeby Från Björnseryd Från början. David, Emil och Oskar var verkliga slitvargar och odlade allt som gick att odla. Oskar som var blind. blev sjuk och Fick Flytta till 8.8. De andra båda bröderna hade dålig syn och dålig hörsel. Den mesta jorden som Fanns var mossjord. En åker norrut på gården kallades "Pellamossen". Vissa bitar spadvändes, ibland ner till två spaddjup. De bröt stubbar och grävde diken och gjorde ett jättearbete. Ett bråk mellan David och grannen Gilbert Danielsson i Harsbol slutade med skottlossning. David berättade eFteråt: “ Kula ho sitter här (pekade på huvudet). Lever ja i möra så träFFas vi på Hjässen och lever ja inte så ä ja dö". En systerson, Kalle Strid, tog över eFter bröderna. Han M bodde här med hustru Dagmar och Familj. Han jobbade på sågen i Tällekullen. Han jobbade också som Skogshuggare ihop med huggarlag. Han köpte sig en Chevrolet i Tällekullen och körde i diket på premiärturen. Han hade heller inget körkort. Dessutom hade han problem med spriten. Familjen Flyttade till Karleby på 60talet. Kalle högg ner skogen, och åkrarna FörFöll. Det blev För mycket För Emil, som tog sitt liv genom att gå ner sig i en damm. Nästa Familj kom Från Qdelöv. Hjalmar och Ellen "Sibylla" Johansson (kallade Sköld) jobbade med tillFälliga arbeten och plockade bl.a. potatis. De grälade alltid med varandra och bodde här i ca 10 år till början av 70talet. De Fråntogs vårdnaden av sina tvillingpojkar. Tor Pantzar i Bankaby hade detta stället som sommaratuga i några år. Nu bor en av hans grabbar här. men i en ny villa som han byggt brevid nu på nittiotalet. SDLDATTDRPET, RYTTARETDRPET. "AXELATDRPET" (Bankaby 1:6) Huset som ligger längst upp i Bankabv var Förr ett soldattorp. Det har varit bebott av soldater minst Från 1700 talets slut. På en karta Från denna tid kallas det För V Ryttaretorpet, och var ca 7 ha stort och lydde under Vadstena Kompani. Där bodde 5 olika Familjer under 1800talet. Soldaterna kallades För Livgrenadjärer. De hade namn som Bank. Tell, Pang, Wettsr och Kämpe. Nuvarande hus och ladugård lär vara Från ca 184050. 1930 köptes torpet av Fam Pantzar i Bankaby. Här bodde som arrendatorer Gustav Säker med Familj och minst 4 barn. En dotter. Helga, blev sedan mor till Halte Fritz i Bankabv. Tre söner hette Albin, Reinhold och Axel. Dessa grävde diken. Axel Säker. “PilsnerAxel" kallad bodde här med Familj på 1940talet. Axel hette egentligen Gustavsson, hans hustru hette Hilda. De hade kor och andra djur i den mycket lilla ladugården. (Axel var Farbror med KarIFErik i Harsbol). Paret Fick två pojkar, Nisse och Gunnar. Även Nisse lär ha bott här. Huset har renoverats i olika omgångar och på 90talet har det oFtast varit sommarbostad och kortare tider även åretruntbostad. TORP I BANKABV Varken soldattorpet, även kallat Ryttaretorpet. eller Pettersburg, som var en liten jordbruksFastighet, tas upp här. Torpen är skyltade 1997. 1. Ett torp Fanns på 1790talet vid en liten åker rakt öster om soldattotpet i Bankaby. Det låg nära gränsen till Harsbol. Detta torp är borta på 1800tals kartan över torp i trakten. 2. Torp som ovan vid en liten åker nära Harsbol. Även nära den gamla kvarnen intill Bultsbolsgränsen. Likaså borta på 1800 talet. 3. Torp ” Läsebo" eller “EmilJakobatorpet" i nordöstra hörnet nära gränsen till Siggeryd och Bultsbol. Detta torp byggdes på 1800talet och var bebott till början av detta århundrade. Emil Jakobsson bodde här med 6 barn. Han bodde senare i Tingstad. Norr om kraFtledningen ser man tydliga spår eFter husgrund, jordkällare och små åkrar. 4. Torp "Läringsholm" ca 150m söderUt Från soldattorpet uteFter vägen syns i de öppna markerna växter eFter ett torp. I Folkminne kallas det "Pellatorpet". En rest Från en jordkällare syns också. Detta Finns ej på 1700talet. En torpare häriFrån blev misstänkt För stöld. Det hade Försvunnit en gris Från Rossholmenområdet strax Före jul. På julaFton kom den bestulne bonden. länsman och präst på besök vid “Pella torpet". Torparen och hans Fru och många barn stod mitt uppe i julslakt. skinkkok och korvstoppning. Dock kunde inte torparen ge någon Förklaring var han Fått grisen iFrån. Den julaFton slutade med att både maten och torparen Fick Följa länsman till arresten. 5. Torp “Ängslund” som Finns kvar idag. Det ligger ca 500m in på en mindre väg som går söderut Från Bankaby Gård. Hår bodde Gustav och Lena Johansson som Fick 11 barn i den mycket lilla stugan. Ett av dessa hette Alma. Torpet har också kallats "Almas" eFter henne. Hon blev kvar och skötte om de gamla. Alma syster Helga blev mor till Fritz i Bankaby. Alma hade en hund, en spets, som hon på vintern kopplade FramFör sparken när hon skulle åka och handla. Hon hade också många katter på övervåningen. De lär inte ha Fått gå ut. Alma dog 1973. Torpet blev mycket Fint renoverat ca 1984 eFter att ha varit helt FörFallet. Det byggdes någon gång på Förra seklet. Bredvid torpet ligger nu också en ny villa byggd på 1980talet. Dessa båda hus ägs nu av Gunnar Pettersson i Stegeborg Söderköping, som också äger marken till stora gården i Bankaby. b. Torp Från 1800talet vid gränsen mot Stavreberg. Det låg rakt väster om Pettersburg (Stridas). 7. Torp Från 1800talet vid gränsen mot Stavreberg. Det låg rakt norrut Från torpet Lyckan som Finns kvar idag i Stavreberg. zu .. , , : .. 4. ..,. mm... mm q. ., 2. .11. l, .4. 1:11:19. is...? 5.2... 1.0.1... . mk. /ø. ,. . m. .40 .a . . .1... 12...^ww.111›1.›§1 .Mél.%viitlx.9?;w:wv 111 ›! 8/ ...1... m... I 7. ;. ..A w:. ;.42å{âi.941:4gwf. .åmç.äu; .ézs#s . . ...070% ..7. i.....Niiâ3:äz.l:Grill: 1...W1J..A.ä HA.: .. ... . .nr o n .n› . l 0%; .l› 13.*6! 0.4.34... Liu.lls .I0Iå;81l 44.:. o. ....84.).... 1 .a 7 ..801 . 4›I 4 L . ./. z / I. .a › . i. A I. I. . xx; r: 1 \| 1.. 6. ?i K .0x 1 10 Y 1 i 7 .;. ..: My / äs !:|1 i. l i;s: a aa . . g › i 0 .4 Ja 6 Mai. i a i. 3.3 f1.w..|.i......4p14. 12W/ss 1 1› (M. .A x.. y .. . i . Ä.. ... .. A x 2 .,::z ae :sw,n,z!ea L 5:.izáu :s.3:;ê :s .... ..; ,22. 1. f.. såå.. “IME N . . q 5 , .iLWá;: çis%nh §4Q4? «%/:..umzäx?; 9øL; . tiliéipä z...] .0..I. .1 N ...avi i . › .02.1 J! WL? . .5.7. . o 1 f.. i. l.. 3. .mot /U 60 In, I I i. .7 fr. 0143 Il MM: › Auxl..3. Ur.. 1. än.. Ur. MV... 1 4 . . 3. . J. .6 1.. ...10.10.. oøMWi! :42 “Ilsavt 1115.3131 I... (J29: _ :I: › ...få/Iis 2... 1..... acoewoø. . .v 1. nr? 7,7 x y vrio/ 7a vrf_ /f ,// ,1/ M” .. /. /. . .. . /... / 4 › ../.... i .. .1:1111Å..FY.”..åxiih(60›si!lt1hê 71! l .3 t 1 11...: a .. ......“..få::›.. 0..._ .1. (55,11. ... . . . a ...: ..:..sz. M . . z / w.. rxzuz.:..mumm/=ve.avryrvw . är ämm.. 5.? a. . C11” . .... mlwwés. .m , ..... ,. Iz N N øz.l.eiww.5.,.w. : 1 m ?, T . L 5"? . . :› ILXL 1.7.1.. 5 ?13.67. i i ,73.1 ...L <4 NK .5. /Y r 0: t» i i › 1 , I L 1 i i :år .(.V 'L v 1 'r :q * i . . . r . å KHWfM/øsøárzaa | { L , t r R $ I & › .I t L 3 JL Ä «* . L noemi KRW/msk ä' paw$têi | . r 3 . g: '(4 › . i msbär .0" »Fe/.9 ;qi 'ST/.rn VV TTEé 9 ä ä ,r 1 I 151 #6: sdv k r 6? i 1.5 i i) e5$o I 72% .1 ; Qä,ÄNNe 77 så TAM x ESTI /4NNA 4h ;HA #24' i i ç ? l 1 r . 5 W RlüAi 2.25 ny 30 E /4ND (447* ñrçe . ?5.5 'Ms ébáá { :MM ilå _4%w 1'! (i ;o 7: ;, I { a i I 1 l éMø%%M4 ?åk/:4 4” sis o åáøzfâ Opåá 55' I I 5 4 v (NA 5.6? ' “4 'i 1 1;: 46.? s ' O 0 I .Å x l [fiir J» › › › . 5.4.1.5.. 0 1.1 I .4 L. (L 4 a . iv. L It.. tå I. i i! I! ll l?||A i.. l a a v L,... .0 41 I!!! 1 ;v 11 :lvl llltlxi lll!!! Y L ›\ › ?kr v| I 1 › 3AHig/11,21; ;41 3.1.139ka war :: rr 4, m' Ujgn kända åttâl '311,7 ?N H'FW Ryttare Jacob Ehrnström f. 1724 Hustrun Maria Andersdotter 1721. banr: Maria55. 1§g2_20 Eorpral Joh. Friberg f. 1779 i ü Hustr. Stina Jonsdotter f. 1772ni S,Eby. barn: Petter03,JohannesU5 Gustaf08, Brita StinaUB,Anna Greta1D Familjen utfl. t Sunneryds ägor20. 182036 Livgren. Carl Bank f.1796 i Lommaryd Hustr. Anna Stina Persdotter02 i St.Ãby. barn: Carl Vilhelm»23,Johanna Maria26 Johan Alfred 29 183651 Livgren. Petter Anders Tell f.1816 d.1851 f i Svanshals Hustr° Lena KatioAndersdotter 13 i V.Tollst. barnzdohan Peter37, Emali Fredrika40,Paulina Josefina42 Carl Hermann45, Sven47, Gustaf Albinn51. 1852a72 Livgran. Per Johan Pang f. 1818 i Hede Hustr. Anna Maria Isaksdotter f. 1813 i Flisby barn: Carl Johan42, Frans Oscar45,5ven Potter47, Anders Gustaf52,August 55 152327 Livgrun. Johan Potter August Johansáon Wetter född i Okna socken 1844 Hustr. X.5ara Mathilda Christina Nilsdotter I, född i Fivalstad 1845 död 1883 Hustr. Tilda Johansdottcr f.1868 i Gränna II. . barn: Johan August66,Carl Ernstu74, Eda Mathilda Teresia'82 död94 John Frithiof91 Tilda Wetter utfl.1897 till Kråkeryd och bor där även efter mannens död. 1200». Livgrsn. Simon Jonas Fredriksson Kämpa ?.1880 i 5t.Aby. i /zszi3 ;1 (798; V 4/64 ,4 log/414330” NDE'QS 007775”. 2: ,Af 4522 . \ 4;/7 "\ MA . ,Hhess (V '4 I I!” \54“* t % //Å' l ( I 1 I 5 .17. n I' 1:/V'.. "11345 ' “ I | §7: i Dp 1 i 1:? . t *. :ñm4 MA JA ;alá?vf "r ”i "/I“ I; 74/72!? 7 › r ak 8' (82/ i [3/5 //9 ,z ,{ I 1/, /13/3 975? 4Ae$0d ;J I I 'I = ,c/çep/,E/k i sår/m; mega/wooNe/â I I ' ?alm/;mh CAkoyt/A ,ANDERSQUTà ; ?A älv/,MECAIM i ä 0 O//A/VSpo 777721!) 1 \ I | I I i a; w: ?ar eefi 394%* ,64 Mm 1 'I amf/ %%l M %% (i I I i 1 v A i :1897: (1 'Iz/;små 2% = ?sreapoNekg /V /824 ;f ) Olai.: ;5 Ye: hissa/y i 5 i AC" . w ./l. I hm ,AT/”V9 ÅA; /I\ ;14: ll. liv '161 IQ I» Intl II. 0 .flill›vl›vt I› 1111;.. till .I I) ›0 i] II..|\ L V l› 1 . 1 1 till* 'S i [4 I. 'Y .. tva? . ?:1»$1..ifLI i. t 1 i* a m. 5. L\ › ÅJHMJIsL I r .. av! A!! 1,4.4 5:14:23 r av I ...bA i a 1 5» 11. f o /. 00 IT . o .2 kl.. 10 1 I .1+ 1!!! 1: |\(J› x J::%A%%iia. L !› §1..wa4. ., . Quad. 00 a 3 ?+4 42.7Hrlftx ; / / , I '[.Ikl»n›! 1 L 4 1 d l' §lx 2.11... rst? :få .(9 i. l. ,@Å$:%gm4 ,,,,, sååå leiml u ,iåiip :éJawa, M J, . 16 . ,1 ;4. i.+NWrJ,.< I N ; MWg/.171 .m .HW/.q .. ;2. A y 4 V .. z . 4 .m aw »l \. .x 5111,. [JP] I I. N 5 . L 111*.E.Nh%i% 4 I S| ,11141qu 11% 54.54% 4 , 4 .f låxltltmllt till. :IVL 0. zr.L:|rA.1L_.fILW! › › l ar. 2: 2 i I I i l i i s ,34NKA89:WU:: l ä e 4 i I 2 < 5 r 2 T 1 j ' v v x i 4 ' \ ivi 1 E . L Q j i L 1 3 . ; v \ › i Å ; Mix15%.;ÅA: ;SSG/YZ , 4 LA/Z/:z : ; y 4/616th ?gymoazre/e. , ,1. _0320! 5 ÄNDEZE$ ;Ai/eSSÖ/vä 5 .f/zkw? ? T 7701 (www ?4 1U ;EL/.Ni Jon/,590776 I O 4 E 3 z å . z . i . . 4 s , . . . , s 6 ; y iF%G6b@/'C å$Am4<ELSSONa/.;/ibl ;8414675 .. : x 14.5%; ;hmmm/2 , ;ps/w ?Lä/,731. :air/.527: ;AE/åxå :Adaaequ'iräkp 7(.1/775; :RÖp ;May/'84? ! .\ :4%á%““5 'i'i ÃWFWWW» ' * ; 3 1 away* WWW .› ^ I i R1 1 I \ W i , 1 ' i i :vä ; jágéøä ' i ? i i" V ,E . § ; l L 3 . .. 7 › 3 “. i g 2 ; . i ; ,CA/;94 ?Jan/53.003 å . ,Kf/Wi.. I? W406qu 45mm. Ozaø5porreze __/7?7 ; nya? ; ; 'Cä+z.é;aoøgV ?Zøáoøjauaamå3g')å4«b/a%7aø(=gie_ ; : Cømáåww7523pp;i,w_ 1 I = = \ * I 1 g › d_ i l ! .54 ; ; E i g . a : , 7 5 9 g 4 . i t 4 1 age/"05555 (Ka/§14: c/eááa;éq//›çá] ; › E I 3 | 1 T \ 1 ' : g 1 1 \ I ' 4 i. . V i l l i i I 3 j WWW/M 5 14505500 1 ”pl/.Mi ÖAke/TnJa/r: Were_ _/s/2 f ;övj *Wäfe/øan/L 41.14,.. ?mg 753 ' i i E A . i , ür/åazyegsp/ * 3 I 1 4 x _ I ' > ' V . 2/7824 ;56573 ,JÖ//á/Y/MSQFMJO/VSDÖTMQ //62/ V Lägga/?4.4455 MWg; aø/Wy 5 i .i i : ; ' i . . , i 5 i t i i l i 1 v GOA/AB : ?4= Trees son 3 r ;uy/3A; :4%Åøé7iå/j” " 1724?.. Q 1 . › , 4 x i i ; ' å ' 7/1791 \ ; i ;17734 , ; i i i 4 \ E S 17] l i i L ;Alf/;o å' i : i 3 95/7 i 5 1 S T | : i 1 i § i s . › ; ; i t i i E f i * E i › i 2 g : , I ; e li”, '.50 å ;479544 ;aa/5.20; › ?819% i 4 5 § § L * i/4quzoê 1 * * i 0:29; l * * t t ) am; (4;/2"?. SIGGERYD ALLMÄNT. Siggeryds by låg Förr mellan de nuvarande västra gårdarna. Vägens sträckning (Förutom de nya bitarna från lQSthaletl är idag densamma som den man kan se på kartan Från laga skiitet 1864. Emellan de skarpa krökarna nedanFör Sven Falks ladugård låg tvâ bostadshus. tre små uthus och en stor ladugård norr därom. All denna bebyggelse är borta och bostadshusen troligtvis utflyttade (utan statligt Flyttningsbidrag och inom 2 år !) till nuvarande lage.(Svens och Stures gårdar). Byn hade vid ski$tet ingen pålitlig vattenkälla. Den östra gården var dock utflyttad “(utFlyttat hemman)“ 1864. kallad Jonstorpet senare kallad Eldastället. Dessutom låg ett torp 50 m norr om nuv. skolan, Falktorpet. samt ett torp i det nordvästligaste hörnet av Fastigheten. nära Rossholmen. 1864 arrenderades hela Siggeryd av Carl Hansson i Kushult. Då ägde tre svágrar till honom varsin gård i Siggeryd. En av dessa hade dessutom Carl som sin Förmyndare . Mellan 1864 och 1898 byggdes en stuga där nuv. lärarbostadens garage ligger. Denna stuga kallades Samuelssons och Flyttades till Jusseryd och kallades där För Nordhem (Lisam Norr). Här bodde antagligen Frans Samuelsson som beställde målning (av målarn i Harsbol) av en Qmerikakottert till Jenny Leotina. Kring 187080_talet byggdes skola och senare. 1936/37. lärarbostad i Siggeryd. SIGGERYD VÄSTERGÅRD “HJALMARS” (Siggeryd 1:2) Denna gården (1/5 mantal) är utFlyttad Från Siggeryds gamla by troligtvis kring 1870. Antagligen blev huset nybyggt i det n4varande laget. Huset är tillbyggt under 30talet. Tidigaste kända ägare hette Frans Otto Danielsson Född i S:t Åby 1839. Han var giFt med en dotter till Carl Bank, och agde också en gård i Harsbol. Ägare Från 1880 var Anders Engdal. 1887 arvskiFtades gården mellan hans hustru och 4 barn. En av hans söner bodde har ca 1920. Han var yrkesmurare och lade grunder och gjorde murstockar till Folk i trakten. En annan son hette Frans Dtto Hjalmar Född 4/1 1877. Hjalmar blev bonde här igen på 30talet men också söndagsskolelärare och ombud För brandFörsäkringsbolaget. Han kallades ibland ”Kapitalisten och söndagsskolelararen". Gården såldes till en Familj Thell som hade två söner och en dotter. Äldsta sonen Oskar blev pastor, mellansonen Sven blev Först militär i Skövde. senare blev han polis. dareFter lastbilschaFFör och till slut vaktmästare i Skara Domkyrka. Senare Flyttade Familjen till Fivelstad och gården såldes på SOFtalet tillbaka till Hjalmar och Anna Andersson i Rossholmen. De Fick 6 barn varav 3 blev lärare, Einar i Punkeryd, Signe i Gårdshult och Lydia i Normlösa och Holmen vid Tåkern. Hjalmar och Anna bodde i detta hus till sin död på SOFtalet. De hade häst och några kor l ladugården. Gården sambrukades ihop med Rossholmen. Deras son Seved med maka Svea och sonson Sture och sondotter Majken Gustavsson har ägt och brukat gårdarna sedan dess. Huset blev avstyckat på sextiotalet och köptes av "Bergsprängarn" Från Stockholm . DareFter kom Pia Pvmäki och Sören Sundback. Då gick det vilt till ett tag med mycket sprit och bråk. Sedan stod detta huset tomt ett tag innan det köptes i mitten på 70talet av Sixten Englund. Han bodde här till sin död i april 1988. Han var F.d. kavallerist och Securitasvakt Från Solna. Han hjälpte grannarna en del och Försökte renovera det gamla dåliga bostadshuset. Dock gick det inte så bra. Arbetena blev oFtast inte slutFörda. Han drömde om att skaFFa sig en häst och sälja sin vita VolksWagen. Han köpte också en egen häst på 80talet. Den hade han kvar ända till slutet. Haset såldes av Sixtens barn till paret Bergström Från Boet. FALKS GÅRD. (Siggeryd 1:3) Den mittersta gården i Siggeryd ligger på krönet där backarna ner mot Vättern börjar. Gården (1/5 mtl) är utFlyttad troligtvis ca 1870 ?rån gamla Siggeryds by som låg emellan vägkrökarna på gamla vägen ca 50 m nedanFör nuvarande ladugård. Detta huset monterades ner och sattes upp på sin nuvarande plats. Nuvarande Flygelbyggnad byggdes ca 1900. Den gamla ladugården låg mellan den nuvarande och den gamla byn norr om vägen. Inget av gamla byn syns nu, bara en stenmur på hällen där gränsen mellan gårdarna FortFarande går. EFter Televerkets kabelnedgravning 1991 och den nya vägstrackningen 1987 så ligger det schaktmassor över hela gamla byn. På den gamla skiFteskartan Från 1864 Finns en del namn på åkrarna som inte längre är i bruk. Kållandet intill byn var dock i sen tid 1950tal ansedd som en bördig liten åkerlapp som var bra att odla jordgubbar på. Denna gården ägdes liksom granngården av nämdenan Carl Bank i Harsbol. Etter hans död arvdes gården av en av hans söner Gustav August Carlsson Bank. Tre år senare köpte Carl Hansson i Kushult gården. Han var giFt med en dotter till Carl Bank. Tidigaste brukare som vi känner på denna gården hette Johan Patrik Karlsson som kom Från Rök med hustru och 4 barn 1886. De ettertraddes 1899 av brukare Johan AdolF Svensson med hustru Gustava. År 1900 arvde ägare Hanssons dotter Johanna Maria gården men hon sålde samma år till arrendator Svensson. 1905 dog Johan och änkan Gustava och tre personer till (Carl Viktor Johansson, Oscar Emil Hult och Frans Albert Rosell) ?ick tillsammans 7/40 dels mantal. Anders Falk ärvde 1/40 dels mantal. Vid detta tillçället köpte genast Anders Falk ut de andra 7/40 delarna och ägde nu hela gården. Familjen Falk har sedan bott här i Flera generationer. Anders Falk med Fru Hilma kom hit Från Stenkilsby. Hilma var hemsömmerska. De bodde på gamla dar i den lilla undantagsstugan som Finns på gårdsplanen. I 12 år satt Anders helt ?örvarkt och krokig i sin säng. helt beroende av familjens vård. Hilma dog 1933 och Anders 1934. ' Sonen John Falk med hustru Astrid tog över gården 1934. Astrid hade kommit som gårdspiga och blev kvar hela livet. 1936 började John med mjölkkörning med lastbil. Han körde även andra varor. Inga intäckter Fick Försummas. Under kriget blev bensinFörsörjningen ett problem För lastbilsägare och det var Frestande att köpa stora mängder och lagra hemma. Detta kunde Få hemska Följder. Den 20 januari 1940 under tankning av lastbilen i skenet av en Fotogenlampa exploderade bensinångorna och tande ladugården på några ögonblick. Bilen, en ko, en kviga och hästen kunde raddas. Sex kor och tre grisar brändes inne. Det brann också en stund i gaveln på bostadshuset men detta lyckades brandkåren släcka. Man arbetade även med en mannuell hinkkedja Från kärren en bit bort. Men det Förslog inte så värst. Sedan blev det att dra till skogs och Fålla timmer till en ny ladugård. Ett Flyttbart sågverk Från Grimshult kom hit och sågade och sommaren därpå byggdes den nya ladugården upp på samma plats men den blev några meter längre. I ett års tid blev man tvingad att köra mjölk med häst innan man kunde ska$$a ett aggregat och köra på gengas. Tre säckar. 300 liter björk och alved räckte en hel dag. Veden Fick kapas i småbitar lite större än tandsticksaskar. Det berättas om att man under kriget höjde upp lastbilen och lade en rem om bakhjulet, kopplade remmen om vedkapen och kapade gengasveden på detta sett. Sonen Sven med hustru Sigbritt tog dareFter över gården 1963. Djur Fanns kvar på gården in på 7OFtalet. På slutet bara ungdjur och i samarbete med Hasse Jonsson och med hjälp av grannen Henning Johansson. Redan 1954 hade Sven börjat köra med egen lastbil och detta körande växte så småningom till Firman Berg & Falk där han FortFarande jobbar med grushantering i grusgropen i Kimme mellan Väderstad och Boxholm. På Fritiden är vedbacken Svens Favorittillhåll. Veden säljer han sedan över hela västra östergötland. Vedboden som nu ligger bakom bostadshuset låg på den södra sidan av vägen ungeFär vid brevlådan. Den Flyttades i början på BOFtalet. Ett gamnalt uthus som låg på den nuvarande vedbacken Flyttades på öOFtalet på sladar. men på barmark. under dramatiska Förhållanden till "Sunnagården" i Harsbol. Det var ganska ruttet men dock timmrat och därFör tungt. Flera gånger sjönk huset ihop på vägen och Fick baxas upp på nytt. En halvkilometer Från målet var stålmedarna utslitna. Det gick inte att köra på bara träet. så nya slädar Fick skaFFas Fram. EFter ytterligare ett stopp i sista uppFörsbacken kunde man eFter tre dygn nå Fram till målet. Mottagaren av uthuset ville under resans gång elda upp eländet. men andra personer var mera envisa och uthuset står kvar där än idag. Det har renoverats och Fått nya Fönster. 1993 Flyttade Sven Falk. eFter att ha bott hela livet i Siggeryd. med sin hustru Sigbritt till odeshögs samhälle. Hans älste son Peter Flyttade hit i stället. De bytte bostad med varandra. Samma år köpte yngsta dottern Veronika. med sambo Jorma, en tomt och byggde sig ett hus ca 150m åt sydväst Från gården. Byggstommen bestod Först av några baracker kring vilka de byggde huset. Dessutom har Sven och Sigbritt vid mitten på nittiotalet byggt sig en liten sommarstuga nåra Veronicas nya hus. ELDQSTALLET, JONSTORPET. (Siggeryd 1:4) På den gamla kartan Från 1864 Finns detta huset på sitt nuvarande läge. Huset kallas För Jonstorpet då. Det är den minsta av de tre Siggerydsgårdarna. Ladugården Från 1898 rasade i mitten på 1970talet eFter dåligt takunderhåll. På 1800talet låg ladugården på ett annat ställe, ca 20m västerut. Huset som kan vara Från tidigaste 1800*ta1, var Från början en backstuga men Fick grund och en tillbyggd övervåning ca 1934. Denna utbyggnad gjordes av en snickare Eskil Karlsson i Tingstad. Vatten och avlopp drogs in 1966. Sedan slutet av 70Ftalet har mindre renoveringar gjorts då och då Fram tills nu. Denna gården köptes 1843 av nåmdeman Carl Bank i Harsbol. Säljaren hette Frans Edvard Carlsson. EFter Banks död 1857 ärvdes gården av en av hans söner Carl Vilhelm Carlsson Bank. Han levde under Förmyndare. men var giFt och Fick 4 barn som i sin tur arvde gården 1891. Huruvida dessa brukade gården är osäkert. Släkten Eld kom troligtvis hit som arrendatorer redan 1873 Från Svanshals. Den 25 Feb. 1893 såldes gården genom oFFentlig auktion till Anders Eld 0 h h Klara Gustava Persdotter. Priset var 3200 kr och tax. värdet var 1400 kr. Paret Eld hade 4 barn. Två söner, Frans Albert och Ernst Alrik. som emigrerade till amerika och döttrarna Klara Matilda som bosatte sig i Siggervd och Johanna Augusta som giFte sig och bodde i Lilla Juna i Hogstad. Johanna är mor till Henning som kom till Siggervd som 5 åring och då Fick bo hos sin morFar, mormor och moster. Anders Eld dog 1919 och det vardeFullaste i bouppteckningen var två oxar värderade till 2200 kr. Här bodde sedan Henning och Ella Johansson under knappa villkor i många år. Ella kom hit Från Småland på 1920 talet. Moster Klara Eld. som de hade inneboende, var en mycket duktig människa och hjälpte till i jordbruket till gamla dar. Hon blev närmare 90 år. Henning arbetade tidigt i skogen som huggare och lastkarl åt hästkörarna. Senare arbetade han mycket på sågarna bl.a. i Jusseryd. Han var Först kubbkultare (rulla Fram stockarna). och senare baksågare. men han hyvlade också spån. Många dagsverken har han gjort åt bönderna runtomkring. De hade några kor, gris, höns, Får och en Fin hast. Mjölken Fick levereras till Bultsbol dit den bästa vägen gick. Henning hade hästen kvar till sist. Den blev riktigt dålig till slut och när den avlivades gick han ut i skogen på morgonen och kom inte hem Förrän på kvällen. En tid hade Henning svårt med törsten eFter pilsner. Speciellt på tisdagarna nar torgresan lockade. Då tog han cykeln och där inne i byn mötte han två andra småväxta. nämligen Anton och "Pumpen" och hade en glad dag med dessa. Dessa laster tog han sig dock ur eFter ett antal år. Folket på smågårdarna gick oFta samman vid slåtter och skörd. Det budades till arbete. Någon av barnen sprang oFta med bud. Dessutom deltog alla torpare och andra som inte hade egen Jord. Klara, Ella och Henning Fick arbete på Siggeryds skola som städare, chokladkokare och vaktmästare och detta hjälpte Familjen till en bättre tillvaro. Sämjan mellan paret Johansson och lärarparet Falk i Siggeryds skola var inte den bästa. Henning Fick två hjärnblödninqar på kort tid 1975 och hamnade på längvárden. Där blev han kvar i sju år innan han dog 1982. På denna gården hände ca 1976 en annan tragisk händelse. Under slåtterarbete mitt på sommaren segnade John Bäck ?rån Bultsbol ned och dog. Fam Wiking äger gården sedan 1977. 1985 byggdes ett nytt bostadshus ca 200m norr om det gamla. SIGGERYDS SKOLA. (Siggervd 1:5. 1:6) Skolan bvggdes någon gång kring 1875. Då en avstyckning gjordes ?rån Siggervds mellersta gård. Antagligen var det Ödeshögs församling som organiserade ubpbyggnaden tv den stod som ägare till långt in på detta sekel. På 20wtalet ?anns skolbvggnad. vedskiul och dass. Skolan inrvmde ?rån början en stor sal på nedre botten. ”Storskolan”. Dessutom Fanns en bostad åt en lärare. På andra våningen, men med ingång ?rån baksidan. låg “Småskolan” åt öster. På denna våningen bodde också en lärare med utsikt över Vättern. På gården tanns ett dass och ett vedskjul. Vissa barn utsågs till ”vakter” och bar in ved och vatten. Barnen gick i skolan endast varannan dag i början på seklet. Ena dagen gick 1"2:an och 3v4:an. och den andra dagen gick Sva:an. EFter lärarbostadens tillkomst l937. gick barnen i skolan varje dag. Efter dessa obligatoriska klasser kunde man gå Fortsättningsskola. rörlagd till jullovet 6 veckor 1 två år. Antingen iordbruksdel eller ekonomisk del. Fortsättningsskolan var också obligatorisk. Elevantalet var *rån början stort. oita kring l5 barn 1 varje klass. dvs. kanske upbemot 70 barn totalt. På 4OHtalet var det nere i ca 55. Barnen Fick ha egen matsack i början. Så småningom på 50talet Fick de varm mjölkchoklad och nyponsODDa. På bOtalet Fick barnen även skolmat. Paret Ebba och Verner Falk var lärare har under många år. Verner Falk hade tagit sin lararexamen per korrespondantkurs. Han hade också varit dräng i Bankabv Gård. Verner blev Flvttad 1938 av disiolinara orsaker till Ödeshög men kom tillbaka 1943. Han var en mycket strang lärare. ”Dar ar dörren” är en av hans minnesvärda reoliker. Barnen Fick inte ha klocka och inte heller cvkla till skolan. Andra lärare var bl.a.: Astrid Karlsson ca lQZO. AdolF Fredrik Nilsson (Ebba Falks Far). Han bodde med sin ?ru många år i skolan. Sedan Flyttade de till Gränna. men han återkom som änkling och bodde i lärarbostaden. Han var duktig “skrivkarl”. Harrv Leo (hade ett vackert hembiträde som hette Asta Carlborg). * Sven Wasen (rökte piba och studerade Fåglar). " Lennart Risberg. * Swahn (vikarie). w Allan Svensson. * Blomkvist (kallad Nidalven). _ 010% rEdin (barnen Fick alltid sjunga Fjäril Vingad svns på Haga). Hanna Ekdal * lngrid Staaç. FortFarande lärare i Boets skola. Vaktmästare var Helga Gustavsson *rån Bankabv och Ella och Henning Johansson +rån Siggervd. Dessa tande i spisar och skurade och senare koktes choklad till barnen i en stor kobbarcistern. En ombyggnad av skolan gjordes l94b. Under ombvggnadstiden gick barnen i skola i Bultsbols missionshus. Några år senare sattes också en bastu in i ett uthus. Barnen Fick på lördagarna i denna bastu en obligatotisk grundlig rengöring. Skolans Fastigheter köptes succesivt till Från Siggerydsgården. Först sjalva skolan. dareFter trädgården. sedan lärarbostaden och sist skololanen och berget (Siggervd 1:8). Lararbostaden (Siggervd 1:7) byggdes 1936/37 av Kê Johansson kallad “Västgöten“. Har ?anns en lägenhet Då 2 rum och kök samt ett rum För vikarier, på Övervâningen. På nedre plan var en lägenhet med Fler rum och kök. Skolplanen var Förr ett kärr som gjordes i ordning 1947. 25 billass grus. sand och makadam Från Sunnervd och Harsbol lades dit. Dgräsbekámpning utfördes med Klorex och detta medel tog eld vid ett dramatiskt tillFalle. Markerna kring skolan präglades av vältrampade stigar överallt och stättor över alla gärdesgârdar. Skolskjuts infördes på vintern 194BM49 För de barn som bodde mer än 4 km bort. På sommaren ?ick barnen cykla. Smäskolan lades ner oá SOwtalet och utbyte med barn skedde med Munkervd och St. Åbv skolor. Dock väcktes småskolan till liv igen lgölmbñ då Ingrid Staaf Fick sin första tjänst. Snezan var kvar ett år till. Hela skolan lades ner 1966. Skolbvggnaden såldes till Familjen Sandberg som renoverade och byggde om det stora huset till bostad. Sedan 1977 bor ;amiljen Hermansson har. TORP I SIGGERYD. 1. Falktorpet. Ca 50m norr om gamla skolan. öster om en åker med “rödsandjord“. låg ett torp och ytterligare en liten bqunad intill på en åkerholme. Detta benams Falktorpet på skiFteskartan Från 1864. På 1860 talet bodde här Enkan eFter Johannes Falk. Stina Eriksdotter Falk Född 1801 i Grenna. Hon nämns som Fattiq. Dock har hon. Från 1863, boende hos sig Hedda Lena KalF Född 1817 i Säby och hennes dotter Anna Lena Wilhelmina Svensdotter Född 1846 i ddeshög. Båda dessa kvinnor nämns som Fattighjon. De var mycket duktiga vid husFörhören med a och AB i betvg. (Skvltat _97) 2. Torp ”Jössalycka” Vid Siggervds nordvästra hörn låg ett torp på gränsen till Rossholmen. Rester av en stensatt brunn. en igenrasad jordkällare och syrensnár Finns kvar idag. Marken mellan nuvarande vägen och detta tornet kallades “lilla betet". Pâ 1860wtalet bor här Fattithon och Enkeman Johannes Jönsson Född 1816 i ödeshög och hans båda söner Johan Ludvig Född 45 och Gustav AdolF Född 49. Dessa gossar har bra betvg i innantillasning och katekeskunskap. Johan är dock sjuk i Fallandesot (epilepsi) sedan 1855 och Gustav (ant. i Bankabv) är begiFven pa snatteri. (Skvltat _97) 3. Toro ”Samuelssons”. 1898 Flyttades ett hus Från Siggervd till Jusseryd som där blev Nordhem och Finns kvar än idag. Det lär ha legat ungeFar där nuv. lärarbostadens garage ligger. Samuelssons trädgård Fanns kvar bredvid skolan innan man bvggde lärarbostad. Pâ 189OFtalet bodde troligtvis har en skräddare Frans êlFred Samuelsson med hustru Gustava Danielsson Fast och 2 döttrar. De kom Från Stora Åby. 1898 dog Frans. Änkan och en dotter For till Amerika. Den andra dottern Flyttade till örberga . Några manniskor (troligtvis torpare eller inhysningar) i Siggeryd på 1860talet som vi ej vet var de bott: "Jonas Jonsson Född i Grenna 1784 och hans hustru Stina Carlsdotter Född 1888. Jonas kom hit redan 1825 Från Å på Vikbolandet. Det står antecknat om dem: Förpantning ringa. Mannen och hustrun gamla, orkeslösa och genomsjukliga. Böra Från mantal beFrias. Inhvses Peter Borg Född 1802 i Grenna och hustrun Hedda SoFia Jonsdotter Född 1825 i Rök och deras tre barn Födda mellan 1852 och 1862. Äta/mit B MM J/âáEêYÖ 0065017675 0' 'I ,4,0 /55 /s /863 Jgn(r1* www* www :f ' 610/ 03 . 61312135?" 7 B \ / : __/ l l / ' .' \ , \ I. i. \ , / \ .. \ L' \\ _VASTFEANUEN .22% üm _LJ ' 95 /f . \ /øáâgnwvå ,m 5/7273; ;5; ta fame/em , I; 0065/7605 .m 3 /Sâ [3 áåzÅa/m “3 ;menu 2 ;11420577 HARSBOL. Allmänt. På 1600talets mitt kallades gården Hersbol och ägdes då av Greve Per Brahe d.v. på Visingsborg. År 1681 drogs gården in till kronan. Vid mitten på 1700talet sålde kronan gården och den blev ett skattehemman. där den självägande bonden, skattebonden, betalade skatt till kronan. Den älsta kartan på Harsbol hos Lantmäteriet i Linköping är den Från storskiFtet år 1790. Det är en vacker karta som dock inte har samma detaljrikedom som kartan Från laga skiFtet Från år 1864. Vid storskiFtet Fanns två gårdar i Harsbol. ö/lOdelar ägdes av Anders Jonsson, och 4/10*delar av Per och Jonas Svensson tillsammans. Det är ingen tvekan om var bebvggelsen låg på 1700"ta1ets slut. Vid den nu i trakten s.k. Sunnagården låg de två huvudgårdarna som alltså hade hela Harsbol uppdelad mellan sig. Dessutom Fanns ett torp vid en åker i väster som nu kallas Hansagärdet, och en kvarn vid bäcken i nordöstra hörnet på gården. Jonas och Per, som hade norra delen av Harsbol, delade snabbt sin gård i varsin del. Den andra gården i söder delades 1813 också i två delar mellan ett par svskon, Jonas Håkansson och Anna Britta Håkansdotter. Vid det laga skiFtet var gårdarna redan utFlyttade till de platser som de nu ligger på. Andregår”n har ju Försvunnit sen dess, Karlerik Gustavssons bvggdes senare liksom Björksnas och Davids. Dessutom Fanns i mitten på 1800talet minst tre torp på Harsbols marker. En sämjedelning år 1875 delade det nordostligaste skiFtet i tre delar. Den mittersta av dessa blev KarluErik Gustavssons gård (nu 1:10). Hit hamnade också torpet vid gränsen mot Tyrsabola. De två övriga delarna köptes till Bultsbol och ligger nu under Gumby. ' Smånamn på Harsbols marker: A=Smegardet, B=Hagen, C=Hagen. D=Målaremossen. E=Rumpåkern, F=Blomlyckan, =Nyodlingen, H=êndregårdsgärdet, I=Blankahölt (_hålet), JsDammagärdet, K=Stenabetet, L=Honungalycka, M=Tallemossen, N=0d1ingsvägen. PHQRMAN I HQRSBOL. (Harsbol 1:3 A. nu 1:8) Nu Familjen Pharmanssons gård. Ett mycket gammalt bostadshus Från 1740talet revs på 1960talet. Gården låg inte här på 1790talet. Troligtvis flyttades husen hit Från det gamla läget vid "Sunnagården". Vid laga skiFtet 1864 låg boningshuset vid denna plats. Ladugårdens läge var dock annorlunda. Ett lika gammalt uthus som låg där nuvarande bilgaraget ligger revs på 70talet. Gården ägdes på 1890talet av Alçred Axelsson. Carl Bank ägde gården innan dess. Carl Bank ägde också granngården norrut i Harsbol och gårdar i Siggeryd. På 20talet ägdes gården av Emma Pettersson som bodde i huset intill (Smens) och arrenderades av Familjen Pharmansson Från 1930*talet. De kom via arrende i Daglösa och kulhult hit vid den tiden. Gården köpte de 1944. Priset var 12 000 kronor. Här på gården fanns som på så många andra ställen i bygden ett litet snickeri som tillverkade bl.a. möbler, vagnar och slädar. Ett uthus som Finns kvar kallas forttarande För "snickarbon" och där Finns också en del gamla verktyg. Det nya boningshuset byggdes 1966 och ladugården år Från 1911. På gården Finns en av traktens “bysågar”. Den Flyttades hit ca 1970 och är Fortfarande i driFt. PETTERJÄRNS. (Harsbol 1:2) Denna gården byggdes i sitt nuvarande läge i början på 1800*ta1et. Gården ägdes 1807 av Per Persson i Öninge. I mitten på seklet ägdes och brukades gården av nämdeman Carl Bank. EFter hans död ärvdes och köptes gården av en dotter Emilia Carolina Bank och hennes man Frans Otto Danielsson. Ända till 1927 stannade gården i deras släkt. På 1864 års karta ligger ladugården ca 100m bakom huset innanFör åkrarna. Denna ladugården brann ner ung. 1890.'En stackars piga råkade välta den lampa hon hade med sig när hon skulle se till djuren på kvällen. Hennes skuld uppdagades inte och visshet om denna olycka kom Först när hon som gammal skrev brev Från Amerika. dit hon utvandrat, och ville berätta sanningen och be om förlåtelse. En ny ladugård byggdes 1891. Den Finns Fortfarande kvar. Bostadshusets äldsta del år Från ca 1850. Det har tillbyggts ca 1905. 1920. 1939 och modernicerats 1959. 1927 köptes den av Fam. Järn Från Skalaby. Andregårn köptes upp hit. Gården har också arrenderats av Harry Pharmansson bl.a. byggdes den nuvarande ladugården om till mjölkproduktion. ANDREGÅRN Denna gården (1/8 mantal) uppkom 1813 då Jonas Håkansson brukade den tillsammans med sin hustru Sara Lena Persdotter. Gården såldes 1853 men 1856 köpte sonen Carl Johan tillbaka den. Gården är numera helt borta. Den låg ca 300m in på vägen mot Amundeby Från korset räknat. Gården ?inns på kartan Från 1864. men här Fanns ingen bebyggelse 1790. Tre hus inklusive bostadshus låg söder om vägen och ladugården låg norr därom. Ladugârd Fanns kvar till ca 1940. Nu syns bara rester eFter en jordkällare norr om vägen. 1 ladugården hände ett tragiskt självmord vid denna tid. Här bodde Erik Bank en tid. Han var Född i Bankaby men bodde även på granngârden (Pharmanssons). Hans Far kom Från Bankaby. Erik som var ?ödd 1796 var mellan 18201836 soldat på soldattorpet i Bankaby. Erik Flyttade via Siggeryd till Svämbs östergård. Marken till denna gården köptes till Petter Järns gård. En skola lär ha #unnits på denna gård ca 18601870. Gården skyltad april97. KARLERIK GUSTAFSSONS (Harebol 1:3 C. nu 1:10) Gården kom till vid en samjedelning 1875. Då ett skiFte 1 den här delen av bvn delades uoo i tre delar. Den mittersta delen blev denna gård. Bostadshuset byggdes ca 1875 och byggdes om 1939. Nuvarande ladugård byggdes 1936. Den kom hitflvttad Från ett torp på Norra Bråten kallat Passatorpet. Det behövdes mera virke till detta ladugårdsbygge och timmertransporten till Tällekullensâgen var lite väl stor så sköttrat gick sönder. Som tur var var Kalle Ross med. Han ?ick krypa under lasset och hålla upp det så en ny del gick att sätta dit. Oskar och Emma Gusta$sson bodde här. De kom iFrân Dankaby och köpte 1926. Oskar arbetade som dikesgravare och Vägarbetare. Deras son Karlerik bor Fortfarande här. De har ha{t några kor. Men Karl Erik var tidigt drang i Tvrsabola. Han hann knappt gå Färdigt skolan till lärare Falks stora Förtret. Sen jobbade han i skogen b1.a. under krigsvintrarna ooh dareFter mest som snickare hos Edvin Åsenhed. Eskil Karlsson 1 Tingstad och Val?rid i Årvd. De tog också ned gamla stugor som sålts som sommarstugor och satte upp dessa på nya platser. Har bodde Förr i tiden också en kvinna vid namn Emma Ek. SUNNASTÄLLET. (Harsbol 1:3 B, nu 1:6) I en vänstersväng några hundra meter in på grusvägen som går till KarlErik Gustansons gård ligger nu en liten röd sommarstuga. Detta hus är troligtvis mangårdsbyggnaden till en mindre gård där marken gått upp i Först Bultsbol och sedan Gumby gårdar. Ladugården är borta men grunden syns Fortçarande tydligt bakom huset. Vad som är mest intressant är att har har den ursorungliga Harsbols by legat. På slutet av 1700talet låg två gårdar har medan resten av gården var i stort sett obebvggd. Det ena gamla bostadshuset stod kvar i trädgården nära nuvarande huset till ca 1930talet. Det andra gamla 1700talshuset Flyttades ut till Pharmanssons gård. Här ryktas att en silverskatt i en kopparkittel är nedgrävd på denna gården. Vid danskarnas härjningar, kanske 1567, här i Holaveden. samlades människornas värdesaker ihop och lär ha gravts ner på denna Dlatsen. Här bodde gubben Sund och hans hustru Fina. Gården såldes till Oskar Franssons gård i Bultsbol. Det nuvarande uthuset har under mycket äventyrliga Former ?lyttats Från Falks gård i Siggeryd. BJÖRKENÅS, “Målarns“, Haradansen. (Harsbol 1:4) Litet boställe på östra sidan vägen i sydligaste Harsbol. Byggt ca 1865. Till detta hörde en liten åker och en ladugård. Bostadshuset Finns kvar idag. Här bodde "Kallemålare” eller “Farbror Målarn", Karl Gustafsson. Från 1908 och senare. "Málarn" kom $rán Stavreberg, där han Föddes och startade sitt måleri. Han var en liten gubbe med mustasch som oFta gick och pratade rör sig själv. Han hade skrivit dagböcker ?rån 1880 och 1890*ta1et. (Dessa blev renskrivna av mågen Herbert Gusta{sson och Förvaras hos Margit och KarlErik Gustavsson i Harsbol.) Han var duktig målare. Helst valde han himmelsblå Färg som lades på tjockt och tog Flera dagar på sig att torka. Han hade en verkstad där han själv blandade Färgerna. Han målade också tavlor. vagnar och annat. Han var aktiv i Missionsförsamlingen i Bultsbol och också söndagsskollärare där. DAVIDS. Rosenlund. "Smens". (Harsbol 1:5) Detta boställe ligger uteFter vägen vid vägkorset mot Amundeby. Det byggdes 1883. Snett mittemot över vägen lågvid laga skiFtet 1864 ett "hus" som nu är försvunnet. Här bodde en smed i slutet på ?örra och början på detta sekel. “Smen i Harsbol” hette Gustaf Svensson. Han kom ?rån Drrlunda. Hustrun hette Fia. kallad “sme'mor“. Huset hade 1 rum och kök på den tiden och var rödmålat. Det Fick ytterligare en våning ca 1931. Själva smedjan låg 50 m längre söderut, utefter vägen. Den var byggd av enkelt svallträ ?rån sågen. Gmens specialitet var att välla yxor. d.v.s. lägga på nytt skär på utslitna yxor. Deras pojk Gustav Adolf, född 1890, blev #öreståndare För skanFären Dscaria i ödeshög. “Smemor"och en annan gumma. Lina Jönsson. bodde här på 30 talet. Det berättas om dessa hur de rick resterna av lövkärvarna som togs till djuren hos grannen och hur de sedan eldade med dessa hela kärvar i öppna spisen. Lina Jönsson är berömd För sina åderbråck. Talesättet som lever kvar: “Var och en har sitt. men Lina Jönsson har bråcket”. Hos dessa gummor stannade alltid Olle i Klämmestorp För *att dricka ett glas vatten och prata en stund när han var på hemväg Från skolan. Även Emma Pettersson som ägde granngården i Harsbol bodde här Från 1930. Tidigare hade hon bott i lägenheten i missionshuset i Bultsbol. Hos henne bodde en tid “Brazil«Jack“ som hette Gustav Ceder. De var syskon. Han var smålänning från" Marbäck. Ibland gick han inte så bra ihop med Folk, han skröt För mycket. Han hade stor hatt. berättade hiskeliga historier och hade dålig cirkulation i sina ben. Han skröt oFta om sin 7/4dels lie. (105 cm lång). En gång skulle han slå klöver som låg ner. Han slog tre gånger så mycket som bonden. När bonden sen ville köpa den ?ina lien Fick han till svar: “De sa ja säja dej att de vill till lite i skjortärmarna För att Följa den.” Senare bodde Henning Gustafsson här. Han kom hit +rån Klämmestorp och han hjälpte folk i bygden att ta ut nya vattenkällor med slagruta. Senare bodde David Gustafsson här. kallad “David Per". Han var uppvuxen på norra gården i Tvrsabola och var slaktare i hela sitt liv. David dog 1 dec. 92. Huset är nu köpt av ram. Hans Nyberg. Hans har sina rötter i granngården “PetterJärns" . BAMLQ TDRP OCH ANDRA BYGGNADER I HARSBDL 1. Lönnakullen. Torp i sydöstligaste hörnet på Harsbol. Fanns ej vid storskiFtet 1790, men väl vid laga skiFtet 1864. Låg nära den stora gränsstenen mellan Klämmestorp, Kulhult och Harsbol. Rester av små åkerlappar syns idag. Dock ingen grund hittad. Enligt torpinventeringen gjord på 70wta1et är detta troligtvis torp nr.1. Bebott mellan åren ca 1819 och 1878. Här var F.d. soldaten Nils Lönn Från Skärstad inhvst mellan 1867 och 1878. Kanske har han gett torpet dess namn. Torpet skyltat april97. 2. Torp vid “Hansagärdet“. Enligt storskiFteskartan ?rån 1790 låg ett torp (ev backstuga) vid en numera nedlagd åker i västra delen av Pharmanssons gård. Platsen benäms ?ortêarande Hansagärdet och huset här bör ha varit bebott vid denna tiden på 1700«talet eftersom inga uthus eller ladugårdar utritades på storskiFteskartorna. Förste brukare är känd. Han hette Hans Johansson, Född 5/2 1742. GiFt med Lisa Hansdotter. Född 1734 i Gränna. Huset är borta på kartan Från laga skiFtet 1864. Torpet skyltat april97. 3. Kvarn. Inordvästligaste hörnet på Harsbol vid bäcken som rinner mot norr låg i slutet på 17OOMtalet en samFällt ägd kvarn. som ”endast användes något i vårtid". Rester av kvarndammen svns FortFarande vid bäcken. Den är borta på kartan Från laga skittet 1864. Läget H är vid hörnet mot Bankabv och Bultsbol. Bäcken dikades och rätades i ett omiattande arbete den varma sommaren 1932. Kvarnen skyltad april*97. 4. Torp. "Stina" eller Sarewkalvgårn" Ca 4500 m sydväst om husen till PetterJärns gård låg detta torp. Det Finns med på kartan Från 18é4. En åkerlapp är FortFarande Öppen som viltåker. Det ?inne rester efter husgrund och eventuellt jordkällare. Lämningar etter en rund stensatt brunn svns också. Enligt torpinventeringen troligtvis torp nr. 2, bebott mellan åren ca 1820 och 1875. Siste brukare var Johan Svensson som tillträdde redan 1848. Han var Född i Gränna. Hans Fru hette Sara Lena Natanaelsdotter. Kanske har hon gett torpet dess namn. EFterlevande släktingar har besökt torpet på senare år. Torpet skyltat april97. 5. Torp. Detta torp är med på kartan Från 1864. Det låg intill gränsen mot Tvrsabola i det nordligaste hörnet på KarlEriks nuvarande Harsbolsgård. Otvdliga rester etter hus och åkerdiken syns Fortfarande. Torpet skyltat april97. é. Hus/lada. På kartan Från 1864 låg 2 byggnader intill två mossåkrar i sydvästligaste Harsbol på de skiFten som nu ligger under Gumbv gården. Om dessa har varit bebodda är svårt att säga. Dock har mossåkrarna varit brukade till BOwtalet och i närheten fanns mvcket bebyggelse på 1800talet. Pettersburg samt tre torp under Kulhult på rad mellan Sandkulla och Pettersburg. 7. Hus/1ada/smedja(?). Vid KarlEriks nuvarande infart låg ett hus 1864 uteFter vägen. Det låg ensamt här. Davids hus Fanns ej då. HAESEDL ömsn'öm :N AKT 246) öTDEism ?T5 :290 |*HOOO ,J Iz rn/ '1 "Flikar NORRA lwÅIZDET T_ Ä :'. L:) Älur 5)» W _. . :w ^ * bn'lm. . hmmm ' .,9 "mn/"J 51101100140qu D" I :IL mrrJ . 5' Vall . .' ku" _'1' "V 0,11% V _ . U U graf". sep/m,wa h mosSL ; :' någon' WWW øfw .nal \ i' \ \ \ .' \ , , 4 /, ...__._. , \ A . ._ 4 /_ v/ .' \ › , ›. / i' › x ' › / ,z ! \. ä_ / ,r _ 2 ," :ryan/»rov *i i .' mos l 'lá/ARN ø ganska c ', mia big/,k 1.' E i wawdgn, .gillt/r ,arg/111,, ( a' Annica/.C 4 hhølvüur a ᔓáaA . smb " "in mcatvwk / vgh \ mm; bum u, / n . f V' ' "7(51* Márcd' sqv“'^'^\”^" \ ,2, r ,14, tj : n Joni hl”, l mosgpfgmld: tas; M (nia, .' "900 be a a ,Mum9b '“ Hål.la att , sl' Lun" _,_,I' 1,/ O ' dv^ C? rm _ > _ & bli/?1% ' 0 .'I . A w't ,' W ' 'Wim 'i' 'n _,_ r val/f o . ; v (f ' 4' i w ' , I .* H, .' rf_ _ J N ;4 yÅg ;5A BEJcSM/rZKEN ' ; bl” JSM. .7 mä //ul ,CT <4 | . .' * KÅIL/ a_ ønsaøv Slipa/60171419”, glas;hu 'I .I ,.'muuc / aaah! J/ngéudn.” 22:14» härom/ML »MLS mistewa 'm ,' “','.\ ”WW/1 ' ”Lcd ?fm . ø . ' L't FWD: ' (ILU 41616141/ Örømt “(199 \\ A_ 1_ ”Ht "a", I S v 2 › / 'A pd 9: (55a, nwøøt 61/16 1,. x .' / ' . 4, ;rar/rä. Å, i , l' ”7” Uti a, ;114.61 r , , kx'\ \ t 0 håla0:a? " kk* m) MWW I I w _' NOZKÅLVCM 53 . %4ET{|%'\'I äfzwbwnaey , Mvh/auto m ,Åhtrøal arkiv ,Man,Hu _\ \ C) / > \ / (tum ' SL .' x gifta ha 5 “4) 5/1446me ÅCW'nWacc, papa, b/”k' 4,0” bcTL I /fca 767' J/Lu 6 4.» r: cLuH, hot/;Mum . 5 X' in!” nu” afraid/'v ?am/9erQ , l ;2105:615 nu_ 4,17 ,W M › grav[Anta .\ . \ . " F “. 'Int/“cscwp W" M MVM ' IV > I' \ \ \ /f/VöE/V 1 kar/r_ I)wa \. :agg: s hwäwn o LLM) \ M ort 61 40 ,mac 5,"Å1L\\ b/*rçlç bett, \ (kundt q: Shui) m . <2 rang 1, a 1 M 1 l: (3 7,' .. . . x (we/V ° 6ch Öár du L ”2 , Vd é/.nr'á ' r . f ' . AJ, Jm, P r" 1 ) 4 .wise a /â' \ ' 7ø;jø'á'anø \ ,4 64: 2 á)1n^y*<i Eåzdøä *aää á3é041»<a4 gbg, /942ee5* /áå7;jçggä' HARTSBOL Ursprungligen var Hartsbol troligen, liksom många andra gårdar i Hålaveden, sommarviste d.v.s. ett slags sommarfäbod till gårdarna på Östgötaslätten.Den slutsatsen kan man dra då ortsnamn som slutar på torp, ryd, bol med flera sannolikt röjer en tidigare förekomst av tillfälliga uppehållsplatser. Nyodlingsepoken satte igång under tidig medeltid. Enligt Östgötalagen från slutet av 1200talet, fick man, om man hade häradshövdingens tillstånd, göra en intaga d.v.s. inhägna ett bestämt område med gärdesgård och där börja nybygge. Nybyggarebonden var endast “åbonde” och således ej ägare till jorden, vilken alltjämt tillhörde häradet. I Ar IU47 kallades garden för Hersbol. Den ägdes då liksom 3/4 av alla andra gårdar i Ödeshögs socken av Greve Per Brahe d.y. på Visingsborg. Per Brahe hade släppt ifrån sig gårdar på andra håll i landet och istället fått ett stort antal som låg närmare Visingsö, bl.a 51 gårdar i Ödeshög och däri ingick Hersbol. Vid rcduktionen av Visingsborgs grevskap är 1681 indrogs Hersbol till kronan. Vid mitten av 1700talet salde kronan garden och den övergick till att bli ett s.k. skattehemman, d.v.s. den självägande _ bonden, skattebonden, brukade jorden men fick betala skatt till kronan. Ar |766 ägdes och brukades garden av: Sven Larsson i. 1717 Sara rersdottcr i..i725 burn: Maria i. |l46 Jonan f. 1758 Lars f. |Y49 Sara f. 1762 Per f. 175j Karin f. 1766 Kerstin L. 175b Jonas f. |772 Vid tiden för storskiftet I790, var Harsbol uppdelat i tva delar vilka ägdes till 6/10 delar av Anders Jonsson och till 4/10 delar av två söner till föregående ägare nämligen Per Svensson f. 1755 och Jonas Svensson f. 1772. V Storskiftet företogs enligt följande: Efter storskiftet bestod Harsbol av 2 gardar, en i norr och en i söder. Syskonen Per och Jonas Svensson delar sin norra del i två enheter och således bestod Harsbol vid slutet av 1700talet av 3 gårdar. Den södra delen av Harsbol som efter storskiftet ägdes av Anders Jonsson delades år 1813 av ägaren Hakan Olofsson 1749 1838 i 2 hälfter. Den ena tillföll sonen Jonas Håkansson 1781 1855. Den andra tillföll dottern Anna Britta Håkansdotter f. 1791. På cirka 50 år hade Hartsbol från att ha bestått av 1 gård, uppdelats så att den 1813 bestod av 4 gårdar med därtill örande torp. Jag skall koncentrera mig på de 2 gårdar som kom att utgöra vad som idag (1977) kallas för Hartsbol 1:2. 1/8 mtl. den sk. Andra gården Ägare och brukare 1816: Jonas Håkansson 1781 1853 Sara Lena Persdotter 1783 m 1861 barn: Petrus f. 1812y flyttade till sunneby 1847. Carl Johan f. 1819, gifte sig 1848 med Johanna Sofia Svensdotter. Maja Stina f. 1808, gift med drängen C.A. Pettersson vilka utflyttade 1840. Föregående ägaren Håkan Olofsson 1749 1838 och h.h. Kristina Jaensdotter 1758 1831 bodde hos sonen på undantag. Efter Jonas Håkanssons död 1853, flyttade sonen Carl Johan Jonsson med fru och barn och gården såldes. Ägare och brukare 1854: Jonas Samuelsson f. 1810 Maja Stina Johansdotter 1814 1856 barn Gustafa Fredrika f. 1858 Ada Maria f. 1852 Herman Albin f. 1844 Carolina f. 1855 August f. 1846 Johan Reinhold f. 1856 Christoffer f. 1849 ' Efter hustruns död 1856, flyttade Jonas Samuelsson med barn och sålde gården. '3 “T, Ägare och brakare_1834: /C'IOY_)“"'S Nämdeman Carl Bank 1796 1857 Anna Stina Rersdotter 1802 1879 barn: Carl Villis f. 1823 Gustaf August f. 1857 Johanna Maria f. 1826 Emelie Carolina f. 1841 Johan Alfred f. 1829 Efter Carl Banks död 1857 delades garden mellan de fem barnen. De erhöll var sin fyrtiodels mantal. Dottern Hmelia Carolina gifte sig år 1865 med Frans Otto Daniélgson. Dessa köpte samma år Johanna Marias, Johan Alfreds och Gustaf Augusts andelar i garden ocn ägde därefter 1/10 mtl. av densamma. Carl Villis som stod i förmyndarskap under Johanna Marias make Carl Hansson i Kushult, behöll sin 1/40 mtl. Jå är vi framme vid tiden för laga skiftet. l Byggnader på familjen Järns fastighet i Hartsbol Bostadshus : Äldsta delen (den norra) uppförd omkr 1850; Omkring 1905 sattes veranda på huset och frontespis på övervåningen. Omkring 1920 förlängdes huset mot söder, samtidigt som flygelbyggnaden revs. 1939 tillbyggdes hallar i 2 våningar samt frontespis mot baksidan. 1959 moderniserades byggnaden med centralvärme WC och badrum. De båda norra rummen har forfarande kvar mycket av sitt gamla utseende. Ladugård loge och stall : uppförd omkring 1880 efter att gammal ladugård brunnit ner. Länge visste man inte orsaken till branden. Men långt efter att familjen Danielsson, som ägde gården vid branden, sålt gården, fick de ett brev från en gammal dam bosatt i Nord Amerika. Hon hade vid 1880 talet varit piga vid gården i Hartsbol. En sen kväll gick hon för att se till djuren i ladugården. Hon råkade då välta den lampa hon hade med sig, så höet fattade eld. Hon blev då så chockad att hon sprang tillbaka till boningshuset, gick till sängs och berättade inte för någon att elden tagit sig i ladugården. Hon hade länge buret på sin hemlighet men skrev till familjen Danielsson att hon inte ville dö utan att berätta sanningen och be om förlåtelse. Vidare har det på baksidan av ladugården funnits ett drevhus för en oxvandring, vilket revs i slutet på 1970talet. Magasinsbyggnaden byggdes ungefär samtidigt som flygelbyggnaden; revs. Det är inte omöjligt att de timmerstockar som finns i den byggnaden kommer från den gamla flygelbyggnaden. ,Y Ägare gph brukare 1856: Carl Johan Jonsson f. 1819 (vars far ägde gården 18151816) Johanna Sofia Svensdotter f. 1824 barn: 1 jMaria Kristina f. 1849 Anders Oscar f. 1856 1 Carl Gustaf Herman f. 1850 Ernst Victor f. 1859 Johan Adolf Ferdinand f. 1852 Amanda Augusta f. 1861 yFrans Alfred f. 1854 Albin Teodor f. 1864 1/8 mtl Nuyarande huvudgärden Ägare 1807: Petter Persson i Öninge. lgrukare 13311: Jaen Månsson 1767 1836 Lisa Persdotter f. 1757 Bru1@36.__1_8229_= . Per Skilling f. 1786 Greta Johansdotter f. 1782 Brukarg_1821; Peter Jonsson f. 1795 Lena Kristina Hansdotter f. 1800 Dessa utflyttade till Munkeryd 1824 Brukare_l§g§ii Johannes Nilsson f. 1791 Carin Andersdotter f. 1784 Dessa utflyttade till Stavreberg 1829. 1829 delades gården upp i 2 brukningsenheter. Den 1:a brukades av; Jonas ?etter Persson f. 1807 Stina Greta Nilsdotter f. 1809 Den 2:a brukades av: Karl Anders Pettersson f. 1809 Maja Stina Jönsdotter f. 1808 Carl Jonsson sålde 1864 sin 1/8 mtl. till Carl Fredrik Johansson i Kulltorp, mera känd som "Kalle i mjölboa”. Denne sålde i sin tur gården 1866 till Frans Otto Danielsson. F.O. Danielsson köpte 1869 Carl Villis Karlsson Banks fytiondels mtl. genom förmyndaren Carl Hansson. Ägare och brukare_1869 ax 1/4 mtlünartsbgnri Frans Otto Danielsson f. i St Lby 1859 Emelia Carolina Bank f. 1 Hartsbnl 1841 'L barn: ;pyiyt August Emil Ferdinand f. 1864 reste till Nordamerika 'krNç$MW{>' 2 Carl Otto f. 1869 reste till Nordamerika /\401Q79dg bak Johan Alfred Gilbert f. 1871 reste till Nordamerika (01.4hrt5 Gustaf Albin f. 1873 reste till Nordamerika 41 Oscar George f. 1879 *7 Adolf Tino f. 1882 Frans och Emelia salde 1911 gården till sin son Oscar George. Makarna bodde kvar i Hartsbol till sin död. Agare och brukare 1911: i Oscar George Danielsson 1879 19b4 Lovisa Hjertstedt 1884 1957 b :Lrn : Verner Gerda gift m. K.F. Johanzson Vallby Anna girt m. H. Ström Lindeberg Oscar och Lovisa sålde 1927 nqrtsbol och flyttade till JárLGtad. Ägare 1927: Claes August Jern i Skälaby 1802 1956 Hulda Rosina Johansdottcr 1854 195; Dessa arrenderade ut garden till sin son Petter Jern och saldo den 195 2 . _åra.Lee .20.11 v.D_ralv<ar.§;.1_9ié> Petter Paul Jern f. i Jkälaby 1900 Hilda Amanda Wigh f. i Ju seryd 1397 barn: Paul Sture f. i Ju soryd 1926, gift m. V Fransson “ultsbol Stina Maria f.i Junseryd 1927, gift m. 8. Jakobsson Sestorp. IngaLisa f. i Hartsbol 1929, gift m. A Nyberg Gräsberg Petter och Hilda överlåter 1973 gården på sina barn. MESEDL ÖDBSHÖUD SAN AKT LW) I ?90 '*HOOO NO KRA mAzDeT _ (D av." \> \'I “gå/ht howøwm \ mun/'ml SImtawndm , q'a GÅ murl .w ›i'le',' ' W" ,' blå/k' .' .' IFNV 5|a$5,'^' ' 5 vmlvmv \ 0 U 5 ' qmossc, A ' hCu VÄ [ I; L “14' V hÅ EDET ( VW of 1 t. , ø . hittat' ._EIÅHYAH; % \ 1 'It' \ 7 in] I \ \ alla' \ ?awwf I \ __. __ ”W \\ ,ra //ø'w y [Nim/1 I .' \ .' _.ø'v I “\O/ _' \ / J , r' \ I \ / r ; N * i ' s nal/prov ' mossa .' mld bråda, I 1 Om! ,Mark/I' : L, « sambal/9* : VAENFA/:nmm mmm/md VU gmáøwy J'N 0 Bdrsha C 5 ENFÅ/LOEÅ/A ;fm/,vb Dm :(20 : /lâ/rááuaál " n' høffvgârçrlé “n . :Mb rm w . /a ut.” \. Väl/(z . mcör M14 [_11 qmmngøxu \ itu/;9, H_ axl/.impad .W M, M msgwmcdt. (rt/k, .' '900 bg c “mpumyt Mmm/.Ia , , [':LIAWA _ . ,.' [I 4 N “7 1 /V 0 [WAV “ O Q? “ rm Ä OAL W ,' : livat/L 0 / 5 r' ' » I 1 _v» ,r 7 3 1 b. ,' VASIKA GLIt/.SMAIZKEN m; '. ' '1 '1,56% v' w.. Klar' \ pmsáwv s'bwvbomøéuw glass 'I I' ,"mOUC / [MIn3 . 1 l , __ 01 ”W . hal/'rolA/MC 04145 Måt'fyå'd \ I ” 2% (mc/j (Idé vacütf Örømn “(09 \ _ ,a ', ?LLng något (pt/(C ”ua ,4, g Nozm Sem ,gfmrrw smbwnam NM'wa ', mtd/ ,#4er “klo ' 1/ \ // LFC # f. _/ / [41m '_ / 'r ' c "v <3 2 2 I \. Shimano/,4, " \\\mfd 'I '\ b/Wh_ : \ \ * “' 39 Ã/VhE/V \ r" [tå/"pall ;' i \. '.'I' | . * 1” de .' WWW/“M” :wnøøu,I/;,/ dev ,' Shu/674010leth , \ " mr.” _' '1' LO 04606 \\ Å?th (ku ndt q: (5 las:) / “31V” "WL 0100".: ñwøc \ \ fax/L 07/44/ *1 /o/p'ru_ \ (b . 7 \_ _ _ ,j v 0.: écfc där * *WH/2:29 x .. f I n .› ac ' I 7” ' 441_ i. : /nauc "Mot, 'x fax/L rum " I b/'ILIL 1'1 " \ \ \ \ \ \ mle/“LnÖA/LMW \\ \ Azwtok/acc, ,ru/pt, .\\ /Wlt4_90” ACTC \\ W l / ,I #L(Å7_67_ \I| ___ A J/LLLÖL/tnøLVÃ/L ha/'rdA/a/LC/ , ' *_ F :56/ [Mini ”L606 024m ?MWh/97:74, 1 C, ' i { "0", ”241 'Va/;kw od, 04:71'de v\ › \ A I, ' \ I I [taflr\' mv rscl g 11.:, ' : 'Fry/'n 6 Jm?) M44/w . .vac» # I) U 0' / b 'åtta Öár * 77 Mån 63” 06% “0% Wpd 6 ' p /rrZL , _ _ r ' ' 4a/ 1 *rf*th 1,422_ 11/4,2' rd I 74,4?ñá'41c/ 4 N BULTSBDL, ALLMÄNT. Bultsbol har blivit lite av en “centralort” i bygden. Har Fanns i början på 1900talet aFFär. telestation. skomakare och missionshus. Förr, pá 17OOMtalet. Fanns har dock bara två gårdar som låg intill varandra. Bultsbol var en liten by med tätt liggande bebyggelse, precis som andra små byar haromkring, t.ex. Harsbol. Eumbv och Siggeryd. Vid storskiitet 1791 låg de båda gårdarna på samma blats som idag. Gårdens kalla låg ca 50 m norr om gårdarna. Fastighetsgranserna var som idag. Dock har ju den Östra garden "Oskar Franssons” nu köps och gått ihop med Gumby. Tidigare köptes också ett skiFte till i nordöstligaste Harsbol. “Albin Karlssons" är dock precis samma gård som §ör 200 år sedan. Vid laga Skittet 1868 hade Bultsbol utökats med två torp. en jordkula och ytterligare några okända byggnader (se Torp). Gårdarnas brunn låg i vattenhâlet öster om byn intill ?agatan som gick åt detta hållet. Då agdes ena gården av Frans Wilhelm Jonsson och den andra av Karl Andersson. AFFÄREN AFFären i Bultsbol var en viktig samlingsplats För människorna har i trakten. Innan aFFaren i Bultsbol kom till lär det ha Funnits en handelsbod i bostadshuset i Grimshult. Förste ägare till Bultsbols aFFar hette Viktor Holstensson. Han öppnade en Filial har. till sin aFFar i ödeshög. Den aFFaren låg där nuvarande Kullerstrands ligger. Den Förste handlarn var troligtvis Halvar Larsson. Född 1/3 1934 i Malung. Han Flyttade hit 25/11 1884 Från Klockrike. Hans hustru var Karin Andersson Född 20/10 1843 också i Malung. Kanske var det ca 1884 aFFaren kom till. Näste handlare var Johan AlFrid ChristoFFer Andersson som kom hit 1892 med hustru och 5 barn. Två av dessa Flyttade till Amerika. 1898 kom Oskar Malm Från Mantorp hit som handlare. Den allra Första boden lär ha legat i uthuset på andra suhnvápm üwaiMgBmtämmaHâeniFMManHMEmE bostadshus (nov. Kjell Franssons). AFFarsinnehavaren hyrde in sig i den norra delen av huset. Det som är kök och grovingâng på det nuvarande huset. AFFaren bestod endast av ett mindre rum ca 16 m2, och ett lager bakom. En biällra på dörren ljöd vid kundbesök. Även uthuset på andra sidan vägen var lager. Sortimentet av specerier och andra varor var dock desto större. DoFterna av sill och Fotogen blandades med såpa. karameller och kaFFebönor. Socker och jäst var Förstâs också viktiga. Fotogen Fick senare Flytta ut utomhus. Det mesta såldes i lös vikt och hälldes i Dapperspåsar. TrätoFFlor hangde i taket ihop med sockertoppar och Fotogenkannor. Spik. arbetskläder. tyger och handredskap Fanns också. Och här inne dröjde man sig garna kvar För att prata lite med sina grannar om allt mellan himmel och'” jord. Man kunde handla med egna varor också. T. ex. en korg med ägg dög som betalning Fram till ca SOFtalet. Varannan dag kom posten hit och lades i postFack För vissa av de omkringliggande gårdarna. Den hamtedes oFta av skolbarnen på väg hem Från skolan. Postbörare var Valle i Vantekullen som gick och cyklade. DareFter Erik Pettersson'i Haddåsen. Han var ilsken av sig och körde latt motorcykel och senare Saab. AFFaren övertogs av Eskil Nilsson och hans Fru Sara och dareFter av JoseF Pettersson som kom hit Från Rinna. Han hade tidigare en aFFar i Tjugbv i Heda. Hans butiksbitrade hette Karin. Under hans tid körde grannen Albin Karlsson ut varor med häst och vagn. Albin kallades För ”sångar»Albin". Rundan Föregicks av personlig kontakt. Pettersson eller bitradet kom på cykel eller på skidor och ”tog upp order”. Senare sköttes detta via teleFon. Ingrid i Torp eller Pettersson sjalv ringde. Levererade varor kunde bytas mot köparens egna Framställda produkter. Ca 1936 kom det att Förlaggas en teleFonstation i våningen över aFFaren. Då Fanns inte mer än ett tiotal abonenter härikring. En del hade s.k. A och B teleFon sammankopplade på samma nummer. Då ringde det i båda apparaterna samtidigt, men med en signal om samtalet var till A och två signaler om det var till 8. Ett nytt aFFarshus byggdes 1943 av JoseF Pettersson. som då Fick en bättre aFFar och en bra bostad. Byggare var ValFrio Karlsson i Åryd. AFFären hette då JoseF E. Petterssons Speceri och DiverseaFFar. Telestationen Följde med till övervåningen på det nya huset och hjälpte till att betala nybygget. Nu tillkom också några teleFonhytter. Att vikariera i televaxeln Från 8 på morgonen till 9 på kvällen kunde på 50talet ge treñFyra kronor i lön. ' Huset byggdes på en moranbacke tull med stora block. Trots detta grävdes det ?ör en kallarvâning. Nu tillkom också bensinstation till a$Fären. handpump Fick kunden använda För att tanka. Även hemkörning av varor med bil erbjöds nu kunderna. BensinFörsäljningen upphörde så småningom. Siste ägare av aFFären var John och Elsa Back Från 1955. Sista biträde var Siri Fransson. På slutet blev lokalbetolkningen sämre på att handla lokalt. QfFären lades ned 1970. Andra aFFârer i trakten har Funnits i Maltmossen. Haddåsen och Tällekulleh. I Haddâsen hette handlarn Albert Karlsson. Han var även gårdfarihandlare och hade taxirörelse. Han ägde en gammal Opel som han körde i. VÄSTRA GÅRDEN “ALBIN I BULTSBOL" (Bultsbol 1:2) Denna gård är en av de två gamla ursorungsgårdarna i Bultsbol. Sedan minst 1700talets slut har den legat ungeFar har med samma Fastighetsgranser som idag. Ägare då var Lars Jönsson eller Sven Persson. Mangårdsbvggnaden hade denna Dlacering på kartan Från laga skiFtet 1868. Uthueet uteFter vagen ligger också på sitt ursprungliga läge. Ladugården och en del uthus ar Flyttade sedan dess. Nuvarande ladugård är byggd 1911. Bostadshuset är till* och ombvggt i omgångar. Det Fanns en handelsbod i husets norra del så 1920talet. AFFaren Flvttade senare till ett nvbvggt hus snett över vägen. Familjen Ross bodde här. ungeçar vid sekelskiFtet. innan de köpte en av Gumbvgârdarna. Här bodde också Albin Johansson. “Albin i Varv" kallades han För att han Flyttade nariFrån till Varv. Han sålde gården till kamrer Nilssons dotter Birgitta “Britta” Karlsson och hennes man Albin Karlsson. Han kallades För Albin i Bultsbol och även För sångarmAlbin. l några år arrenderade Fritz Olsson jordbruket Dä 4OUtalet. Varken Albin eller Fritz var särskilt duktiga bönder. Albin Flyttade till villa 1 ödeshög. Helmer Fransson köbte denna gården IQSO. De kom Från Stengårdshult. Den ägs och brukas idag av sonen Kjell Fransson och hans Familj. ÖSTRA GÅRDEN "USKAR I BULTSBDL" (Bultsbol 1:3) Denna gården har legat här åtminstone sedan 1700talet. Då hette ägaren antingen Lars Jönsson eller Sven Persson (1791). Ägorna var uppdelade mellan de båda gårdarna i Bultsbol på samma sätt då som nu. Mangårdsbyggnaden låg på samma plats på kartan Från laga skiftet 1868. Huset lär vara ett av traktens nu äldsta hus. Troligtvis byggt ca 1800. Under en ombyggnad av bostaden 1941 togs ett gammalt undertak av lång råghalm bort. All den rivna halmen bars till korna ?ör att strö med, men döm om allas Förvåning när korna åt upp all halmen som det bästa hö. Man hittade vid samma tillFälle en näranog helt Förkolnad. bärande takbjälke intill murstocken alldeles under denna halm. Ladugården och en del uthus är Flyttade sedan lBOowtalet. Nuvarande ladugård är byggd ca 1885. Här bodde Oskar Fransson Förr. Hans son Artur Fransson tog över eFter honom. Arturs ?ru Svea bor Fortfarande kvar i huset. Marken och husen köptes av Kindgren på 70talet. På 80* talet köptes den av Åke Lidegran i Gumby och slogs ihop med Gumbygården. Huset är avstyckat. MISSIDNSHUSET I BULTSBDL. (Bultsbol 1:4) Missionshuset byggdes 1883. Tidigare hade Frikyrkomedlemmarna samlats hos varandra i hemmen. Virket till huset samlades ihop och skänktes av bönderna i trakten. Redan innan arbetet var slutfört hölls det Första mötet då medlemmarna Fick sitta på vad som Fanns. bl. a. golvbjalkarna. Det var en eFterlangtad lokal. 1958 renoverades missionshuset och innredningen “vändes” och eternitplattor sattes på utsidan. Dessa skänktes gratis till ?örsamlingen av Eda Ross. 1993 kläddes huset på nytt ned ny panel. Denna gången i trä. Söndagsskolelarare har var b1.a. Kalle “malare' i Harsbol. Eda Ross i Gumby. Anton i Angseryd. Hjalmar Andersson i Siggeryd och “Olsson” i Bultsbol. "Albin" i Bultsbol och “Pettersson” i Bultsbol. 1 TÄPPQN. ”Olssons”. (Bultsbol 1:5. 1:6) Hus i Bultsbol mittemot missionshuset. Byggt 18901895. Detta hus var en liten röd stuga som bvggdes till på 60talet. Har bedrev Harry Wiss sin taxirörelse på 60. 70 och 80* talet. Förste boende har som vi känner var en Hagelin kring 1890. Han satte sten till husgrunder. Snickare August Daun har bott här ungeFar vid den här tiden. Han hade verkstad i ett av de nuvarande uthusen. Har bodde också senare skomakare Johan August Olausson. “Olsson i Bultebol” eller ”BekMDlle i Bultsbol”. Hans +ru hette Hilda. Olausson hade bott i detta hus en kort tid förr. Eventuellt bodde han i stallet då i "Eka" torpet”. Sedan bodde han i Gumbv (Albertins) ett antal år. Där var han mest bonde. Han Flvttade till Bultsbol 1890 ?rån Hedvig Elionora Församling i Stockholm. Från början lär han dock ha varit Från öland. Familjen bestod av hustru och 7 barn. Barnen ?öddes alla har kring sekelskiltet. I sin verkstad tillverkade han skor och stövlar och hade 3m4 man sysselsatta. Det sägs att skorna ofta blev För små. Han var lite argsint av sig när barnen kom med sina utslitna skor. Från 1899 hade han en lbwårig larling Från S:t Åbv som hette Karl êxel Grek. Senare hade han en lärling som hette Johan Kling och en som hette Nisse (ev. Elis Nielssenl. Han hade verkstad i ett uthus hos Albertin i Bumbv. Även detta lilla hus utan mark hade på 40talet 2 nötkreatur. Olausson var också vaktmästare i missionsFörsamlingen och traktens “skrivkarl". Han var ibland lite För pigg Dä att hjälpa till att stämma folk. Han skötte bröllop och begravningar. han var “kvacksalvare” och "tandläkare", och drog hårdhänt ut tänder med en nyckel, utan bedövning. ”Han tog tag om huvet med vansterarmen och höll #ast tills han hade lirkat ut tanden”. Tanden Fick patienten med sig hem som ett minne av tortyren. Och 25 öre kostade det. “Mor Olson” som Hilda kallades hade pâ.höstarna ”oste”. Folk Från trakten kom då på en bestamd dag med mjölk till Täppan och resultatet blev många granna julostar. Olausson åkte på gamla dagar till Amerika ?ör att hälsa på barn som emigrerat. Han besâg bl.a. Niagarafallen. Efter resan blev han dock sjuk och dog på 50talet. Här bodde också sergant Hw1t$eldt. en av de ledande inom Bultsbols missionsFörsamling i slutet på 1800talet. Han hade tidigare bott på Svenswtorpet vid gränsen mot Tvrsabola och Harsbol. Aven snickare august Daun har bott i Tappan. “GAPVELBO” (Bultsbol 1:7) Det nordligaste huset i Bultsbols by. är en röd träbyggnad med tomt. Detta hus kommer Från Sestorp. Det Flyttades hit ung. 1926 av en kamrer Eskil Nilsson. Han hade sin dotter och mag som grannar här i Bultsbol. Det brutna taket sattes dit i samband med Flyttningen. Kamrer Nilsson kom *rån Norrköping och Flyttade hit med sin fru på "gamla dar". Fru Nilsson hjälpte till i Bultsbols aFFär ibland. Det gistna garaget. (numera något reparerat) på andra sidan vägen var en gång i tiden embaHage till en glasruta (“Sveriges största dá“) till ett skyltfönster som sattes in i Tunborgska huset i ödeshög. Senare bodde här Hilda och Halvar Karlsson. De köpte 1944 och byggde om 1947. Han hjälpte till i lantbruket på gårdarna runtomkring. Huset ägs numera av en tysk Familj. MÄRGELBRYTNINGEN PÅ MOSSEN I BULTSBOL. Vid StorskiFtet 1792 beskrivs mossen, kallad Skogskärret sålunda: Södra delen: Sank tuvig kärrvall med al och björk beväxt. giver hö 2 lass. Norra delen: quackramåsse ogagnelig utom någon Tallskog. Är som impedimenta ansedd. Vid Laga SkiFtet 1867 är beskrivningen: Södra delen: Åker. mossodling dyjord. Norra delen: Mosse, kärr. Här kan vi se att de södra delarna har legat Först i uppodlingen och där är torven också djupast. Märgel kallades de kalkhaltiga leror som bröts och såldes till jordFörbättringsmedel (konstgödning). I slutet på Förra seklet och i början på detta, Förekom på Bultsbolsmossens västra kant mot Siggeryd en brytning av detta mineral; Torven, eller mossjorden. lades Först åt sidan som vallar på märgelgravarna. Härunder Fanns ett lager märgel ca 1 m tjockt som man bröt i Fyrkantiga block och sedan lade på tork i strängar. Blocken vändes ibland. Arbetet utFördes sommar och höst och allt gjordes För hand. Brytningen gjordes troligtvis av något bolag. Materialet kördes till en kross innan det såldes. Märgelgravarna som upptog stora ytor av mossen. var på 20talet Fyllda av vatten och barnen i Siggeryds skola var strängt Förbjudna att gå till dessa och leka. Gravarna blev så småningom inhängnade och troligtvis igenlagda. êv dessa syns idag endast små spår i granskogen på mossen. 29/6 1874 Flyttade en man hit Från Slimminge, Malmöhus län, som hette Axel GustaF Holger Landgren. Han var enligt husFörhörslängden Förvaltare vid Bultsbols KalkFabrik. Han Flyttade häriFrån 24/10 år 1900. GAMLA TUHP OCH ANDRA BYGBNQUER l BULTSBUL. l loroinventoringen som eleldos i odeshöqs socken Finns dessa tre stallen med. De Far har samma nummer som 1 toroi nvenLer i noen . l. Ekmtoroet eller Fkavstallet. Det lâq ba åkerholmen ca Sum öster om vaqen. i svdligaste delen vid gränsen mot Harsbol. Det #1nns Fort+arande tvdlioa sbår efter trädgårdsvaxtlighet. bl.a. svren och snöbar. Dock #anns också ua kartan ?rån 1868 ett hus alldeles intill vagen. Har Fanns en grind som kallades ”KarlEka“w grinden. Enligt torpinventerinden bodde manniskor har mellan lBZB och 1874. Toroare Lars Backmans iaMili bodde har i 42 är mellan 1 32 och 1874. Han var Först gift med Maia Jonsdotter som dog 1840. Han gifte om sig och aven denna gång tog han en Fru som hette Maja lör sakerhets skull. Hon blev anka 1858 men bodde kvar till sin död 1874. kring 1890 bodde har en HedVig Er. Eventuellt bodde också ”Olsson i Bultebol” har i sin ungdom. Det fanns en Skomakare karl Lk 1 Harebol Vid denna tid. kanske {anns har släktskap och larlinosmöjlidneter. lroligtvis hade familjen Ek Fyra barn. Tre emigrerade till Hmetira. Emma Er blev kvar och ägde ett tag granngärden i Harsbol. xNuvarande 1:10. innan fam. Uustavsson Luote gården av henne.) Torpet skvltat aoril*97. \ 4. Svens eller bventa tornet. Detta torp. som bestod av 3 bwognader, Fanns Vid det laga skiitet leB och lag 1 det svdöstliqaste hörnet av Bultsbol oá gransen mot Tvrsabola och Harsbol. Lnligt torüinventeringen bodde Förste innehavare har Från 1825. toroare Nils Jaensson född 177b i branna och hans {›u Maia Svensdotter. Har bodde också en murare. Andreas bustaisson lrån Hallstad. iBEE87. Eventuellt bodde en murare Engdal har som också bodde 1 Siggervds vastra gård senare. Sista boende lBBYMBW var seiqoant Jean Wilhelm GottFrid Hw1t+eldt. Han Flvttade troligen till Taopan i Bultsbols bv. Rester efte› husqrunden BVHS iortlarande intill en mindre .åker 1 nuvarande betesmarken. 50 m söderut svns också en urund Fast inne Da Marsbole marL. Denna a› efter en ladugård som bvggdes av en man som aldrig hann bvqga bostadshuset innan han doo. Denna bvuonad Flyttades I mitten Då detta sekel och står endast några meter Från Bultsbols östra ladugård. Torpet slvltat auriljhü 1 3.“kleistens (se aven langre artiiol om kleist) På en morankulle. alltid kallad klezsta kulle. utefter vaqen i norra delen av Bultsbol bodde tva generationer Kleist mellan 1867 och våren 1891. Fadern. Sven MagnUP. hade varit Grenadier på rusthâllet i Flammestoro men fått avsked Då grund av Fylleri. De Fick bo kvar 1 boldattoroet till 185 . Harnaskaran bestod av m barn. En dotter Johanna bustava dirte sig med drangen Alfred Skönberg i Bankabv. Var Fleistwiamiljen bodde mellan 57 och of vet Vl inte. U( aden i Bultsbol var en jordkula delvis ingravd 1 rullen. Stugan låg enligt lBoG ais karta i den norra delen uooe Då kullen men av den svns dock inga spar. Dock kan man se rester av små åkrar 3a kullen. Nu växer det tallskog på den, men de äldre i trakten minns när den slogs med lie. Far och son Kleist hade det troligtvis svårt och Fattigt tillsammans med sina Familjer. Sonen Carl Johan Född 1845, Försökte komma häriFrän, han arbetade 12 år på Svea Livgarde. han var dräng i Forsby 1 V. Tollstad ca 1887 men Flyttade tillbaka âret eFter. Han giite sig 1886 med Amanda Carolina Högman som var 14 år yngre och Från Källstad. Backstugornas Folk arbetade hos bönderna i trakten som dagpenningsarbetare, men Fick oFta dåligt betalt. Våren 1891 sålde han stugan För 10 kronor och flyttade till Rogslösa rusthâll och Fick statkarlsplats hos bonden Otto Larsson. Där ?ick han så småningom bostad i ett hus kallat Pölstorp. Carl Johan och Amanda Carolina var inte särskiljt lyckligt giçta . Han hade tidigare också misshandlat henne. Den 4 november 1891. när de snart skulle ha sitt tredje barn uppstod brand i stugan mitt i natten. Carl Johan tog sig ut men underlät att rädda resten av familjen. Hustru och två Flickor. Frida Maria 3 år och Charlotta Elisabeth 1 år. brändes inne. Vid Första domen, 1892, blev han ?rikänd. Han erkände dock 1895. att han dödat Familjemedlemmarna innan han tände på. Han Fick dödsstraff nen sökte nåd och blev benâdad av kung Oskar 1895; Han satt på “Fästning” i bl. a. Malmö och Uppsala. Han dog 1911 och blev begravd i ödeshög troligtvis dock ej i vigd jord. 1. Backstugan skyltades april«97. På våren 1891 sålde Carl Johan Kleist stugan För 10 kronor och Flyttade till Rogslösa. Där Fick han en statkarlsplats hos Otto Larsson på Rogslösa rusthåll. Familjen Fick bostad i en statarlänga. Under våren och sommaren tycks Kleist ha arbetat bra och skött sig. I slutet av oktober Fick dock paret Flytta till en egen liten stuga i Pölstorp något norr om Rogslösa. Denna Flyttning tyckte inte Kleist om. Han blev på dåligt humör och ilskan gick ut över Familjen. Han slog sin hustru som gråtande visade upp sina blånader För grannarna. Redan några dagar eFter Flyttningen skulle den händelse inträFFa som Fått människorna i bygden att aldrig glömma Carl Johan Kleist. Torsdagen den 5 november kl 00.30 utbröt brand i stugan. Kleist själv hakade av ett Fönster och räddade sig ut medan de övriga tre i Familjen brann inne. Dessutom omkom en gris och 5 höns. När mannen tagit sig ut traFFade han grannen som bodde endast ca 30 m bort och sa då i chockat tillstånd. “ De äro där inne. Jag ångrar att jag inte släppte ut grisen." Kleist greps naturligtvis och Fördes till länsFängelset i Linköping. Nu började i pressen ett Frosseri av anklagelser och sensationsskriveri som inte ligger moderna kvällstidningar långt eFter. Kleist har varit Frispråkig om sin Familj gentemot grannar och arbetskamrater och dessa hans uttalanden hamnade också i tidningen. Här Följer ett axplock: "Hustru och barnamord samt mordbrand med en till Fullständig visshet gränsande Förmodan kan man åt detta hemska drama giva ovanstående rubrik”. 7 “Kleist hade beklagat sig över den Förbannade hållhake som en stor Familj utgjorde”. “Den diaboliska människan lär ha Fällt Följande yttrande: Att döda en människa är ej mera synd än att döda ett djur bara det sker ordentligt så att hon ej behöver plågas". östgöta Kuriren gjorde till och med ett besök hos Kleist i Fängelset varvid journalisten berättde att han “Försöker gråta, läser Nya Testamentet tillgjort och är en soldattyp till utseendet." Många var de människor som vill se denne man. och de ting som nu gick av stapeln vid Dals Häradsrätt Fylldes snabbt, och många Fick inte plats. Kleist Förnekade all skuld till branden. Han skyllde på att bakugnen varit dålig och eFtersom de bakat på kvällen så måste branden uppkommit i den dåliga skorstensmuren. Han hade dock stora svårigheter att Försvara sig. 911 misshandel. uttalanden om Familjen och hans allmänt dåliga uppträdande talade emot honom. Vissa detaljer under branden, b1.a. avlyFta Fönster hade han svåt att Förklara. Dbduktionen av hustruns och barnens kroppar gjordes den 12 november av en läkare i ödeshög. Resultatet, som inte oFFentliggjordes Förrän i april året eFter, visade att de utsatts För kraFtigt yttre våld,innan branden börjat. Kleist Förnekade våld, "såvitt det ej skett under sömngång." I väntan på resultat av analyser Från b1.a sängkläder Försattes CarlJohan till stor Förvåning på Fri Fot den 28 december. Då åkte han till sin syster och svåger i Ullevi. Händelserna i Pölstorp var av den digniteten att de togs upp i Hovrätten i Jönköping. Kleist häktades på nytt den 3 maj och ?allet togs upp 24 maj. Som Förklaring till skadorna på kropparna sa CarlJohan att "de uppkommit genom att kistan forslats på en För kort vagn och att skadorna uppkommit genom För stark skakning." Trots detta ansågs inte bevisFöringen tillräckligt stark utan Kleist ?riades i Hovrätten 11 juni 1892. Alla kostnader För rättegången, obduktionen m.m. betaldes med allmänna medel. Kleist fick ut 318 kr ?rån östergöta Brandstodsbolag. Sedan levde Carl Jehan Kleist ensam vidare som skördearbetare 1 V Tollstad. Han blev en gång bötfälld För Fylleri i Vadstena. Han jobbade som kolare i Boxholm och återigen som dagsverkare i närheten av Bultsbol. Han bodde dock knappast mera i sin jordkula. Missionshuset i byn var säkert en viktig samlingspunkt, och kanske var det där han kom att ?undera över sin tillvaro. Tre år senare togs Fallet upp på nytt av Göta Hovrätt. Kleist hade nu "dritven av samvetsqval och efter bön till högsta väsendet" inFör häradsrätten “Frivilligt erkänt att, sedan han, som levat i oenighet med sin hustru, en dag i början av november månad 1891 beslutat beröva henne livet, samma dag på qvällen, eFter det hustrun gått till hvila och insomnat, satt klykan av en stöFvelknekt om halsen på hustrun För att på så sätt strypa henne, men då det lyckats henne att aFvärja detta våld, med båda händerna Fattat om hennes strupe och hårt kramat densamma, till dess hustrun legat, såsom det synts. liFlös, att Kleist däreFter strypt sina båda brevid modern i sängen liggande barn: att Kleist För att dölja det av honom sålunda Föröfvade våld och bortsopa hvarje spår. som kunde röja honom, begjutit täcke och kuddar med ?otogen och däreFter satt eld på desamma samt, sedan jämväl tak och väggar antändts och Kleist För eld och rök ej längre vågat uppehålla sig i rummet. krupit ut genom ett Fönster, samt att byggnaden däreçter nedbrunnit." Kleist sa kort och gott: "Jag ville Få ett slut på eländet." Kleist dömdes nu till döden genom halshuggning och skulle mista medborgeligt ?örtroende För all Framtid. Dessutom blev han ersättnigsskyldig För obduktionskostnader och kostnader För rättskemiska analyser. Dessutom skulle han återbetala Försäkringsersättningar plus ränta. Bara detta belopp hamnade på en summa av 546 kr. Nu Fick Kleist 45 dagar att överklaga eller att söka nåd. Han sökte nåd och Får den 2 december 1895 på Fint papper med konung Dskars sigill sitt straFF omvandlat till livstids strafFarbete. dock FortFarande med Förlust av medborborgeligt $örtroende För alltid. Det Första året tillbringade 50“åringen på Fängelset i Linköping. Han hade ordinär växt, 163 cm lång, brunt hår, blå ögon, ovalt ansikte och rak näsa. Han hade 3 ärr i pannan. ett större ärr över vänstra handleden och två mindre ärr på vänstra knäet. Av hans ägodelar kunde vi se att han snusade, inte hade några pengar och att han hade tagit med sig 2 böcker att läsa. I december 1895 Flyttades han till Centralfängelset i Malmö. 1901 överFördes han till Långholmen i Stockholm. Han dog på sinnessjukhuset Uppsala Hospital 2 november 1911. Han begravdes i ödeshög, troligtvis i ovigd jord utanför kyrkogårdsmuren. Komminister Sven Snellman i ödeshög skrev till tinget 1891 att makarna Kleist tidigare ?att varning För sin oenighet i det olyckliga äktenskapet och att han ?örordat skilsmässa. Dock skrev komministern att en viss person genom oförstândigt nit Förhindrat detta. Man kan undra hur händelseutvecklingen ändrats om skilsmässan blivit av. Källor: Husförhörsprotokoll. Protokoll ?rån Dals Häradsrätt Protokoll Från Göta Hovrätt Tidningsartiklar i östgöta Correspondenten, östgöta Kuriren och Vadstena Läns Tidning. Kartor från Lantmäteriet i Linköping Folkbokföringen i Ödeshög. kår:ka ' mot. nan. binda.. ,' II SICbEZYD TÖZSAÖOL r i _ _ _ www all_ . M Szoes mala” 3, ,i ' MW: v33; få:me nytgns MI bd: "' l, , , nåtá... ø'p'mlwm a 111/ ' I .5wa . . .M V k ;hy'dwd/ ss , n .. .v . _ o \ ”'m'" éñnblmnøow Q \ I AL m 54,14" .. E ;W Mm, ai_ \.. _.v'Sfmi, med' \ ,' hdrdwll 1 < Visma; 3 (ass M A ' CI 'Sépgâ 'fam/mynt; . :at/Ngan_ GÅÅDET .. _ . 7;; amd ÖHN ;Hästar r Stinme 4.." :ing/;szij / J "Avan ;d Mid_ ' N Mrw ,I'antrmj / ,.;0 m / ' "3.1.4. ;3. m _ r ,r “fl/sma a . b' Luna "Vd bin/9' r mm. i .' › QÖ " '› " 4:! larm!! Yxn?) ÖLLLTSBOL ÖDCSHÖÖS sw AKT 55 35 W?! hêooo 96 02, Gb HAZSEDL ANNA: /zgdmçm [LTL/:r [r] "Amf øiácrmmá.) á'l áäl ärm Äáanøvn'rr / Alina/r _J 8 U L T 5 8 0 L '› (I) TURP 1. inh. 182831 Johannes Håkansson f. 1782 i Skärstad Anna Andersdotter f. 1788 i Nässja barn:Lars Andnrs_16'5tina Carin722,Gustaf25,Nils Johan30 tarpare 183214 Lars Beckman f. 1787 i Ög död58 Maja Jansdotter fo 1779 död 1840 Maja Nilsdotter f. 1817 död.74 barn: Anna Maria11,Nils Peter14,5ara Lena18 Johan Albert46,Carl August51 Här har också en tid systersonen Joh.Peter TDRP x 2 ' tarpare,backstUguhjon,inhyees. 182330 Nils Jaensson f. 1776 i Gränna Maja Svensdotter torpare 1830 76. Sven Samuelsson Maja Isaksdotter f.1780 i ü_g död65 f.1785 i Forserum död 1849 0 A.4:74. A.5:66 14:34 Il . S Ut _37 u//cøt'bi c 8751. pJ (kjérczzib [nå 186::) ligt/:KÄ ^.4:76 A.5: 14: Johza Cathr.Jshan8dotter f.1818 i Heda ”389,14q /ef /áøkjég Efter Svens död utfl.JCJ 1876 Inhyees 187683. 188587. Petter " Maja Stina Larsdotter f.1821 i 09 barngHilma Josefina.61 död.1869 Jenny Amanda65 188381 Muraren Andreas Gustafsson f. 1839 i Källstad Karolina Charlxa Jonsdotter f. 1843 i Rök barn: . Carallna71 188789 Sergeant Jean Wilh.Gottfr.Hwitfeldt Hilma Augusta Carlsdotter Ester Idalia Berhardina74 f.1840 i §und f.1854 i 09 barn: Jean Bernhard Teodor 86 BACKSTUGA 186185 inh. Sven Magnus Kleist f. 1813 i çränna död85 Maja Lotta Svensdotter f. 1806 i 09 död87 barn=carl Johan45, Anna Maria51 188587; 1888 lä?! Arb. Carl Johan Kleiet f. 1845 i 09 Amanda Carolina Högman f. 1859 i Källstad barngFIida Maria88, Anna Charlotta Elisabeth90 A.14:35. 16:33 A.17333 A.15:29 16:31 “_Hnu42nueohuhwuLu umoLnun RUMVANI RUSTHÄLLET NR: 22 GUMBY SULDATTDRP Sven Persson Kaxe 1683 Peer Jönssnn Granberg 1725 Född 1701 Måns Svennnnn Lindgren 172542 född 1701 död i Finland42 174273 H Soldat Mäns Persson Angdahl född 1719 Anna Matt?adotter född 1723 2 barn ' 177577 Soldat Anders Gustaf de Charliere f.1755 1778180å Soldat Nile Hörck Född 1755 1803 ? _. Soldat Andnrs “axe född 1784 i Udeshög C(nmnnrniera(1 till. Ponnnern. 180715 Livgren. Johan Kaxe Född 1790 i V.Tollstad 1131542 F§b1 Livgron. Peter Bandur född 1795 i Ödeshög. _ :ÃLLS iáuáüLA Han var gift tre gånger... 5' 1. Stina Greta Olofsdotter f.1797 död37 Skum baü . Anna Lena Månsdotter f. 87 " 39 3. Anna Jonsdotter ' f. 92 5 I fürntn äktenskapet föds 7 barn.Den tredje hustrun hade varit gift förut o i sitt äktenskap hade tre barn. 184952 Livgren. Johan Ludvig Handur född 1829 i Hede Stina Maria Gustafsdot.f.1821 i Adelöv P hnrn. , 6 105253 , Livgren. Carl Gu rar Roth f. 1829 i 0deshög död 1853 Xda har en dotter Ida Mathilda f.1853 död samma år. 185383 U Livgrnn anrdt Wilhelm Rooth f. 1827 i Udeshög JQ/QQEGOQn/J Brita Lena Svensdotter T.23 i " i quako JHA" 6 barn 4 1 0 188388 Livgren. Carl Johan Käck född 1862 i Askeby Anna Cathr.Carlsdotter6U i Grebo i; en man Axel Edvin83. 4 § D 1888 __ .D97 [Du LI'CW Livgren Johan Albin Hadd/ Fritz född 1867 i 0deshöq\ Auqunta Serena Wig " 1874 " Jnhnn Albin hette fr.8ödelsen Hadd men tar sig senare rftnrnamnet Fritz. Elñøoak ;MüsbéaüewaCn ALLMÄNT OM GUMBY. Gumby gård hörde en gång i tiden till Alvastra Kloster. Gumby hörde också till Brahe och Visingsö. Gårdarna skulle senare Försörja Braheskolan på Visingsö och kallades därFör "Skolagods". Pâ slutet av 1700talet Fanns två gårdar som brukades av Jonas Svensson och Petter Håkansson. Dessutom ?anns två torp och en kvarn. FmeWa år senare var det Fyra gårdar och ?yra torp. Dessutom har ett soldattorp, Gumby rote, legat här sedan 1600talet. ' I norra delen av Gumbv gick vägen i ett östligare läge än nu. Mellan Kalle Dabb och Sand gick vägen i stort sett i âkerkanter. Först i västerkant på största åkern. sedan i österkant på nästa åker *ram till Sand. Där gick den mycket nära väster om huset. Vägen mot Hâlan Fanns inte som nu. Eventuellt Finns det en äldre stig ?rån ungefär Siggeryskorset mot Hâlan som kan vara den äldsta vägen dit. Vägen till Tvrsabola och Segeryd (Siggeryd) Fanns dock. ALBERTINS (Gumby 1:2) Detta är en av ursprungsgårdarna i Gumby och den gård (1/4 mtl.) som FortFarande är brukad och bebodd i Gumby. Bostadshuset ligger där det alltid har legat men är kraFtigt tillbyggt på 1970talet. Ladugården låg på 1800talet tätt intill vägen vid Hålanvägskälet. Den nuvarande ladugården byggdes 1905*06 och 1979. Bostadshuset byggdes, alternativt byggdes om. ca 1910. I vinkel till bostadshuset låg en mindre Flygelbyggnad som revs på 1970talet. Brunnen till gården var en av traktens mest pålitliga källor som aldrig sinade. Den kallades För ”Vangslentkällan". Vid det laga skiFtet 1879 ägdes gården av Wisingsbdrgs skolegods och brukare/arrendator var Johannes Petterson. Den tidigaste ägare som Folk minns var en kvinna vid namn Sara. I bostadshuset bodde hennes arrendatorer. En hette Fredriksson. Sara sålde (ev. arrenderade ut) till Skomakare Olausson med Familj. Under hans tid här byggdes ett nytt bostadshus på gården (ca 1905). Skomakeriet låg i Flygeln där 34 Skomakare hade verkstad. Här tillverkades bra stövlar och skor Förutom lagning av beFolkningens skor. Sadelmakeri ville han dock inte syssla med i någon större omFattning. Även här i Gumby drog han ut tänder när Folk behövde. 25 öre kostade det nöjet. Olausson Flyttade senare till Täppan i Bultsbol. Ekonomiska problem tvingade honom att sälja Gumby. En annan arrendator hette Wilhelm Gustavsson. Köpare blev “Albertin i Gumbv”. Hon hette Albertina Karlsson, kom Från Sestorp och hade eventuellt varit i Amerika. Hon var en av traktens många duktiga och strävsamma kvinnor. De kvinnor som skötte gårdar mer eller mindre ensamma kallades För "kjortlabönner”. Albertina arbetade alltid. Ibland kunde hon ta sig en tupplur på mjölkpallen eller vid köksbordet. Det lyste alltid i huset. Hon hade en häst som hette Freja. Ungdomen i bygden bråkade oFta med Albertina. Men hon hade ett kraFtuttryck som hon tog till ”söen anaggat eller söen anaskade sloka". När Friarna till Albertinas dotter Nanny blev alltFör envisa hände det till och med att hon kokte vatten och slängde eFter dem. Detta minns Folk här i trakten ännu. Som hjälp hade hon s.k. sommardrängar under de mest bråda tiderna. En var Från Tällekullen. den lite till åren kommne ”8varvarn”. Han lärde sig cykla vid 80 års ålder. Andra drängar var "klockan 3”, John i Renemo och Albin Bäck. På vintrarna klarade hon sig själv. trots att hon hade relativt mycket djur. Hon hann också gå som kokerska vid Fester i granngårdarna. Liksvepning var också en av hennes bisysslor. Med åren kroknade hon i ryggen och gick som en Fällkniv. Hon avled eFter ett Fall i trappan på 19bOFtalet. Albertina hade varit giFt med Otto Kämpe i Lilla Aleryd och hade en dotter som hette Nanny. Nanny giFte sig med Gunnar Bäck som tog över gården. På deras bröllop var det Fina slagsmål. En av Gunnars bröder. som hette Elving, hade varit dräng hos Albertina. Gunnar var en mycket skötsam bonde som bl.a. gjorde Gumby ängar till en av traktens mest välskötta. De slogs med lie till 1957 av Gunnar och Olle Bäck. Endast enstaka ekar Fanns då i ängen som krävde 7 dagsverken per sida om vägen. Ca 1962 råkade Gunnar. när han knackade ur sin pipa. tända eld på en stor del av ängen på norra sidan vägen. 1990 började lokalbeFolkningen att slå en liten del av ängen med lie på nytt. ROSSASTÄLLET. (Gumby 1:3) Denna gård (1/8 mtl) ligger ca 100m in på Siggerydsvägen och Flyttades hit någon gång Före laga skiFtet i Gumby som gjordes 187879. Då låg 4 hus på rad i den gamla Fruktträdgården norväst om nyvarande ladugård. Det östligaste var den gamla ladugården. Boningshuset byggdes nytt 1936. Äldsta huset i nuvarande bebyggelse är troligtvis uthuset bredvid nuvarande bostad. Vid Laga skiFtet ägdes gården av F.d. Grenadieren Johan Stolt. Från denna gården (troligtvis) emigrerade 1899 en Anders August Johansson med Fru Klara (Född Stolt) och 4 barn. Hon var dotter till en knekt Stolt i Heda. Hit kom Före detta soldaten Johan Ross med hustru Maria ca 1906. Johans Föräldrar kom Från Lommaryd (Fadern Johan) och Linderås (modern Maja). Släkten bodde 18361897 i rusthållet i Rossholmen (nuv. Karlshäll, “Åsenheds"). En kort tid arrenderade de en gård i Visjö. De bodde även i Bultsbol Från 1897. De hade 7 barn varav Flera emigrerade till Amerika. Barnen Kalle och Eda blev kvar och bodde här i början och mitten på 1900Fta1et. Kalle Föddes snabbare än väntat och Fick se dagens ljus i skogen. Mor Maria var på väg hem Från Hårstorp och kom hem med gossen i Förklädet varvid pappa Ross utbrast: Nu var du duktig Marie! Det trodde jag dig inte om! Det äldsta huset låg i "gamla" trädgården. idag under en stor alm. Det lilla huset bestod av rum och kök med tillbyggd kammare på nervåningen. Något rum Fanns på övervåningen. Där sov Kalle. Han var inte så nogräknad när han spottade ut snuset. Det var alldeles svart i taket över sängen, berättas det. På samma övervåning hade en skomakarelev till Olsson i Bultsbol sin verkstad. Elis skomakare kallades han. Han hade kört omkull på motorcykel. Sedan byggdes 1936 nytt hus som Finns'i dag. Byggmästare var den döve StorEmil Från Småland. Det sågade virket Från sågen i Torp till Gumby tog två dagar att köra Fram. KarlErik Gustanson i Harsbol var ung pojke då och lönen blev 75 öre och 3 näsdukar. Hästen var grå och hette Noak. Kalle var bl.a. biodlare och ville även syssla med smide Förutom jordbruket. Han byggde sig en liten smedja på 40talet i trädgården mot Gumby ängar. Innan hade han haFt en smedja där bostadshuset ligger i dag. Den smedjan brann ner. Kalles specialitet var att vässa stenborr. Det Fanns också en vedbod/hönshus i denna trädgård. Detta hus och smedjan revs i sen tid kring 1990. Annars var han inte så Framgångsrik varken med biodlandet eller smidet. Honungen kramades ut vaxkakorna med händerna och honungen blev lite svårsåld. Han köpte dock en honungsslunga till slut. Syskonparet var lite av allas hackkycklingar. Man var nog inte så snälla mot dem. Kalle blev t.ex. inlåst i jordkällaren av skolbarnen. Eda hade svårt att sälja sin ost och sitt bröd på missionsauktionerna. En berättelse Finns om hur Kalle lär ha kramat en Fästemö Gerda, så kraFtigt att hennes revben gick av. Han var stor och stark. Förlovningsringen lär ha varit hemmagjord och bestått av seldon. Vid ett annat tillFälle skulle han cvkla till öSJö med Lisa Norr som medpassagerare på stången. Båda gick i tungviktsklassen och det bar sig inte bättre än att de körde omkull i lösgruset i Årydsli. “Hej va de visslar sa Kalle Ross när han körde omkull med Lisa Norr” blev sedan ett talesätt i bygden. Kalle arbetade också på ett ambulerande tröskverk som Fanns i bygden. Dock med det smutsigaste arbetet i halmen s.k. halmbuse. Han arbetade också på en såg hos Familjen Andersson i Torp. ' Eda var den mest ordningsamma i ?amiljen. Sparsam och Flitig. De hankade sig Fram med 34 kor, och några höns, som till allas Förtret alltid gick på vägen. När Kalle dött hade Eda predikanter från Församlingen inneboende För att dryga ut kassan. Dessutom hade hon barn inakorderade. Eda Ross testamenterade gården till Bultsbol missionsFörsamling, som sålde gården på auktion till Åke Lidegran. Han i sin tur sålde husen till LarsEric och Solveig Redin som Fortfarande bor kvar har. GUMBYSAND. (Gumby 1:4) På 1700talet låg ett ställe på västra sidan vägen, närmre Jusseryd. Pâ 1879 års karta ligger dock husen i nuvarande läge utom ett litet uthus mellan boningshuset och vägen. Stugan ar timrad och Flyttad hit eller byggd här ca 1870. Den är tillbyggd ca 1910. Gården är ett mindre (1/16 mtl.) jordbruk som ligger på en sandäs. Vid det laga skiftet bodde här änkan Johanna Jonsdotter. Senare bodde en Pettersson som kom Från Nytorb. Han köpte loss gården 1905 ?rån skolagodscFonden pâ Visingsö. Då skrev man till självaste Oscar 11 För att Få detta gjort. 187 kronor 80 öre var priset. E$ter Petterson kom Kalle och Charlotta Johansson hit. Kalle kom från Norra Bråten och Charlotta (F. Nilsdotter) ?rån Sestorp. De hade häst. De tog ett sommarbarn, Rut Från Stockholm, under #örsta värdskriget. När hennes riktiga mor dog blev hon kvar här resten av sitt liv. Hon giFte sig med Henning från Rinna senare av alla kallad “Henning på Sand”. Henning blev s.k. dagverkare och hjälpte bönder i trakten med diverse sysslor. bl.a. arbetade han mycket i skogen och vid snickeriet i Jusseryd. De hade 23 kor, gris och höns. Henning med Familj brukade även ”Väratorpet” på andra sidan "Värakärret". Ångarna slogs där och även kärret slogs och till stor del bar han hem höst på ryggen. Nu bor deras dotter IngaBritt. Född 34 med make här. KALLEDABB. (Gumby 2:1) Denna lilla gården. 1/16 mantal, är en av Gumbys ursprungliga gårdar, en av de två gårdar som låg nära varandra på 1700talet. Innan det laga skiFtet 1879 Friköptes denna gården Från Wisingsborgs skolegods. Trots gårdens ringa storlek, 6,5 ha, Fanns vid skiFtet 2 torp, båda på vägen in mot Hålan. Det östligaste torpet låg i den s.k. Hålängen. Bostadshuset låg på höjden nordost om vägskälet mot Hålan. Huset var en liten timrad stuga med ett rum med öppen spis, ett kök med järnspis och en liten Farstu. På Framsidan var en dörr och ett Fönster. En köksingång Fanns på norra gaveln. En annan litet stuga, kallad kammarn, med ett minimalt kök och ett rum, låg nära huset i vinkel mot vägen. I “kammarm” har en man kallad “Spötten” bott. DärFör hette den också "Spöttakammarn". Även "Skräddarn" i Gumby hade sin verkstad här en tid. Eventuellt bodde han också i “kammarn“. På 1879*års karta låg ladugården i annat läge. Den gråa ladugården Fanns kvar tills asFalteringen av vägen 1992. Bostad och Flygel såldes och Flyttades häriFrån till Haverdal och Tylösand i Halland i slutet på 1950talet. Ett mindre uthus Flyttades ner till granngården där det nu är garage. Rester av grunderna syns FortFarande och naturligtvis trädgården. Här bodde enligt Folkminnet Mårten och Mina Andersson under knappa Förhållanden på 1800talets slut. Mina lär vid ett tillFälle blivit ertappad vid vedstöld i Tyrsabola. Enligt skiFtet ägdes gården av Anders Svensson och hans hustru Mina. (Troligtvis samma personer.) De hade tidigare bott i Visjö. Mårten arbetade på gårdarna härikring. Han var mycket i Kaxbol hos en Finsnickare där. Tyvärr hade han lite häFtigt humör och hade ibland svårt att hålla sämjan med sina grannar. De Fick tre barn, Kalle (Carl Andersson) Född 1875, Amanda Född 1868 och Selma. Amanda reste till Amerika 1897 giFte sig där, kom tillbaka, köpte och bosatte sig i granngården Hålan. Kalle Flyttade till Ingmarsbacken bredvid Granliden i Stora Åby. där han arbetade hos bönderna därikring. Innan Föräldrarna avled ca 1925 Flyttade Kalle hem till Gumby. Här blev han sedan kvar till sin död 1950. Han var en mycket Förnöjsam människa och klagade aldrig trots sin Fattigdom. Han blev så småningom ett av traktens mest kända orginal, och kallades För Kalle Dabb. Kalle var lite låghalt och något argsint. Skrytsam var han liksom väderspåman. Han var alltid klädd i blåställ, lumberjacka och krimmelmössa av päls. Han var en storkonsument av snus. Det går många historier om Kalle. Bland annat hade han en ko, kallad Sippa, som mjölkade så mycket så att mjölken aldrig tog slut. ”Jag skulle kunna ha mjölkat hele den om Jag haFt tid”. ”Ho mjölker 18 literpå var spene" Han låg på ena knät och höll hinken med en hand och mjölkade med den andra. Han hade en hund som hette Vecke. På hundens begravning ställde han till stort kalas. Kalle var också rädd För elströmmen när den kom till bvgden 1944. När strömmen sen var indragen hade han dock den bästa av alla. Eda Ross i granngården påstod att hon hade bästa strömmen. De var inte bästa vänner. Kalle kallade henne För “Svartmogga“. Hennes påstående Fick Kalle att härskna till och han svarade: "Det begriper du väl att det är jag som har bästa strömmen För till mej är det ju nerFör". På gamla dar köpte sig Kalle en trattgrammofon och spelade på den med hög volym till Förbipasserande resenärers stora nöje. "Känn hur de drar" sa Kalle och kände vid tratten. Lapp Lisa var hans stora $avorit. Han spelade också Spiskroksvalsen och Kolmårdsvalsen. Kalle var ju tacksam att bråka med För traktens ungdom. Ibland hände det att han Fick både spikar och annat i gramofonens tratt. En gång satt det ett päron i tratten som Kalle inte märkt. “Ho blir lite heser ibland" sa Kalle. En del gånger ställde ungdomarna om klockan #ör honom. Kalle ville också ta bort all idrott. I köket hade han en Klumpafälla som alltså var en råttFälla. Att besöka och reta Kalle tillhörde lördagsnöjet för ungdomarna. Här kunde ofta ett 20tal ungdomar samlas. oFta i olika gäng. Några var inne i stugan hos honom och hetsade upp Kalle mot de hemska " smålänningarna" som Fanns utanrör stugan. Och Kalle som var både rädd och arg gick vid något tillfälle ut och brände av ett skott mot himlen För och skrämma bort dess plågoandar. Men de planerade busstrecken kunde då Fortsatta med att “smålänningarna” har omkring på en bår med en gosse. som var inkletad med lingonsylt. På andra sidan vägen låg ett stort Flyttblock som ungdomarna hotade att de skulle rulla ner på Kalles lilla stuga. Kalle blev halvt ihjälskrämd vid dessa tillçällen. Ungdomarna hade dock väldigt roligt. Kalle var det mera synd om. Kalle Andersson levde ensam hela livet med en ko. några kalvar, höns och någon gris. Han hade också några bikupor. Han Fick hjälp av grannar ibland med matlagning och annat. Han hade länge ett elakartat bensår som skulle läggas om ofta. På slutet blev han inlagd på sanatorium och dog där 1950. SU_UQTTURPET. “SKRÄDDARNS”, SDLHAGA. (Gumbv 1:5) Soldattorpet i Gumbv rote. Enligt torpinvevteringen Ruethåll nr 22 av Första Livgrenadierregementet Dmbergs Kompani. Någon gång på lBOOMtalet. kanske vid laga skiftet. ?ick soldaten marktillskott i era skiften. Ett skifte från varje gård i Gumbv. Dessa återfördes till resp. gård på 1900*talet. Nuvarande hus byggdes ca 1850 och har byggts om bl.a. 1925. Här Finns anteckningar om boende sen 1683. Sven Persson Kaxe. En annan Kaxe Förekommer också i början av 1800talet i denna stuga. De boende kallades soldater *ram till början på lBOOMtalet. senare kallades de livgrenadjarer. Oftast var Kronans man Födda har på orten och ibland gick tjänsten i arv Från Far till son. Sista tjänstgörande livgrenadjar. eller roteknekt som det stod på knerttavlan på husets gavel, var Johan Albin Hadd ?rån 1888 till ca 1900. Han bvtte senare namn till Fritz. Han var i kronans tjänst ända till 1933 då han gjorde sitt sista rekrvtmöte i Linköping. Då bodde han på en gård i Sestorp. Denne Fritz Hadd var också ett orginal. Han var enormt snusberoende. Sen hade också sina duster med grannen Kalle Dabb. Han kallade kalles ställe iör kanongiuteriet. Fritz hade två medaljer som han gärna visade upp. En lär han ha +ått För tapperhet i Fält! Han dog på 1940wtalet. Huset såldes ca 1918 till några gummor som hade det 1 några Få år. Från 1923 till Då lgñowtalet bodde en skräddare har. Valçrid Bengtsson med fru Bettv och Fem barn. De kom Från Dags mosse. Hon hade varit mjölkerska i Hjorted i Småland. Han sydde kostymer m.m. till traktens Folk. Han hade 2 kor, grisar. höns' och några bisamhallen. Han odlade gurkor i Gumbv och hade spannmål i Qngservd. Han anordnade slåttergille. Men Framrörallt var han också en hängiven jägare. Han jagade på dagarna. speciellt på tisdagarna. och svdde på nätterna. Hans uthållighet när han Fått UDD ett djurspår var oandlig berättas det. "Jaktmarken strakte sig mellan Vadstena och Gränna”. En mård Följde han i djup snö Från Angseryd till lngabola innan jakten tog slut och bytet iålldes. Palsarna var vårda stora pengar. upp till 325 kr ?ör ett mårdskinn. om man jamêör med normala dagslöner ca 2 kr om dagen. Han sköt 14 mårdar på 10 år. Räv drev han ut ur grvtet genom att elda gamla gummistövlar. Skräddarn blev kvar har hela livet. Han avled en tisdagmorgon i gurklandet när han skulle plocka gurkor För att fara till torgs och sälja. EFter skräddarn bodde en ankeman som hette Lidberg har 1 många år. Nu ägs stugan av ett pensionarspar irån Stockholm som har det som sommarstuga. TDRP OCH ANDRA BYGGNQDER I GUMBY På storskiFteskartan Från 1787 Finns tre torp med, varav ett soldattorp som inte tas upp här. Inga torp Förutom soldattorpet Finns med i torpinventeringen gjord i ödeshögs socken 197276. 1. Väratorpet eller Lindgrenatorpet eller Björkbacken. I det nordöstra hörnet på Gumby, på andra sidan "Värakärra", nära gränsen mot Sunneby låg detta torp på_en sandig kulle. Det Finns både på kartan Från 1787 och den Från 1879. Dock låg dessa hus på olika ställen. Stugan som Fanns här var så låg, att man utan problem kunde lägga händerna på taket. Stigen hit gick Från både Torp, Sunneby och via spång Från Gumby. Torpet var en s.k. lägenhet, där man bara ägde stugan. Arrendet av marken var 10 kr/år. Här bodde en man som kallades För “Väringen” eller “August på Väret” under IBOOFtalet. Han gjorde dagsverken på gårdarna runtomkring. Han kallades också För "Kanin". Sålt 1913 För 150 kronor till Axel och Hanna Lindgren Från Röke socken. Han var ursprungligen Från Klämmestorp. De hade Får och höns och odlade potatis. Mest tillverkade Familjen i stor skala riskvastar (ladugårdskvastar och kökskvastar) och vispar. En vanlig syn här i bygden vid denna tiden var Fru Hanna bärande björkris på ryggen. Fru Hanna stickade också strumpor och sålde. Hon bakade stora pepparkakor och bjöd barnen på. Hon bjöd även på sursaFt. Familjen Lindgren levde ganska bra på sina kvastar. De hade två döttrar Mia och Gerd. Föräldrarna blev kvar här till êxels död 1937. Deras kvarlåtenskap såldes på auktion 1938. Torpet revs 1940 och togs till eFtertraktad torr ved av “skräddarn” i granngården i Gumby. Nu är torpet igenplanterat med gran men minst två husgrunder, jordkällare. grindstolpar till trädgården och trädgårdsväxter syns tydligt. Eventuellt har det legat ett hus närmre kärret också vid den s.k. värabacken där barnen åkte skidor ner mot kärret. Nuvarande markägare vårdar lämningarna. De ligger på Fastigheten (Gumby) Sand. (Skyltat 97) 2. Torp norr om GumbywSand. Detta torp Finns med på 1787års karta. Det låg något norr om nuvarande läge på Sand, men på den västra sidan av vägen. Det Finns ej på laga skiFteskartan Från 1879 då den nuvarande bebyggelsen Finns i stället. 3. Kvarn Vid bäcken som kommer Från Bultsbols mosse. låg på 1700 talet en kvarn “som kördes endast lite höst och vår”. Den låg ca 50 m norr om det ställe där bäcken rinner under vägen mot Tyrsabola, ungeFär där de nygrävda Fiskdammarna börjar. Det syns idag inga rester eFter den. Berget i BäckFåran har sprängts och här ligger mycket sprängd sten. 4. Willistorpet ”Willisalycka” Ca 300m öster om Bumby by mot Tyrsabola i den s.k. Skogshagen, låg under 1800talet detta torp. Det var två byggnader enligt karta. Rester eFter husgrund och jordkällare syns FortFarande tydligt. På åkerbitarna växer ca 40årig granskog. En smal gång eller körväg syns där den ringlar Fram söderut Från torpet, över ett hygge i en mycket blockig terräng. Här bodde torpare Peter Willis Håkansson och hustru SoFia Dalberg med många barn, som några emigrerade till Amerika. Han var klädd i s.k. barpälsF ingenting under, sommar som vinter. Föräldrarna bodde kvar ensamma till 1899 då Willis togs in på tattighuset. Hustrun benamdes vid samma tid blind och Fattig. (Skyltat “97) 5. Torp. . På gränsen mot Hälan ca 40m norr om vägen låg detta torp ?rån 1800talet. Tydliga rester eFter grund och jordkällare eller brunn Finns kvar. Här bodde eventuellt enligt Folkminnet en som hette "Kärn". (Skyltat 97) b. Torp Från vagskälet i Gumbv. där vägen mot Hålan börjar. i den s.k. Hälängen, ligger ca 150m åt nordväst i en svacka ytterligare ett torp. Detta Finns med Först oâ kartan Från 1879. Tydliga rester ?inns också har efter husgrund och trädgård. Enligt skiFtet bodde här då Johannes Johansson. Här bodde eventuellt “StakaTilda" enligt hörsägen. (Skyltat _97) HÅLAN. KÄRRET. (Hålan 1:1) Nuvarande bostadshuset i Hålan började byggas 1883. Bygget slutFördes inte Förrän ca 1910. Fbset har sedan renoverats i olika omgångar Från 50talet och senare. Det Fanns också en stor ladugård med vedbod, stall. loge och Fähus och dessutom två bodar och en jordkällare. Ca 100m söder om nuvarande bostadshus Fanns under Förra seklet ytterligare ett hus kallat Kärret. Det var kanske en drängstuga eller liknande. EFtersom gården inte genomgått något skiFte så Finns tyvärr inga gamla kartor över Hålan. Vid sekelskiFtet bodde i Hålan Anders Magnus Pettersson. Född 1831, och hans hustru Inga Maria Andersdotter. Född 1837. Hon var bördig Från Uppsala utanFör Boet. 1905 Flyttade de Från Hålan, via Åsgårda tillbaka till Uppsala. Amanda, Född i Gumby 1868 och syster till Kalle “Dabb”, emigrerade till Amerika 1897. Samtidigt emigrerade också Otto Farman Fransson Från Bultsbol. I Amerika arbetade hon som hembiträde och giFte sig med Androv (Petter Andreas) Karlsson Född 1860 i Jämjö i Blekinge. 1908 återvände de till Sverige och köpte Hålan. De hade allt sitt bohag med sig vid hemkomsten, b1.a. amerikanska möbler och den Fina järnspisen som på Framsidan hade texten Präriens Drottning. Mycket var packat i stora vackra koFFertar som FortFarande Finns kvar i hemmet. Mycket såldes på auktion på 50talet. Androv som var en lite tystlåten natur. hade varit snickare i Amerika och hans hemtagna verktyg väckte stor beundran ibland yrkesbröder här i trakten. Hemma i Sverige blev han mest bonde. Han dog 1933. Amanda var av en mera bestämd natur. Hon drev lantbruket själv och lejde Folk och hästar då det behövdes. Det Fanns endast en liten vattenkälla på gården. När den sinade Fick man hämta vatten ända borta i Gumby i "vangslen“källan som aldrig sinade. Det Fanns ca 5 mjölkor. häst, höns, och gris. Amanda dog 1956. HäriFrån Hålan gick till Angseryd en gångväg som nu knappast syns i terrängen. Den sydligaste långa åkern vid Siggerydsgransen kallades För översta gardet. Mellan denna och gårdshusen låg Holmagärdet. ALLMÄNT OM JUSSERYD På en karta Från storski$tet 26 Februari 1791 Finns i Jusseryd endast en gård i samma område där bebvggelsen ligger idag. Bebyggelsen beskrivs sålunda: “Byggningstomterne av stenig och ganska trång plan med äldre och nyare hus bebyggd”. Markerna blir nu (troligtvis vid detta tillFalle) skiFtade till två gårdar. Ägare till gård A är Sven Andersson, och till gård B är Lars Jonsson. Den södra av dessa gårdar genomgår ett laga skiFte 1875 då de södra Fastighetsbildningarna tillkommer. Till den norra gården hör ett skiFte på Norra Bråten 2:6 som beskrivs under Jusservd. Gårdarna kallas här För Norra. Mellersta respektive Södra Gården. Dessutom Finns Nordhem och några Försvunna torp. NORRQ GÅRDEN. “Farmans gård" (Jusservd 1:3) Denna gården är troligtvis den äldsta 1 Jusservd. En gård ligger här på storskirteskartan Från 1791. Bostadshuset var Fram till 1933 en enklare stuga. men bvggdes då om till i stort sett det utseende det har idag. Nuvarande ladugård bvggdes 1930. Minst Fyra generationer av samma slakt har bott och brukat här. Förste kända brukare hette Karl Otto Johansson på 1800 talet. Han hade ll barn. En av sönerna. Farman karlsson. var två gånger i Amerika. men återvände sedan För gott För att ta hand om sina ?öraldrar och bruka denna gården. Första gången han var där arbetade han inom jordbruket. andra gången arbetade han på en dvnamitiabrik i Pensvlvania. På denna gården låg 5 gamla torp. varav 3 på den delen. kallad Drabbo. som låg på Norra Bråtens marker svdvast om men gransande till gården. Denna del köptes till Jusservd 1855. En av åkrarna på gården kallas För Långa Linna. Den ligger väster om gamla vågen ett hundratal meter norr om gården och år FortFarande öppen. Den är ca 30m lång och 34 meter bred och omnamd i ett radioprogram. Straxt norr harom på andra sidan vågen ligger Asavallen. Något norr om Jusservd på Grimshults marker låg den Förr så berycktade backen "Dungalien". Här har många vådliga vurpor slagits både sommartid och vintertid. På kvällarna ville inte folk åka ensamma här För att det soökade. NedanFör backen vid Dungen samlades ungdomarna på 20 och Soøtalet och oratade och W slogs. Här stod också bvgdens alla brevlådor i rad. I Dungalien i en gammal stuga bodde sillFörsaljare Emil Bav. Han åkte runt i trakten och sålde Färsk sill. Han hävdade att han uppiunnit den “rarske silla” och tvckte att han borde haFt ensamrätt på Försäljningen. Det spekulerades i huruvida Emil hade dödat sin mor tidigt på seklet. På denna gården finns både en såg och ett snickeri. Bl.a. tillverkades ramar till #åtöljer som sedan Färdigstalldes på annat ställe. Snickeriet hade Förr upp till tre anställda och drevs av ägaren Olle Qndersson. Olle dog tvvarr i april 1992. NU bor Olle och Elnas son Tommv Andersson har med Familj. Han är minst den Femte generationen har men troligtvis har Familjen bott har ännu längre. MELLANGÅRDEN I JUSSERYD. (Jusservd l:4) Denna gården tillkom troligtsvis vid storskiftet på slutet av 1700*talet. Den genomgick ett laga skiFte 1875 då de övriga södra gårdarna tillkom. På ski{tet Jusservd 1:6. “Bankadelen“. låg då intill vägen en stor lada som nu är borta. Det nuvarande huset är byggt ca 1917. Har bodde Oskar Wigh kring sekelskiftet. Han var både bonde och skräddare. Han svdde kläder till êsvlen i Vadstena och hade en anställd. Han hette Josef och åkte till Qmer1ka. Även sonen Georg Wigh blev skräddare har om än i mindre skala. Georg var istallet duktig storbiedlare med ett 40«tal bisamhällen. Som väl var hade han snälla bin. Han odlade också Dotatis och syltlök som han åkte till Tranås för att sälja. Då Fick han starta med sin hastkarra klockan 3 på morgonen. Härifrån gick Förr basta vagen till Qngservd och hit till Jusservd togs mjölken ut per cykelkärra. Men då var vågen Farbar med bil. Nu bor Georgs dotter Mary med make Birger Karlsson har. Birger är son till granngårdens Farman Karlsson. Gården ags nu av deras dotter och måg Kristina och Sven AX. De bor också har. SÖDRA GÅRDEN l JUSSERYD. (Jusseryd 1:5). [knmmäagädaiiWwN“mrdama Förste kande brukare hette Fredriksson. Han Flyttade mycket. EFter att ha bott här Flyttade han till Sjöbo 1926 och dareFter till Gammelsbv. Här bodde sedan Hilda Back. en riktig kraFtkvinna. som tidvis skötte gården ensam med egen hast. Hennes Far lär ha bott här också. "Han var en liten svart gubbe med en svart häst". De kom hitFlyttande utiFrån tillsammans med Hildas bror. A. L. Back. som sedan Flyttade till odeshög och startade ödeshögs SnickeriFabrik. Hilda Flyttade till Skradebergs “KaFFestuga” när hon sålde gården. Ivar Karlsson hette köparen (kallad KalleFMarie). Han kom hit Från Dags Mosse ca 1927. Han kunde berätta mvcket om ångaren Per Brahes bärgning. Han var utbildad slaktare på slakteriet i Norrköping. innan han bosatte sig har. Ett yrke som han sedan utövade hela livet harikring vid sidan av gårdens skötsel. Under slaktarbetet höll han medhjälparna i tuçkt och sträng Förmaning. Han var lite nervös att allt inte skulle Fungera bra. Allt skulle vara Förberett i tid. Något som många bönder hade svårt För. Ungdomarna var nästan radda För att hjälpa till vid slakten. Många minns en 3 meter lång gaFFel som han hade. Han var mycket ekonomisk. Samma snus använde han hela dagen. En gång vågade dock ungdomarna lura Ivar till en Falsk slakt i" âmundeby. Dar Fick han dessutom ta skydd i vedboden eFter att ha jagats av en ilsken hund. Han var giFt med Anna, Från Gotland. Hon hade en kappa som kom Från ångaren Per Brahe. De hade valdigt Fina djur. En Fin hast hette Tello. De Fick också pris För sin Fina mjölk. Kalle skötte också snöröjningen mellan Jusseryd och Ödeshög. Så småningom Flyttade han till Erikslund närmre bvn uteFter denna vägsträcka. 1974 revs bostadshuset på denna gården. Det var byggt ca 1885. På i stort sett samma plats byggdes den södra av de moderna villorna som ligger här idag. Ladugården bygdes 1936. NORDHEM. “LISANGRRS” (Jusservd 1:7) Vid vägen och på gränsen mot Gumbv ligger Nordhemsstugan med en trädgård. Detta hus har tidigare stått i Siggervd. kallat Samuelssons. enligt upogiFt där lärarbostaden nu ligger. Huset Flyttades hit 1895. av en man som hette Norr. Han kom Från Bankabv. Norrs dotter, Lisa Norr. bosatte sig har i början Då seklet. Hennes bror emigrerade till Amerika 1901. Lisa hade också en taster inneboende. 4 Till huset Fanns en liten ladugård som låg en bit bakom huset. Lisa hade höns och Får har. MidsommaraFtonen 1933 brändes Lisas hönshus upo För att ej byggas upp igen. Branden var anlagd av en psvkiskt sjuk pojke på tiilFalligt besök. Han lär ha varit den siste arrestanten i odeshögs tingshus. Istället bvggdes ett mindre hönshus upp som ?inne kvar som vedbod idag. Lisa Norr bodde kvar till SOmtalet i sin lilla stuga. under mvcket knappa ?örhållanden och Fick hjälp av dåtidens ?attigvård med bi.a. ved och mjöl. Helmer StaaF i Sunnebv var ledamot i Fattigvårdsnamnden och han hade i uppdrag att ordna och köra ved. kaoad och klar. till Vinterbehovet. Dessutom skulle Lisa ha en summa pengar. Troligtvis 75 kr i månaden. ”Pengatransoorten“ skötte barnen om nå vägen till skolan. Lisa hade väldigt många katter som sällskap. I trädgården hade hon ett rejält potatisland som gav god avkastning. Under sin sista tid Då ålderdomshemmet i Ödeshög Fick Lisa Norr ärva en större summa pengar av den ogifta brodern i Amerika. Pengar som hon aldrig Fick någon nvtta av. Dessa pengar och huset testamenterades till ibrsamlingen i Bultsbol. Nu är huset sedan många år sommarstuga. TDRP I JUSSERYD 1. “Aurelltorpet” Ett torp som låg i det sydostligaste hörnet av den norra gården. Torpet ?anns redan 1790. En proFessor Aurell iFrån Göteborg har släktforskat Fram sitt ursprung till denna torpstuga. (Skyltat 97) 2. ”Strömmatorpet". ' Ca. 200m nordväst om Nordhem låg detta torp. Det Fanns ej 1790. Harry Ström ?rån Ödeshög hade sin ?armor Född har. Hon dog i Sunneby 1944. 1834 #inns ett torp, troligtvis detta. i Jusseryd som rör 60 riksdaler "Försäljes eller bortFÖrpantas". Årlig skatt skall vara 24 skilling. Gårdsägare på norra gården Carl Gabrielsson skriver livstidskontrakt med torparen Jonas Hansson och hans hustru Majastina Johnsdotter. Torpet var beläget i Kobetet söder om gården. (Skyltat *97) 3. Ett torp kallat Ollawlvcka låg på vägen mot Angservd. (Skyltat »97) 4. Tre torp på Drabbo. På ett skitte ;rån Norra Bråten som tillhör den norra gården, låg tre torp på rad. Dessa var s.k. Förpantningstorp med 50»års kontrakt. Torpen Fanns kvar till 1920talet. 1 ett av torpen känner vi några brukare: Från 1867 August Natanaelsson. *rån 1874 Johan Leonard Ehn (troligtvis Från en ?amilj i Jusservd) och siste brukare Från 1877 Carl Gustav Frisk. Ett av torpen kallas också ”Friskatorpet”. Detta torp har skyltats i samband med utmärkningen av gamla torp. Tvvarr står det att Natanaelsson var siste brukare på skylten. En piga i Jusservd Maja Lena Ängel bodde troligtvis i ett annat av torpen på Drabbo 1877. En av åkrarna har kallades För ergårn (kyrkogården). Nu är allt igenplanterat med gran sen 20 år. En åker kallades “Matalvcka” som ska ha legat vid Första torpet. 7 I ,, ” 1 I ' . i t . r o /7ylj'ÅdáLár/;Ä' “7,16//1'rlg7fffâ/fzmxnmâá' ”53:9an rifM/ttavy/Ivám'ddaâ/áf 1 1 Y I 1; dai/,ALMM'f/áwá ;ZX ny'Öli/W 3%/ M” . L.. (1574744713 äcklig/0,114 .galla/:Waaon I 1"' /, In" 1, 1.1' :I ›' . I. I 764447? 4 /yåZxa/M. lø/Jzøjzøáøådwny MÅÅKJÖ.._KJ,øf?,(mø› 1 ' .I › \ , . , I 'i _ I _ . K 8,§5,1%'Za>(.;%ç//n7râá%âm w 51188 Ry D 8 \ 7217.1 11751' 4. _ ' ' .Jb 1' Li: L' 1: ' ” / 'U U \ 'i ., _ N Ohm* Qrzflçqzd. @/ ' [33,5an 'Hcfmd och Odelhocsbyoaçcå , ' V Jff/urzlñin/á (WC/K{Tl/›J®\ j : 'New «, sj.. få?” I av 1 › : á'Wn'Åárc ”får ?ilm : ' \ ›' in . SUNNEBY* ,.';_ i ur' 20; '7' _ ((ç/Ol'i hm . ' l , '4 Ar'm. I' . 3 N". ' “m GM” wl * i › 151/ " rt* = )5 . , “Åbo . A R. m: 1:. B .. n.N;r_..<:H I ALLMÄNT OM SUNNEBY Sägnen berättar att 2 bröder ägde hela Sunneby. När de Flyttade isär lär den ene ha bvggt vid Rödjerna. Gårdarna omFattade tillsammans ett mantal. Laga skiftet gjordes 1862 och då bildades 7 gårdar varav en var Kvarna. De Fiesta gårdarna blev på 1/8 mantal. Dessutom #anns ett Grenadiertoro. Vid skiftet Fanns Fyra familjer Johansson. en Pettersson, tvâ Jonsson (varav en var Föroantningstoroare) och en Daun. Många toro Fanns i Sunnebv. Ett tag var man som kvinna nästan tvungen att heta Hulda För att bo i Sunnebv. Här Fanns ca 1940 Fem Huidor. STAAFS och HUGDS (Sunnebv 1:2 resp. 1:3) 11/40 respektive 1/8 mantal. Ägare var då Anders Jonsson respektive Petrus Johansson. Största gården var Sunnebv 1:2. Här bodde och ägde Anders Jensson. 1874 övrtogs gården av Karl Jonsson. Han Flyttade till Strömmastugan (Strömslund egen liten Fastighet idag). Hans son spelade dragspel och hade träben. Gården arrenderades i 5 år av Gustav Kaxe. 1914 kom släkten Staa? hit Från Tingstad. Oskar Emil köpte 1915 För 9 000 kr. De hade bott 18 år i Tingstad. men kom dessFörinnan Från Stava. Oskar Emil 8taa$ ägde till 1936 då sonen Helmer tog över. Hans barn Ingrid. Gösta och Margit äger nu. Helmer var även anställd som dammvakt åt Krartbolaget. och skulle sköta dämning. hålla väg. Jord och beten i skick. Helmer dog 1986. Nuvarande ladugård byggdes 1958. utefter kvarnavägen låg ett gammalt långt hus. UteFter den vägen bodde också Pelle Drummel. På den här gården Fanns 4M5 torp. 1952 köptes en av granngårdarna. Sunneby 1:3. som kallas Hugos. Summan var 9 450 kr. Här ägde Petrus Johansson 1862. Vid sekelskiçtet ägs den av fam. Blom som senare ?lyttade till Prasttorp. 1912 såldes den till Erik Hugo som i sin tur sålde 1944 till Fritjof A:son Ahren i Eveboda. Erik Hugo Gustarsson var 8 år i Qmerika. Arrendator under Qhrens äga var en Isaksson. Huset beboddes på 40talet av Kalle “Åkare” Andersson (bror till Werner i Kaxbol) och hans hustru Ella Greta. Kalle Åkare hade åkeri i ödeshög och körde sopor. På laga skirteskartan består bebvggelsen av ett bostadshus. 2 uthus och en 30 m åt svdväst en ladugård. Huset var rappat på utsidan när det brändes ner som övningsobjekt 1968. Byggnadsnämnden hotade med vite om inte huset hölls i skick. JOHANSSONS "ARTURS" (Sunneby 1:4) 1/8 mantal. Ägare vid laga skiftet var Anders Johansson. Förste kande brukare var Eda Falks Föräldrar. De kom hitFlvttandes till Sunnebv 16/3 1892. Maken hade varit sjuk och dog morgonen därpå kl. 6. vid köksbordet i det nya hemmet. Har stod nu änkan Carolina Albertina. 46 är. ensam med ett tiotal barn. Några emigrerade till Amerika medan sex av dem bodde hos mamman i Sunnebv. 1918 kom Axel Nilsson hit från Sunnesjö. Hans hushållerska arvde gården och hennes son. Artur Johansson, bor här med hustru Greta. Deras son Anders äger gården nu. Ladugården byggdes 1936 och kostade 1375 kr exklusive virke. En åker kallas Änkebacken eFter Anke'Marie, som vi inte vet något mera om. WQLDEMQRSSONS eller HARGET (Sunnebv 1:5) 1/8 dels mantal ägdes vid skiFtet av Nils Johansson. Den här gården har mest marker ned mot ån. Har bodde i slutet på lBOOw talet Nils Johanssons son Axel Nilsson och hans hustru Emilia. Emilias Far korpral Brant bodde här också. Deras dotter Elin giFte sig med Valdemar Pettersson. Deras son Bernt Waldemarsson bor här än idag. Huset byggdes 1936 och ladugård 1928. Innan Fanns ett litet ' bostadshus. 1938 bodde i detta gamla hus Mia Håkansson med sin Far. mor Hulda och en liten dotter. Mia satt vackra sommarkvállar och spelade på sitt dragspel. Det lät Fint över hela Sunnebv. På markerna låg soldattorpet i Sunnebv. FortFarande är det en egen fastighet Sunneby 1:9. Har låg också Rödjerna eller DrsaHstället eller Hunnakullen. På det sista bodde en man som hette Björk. Se under Torp 1 Sunnebv. DSKARSSDNS (Sunnebv 1:6) 1/8 mantal. Ägare vid skiFtet Gustav Johansson. Den nordvästligaste av gårdarna. Har ägde Förr GustaF Anders Kruus. Han bodde dock inte här. Han behövde gården För bete och Foder. Han bodde i granngården Åryd och byggde där upp Åryds Kvarn och såg och ett bostadshus. En gång 1910 då Kruus åkte ?rån Sunnebv skenade hästen För honom och han slog ihjäl sig mot en sten. Frun blev ensam med många barn. Huset hyrde Oskar i Bråten. Han skötte gården åt Kruus och var hans hantlangare vid byggena i Årvd. Ca 1910*1915 bodde här en västgöte som hette Karl êlFred Karlsson. 1918 kom Herman och Emeli Andersson hit. De sålde 1950 till Bunnar och Britta Johansson. Han dog 1955 och gården såldes till Gösta och IngaLisa Oskarsson som FortFarande bor här. KVARNA (Sunneby 1:7) 1/10 mantal. Vid skirtet ägdes den av Johan Pettersson. Vid utloppet Fran Visjön låg en Kvarn. Den är troligtvis mycket gammal. Den nämns 1698 i Kvarnkommissionens protokoll. Den lär ha varit bygdens största kvarn. Det lär ha Funnits ytterligare en mindre kvarn i norra Sunnebv. 1729 fick kvarnen tillstånd att mala åt sina närmaste grannar. Av nedströms liggande näringsidkare har kvarnens laglighet iFrâgasatts. 1767 döms Per Andersson att riva kvarndammen. Han $örsvarades dock av sina grannar. 1768 Fick han rätt att mala För tull, mot att kvarnen skattlades till viss ärlig ränta. Senare på 1800*talet bråkar nedströms boende om en hålldamm. Ansökningar ?inne om en sänkningskanal ?rån sjön till en hålldamm. Senare vill man höja vattenståndet med 1.5 m. Fastigheten Förvarvas ca 1919 av Elektriska AB. Ödeshög för elkraFtutvinning vid utloppet i Drrnas. De Första arrendatorer (ev ägare) vi minns var Klas och Hulda Järn på slutet av 1800talet. Deras son Karl Jarn Föddes har 1891. Klas Järn verkar ha ägt kvarnen ihop med Carl Johan Emil Johansson som också bodde här med sin ?amilj. 1902 var Oskar Albert Johansson från Gränna. Därefter kom “halte Pettersson” ca 1910"15. Han var giFt med Selma somvar dotter till änkan på Sunnebv 1:4. Sen kom snickare August Daun hit i några år. Han hade en ångmaskin i kvarnen. Den maskinen slukade all skog som Fanns på $astigheten. Han lär ha salt dämningsrattigheten till kraFtbolaget. Kontraktert skrevs 1919 och löpte i 50 år. August Daun Flyttade till Tappan i Bultsbol där han skaFfade sig en Fotogenmotor i stallet. Sen kom Karl Holmberg mellan åren 191734. Därefter Conrad Gustanson 35n62. Conrad blev den siste mjölnaren. Han slutade mala 1937. Sedan hyrdes kvarnen ut som sommarstalle #ör Tranasbor. Först ram. Jonebring och sedan +am. Lago. När Morala Ström sålde blev Förste ägare Bror Lidberg. Han sålde är 1970 till Elis Borg. Stockholm. Han var arkitekt. Han ville öppna ett större kontor och planerade att bygga en atelje. Han ritade hus åt Konsum under deras expansiva period. Senare tog beställningarna slut och det mesta av planerna rann ut i sanden. Elis dog 1996 men kvarnen ägs fortfarande av änkan och dottern. Vid “Kvarnakammarn” Fanns 3 par kvarnstenar. en kross. ett siktverk och en hiss som var säcklyFt. Utrustningen “plundrades” bort på 40*talet. En alkista med galler #anns naturligtvis. På vägen norrut mot kvarna. låg på högra sidan backstugusittare Pelle Drummels hus. Han skulle emigrera till Amerika. men blev avlurad alla pengarna i Göteborg och Fick återvända hem. RDSENGVISTS ”VALTERS” (Sunnebv 1:8) På laga skiçteskartan 1856 består gården av två skiften (G och H). Dessa slås troligtvis vid detta till{älle ihoo till en Fastighet. 1/8 mantal. Ena delen ägs då av Johan Daun och den andra delen är Carl Jonssons Förpantning. Efter Daun{komibodde här skomakare Borg. Därefter bodde ca 1911 Ernst Bengtsson i Sutaro. Albin Karlsson ägde mellan 1914 och 1922 och Teodor Andersson ägde mellan 1922 och 1924. Den 14 mars 1924 köbtes gården av Oskar och Hilma Rosenqvist. Deras son Valter var då 5 år. Han ärvde 1963. Han bor ?ortfarande här. Ella hans Fru avled 1997. Gården ägs numera av sonen Leif. Hus och vedbod är gamla. Troligtvis Från laga ski{tet. Ladugården är Från 1935. Djurhållning upphörde 1972. I en liten stuga på gården bodde Förr Hulda Hadd och hennes dotter Signe. En tid bodde också tvålgubben här. De sista som bodde i stugan var just Hilma och Oskar mellan 1943 och 1963. Markerna i söder mot Gumbv. de s.k. Värakärra, slogs Fram till 1940talet. TORP och andra bvggnader I BUNNEBY 1. AnkeMaris. Åkern heter Änkebacken. Den gamla vägen gick över denna åkern. Efter åkern mötte en gammal väg som gick till "Hugos" I detta vagkors låg huset. Huset Flyttades troligtvis dit Artur Johanssons hus ligger nu. Den nuvarande vägen byggdes 1918. Toroet skvltat apri 1 97 . 2. Liten kvarn i norra delen. Enligt kartan låg den i Visjöns utlopp. Enligt $olkminnet låg en skvaltkvarn i det tillilöde som kommer söderifrån. Det senare stället skvltat aorilWQV. 3. Pelle Drummels. Han skulle emigrera till Amerika men blev avlurad alla pengar i Göteborg och Fick återvända hem. Skvltat abril97. 4. Sventagärdet: Har bodde SventauJohanna. Hennes hela namn var troligtvis Johanna Charlotta Svensdotter Född 1825 död 1897. Hon var kassör i sviöreningen i MissionsFörsamlingen Då ca lB70wtalet innan missionshuset bvggdes i Bultsbol. Tornet skvltat aprilw97. 5. Btrömmastället eller Strömslund. Nu kallad Holken. (Sunnebv 1:10). Idag egen liten Fastighet. Har bodde Hulda Ström. Hon var ?Ödd 1866 och gitt 1889 med GustaF Adolf Ström som var Född 1839. De bodde i Btrömmatorpet nara Sestoro. Eçter att hon blivit anka ca 1903 Flvttade Hulda hit till Oskar Jonsson och blev hane hushållerska. De bodde i köket. 1 rummet bodde ankan kristina Maria Persdotter med sina höns in oå Eowtalet. Hon gick långsamt Dä äldre dar. 300m tog 20 min. Så småningom blev Hulda ensam kvar i huset. Då hade hon också hönsen inne i runmet. Hon hade en svster som kallades För "Lulllda". Namnet Holken rick huset av verkmastare Johansson som köote stället till sommarstuga på äuwtaiet. 7. Angalvcka. Liten åker odlad med bl.a. rovor så sent som Då 50talet. Skvltat i april97. B. Plattalvcka. Har bodde “Platten” vid 9 små åkrar Da gränsen mot Torp. Förr en mvcket vacker olats där man tog hö till slutet av 40"talet. Nuvarande agare Ingrid Staai, ville som liten bosätta sig har. Ddla olika grönsaker oå alla åkrarna och åka till Ödeshög och sälja på torget på tisdagarna. Skvltat i aprilm97. 9. Hus i vagskálet mot Walters. Få laga skiiteskartan llgger ett okänt hus har. 10. Soldattorbet låg i norr nara än. En knekt hette Björk. När han gick Förbi hos Gunnar Kruus kom Gunnar en gång ut med pistol. ”Upp med händerna” sa kruus. “Inte För de) din bejk“ sa Björk. VEn då small det och kulan gick genom örat på Björk. Björk hade en dotter Elin som giFte sig i granngârden med Dsker Emil Staaf. som då var ankeman med 8 barn. de Flesta vuxna. Soldattorpet är skvltat vid tidigare tillFalle. 11. Rödjerna. Agdes ett tag av samme knekt Björk. Skvltat aprilm97. 12. Orsavstallet eller Hunnakullen. Har bodde också samme Björk. Han hade en liten snickeriverkstad har. Björks Fru Klara låg lange lam till sängs. Hon var en sorgsen kvinna som aldrig log. Björk "sålde" till lein och Hulda endersson. De Fick dock ingen laglart och kunde darFör 1 sin tur inte sälja. Deras dotter OrsaMaja var ung flicka har hon Förlovade sig med den mycket äldre Kalle Ross i Gumbv. Till Förlovningsring var de till Kalle tvungna att köpa en gardinring på järnafçären som de böjde ihop till lämplig storlek. Maja var piga åt skollärare Werner Falk i Siggeryd. Hon bodde på detta torp till ca 1944. Marken delades sedan mellan Sunnebv 1:6 och 1:5. Torpet skvltat aprilm97. En av stugorna har Flvttades. av en man som hette Holm. t1ll ett ställe närmre Ödeshög. Huset ?inne kvar än idag. Nu kallas det Halls eller Holms och ligger nära Stridsborg och Gustavslund strax utanför Ödeshög. Medan Holm byggde upp sin stuga bodde han i en jordkula på tomten. 13. Skillinga*Heddes låg på Dskarssons gård i nordöstligaste hörnet på Gunnebv. Tillsammans med nedanstående torp bildades lite av en egen by med torp har söder om Visjön. Skyltat i anrilm97. 14. Strömmatoroet. Hulda Ström bodde först har innan hon Flvttade till ovanstående Strömmastallet. Torpet Flvttades till Åryd. Intill dessa båda sista torp låg på Sestoros marker ytterligare två torp: Evans och Spanskens,(ev. Spankene). Har lär en kvinna kallad Soanske“Mari ha bott. Dessa tre torD skyltade aprilw97. Längre söderut mot Gammelsbv låg Karoline. På Karoline bodde b1.a. Artur Johanssons hustru Gretas larmor. Fler personer bodde också efter Karolin på detta stallet. (Ej skyltat) En knekt. Gert Wilhelm Root. född 1827. Från Gumbv ?lvttar ca 1883 till Sunnebv. Han var knekt i Gumbv 18531883. Hans hustru hette Britta Lena. Deras son Oskar Emil var Ingrid Staan fariar. Troligtvis bodde Gert Wilhelm på Sunnebv 1:2. En annan son var gift med en av dåvarande ägarens döttrar. Gert Wilhelm Dog 1891 och Britta Lena 1894. Samtidigt bodde också avskedade lilgrenadier Johannes Sund #ödd 1797 i Sunnebv. * ig:iç__› W 3:6” M ?M *'_V'” ' .214 i ' 'i' I ,lå/.å »Nta 4 ,I L › *HA *à 4. i_ A ' W W ' ,1, W i 1,! ; .A/; I , ,l '3 ., ›, ?få 4' “fl” Q? 557/5253/ ?7,%›/7\,{/ (gir/Ju fel/J ?71.111 .It/g iir. RQ:) l / V ' 'A 4' V .v 1 > I. › ,'l ;7 ' 4 ', ,› i " ' ;I V1/ ' : › må ”* f* .á/ MN / /;../ ngar m ?27 M" 1 ,e v " år x* ›“H 7 i 'Å Å _ ...ewmuñrj ' '1 \ «. A 4' ' . I ,.A'y' .' . . '. , , / \ wM*%%*vaWMWWWWWMWWå/WN l' _ , NN.. u __ _. WWW *Wrääviazrriaw* “ ,, 5%; 2:25/ *92e . 755 9/7; 7954/35 ,a 1%” w/ ”/ ”if/?MW 2 Va: W 'i 'A 1.33/ ' /if'ä'HH/igz 74316?? 4 ÅW%M”C%W@%WM/WWM“WWQJ ” Mag/W" Hål' '2,77% “05: ' '.J ?ålile'éy'éágç/áag/ ' '1v:.17!i,'9)_?,7'1[7 '01314767 :1,451 17/14/ ,3// W' * zwüawøg " 4,* WWW v/ war/w Wi u ;Ni/2;*“W "w ?äga/;3% 6355/ ' * .73/6 i 0 ' l' ' Y .7. Vi www;rm ,' . i n . .. I . r , / f w; “Lv/:w I '4 ,r *i ' 2: f *i ;I \ z ;1 . ' 4. . a j 3' ;L ; 474." / ' . › »I 1 .v \ ,LM _ A" i r 'Ä' ' IM_ J ,nr 7 // I _, 1/ vwáiñ Jg/ / #17/ ;le v///j/ WW M 0 4.. *' ^ “ ^ * ;azg/ '/ ?Many '7% 4/ W 0; 'I' ' . v v V M .V ,i , 1;/ 9/11/1717? [3/ ?17/47 24 '› ;77% I .›./ /h (lá / (731/ Jaja) J; 'J (JL/I' '7/17 1141/11/ ?if/'117: 4;, 1 ,._.,__.7.7 m_ k >V ›_ 'Y _ , _ vi 1/17/1735' _..$__..__v_... "____.___.._.__.....§' H I I ,\ .SM/qurt/áéér /iâéé " 7/4' / r wm '4 :fw/K ä :4 :rf:alt H (5" / f 5* f) 0,24.^ / r , r *7 '9 ° ,. (76/1 'Lz 3 ;nu J i' /rJ'ZFJfi . a /m _» M n »N V. \ n f 't [71.. . 02:”, 5/ [5?” ml kr! J ' 714” / vr v LáULiJLJ/*J' ”ML > " /ê Äb *fw "M7/ 7 "7='ü7w ;www41 m. \ z M L! “« 5' ') L 'fi/l, 'fu/1.4.1, 4? MM; Alf; .JP . * in; 1)] ' I I ( \ 0 7 U \ r _ än /tl'éf / 67 V _ V I / _ › 1 A MINA» ;life/Iwanlaáx/ #27/ /< 5 67 i Wøtlvgáa, ” " (rälálclu ;1334;er 43./ ”WB U? M i r r'_( f .. '^ ut: m ,f /" ?496 ,FM/øglawaáee. ?WW år .J / ;rim ' few; '34; Wu Um?? rvt'i'étn /v (1' ”.33” V I › a.: ' . I i "' 1," I › "7'! 'av /9 V 1. ,' K' 5' :.t , . . 3 5 lvl/Ut. pågå21'? så? Nää__N f : _ ? *i A _ _ _ k ü _ __h ' , f J 'i I 1 “J J '4 J' ) '9 (fl/An / Boy/w ' :i /4' 'är “ i " “H . W *4 vw 6* .W Mat 97%”, Em <3 m 3 mw'“g;g;_ç4;m,4<fi * W» w i ['“ULW (Mb1.9' 1"» .Win :1149M43: ”Uf/t? c/r/i ?SÅ/?éjs:.=3j§§*gj ( . r( v a k ' I ?QiML /Iflwéa :('ä'fåá/vâfü ,iv;AMGepiz, __ i : ,Af'f' i *trä [25' å›f:::ä'(:* 5% liv5:" 2: 2% m ,WW ,i Öja/14,411, V_ H U M H i _ U 6/0 #?ál (7/1 644 målwwøam i _ _ WW* /ll .. A ' ; 6.. V ?flm/Å, .su/amma / /âswá 55W FL «' i'IJJ/éá/L/ //Wyi'Iz/z//Ml/t/ :./fáâ ?éumazøáaaégw X Me 897 [W oroa.dawn m I MthL.. Å . . , av _, 4›__›§___m___ “Wu oø//m /Hma /Jw m /> /m 3/2. .SA/m,.MM/Me. ML. Al» //øwu/ /W '74 MM 72% 5/37 6 *1; 566611, LLá'søåÃdåiMa" ;Ä 1/37?? ;(Ãlázf _ /326 lm /Ö'Fiizgde/;L (2, 'x . ___ÃF >6§ 50m am; #me , Wo §42 _77_ > '501% e. Saat142% :få //7'?/ Å _ “MWMWM " (iii /Mz //M/Lngzz _w_ ”WWW/(L i. ;m »224, ;<4 # m i; av /9 Hit"z //I 4. agé Ä V' /áf'f'gf' 317_ z i? bl! i, i, j' ”lo;lt y , N .. . ,, 1' f' ;av :i: (Atea / lr., › ,. ,I r' 11;th V//zlzzw'esc'aLV/'M 3 år › /t _ .9333. f ä(:'54/'l"› / 15:e/ l .,,::'l.:';:::' ?rm l/ 4? ('/Qâx .z ,Ung ;zum / JWLWM L 69W i. 'M ;'20 WM, 41%.__2w1w10L \ \ y Sill/mr”. i' . VM OJ 471,51, ,_ 7% L. ”ikläd/'wur'z/Jn ;af/c :puh ›'</u ?ff/;57 71 'Hi/z, Nää/a.: A.. : fl, › z › ; §94 \ 7' I , /z 0 ' _ '/ LM* z å //l'L'zcø mig ;vy/l' { Hu . V \ r. 'a › n ! ;4 5, 7 . , jazz/L. ;hållam, 7/ 'lf/ir' W F _\ 120W I/ :5131; 5315111; . :z 4 4,. 36.5%? Mif: M? ?JeM*V'JMC ?e *Edfiiå , ' i “ ,. i 1;» i I" '“ 1 i i \ ;aut/L AIM/0:01 /' /y'fjgc/Ã/ÄWQ [13 4 l. .2, 274,7” . /IVV' “717 áá/mámyø, “ \\ i 1* im_ M 4, 6 IfM/»'12 'L / Z7áfäza/mc? 7__\ :JM 714%” år' .. . › i* ., I'* . \ i “LMM x,// /5177 _ _, M ,_ 2 J I i 1 t i › 7,. ._ N, .. h H ; . M_ “..wwaw . ._., \ , .› ” ' 0 r t . i av* Mu 040 Ale Citat/J ?May Ldb/475 4052 :ff/muta., 23å§åâ%iåååi§l\ 2 *il* ; \ .', h." 1,. I P ›' I › Nima. w.. Løf'chJ/ff/J//M 55254' lik/.lÅä/jçiyååå _ü_ 4 i " rf ' \ . ?n “ _, j.. ' ' p , .4 Z 34/1 “M c, 0/11 n? ;Lyx/:f 'JM,f ?Wêøm'ÃEfiåf: /rä Å/L/Ä?.Ãêjfi'iåå/M ? I c . : r' “ ' I' 1” 67,471.. .6 .v .f ' 1 g/Åá'ä ;fâ/minus: .Aéx'ê/'Öá/H Kårnlävfwøüg fån/ifäeátäftärn °{r.u",f'.:>.›^e:v' I' 3, A. år' .51 4,14. U :10 51314? :5575:6 :"w x' 9' l ' .'55 ;'?fláâifa . 1 av) Häxl. L 0* / _› › “lf A_ af i 9 , :i ' Å., 2/09* J37/ .2 o 4 .. i' v › H 7 6' 725 4./“6” .za/m “Vatum Jiuøo._Cmé//ç/Gfløåâé/Ö, , \ . ?fia/m // HN 4: ;i/fitááé/Eiämum "1 A _ " ,_ ,Ma/L» ;ja/umch 512/5011z;ør'travcrårcw. i; [7.7 åkt/[Må/ájáhäçmw \ ,ifM. /5/12212, UML/:J 9%? _; N . M...§,.. .. .7... \ (öm. Mmåáomsömäwiiâlå” › ' WP' 1474 / “ (9/6192 vw MM agg/â%2' '*“ vywauw/kw2.““%f““ ;V92 /. a "32 ,ri/75:1?? m» .arr:713% V p MÅ 545.777?” '57735' ä??%f'?*“”“% M ”'"lêi/Å_ \ ,qjgzomlffi'ivl 77,233'251117'91/*5 3"/ 3/ ?ån/vw ?Ha/11,7 '“ ;#321 5/43 i] //e ä ' 276' M M) 7=<1f›*ü)øá“ 'o 1'172297/119/ä " ' , . 4! ,_ ,_.__.__. ,VW tg ** agge: Ligg? “__ 2553/ igwg<'*>”ê7>f»zâif my ;2 hp., > ' ' “'"'ø,z›3'>z“//5*7%7wy/ //73 iffiggäzeffizHM” vi» 1,7* * 23"á;§*“;/{á**$çgy 'gg' g; fix/S »W zzza/eymg/ w 2/1752 Mm, ' ;5 '/ " WäW'äf/g'ww 4/4/ /J/a; / 'Ã'M'Himz '15370571 ' " ' M * '72% /9z "WW'ø/'á'f'i/ _ 1:” ?Vi/”áf/“jy “79' “W “fmm".Älmáäägäøêw / i i 1/ ?f 7%? “WWWW 4,7%; 337,255 ;äga;jaså / 6 5 ' 79,3 / w Wat/VW; "åligijrnvzsf 4/7221 'VM/'4 " 3 ;s 211/ “51.” Vi? 7!? »'W/ 3/ ”37 _,, v i' i MJ Å MW * 'son... Qzç/ 'MW/'y 7 'byfhüm 'm m' “VWWMüJWUIWM“' 9? lff '2:15 “.53 141.] i i?” ”2: .VM '_.,.._ .. ".77 * pa»4,/"“%»§åá3'"i” W?? :7 á 744534499' "Lif 91%/ 1 . H :i 'I/?áraiväçxg:_?l7tszf/ "vagipfale/:j :47141M'*'"” ” " ?i 7/75: WW :Qá/ /. m 7/72/ , 'VW/?å M " * : r" «' L 5,; V ' v' ,zw . ,.fn ,va _ i › __ 1) [nu /IMi'M t'vfløk/. ;121. [få I I . ,I “ " i ' g ' '71.:'451 ' _ .. i. . nu.: få › I.. .11/ :5.1.: I “I (I ÄV 63. /' ägg/'2514151231 WL I* 011%??? (Vi g, Jam, /åaoá /Lááww ;ms0 % 'GM/;äg/ ! Syowwkyééy /? 9 Å :ap/NV? 61"? , 2' . [il/.4:03 /aw/z cyxzwømw åxåWW, /ålmzø /xlvÅø//H i ,Vi . i “ékwsárw 'åølql war/1, mig; ;w /7Åa67›M/ø /" »ma/# /, W 94% #. /Jgüwnêeki a. i: t Y. ännu Hmm Özz/:Å w'wåzo //1 17/2 “353/1351 , (pg, ma, /4l.,.m,u.,›cb/, ms 07/ 042/0707... ,_ 7.5??5_ i i 4 .'F / .ÅK :7% (i 11/7,0? SQL/Mit I!? i 1 1 \_ I WWW ?VX/§40? i, Ä/.J .r 9 212,. éa 1 2/5341/ ?QiÄ, _. _ \ '7. 4 4 ' (4 ' I '< total' ;5,19 j 7 1,35%" .(3 7,0 fr . i lg ;få I), /) ;ggg/?Mått i? fi! 'Mi 41 ;i U ' 'YaGb; ”Må /5 om 75 MW.. » 1* ' I' | 3 .r 1.? “7 '. ' 4? ° \' e' ; #41,: /'› . r] .5 Wille' 5* få GM'Jalâ ' i? ' ' I _: I' "› " m. f' , l 4 V / _. ., , . , 7:3 | _. i ,, . ..._WAWO __m _ m 3. ,, ›. \.. r . ,.r. ,_ . L ,. w' , < gg????fail/'iii' [ i 4 r ' ., a 1 I' , 4! , ájâ än? /g .2 \_ ,4 › _ , . _, 931,14 , < lm: 1/ ;JM/fc, /j2,153.,1..:?áâgäf:14.65,: .I __..__ _ _ _ 4 h .....e 6 ;11, Man WMA/i i Vi *Sp/'1, U, ,V f .Åân A in .i 2 0/51, (pm/m, JL (/ z' 3" _ E ”73%. gD/Lr (kår/VI ;DMI/U i V W . m0 744/712: 4,0 /á'z ai?? uç/å/áf/X i h 4 4' (ÖJ , 'I'å'á/åiêøø“à /ÃÅ'KK fo; ”b 4 I ( , , ,mfl/,b./tg/a_ / 7%/sz l få: 772 *SaM MM / ?WW §72 .Im/a. _. .p { 7%(47/?1/“6 Nää? 755._ (727%. _v.l :3451:0 2. f 2. .x :3, [1, rio/ma ?axla/LLM, är!? ágzçzáfâ4_/_536 ' ;40.51, “I äåf//jlçuj/çpf 4.10/ ' *5/2 ,tåg/77 (är gl 7' / “1753213335 ?fr/fåwméz. mr' , M WM'a'äé'n.ø5%â /517 f "652525244 3/ U'ké/*e'fv/f//ff även' /Jüáa 1%.: W ,, ”35155” . i, _ i??? 3%! i, 7 .V _. \ 07 ' “VL V/K/b M 645% Molicácz/ . á? 2.5.7 7/3 07/'á A_ . a' I/vwrmq' Ara/112704244" .70 5:15 414_ 11.:: ;JA/M1 / 35 ,i [niä 49/570 Öasz #m (211.554 :Co alfa . / §7/ /_ 31/4, ;fiäfêibêwiå i (4/06 MM [1796 M/ø' .7 > Av 4, :Tiwaz/?e åMyÄM/Ià /Wl 'li/ML”, Ö/PÅM I/'H/WML “MÅ QQ//I M MÅL! WWW” (1% 2%: “WWW , Nån/za "im/;L »70% , . Mat ;I L/wVI/ W /4/Md'øå J13 cecL_ W» mewa M/,m 0? '4 8/4404 gror;Mz:fl/V ff' ;(57 'Oj/1,7 O 5/ M4/ [4441297 zwLW L.” 7 yW 5/7 ?E 9 7<mwåw ?Wålele 56% W* Wslaüeé; \ § ' (åk 1 I //10 mig ”27 6//f l/(j fadmåøøf 77/2 MM' ?ing/4:44 555 6? lita/WW .470va 29/3; ,§13 4 dlmwfmü“ 54/50 ?Vw/mår. ?i Mur/M M44, Minna/u. 372/37* day/ms?? \ .K \ WWW mwm 2% 71/ MW* “WW/LW ”WMÄ /Ãw MMV 01% Mmmm My. 67,4 m 03 1,50: møy RUSTHÃLLET NR.23 SUNNEBY. SULDATTURP. au 114 Corpral. Stephan Kaxe ?.1722 Karsti Andersdotter f.1720 död73 Han finns som soldat i Sunneby redan i hfl.176672.Utfl. efuter hustr.död 180208 / 77/ Grenadj. 180816 Granadj. 181644 _ Livgren, 1845, Livgrcn. 184°54 W Livgren. 185452 Livgren. 185276 Livgrcn. 1376 ** .Livgren. _harn' Nils Sunn f.1U7T i Kinna Stina Jonsdotter f.1779 i Trehörna Joh. Sunn Stina Lisa Nilsdotter ?.1771 i Linderås. barntsba Lotta05' Maja Stina11 Johannes Sunn ?.1797 i Ög Anna Andersdotter f.1784 i V.T Barn2Charlotta17,Johza Carolina19, Carl JohanZZJAnna Sofia25, August Herman28. Fam. utfl. till Åeryd. Carl Johan Ulf f.1822 i Linderås. Anders Fattar Sund ?.1827 i Lindarås Charlotta Sund f.1817 i ädeshög. barn:Herman Albin51yLUViSa Florentina_54 Anders P.5und är måg hos Johannes 5unn.Han får avsk. som soldat p.g.a "mindre pålitlig". Gustaf Axel Sjö född 1833 i Åsby " Åndrina Birgitta Eharl.5van f.1835 i Ug barn: . . Andrlna LUVLSnSY Frndrik August Trenk f.1836 i 89 Christina Natanaelsdotter ?.1828 i Dg 'Clara Augusta60, Hulda Serena63 Tecla Amanda65, Johan Albin63 Frans Wilhelm72. Familjen flyttar till V.TollstadTG. Frans Edvard /Djerf.Tränk/Björk f.1856 i s.Å. Clara Sofia Parédotter f. 1845 i Hede. BarngEmilia Dtilia77, Maria Elisabeth79 Elin Alida82, Per Edvard85, Usuar Werner88. 3:5 10:0 112L 11:5I 15:2 15: 18: , H A H T 5 B u L TDRP a_ trnl. här.?Ingn årtal Hans Johansson född 1742 i Ög A.2:84 Lisa Hansdomtar Född 1734 i Gränna 1820o1823 ? trol. här snm dann Månndnn har efter det att han slutat som brukare av den fjärdn gårdnn i Hartsbcl XMRX 1819 1823 ?_1827. Torpare Petar Nilsson född 1802 i Ög A.4:162 Anna hretn Andcrsdnttnr f.1801 i Ög Barn: Johannas Christoffer26 18221868 Torpare. Avsk.livgren. Gratialistan A.4:158 Jnhan Sunn född 1787 i Adelöv död 1856 II.Katarina Jönsdtr.f. 1794 i Ög EXXK: I.Sara Lena Jonsdnttar 90 i Ög död 1849 haga: Christina20,Carl Johan August36,Car1 Potterudü Sunn slutar son tnrpare 1848 mén har kvar till sin död56 Efter hans död bur hustr. kvar i Hartsbol.Antingan det är på torpet nllcr någon annanstans. 1848»1Q1§ Torpare Johan Svnnnson född 1820 i Gränna A.11:73 N Sara Luna Nntanaelsdtr. f.1B i Ög 132102 barn: Josefina WilhelminaSU,Larl August54,6ustaf Adolph57 .f7ür?Jenwvjá7å/ T RP K 3 7 18421850 Till hus Jnhnn Henrik Nått F. 1826 Inga Stina Israelsdtr.f.1821 1659a1852 Inhyses Carl .Jonsson född 1802 Imkeryd Martha Stina Olofsdtr. 1799 i V.Harg + 2 barn. p. 09 Gränna ;4. p. Troligen endast nn stuga på en av gårdarna uthyrdv3ud är.Eftcr 1852 ingen anteckning. I Hartsbnl bor 1884198Q arbetanen Carl Johan Svensson f. 1661 Josafina Johanndnttnr f.«62 sonen Carl Wilhelm85 De kan ha bntt på något av torpnn man lika gärna i hus på gården. h' 0 '\ 4117:1!" l l 'I gat/L \' l a ' I \ , l 4 I \\ Qnmá/máf \ BGTE n / */ W* 'Ma/x, MLA* j///LAJC/by :lv/:yb/'l'rhl nø'qnb 71m Ayn' ' ;mät bur, ,4/37 53 , #747.” 1 . v" I .fr/71'??? If*T 'W . \ 1 .nr/r' : > . ,' .Nar /..'”>: i 1/0': i' n i, .i ull I Vxl/,4 / käft; 5 .'1 Mm' / AeM 4 ' Mif" ' u Ngum :IIIr V få' 'LL (.IÅEDET MMA: lvl/Wu, l, j. .46 0 v ,' . ghmbw . . › _3' mb.” *'1 kW." 4' " Tärpa/ a'á r r' _ .WW*7 Sami» 'vn/(Ip I lpc OKTZA culr TDEFA "'77" hÅEDEr , ?MJÅQ , , HM A "ul , JyD'V/l; I'MdVNLL J" ”in mall” ”ua :ut 6. r ' 1 men] ”L * m , meaékmza/w .z ^ 1 \\ \ \ \ \\ \ \'( \\ Jag ry* _ O \ lv): '058 ha \ i Jádc 1? _ . 5 V R 'I m?,Jçll4ru [in ANGSERYD Angseryd ligger på höjderna norr om Siggeryd, mellan Kushult och Jusseryd. "Vägar" hit kom Från Siggeryd, Jusseryd, och sämre stigar Från Hålan och Kushult. Från början bestod gården av 2 gårdar. Den södra skiFtades 1899 i två delar. Ägarna av de olika gårdarna vid detta skiFte var August Jonsson Stava, E.J. Andersson Kushult och Otto Jonsson Rossholmen. På gården som skiFtades (1:5) Fanns då två byggnader och ladugård uteFter den väg som gick mot Siggeryd men alldeles intill husen på den norra gården. Bostadshuset på norra gården Finns FortFarande rester av. I norra gården bodde Karl och JoseFina Karlsson på 1800talets slut. De Flyttade senare till Gammelsby. Ägare häreFter blev Anton Andersson. Han är ihågkommen För att han var en så duktig talare. Hans son ärvde också denna Förmåga och blev missionär i Brasilien. Anton var Farbror till Harrys Pharmanssons mor. Anton köpte så småningom även "gammelgården" i Kushult, och Flyttade ner dit och huset i Angseryd Fick FörFalla. Norra gården brukades av Harry och hans Föräldrar och syskon på 30 och 40talet. I ladugården. som bygdes av Anton, hade de mjölkkor. Ingen ström drogs någonsin till Angseryd utan korna handmjölkades och mjölken Forslades ut till Jusseryd, på den bästa vägen. där till och med bilar kunde åka. Den nuvarande vägen mot Kushult byggdes på SOFtalet. Angserydsjön som ligger nerFör backen mot Kushult ansågs som bottenlös av beFolkningen härikring. Diket Från sjön grävdes 193435. 34 var en tropisk varm sommar. En ekstock hittades vid detta arbete som tog 2 år och 7 månader. Sutare Finns i sjön. I skogen i närheten Finns stora Flyttblock som bl.a skolbarnen i Siggeryds skola Fick gå och titta på. SANDKULLA. "Wissastället" (Kulhult 1:2, 1:3). Torp på ca 18 tunnland i norra spetsen av Kulhults gård. utefter vägen. Avstyckat ?rån huvudgârden vid troligtvis 2 tillFällen på 1800talet (enl. lantmäterihandlingar). Ladugârd och en del uthus rivna, endast bostadshus och undantag kvar idag. ' Knekten Pang Från Bankaby soldattorp bodde här i början på detta sekel. Taxirörelse bedrevs av Harry Wiss sen 30talet. Harry var Fosterbarn har hos Eda Wiss, dotter till "Wissagubben", eventuellt ovanstående knekt. Eda Wiss omkom 1963 i en hemsk olycka när det tog eld i hennes här. Här togs mycket av traktens grus. Wissagubben sålde grus till böndernas vägstycken. och var mycket noga med att alla stora stenar som kom Fram, skulle ?orslas bort på köparens ansvar. KULHULTS BY 1 Kulhult låg tidigare 2 bostadsbyggnader intill varandra dels det hus som ?inns kvar idag som är tillbyggt. och dels ett nu r1vet hus som låg lite norrut som hade gaveln mot vägen Det Forsta huset beboddes av Harry Pharmanssons Föräldrar på 2b talet. Huset revs på 40talet. _ 4 Här i byn Fanns ett snickeri. Snickarn "Oskar i Llljeberga" startade senare Möbelkompaniet i odeshög. ROSSHDLMEN öSTRA (Rossholmen 1:4) Här låg ett mycket gammalt hus Förr i tiden. Pâ karta Från laga skiftet 185758 låg bostadshus och ett uthus som nu. Ett rivet uthus låg mot ladugården och bakom detta låg ladugården i u Form. Delar kan vara gemensamma med nuvarande. Ny bostad byggdes 1966*b7. Hjalmar Andersson ägde och bodde på denna garden. På sin ålders höst när sonen Seved tog över driFten, Flyttade han till granngården i Siggeryd. Hjalmar arrenderade Först en gård i Maltmossen. Seved giFte sig med sin kusin Svea Från Grasberg. GAMMELGÅRDEN I KUSHULT (Kushult 1:2) En av traktens äldsta bostadshus brann ner en nyårsnatt i början på 1980talet. Några studentungdomar hade ?irat nyår icdet i det obebodda huset och naturligtvis eldat rejält För att Få ut den råa vinterluften. Murstocken hade sprickor och på natten när alla lagt sig tog det eld på vinden och en Flicka brann inne. Äldste ägare vi känner hette Karl Hansson. ”Karl Hansa i Kushult". Han var kommunens allt i allo i mitten på 1800talet. Han kunde hjälpa till med allt även dåtidens "Fattighjälp". Gården köptes så småningom av Anton Andersson som ägde gården i Angseryd. Anton Flyttade till Kushult och renoverade (satte in centralvärme m.m.) det gamla huset. En del av de allra äldsta detaljerna Försvann då men mycket Tanns kvar ändå. Huset var Fullt av allmogemålningar på väggar och dörrar och eventuellt såldes ? några dörrar till Nordiska Museet vid renoveringen. Typ kurbitsmålningar i mycket blå och röda Tärger, mycket blommor, blad. slingor och ornament. lär det ha varit. Ladugården som Finns kvar är gammal och med ovanligt brutet tak. TYRSABDLA NORRA GÅRDEN "SKOLAGÅRN" Tidigare kronogård hörande till Visingsö. En s.k. Per Brahe gård. Skolan på Visingsö Försörjdes av dessa gårdar. Gården var känd För sin mäktiga skog med väldiga granar. Davids pappa arrenderade denna gård av kronan. David köpte loss denna gård på 1952 medan han bodde här. Det var då den sista i socknen som blev Triköpt ?rån Visingsöskolan. Husen till denna gård är några av de äldsta i trakten. Gården lär ha brukats av samma släkt i minst 10 generationer. Tyvärr ?örfaller de nu snabbt. Glädjande nog påbörjades dock en viss renovering ca 1996. TYRSABULA SÖDRA GÅRDEN Ägd av lantbruksnamden tidigare. Nu ägd av Werner Andersson i Kaxbol. Igenplanterad av Lantbruksnämnden på 60talet. Här bodde Oskar Johansson. Karl Höög och en som hette Ekbäck. SDLDATTDRP. Tätheten mellan soldattorpen är slående. Här redovisas av oss kända i vår trakt. Gumby Bankaby Rossholmen Sunneryd Kushult Äng Sunneby Tingstad Klämmestorp Amundeby Skälaby Stava ca 12 st. inom en radie på ca 7 km. TALESÄTT OCH CITAT FRÅN BYGDENS HORISONT. David Strid Från Bankabv. dikesoravare den heta sommaren 1934: “Pojke dricker Flaskedricka men ja ja dricker kolingadricka” (Flaskedricka var pilsner. Hulingadricka var svagdricka irrän stora kuttinqar.) Allmänt: “Var och en har sitt men Lina Jönsson har brocket.” “Dra åt Skänninge!" (Nästan svordom när man blev osams eller ”okontanta” som det heter har.) David Strid i Bankabv: (eFter att ha blivit beskjuten av grannen Gilbert Danielsson i Harsbol.) “Kula ho sitter här. Lever ja i möron så ses vi på Hjässen och lever ja inte så är Ja dö.” (Hjässenijassan pá Omberg) Albertin i Gumbv: (Arg pá pojkarna som var etter dottern) “Söen anaskade sloka” . “Söen anaggat" Kalle Dabb: “Blir det inte vackert i möra så blir det regn” “Gud bevare hus och hem För in i helvite” “Känn så det drar” (l tratten på qrammoFonen) “Denn #attige Sánnarn” (Syftande på Henning på Sand i granngârden). v “Hör han inte Eriksson han ska lv!” när inte Eriksson ville Följa med på slätterkaFFe. Eriksson hade inte hjälpt till men han var av lite finare sort så därFör ville Kalle ha honom med. Kalle Dabb apropå sina Fina gummistövlar som han alltid bar: "På vintern ä di som en kakelugn och på sommarn som en isdös. Nar Kalle hade blivit nekad slakttillstând i Ödeshög sa han till kommunpampen: Du gör hâket du vill. men i möra dör grisen. Allmänt: “Hei vad det visslar sa Kalle Ross när han körde omkull med Lisa Norr i Årvds li” "Eda Wiss * ho biss. Eda Ross ho slåss och Kalle Dabb han slår knorr uppå svansen.” Detta sjöng barnen när de gick Förbi Kalle till och från skolan. Han var alltid ilsken på ungarna . Alternativ version: “Eda Wiss F ho biss. Eda Ross “ bo slåss och Lisa Norr ho slår svansen i knorr. Holger i öjan var en snäll gubbe som ibland gjorde dåliga aFFärer: “Såna har aFFärer tjusar mig inget vidare” “Det Får en ta som en prövning” “Ja ibland a de så konstit i aFFarsvardlen att en inte Förstår sig nåt. Förstår du”. "Ser Du" sa Anton Fese i Gammalsbv. (i slutet av alla meningar lade han till detta: Ser Du) “Te Visin sö de ska ja. om ja sen ska cykla” 9 Tvålgubben som varit sjöman: (presenterade sig som: Johansson. Sverige) "När inte lotsen vågade köra vidare. kallade de tvålgubben till rodret." “Vem har tatt hem båten? *Det har Johansson. Sverige.” (skryt Från hans sjömansliv) (Vid slåttern:) Tvålgubbens liar hette Rakkniven. Djävulsryttarn. VildFrasarn och Döddansarn. Någon Frågade: Har Vättern lagt sig? “Ja ja kan inte se att han står upp" sa Tvålgubben. “Jag har kommit i e låda och kommer inte ut.” (i de värsta stenhargen vid slåttern.) Kalle Ross hade alltid problem med sina kvinnanFarer. En gång Flvdde en av de uppvaktade per cykel. ”Gonatt. tänkte jag. Där gick den”. sa Kalle. “Där gick andakten För mej" sa Kalle Ross nar byxera sprack på damen FramFör på bönemötet Knekten Fritz Hadd i Gumbv: “Dog han Före mej eller 7” “På ena log ho smått och smacka på de ara (andra) va ho stenablind.” (om LödarAnnas ögon) Urmakare Pettersson i Årvd. ”Lödarn“: (när han Fick Frågan av han kan laga den har klockan). “Kan !! De beror på om jag har sinne. håg och lust." Oskar i Norra Bråten: (Han galade garsgård och olockade ?impar på torget i oSJÖ. Fimoarna rökte han sen i sin pipa.) “De ä inget som stuoar å” (när han inte hade bråttom) “Har du hört å nåt?” “Förakta inte de gamla kakorna. de är #jolärsgamla” sa prosten Magnusson. ' En elev Frågade Fröken i Siggeryds skola om Första vårtecknet? "Det är när Lulllda tar på sig gvmnastikskorna” var svaret. ”Säg inget ont om Ida. Hon är en adel kvinna” sa Gyllenhammar. “Som ja sar” sa alltid Fredrik på svängen. TorgFörsaljare i Ödeshög: Om Fläskkorven: ”Den har jag gjort egenhandigt. gjort sjalv”. Om kött: ”Ska Du ha bit. eller av de malna.” “Va i heckorte sa Petter Jarn i Harsbol” “Bortiven” sa Olson i Bultsool som en svordom eiter att ha varit i Amerika och hälsat på sina barn. Kommer troligtvis Från de engelska orden: but even. Okända citat: “Antingen ä de ja eller grinna som a sne.W ”Fråga inte mej jag kom igår hit.” Vi tjänte bra me penga men wiskevn var dvr” Värt att prova: Om Du lägger en höna Då sidan i sand och från spetsen på näbben drar nâgra streck utåt i sanden som solsträlar. Då ligger hönan kvar och tittar Då dessa streck hur länge som helst. Tills någon reser henne upp. LUFFQRE MAN MINNS LILLAHUVET: Hade alltid med sig egen Förning. Man Fick inte bjuda. Han ?rågade om han fick koka kaffe och kokte på hälFten vatten och hälFten kaFFe. Gräsligt starkt blev det. Sen drack han kaFFet ihop med en egen korvabit på eget bröd. Han blötte upp sitt snus med kaççet. ALBIN LUNDGVIST: GårdFarihandlare snarare. Sålde bl.a kvinno underkläder. LJUNGVALL: Från Adelöv. BLINNEHERMAN: ?rån Bodebol MDTALALASSE: En Från Kumla: Honom Fick man heller aldrig bjuda. Han lämnade alltid iFrån sig tändstickor när han skulle sova på logen. SANDELINARNA: kallades tattare. TUFFLAALBIN: Albin Andersson Från Boxholm. Bodde både hos Hulda Ström 1 Sunnebv och Lisa Norr i Gumby. Han ville vara hos Hulda Ström. Men ibland tröttnade hon. Då gick han till Lisa Norr. Sen sa Hulda “ Ska Lisa ha han på nattera så Får hon ha han på dagarna ossá." OLIKA HANTVERK OCH SERVICE I BJ_TSBOLSBYGDEN Vid sekelskiçtet och några årtionden däreFtsr. AFFÄR (Inklusive post och tele): Bultsbol. SKOLA: Siggeryd. MISSIUNSHUS: Bultsbol. SÅGAR: Jusssryd, Torp, Åryd. Gammalsby och Sestoro. KVARN: Sunneby. SNICKERI OCH MÖBELTILLVERKNING: Jusssrvd. Harsbol, Sestorp, Åryd och Torp. SMEDJA: Harsbol och Kaxbol. SKDMAKARE: Siggsryd, Bultsbol (inklusive "tandläkare"). MÅLARE: Harsbol . BDRSTBINDARE: Gumby. SKRÄDDERI: Gumby, Jusseryd. SLAKTARE: Jusseryd. FESTKDKERSKA OCH LIKSVEPNING: Gumby. TAXI: (Från 1930) Eskil Nilsson i Bultsbol. övertogs 1934 av Harry Wiss i Sandkulla SÅGAR I BYGDEN Här rör vi oss på ett större område än vad som är vanligt i den här studiecirkeln: För att hugga, transportera och såga virket arbetade man i Huggarlag, Körarlag och Sågarlag. Arbetet pågick vid olika tider och samma människor kunde arbeta med dessa olika sysslor. Här Fanns det sågar: Skrädeberg. Torp. Ambulerande med ångmaskin. Var bl.a. i Siggeryd. Tällekullen. Ramsåg. En av de större. Flyttades hit Från Sibirien nära Bäck men på Bodebols marker. Sågade på vårarna ?rån mars, och hade på mitten av Sostalet 78 anställda Stava. Här Fanns också en kvarn. Åryd. Även kvarn och snickeri. nöjan. Ambulerande. Var också och sågade i Siggeryd. Lövstad. Något större såg. VattenkraFt och ångmaskin. Holkaberg. Gammalsby. Enbladig ramsåg Kaxbol. Sågade mest björk och al. Skälaby. Vid kärret låg (något osäkert) en såg och en kvarn. Amundeby. Såg och kvarn. Jusseryd. Från ca 1948. Motorn kom Från Nisshult. SNICKERIER Även här rör vi oss i ett lite vidare geografiskt område. Sestorp. Här hade Henning Gustafsson snickeri. Han hade serieproduktion på kökssoffor. Dessa kallades Henninga soFtor. Han tillverkade b/vecka. Stolar kostade 35 kr. styck. Även dörrar och svarvade ljusstakar tillverkades. Varorna såldes i ösjö av Oskar Karlsson, Oskar Oeder och Ernst Karlsson. Åryd. Snickeriet sköttes av Alvar och Gustav Kruus. Här gjordes möbler av allehanda slag. Firman flyttade till byn och blev ödeshögs Möbelkompani, som #ortFarande exicterar idag. Sunneby. På Arturs gård gjorde Axel Nilsson laggkärl. Torp. Detta snickeri brann ner 1927 eller 28. Här tillverkades so{Fstommar, Fåtöljstommar, kökssofFor och stolar. Även skidor s.k. Törpaballa gjordes. AllteFter kvistighet såldes de i A, B eller Ckvalite. Kaxbol. "Gubbasnideri" som tillverkade trägubbar. Kända personer snidades i karikatyr. Jusseryd. Här har många personer jobbat ihop med Olle Andersson som startade sågen ca 1945. Bl.a Birger Karlsson i Jusseryd, KarlErik Gustavsson i Harsbol och Arnold Franssson.h i Tingstad. Här byggdes Fåtöljstommar, radiobord m.m. Virket köptes Först Från bl.a sågen i öjan. Senare ordnade Olle virket Från egen såg. Harsbol. Oskar Pettersson hade ett litet möbelsnickeri i ett uthus på 10 och 20talet. JOSEF KARLSSON. Minnesanteckningar Från samtal med JDSEF KARLSSON iran Gammelsbv. Han var 92 är då i april 1996. Han bor nu på Solgården i ödeshög. Harry Pharmansson, Från Harsbol. var också med. Joser släkt har ägt gården i Gammelsbv i 5*b generationer. (Gården Gammelsby 1:6). Hela Gammelsbv omFattar 1/2 mantal. Josefs Far{ar kom Från Klämmestorp. Josets Far dog 1920. Han var bonde och slaktare men byggde också Bultsbol missionshus på 1880 talet. Han hade 8 barn. Jose+ gifte sig 1927 med Karin Från St. Renemo. Torp under Gammelsbv: Antons . Bergs. Fredriksson. Här bodde också Hugo Stavlid. Sköldastället. Magnusson . Fredrik Andersson bodde här till 1948. * Ytterligare ett torp med körsbarsträd. Antons lar bodde där. Gammelsbyåna som rinner genom bvn och sen ut i Visjö.: Sågar Fanns vid Lövsta. Bodebol (Flyttades till Tallekullen) och i Gammelsbv. Kallad Gammelsbvsågen som låg vid Ságarevallen. Dar Fanns också en kvarn. I âna Fanns väldigt mvcket Fisk. JoseF snarade gaddor på vårarna. Sunnebv (granngárden): Jose? berättade om Karolinegârden. Dar bodde Karolin vid såga. Ett annat ställe var Ströms (kallat Strömmatorpet) Har bodde Hulda dtröm (även hennes make) Hon Flvttade till Holken och blev hushållerska till Oskar Johansson. "Spankens" kallade Josef ett ställe i Sunnebv. Dar hade han som liten blivit skrämd av Spanken som kröp ut ur sin stuga. Sunnesjö (granngården) “Bripagárden”. Leites gård: hade iöljande torp: m “Fängtatorpet. Har bodde Uskar Johansson ”Fängte”. Han hörde till de fattigaste i Östergötland. Hans mor var1tiggerska i bvgden. " Brantatorpet vid sjön. M Klings på gränsen mot Skälabv. Har bodde Frits Hadd. Urastallet. Brvtemon: Ligger på Gammelshv marker nara Sunnebv. Två söner. en från vardera gården i Gammalsbv rvmde till skogs under 50 åriga kriget. I ett stenharg vid ett stort berg hade se en grvta med vars hjälp de överlevde Flykten. Gårdarna i Toro och Gammelsbv bvtte socken 1928 eller 1929 Från St.Åbv till odeshög. Elter laga skiftet hade nvbvggda hus med ca 20 tunnland mark ett taxeringsvarde på 700 kr. Under nödâren på lBéOwtalet räddades man har i bvgden av att man fick köpa rysk râg i Klammestoro. #ör 85 kr/tunna. Värsta torkáret gick korna ut i sjöarna och Fastnade. Under Första världskriget var det ransonering. Alla Fick äta blandsäd. Man plockade mängder med grankottar. hektolitervis. För att elda tågen i ddeshög med. Priserna var efter Första världskriget mycket bra. Dock iöll de kraftigt 1921/22 och 1929. 1921 *ick man på vintern 85 kr ;ör en famn ved. Vid midsommar var samma mängd värd 21 kr. (Även en slaktad gris kunde vara värd upp emot 1000 kr. ej Joser uppgirt.) Pâ 1930wtalet kostade 10 tjog ägg 5 kr. En ko kostade 30 kr.› 1934 blev priserna battre., 1878 tjänade Josefs mor 60 kr/år som hushållerska. Har “Lambákern” Fick sitt namn: En Farbroder högg sig i ioten. Han sprang hem och hämtade nockaväv (soindelvav) och säck och band om. Det lakte bra men han fick gå 3 veckor och ”lampa”. (lata sig). En kvinna i Basliden som hette Sanna svdde kläder åt #olk i bygden. Ca 1910 hade Joser Far 45 kor, l häst och 1 bar oxar. Josef hade själv ca 10 . 2 hästar. ?á grisar. enstaka Får och höns. En ny ladugård bvggdes 1926/27 För 3300 kr. Byggare var Eskil Karlsson i Tingstad som hade 3035 öre i timmen. I Gammelsbv bodde Då Bergs en skinnberedare. Han var hemskt snål och rädd om sina skinn. Han rick åka med Josefs far till stan. Han drack alltid kaFFe där mätaren kostade pengar. “Vill du ha båtar Kalle? Jag vill inget ha!” Joser Far sa alltid: ” Fattigdomen är inte tung att bara om många bär den”. “Utan gardiner och tran (krukväxter) w inget hem.” Man odlade rovor Då mossarna till djuren och humle till dricka. Man plockade mycket blåbär och lingon men ingen svamp. ”Kárda ull”. Dialekt För karda ull. Aven verktvget hette “kårda“. IDéER OCH UPPSLAG 1. ROSS HUMJWääilhENING. 2.KALLE DABBS SLAGSMÅL MED SMÅLÄNNINGAR GENOM ATT SKJUTA SKARPT I LUFTEN. 3. ÄNKAN PÅ SAREKALVGÅRN 4. KLEIST EN STACKARS MDRDBRÄNNARE Klart! 5. KALLE DABB: 17 000 TGN tungt var halmlasset han köDt. Löspressad halm var det. BÄSTA STRÖMMEN HALVA GRISEN MJÖLKEN I EVIGHET kITTdJVISTERNA OCH HÖGERN BORDE SLÅS IHOP. KALLES TRATTGRAMOFON. KALLES STARKSKJUTANDE BöSSA ORRJAKT .6. Att soldattorpen låg så här tätt: Gumby Bankabv Rossholmen Sunnervd Kushult Äng Sunneby Tingstad Klämmestorp Amundeby 10 st inom en cirkel på ca 5 km. 7. Den begravda tysken vid tyskmossen mellan Torp och Sestorp. 8. Den grymme stränge slaktaren KalleMarie i Jusseryd. 9. Kvarnarna i Åryd. 10. Falk i skolan: skamvrán "radien x radien x 3 hela 14 hundradelar" gymnastiken "armar uppåt sträck" och spikhuvud i det grova golvet när man skulle göra svikthopp. militärisk drill vid bänkflyttning innan gympa och slöjd. en psalmvers om dagen 3 dagar i veckan. “sitt ner och skäms” italiensk geograFi. Staden Genua. Hela klassen kvarsittning. Dâligt hyvlade brädlaopar slås i huvudet på eleven. “Artur i Bultsbol snidar ett nattduksbord av gammalt granstaket. Dskar i Bultsbol lev. virke med tjocka lager av hönsskit. Herbert Gustavssons grabb Kurt Gustavsson är journalist i Sthlm ock gjorde en brödspade i slöjden hos Falk. HW M M » Kalle Ross gick inte bra ihop med Falken. Kalle var klen i räkning men klarade sig genom att låna Valter Rosenqvists räknehäften. Valter gick en klass Före. Alla barn som haFt påskägg med sig till läraren Fick komma in till läraren och Fika. De andra barnen Fick inget. Äggen sålde Falk sedan till aFFären i Bultsbol. Hämndaktioner oä Falk: Ett halvt kilo strösocker 1 bensintanken på Falks Opel. under #ruktodlarFöreningsmötet has Oskar i Sunneby. Snöbollskrig med smutsiga snöbollar vid Bultsbols missionshus. 11. Kalle Blom som sålde sill hos Holstenssons aFFär För 8 öre styck i speciellt rum. Dessa kallades sillastrybare. Kalle var dessutom kyrkvaktmästare. 12. HusFÖrhör. prästen Snällman Förhörde bara dom som inget kunde. S. ligger begravd i ösjö. öninge by häller husförhörstraditionen vid liv.? 13. Stackars Fattigt ;olk som Fick ställa till med begravning. 1:a dagen: Frukost För begravningsgästerna. Liket var hemma. Sedan själva begravningen. Sedan middag För alla gästerna. Vägen skulle vara pyntad med granris. Ev med hela granar med bruten topp.” i Färdriktningen. Ju mera granar desto ?inare Folk. 2:a dagen: Middag För de gamla och orkeslösa som inte orkat komma på begravningen. 3:e dagen: Middag För "dödgrävare", vaktmästare, organist och orgeltrampare. 14. Karl Bank 17961860 som började som soldat i Bankabv och senare i Harsbol blev en välborgen nämdeman på Andregârn och hade råd att ge nästan alla sina barn varsin gård eFter sin död. 15. I Börstabol söder om gårdarna Harsbol och Bankabv körde Värmlänningar med häst i skogen på 1890talet. De söp och härjade en hel del. 16. Gilbert Danielsson i Harsbol var giFt med “RikaFina”. "LusaFina" bodde i Stava vid Vida Vättern. 17. Hjalmar och Ellen i Pettersburg Fick inte behålla sina barn. I Adelöv Fick hon tvillingar. Barna skrek när allt Fint Folk var på besök. Prästfrun sa att hon skulle ge tvillingarna bröstet. Då sa någon: "Släng ungen i väggen och ta hit den andra så Får vi se om den pattar". 18. Starrslâtter i bygden gjorde man till ca 1930. man Förvarade i ängslador. Kalle Bäck säger att detta hö var ko Fodret. Ängshöet gick 1 Första hand till hästen. 19. Ett dikesgrävarlag 1932: Oskar Johansson i GlasFall lagbas. Robert Fredriksson Fagerhult Oskar och Emil Strid Pettersburg, Bankaby. Arbetsredskap var en svängbar kran. I övrigt var det handgrävning och sprängning som gällde. Det gick åt mycket pilsner. 20. Vem är livgrenadier AX som bor i Siggervd 1891. Enl. målarns dagbok. 21. Suggan Stina i Åryd på 1940talet var den största bygden sett. Benavkok hade varit hennes mat. Benkrosset gick till hönsa. 5 slaktare tog sig an henne. Hon lär ha vägt minst 240 kg. 22. "Vindägg" var ägg som lades utan skal. 1895. Utflyttada till U.SoA. M K Hemmadtr. Clara A. Johansson 1 Stavreberg. Gossen Axel Herman " 1 Skrm. Carl 0. Rettersson Öwg P 1 Skom. Johan Lindberg " 1 Yngl. Hjalmar Carlsson Maltmossen 1 Hyresg. Frans V. Johnsson, Gåsabol 1 h. Johanna H, " " 1 Carl Viktor " " 1 Oskar Algot " " 1 Sigurd Waldemar " " 1 Astrid Signe Maria " ", 1 Ruth Elin Cecilia " " 1 " 1 label Batsebçeodor " Dräng Frans DKK!! Gustafsson,Kushult11 Aug. Reinhold " 1 Frans L. Natanaelsson. Visjö 1 h. Laura Christina " s. Artur Leonard › " 1 Dräng, Oskar Fredeik Ross Rosholmen 1 Helena Maria Carlsson, Kushult Elin Theresia Sjöstrand Kulltorp H. Hedda Johansdtr, Åby Cästgg. 'I N N dtr. Jenny Maria hemdtr. Clara Joe. Daun, Sunneby Dräng. Joh. Emil Andersson. Öninge 1 " Gustaf Emil Carlsson, Munkeryd 1 Hulda Johansdtr. ü.Gatugård Anders Jansson, Ög Riddare. 1 Knut Oskar Karlsson ÖSkatteg. 1 Hem.son, Teodor 191 Andersson Fager 1 hult Ä. Selma Amalia Persson, 0 Skatteg. dtr. Elsa Vikt. Maria Lättström " Elin Amalia Gustafsson, Ö.Riddarg. Gustaf Albin Friberg Hulda Teresia bamuelsson Ö.Llookarg. Yngl. Johan Fred Nordlander Ö Riddargi Viktor Renh Gustafsson, Jusseryd Anders Vilhelm Andersson, Kaxbol Per “avid Johansson, Ö Skatteg. Carl Teodor Carlsson, Hartsbol Carl Aug Samuelsson, Cåsabol Sunneryd 1 .bdhdd... s. Aug Viktor Carlsson, Ugglehult _ba.da Nordamerika. ud under tiden 1895 dtr. Eda Lovisa Carlsson, Åby Söderg. dräng Lvert ung. Andersson, Ö.Hiddarg. 1 " Hugo Ferd Ohlsson, Råby 1 pigan, Eva Eklöv, ö. Haddåsen dtr, Anna Josefina Göte, Tellkullen Anna Elisa Eesterberg, U.Riddarg. dtr, Frida Gustafsson, 0. Pilgård M _edsa iringxxüxrixnng;x2si1nrsxnn;xxxxxxxxxxxxxxxxxxx dtr, Hilma Gustafsson, O.Haddåsen pigan Anna M. Sandahl, Ugglehult dtr. Hilda “aria Carlsson Åryd " 1 pigan, Anna Em, Carlsdtr. Öninge Johanna Sofia Björk, Ö. Haddåsen s. Axel Herman Carlsson, Adolf Fredrik Carlsson, Åby Södergárd 1' hyresg, Carl Alfr. Nilsson, C.Riddarg. 1 h. Josefina Alf, dtr. Rosina Mathilda ' pigan, Eda Rosina Fransdtr, Ö.uatugård " Hisjö dtr. Jenny M. Gustafsson,. Sestorp N Dina Maria Jonsdtr. pigan, Anna Lovisa Nordström. Lakarp dtr. Clara Amanda Johansson, Stavreberg pigan, Jenny Axelina Johansson, Munkeryd pigan Amanda Flor, Carlsson, " Carl Adolf Fredriksson, Åby Jutegd. 1 Dtr. Emilia Maria Ters. Andersson, Bodebol Johan David Johansson, Äng Dräng Karl Hjalmar Strid, Stockseryd s. Ernst Leonard Fors, Kulltorp 1897. Johan Theodor Hvass. La Krokek 1 Eda Math. Gustafsson, Hartsbol dtr. Hulda Josefina Gode, Ödeshög pigan Hulda Math. Karlsson, Ödeshög Dräng, Frans Rikard Hult, Åby Jutegård 5. Karl Johan Karlsson, dtr, Maria Elisabet Björk, Sunnoby Åeryd 1 s. Gustaf Albin Daun, Sunneby 1 Emilia Amanda Math. Andersson, Gumby cmto Farman Fransson, Bultsbol ' 1 dräng,Anders Teodor Nöjd, Rossholmen 1 ._________21; 1 1 1 dbI.ddDDD 7“/ Forts 1898. Selma Augusta Fredriksson, Öninge 1 Utvandrade till U.S.A. Ernst Henning Th, Karlsson, Bultsbol Oskar Emil Pettersson,Börstabol 3. Per Fingal Pihl, Ö.Riddarg. 1 Anna Lovisa Augustdtr, Erikstorp Walther Lennart Falk, Sunneby 1 Hanna Krist, J.Andcrseon, Bultsbol 1899. Hilma Andrsson, Råby Anna MathøGustafsson, Ö.Riddarg, Jenny Amanda Karlsson, Ö.Riddargo Hanna Amanda Johansson, Daglösen s. Carl Otto Pettersson, Sestorp ,1 Axel Rikard Isaksson, Visjö 1 Anders Aug,Johansson Gumby h. Clara Olivia fostolt " 1 9. Carl Georg Andersson “ 1 D. Edit Alvida " " s, Oskar Edvin " " d. Frida Ottilia " " ä. Gustavs Gustafsson, Thure Vikt. Andcrsson, Öninge Knut Th. Gröndahl, Ög By d.Edit Amanda Karlsson, Bultsbol d. Amanda Fr,Andersson, Ög Hiddarg. dräng. Patrik Leo. Sund. Öninge Siggeryd pigan Julia Th. Norman, Orrnäs Anders Aug Andersson, L. Krokek Fredr, Josef. Jonsdtr. hisjö Nils Fredrik Röst, från Sooknenl 8. Carl Patrik Blom, Sunneby 1900. David Valfr. Johansson, Visjö Axel Edv. Ross, Bodebol bD 1 1 d. Hulda Josef. Gustafsson, Smedstorp s. Oskar Albert Karlsson, Ãeryd Ä. Emilia Persdtr. Klämmestorp s. Carl Aug. Jaensson, " Emil Konr. Reinh. Carlsson,Kushult d. Ellen Olivia Ekström. skrädeberg Johan Oskar Farmansson, Mark RSKXKEXAXRXXKXHX; 1 1 1 1 Nordamerika . Åren 1 8951950 . b _Idhu.. 1. ä. Clara Eriksscn Test. Ö.Skatteg. Oskar Vilh. Johansson, Åny Fyrbogd. Klara Krist. Andersson, Klämmestorp piga Ernst Eattias Johansson, Glasfsll Hilma Josefina " _" Carl Rick. Samuelsson, Kanikenäs pigan Alma hosina Karlsson, Bankaby " Albertina Karlsson, Öninge 8. Axel Th. Strid, Bankaby dr. Clas Henning Svärm, Råby. Tillstånd! piga, Elin Charlotta Strid, Fagerhult 8. Simon Efr. Lejon, Lushult 1901. Ernst hisk. Johansson, Sestorp wson Johan Aug, Blom, Sunneby. Nâd. tillstånd! arb. Oskar Emil Karlsson, Kepparp s. Hjalmar Efr. Karlsson. Ugglehult ›arb. Gust. Fszman Karlsson, Gåsabol s. Otto Hjalm. Karlsson,.st Krokek snick, Johann Th. Johansson, Kulltorp arb. Gustaf Johansson, Lushult h. Maja Stina Nilsdtr. " d. Alma Jos. Lundqvist, " arb.Karl Elis Hallén. Stavreberg. d. Alma Hath. v" " frökenHildur Nyberg. Ög Riddarg. 1901. Ernst Rikard Johansson, Sestorp Johan Aug. Blom. Sunneby Oskar Emil Karlsson, Kopparp Hjalmar Efr. Karlsson, Unrlehult Gustaf ?armen Karlsson. Gåsabol Otto Hj. Karlsson, St Krokek Johan Thure Johansson, Lulltorp Gustaf Johansson, Kushult h. Maja Stina " " Alma JoscfçfLundqvist, hushult Karolina Karlsson, Öningo ä. Maria Charl, Andersson, Lyckan Anna Serena Fransdtr, Gåsuhol Emma Gustafsson Hellgren, Og Skatteg. IldIIbbI _s__s..›_o_n_b..›b _AddaD Clara Alfrida Johansson, Kulltorg 1 Jäs/gås .3 Forte. Utvandrade till U.s.A. 1901. Alma Edit 0. Karlsson. Åby Jutegård Helga Teresia Svärm. Öninge _bdb Eda naria " _N_ Oskar Rikard Jamuelsson, Gåsabol 1 Ernst Oskar Gustafsson, Fogeryd 1 Berndt Henning Falk. Sunneby 1 1902. Karl Anders Andersson, Fagerhult Herman Johansson, St Smedntorp instaf Teodor Karlsson, Gåsabpl Farman Reinhold " Äng Frans Otto Johansson, FreBol Karl ”obert Svens on, Öwg Eiddarg. Axel Derot Karlsson, St Krokek I b 6 _| 5 .5 b . Vendla Varia Johansoon,piga, Råsülm 1 Henning Josef Strid, Naltmossen 1 Axel Vilhelm Johansson, kråkeryd 1 Anna Elisabet Karlsson, Ög Riddarg. 1 Maria Sofia Bremer, Ög ükatteg. 1 Carl Arvid Bremer. " Brik Teodor Norr, Jusseryd Erik Henning Karlsson, Haddåeen V Oskar Vilh. Grönqvist, Karl: Oskar Andersson, Ömgrniddarg. hoppar:) 1 1 1 Ög Gatugd. T 1 David Rikard karlsson, 1 1 Axel Ferd Lindström. Tellekullen Julia Ester Gustafsson, Pogeryd 1 5 Carl Magnus Sandberg. Lushult Anna Elisabet Karlssml, Lepparp 1 Gustaf Rikard Johansson, kaxbel 1 ida Josefina Guaiafsson, Hårdstorp Edla Josefina_8amue1sson, Gåsabol 'Sçima Helena Karlsdtr. st krokok Karl Johan Hagelin, Öøg Fidderg. karl David Kylen. V. Haddåsen Robert Henrik Ferb. Svemb David Hill, Bankaby _bd.Id Helena Karolina Johansson, hopperp Elis Valter Lindén. L, Krokek Karl Aug. Valfr. Tallberg, stava 1 ,Zip/ Nordamerika. 1903. Frans Oskar Johansson, Glasfall Gerda “aria Engvall, Sjöberga. piga Karl Farman Karlsson. Ög Riddarg. Fritz Em. Hagelin, Råsholmen Axel Fredrik Börjesson, Ög Riddarg. Anna Rosina Ehn, dtr. Sunnesjö Ester Sara Regina Pettersson, Seotorp Gurli Vilho Karlsson, Ög Gatugård Anton Lindberg. Ög Skattegârd Joh Gust, Hellgren, " Ernst Teodor Ehn. Öninge Henning Robert Karlsson, Ugglehult Elin Matilda Johansson, Kushnlt Emilia Main. Joh. Gren, Svemb Skr,gd. Fem. Aug Th. Rydh. Frobol, Dr. Gustaf Anton Gustafsson, Öninge Skr 0 Johan Helge Johansson, Sunneryd 1 0 m Välârid Henning Lilja, Irâketorp 1904.! 'Algot David Karlsson, Äng Per Otio Augustsson, Råby “ Hulda Josefina Karlsson, Låsholmen Anna Teresia " Gumby Ester Llin Kr. Gustafsson, Angseryd Ester matilda Karlsson, Äng Per Albin Danielsson, Svemgs Österg. Hilda Elisabet Johansson, Bultsbol Klas Edvin Ryd, Ög Hiddarg. skräddare Elin Kristina Johansson, Ög Gatugård Lovisa Nyberg, Änka " Riddarg. karl Emil karlsson " keratin Persson, Orrnäs 1 Konrad Eabian Samuelsson, Holkaherg. Sonja Paulina Karlsson La. Krokek 1905. Henning Erik Valdemar Pihl, Ö.Hiddarg. Andersson Herman Andersson, Råby Augusta im. Vath. Gustafsson, Eng Tiddarg. Algot Sigfr. Johansson, Volkaberg. Johan Aug. Ahlqvist, Öns Viddarg. Edla Josefina Ross, Kisjö w“ . ...544.nu ...5.5.5 5 _hubl... .b kn .5 1 1 27.44? ^ ,rg 4/ Porte. Utvandrade till U.S.A. Karl Emil Johansson , Kulltorp 1 Earl Sigfrid Johansson, Ög Riddarg.1 Karl Erik Svanberg, _u"_. 1 karl Johan Svärm. Ug Gästgg. 1 Teodor Verner Andersson, St smedstorp Carl Alb. Blomqvist, Uofilgård 1 Ossian Melker Andersson, dunneryd 1 Gustaf Ldvin torr, ;by Jutegd. 1 David Simon Andersson, Åby södergd. 1 Bror Algot Gode, Öug Xiddarg. 1 Helga “aria Lundqvist, åkrädeberg Elin Josefina Adolfsson, hlocbargd Anna Matilda Forss, Fridensborg Alma Alb. Johansson, Glasfall Bror Algot E, Schentz, U.Lapell 1 Henna Kr, ;lisahet Andersson, " Oskar Valdemar Hallén, S afreberg 1 Carl Johan karlsson, Jusseryd 1 Flera “atha Hallén, btafreberg Henning nartin Säf, Fattighuset 1 Anna Charlotta Johansson Ustug. Eva Kristina Andersson,ñ. iVGmb. Patrik Bernhard Johansson, Urrnäs 1 Oskar Teodor Andw1rson, Tollelullon 1 1906. Farman Rikard Andersson, Gumby Moritz Bertil Tollstam, Erikstorp Axel Emil Sten, Fogeryd Johan Teodor Augustsson, Bankaby karl hikaxd Johansson, L, krokek karl Aug. Lundberg. Åby Jutogård Simon Gustaf Pettersson, Sestorp karl Erik Ehn, Sunnesjö Hilmer Alexius Malmqvist, 2.Piudarg Gustaf Aug. Johansson. Mark Johanna Sofia Lindberg, Ög Sketteg. Sigfrid Konrad Pettersson, Piddarg 1 Ester Adina Johansson, " Hjalmar Severin Bjällqvist, Skatteg 1 Agnes Elisabet Engdahl,Siggeryd Nordamerika Emma Josefina Hill, Kushult Janne Teodor Jansson, Äng XHEKX Karl Edvin Sköld, Sunneby 1907. bbhh Oskar Felix Axelsson, Voiiddarg. anolina Karlsdtr. Änka, Sunnezyd Oskar hävard Fransson, Dultnbol, Elin Betty Berg, U, Bråten Axel Teodor Andersson, Ö.ViddäP8 Gustaf Georg 7025, Guhby Anders Emil Svärm, U.Trestgårá Johan Aug. Fallström, Crrnäs Georg Vilhe,m Lilja, kråketorp Ellen Henr. Gustafs, Olausson, Bultsbol Gerda Jesefins karlsson, Q.Hiddarg. 1908. Alma Vikt. Blomqvist, cg Tilglrd 1909. 1 26.///“37 Ottilis Llisibet lerw, ?ninge Sigrid “aria Johansson, iulltorp Earl August Augustsson Ureger.üüinge Ester I?ariaworn Fridensborg Anna Cecilia Svensson, Lunds ?armen Th. Koh. karlsson, feryü Sigfrid Timo Walk, ?unneby ' Anäernsou, C.“idlura. Sara Lovisa Tärnström. n" dtr. Daly Maria Hunhild " Amanda Cmtilia karlsson, Hrikstorp Ernst L'svid Gerhard Sten, Gräsberg. Ellen Natalia Fransson, Gåsabol nobert Fredrik Gustafsson, Gumby Larl Eartin Elf. Sunneby Anna Uatiida Andersson, Yorsarp David Leonard Engvall, hisjö august hdv. Gue't afsson, (ing Edvin Oskar Fabian Karlsson, Tlsson Sigrid Ulisabet Karlsson, Bodeb01« Karl Georg Gustafsson, Ylämmontorp Bada Olivia Andersson, Gstug. edit nlisabet, Andersson, Ug Riddarg. även Johan Johansson, nby Jutegñrd David Lennart Augustsson, Oningc i Oskar simon Johansson, Lulltorp 1/ Q/r/gr1 dbbIñ _hdd.d 1 “'/h 911. ,. :s/ 5/ Forte. Utvandrade till U.SA& 1903. Emilia Andersson, Ög Riddargârd Per magnus SVensuon, Lunden 1 Varia Amalia ø" _" Axel Sigfrid Karlsson, Erikstorp 1 Hilda Josefina Karlsson, Urrnäs 1910. Henning Abel Johansson, L. hrkoek Larl Birger Pantzar, Äng karl Theodor Walåström, Orlnäs Axel Georg Andersson, Orrnäs Per Aug. Björkqvist, Ö»g Skatteg. Ivar Gottfrid Löf. ng Llocksrg. Ninni Sigrid Nnth, Holmgren, Sunneryd Flitz Adler Gustafseon, Scstorp :rik *einhold Ström, Haltmossen Berhhnrd Axel H, Drum, Hunneby Frits Ivar Svensson, Ög “idáarg. Moritz Bertil Tolletem, prikstorp Anton Leonard 711nk, lyckan Karl Josef Gustafsson, Junseryd Ernst Oskar Karlsson, »"n Oskar Valfrid Karlsson Benkeby Anna Serena Olausson, Bultsbol Gusten Th. Valfrid Engblom, O.Pndda 1 Judith Sofia Svensson, Hersbol Eda Maria Klasdtr. Gjögetorp Ester blisobe Nilsson, 0. Riddarg, Alma Josefina Johansson, Haltmossen Simon Vilh. Jphansson, Glasfall 1 karl Edvin karlsson, Staverberg, 1 Hulda nyrene Andersson, Mark David Verner Johansson, 0.5katteg. 1 Karl Emil Johanseon, Orrnüs 1 Ruth Elin Karlsson, Ung Middnrg, Llas Arvid Andersson, Kulltorp 1 Adolf Th. Svensson, hanikenäs 1 Nils Oskar karlsson, Uninne 1 Albert Leonard karlsson, Utafverborg 1 Axel Gideon Johansson, Ö.rllaård 1 1913. ...åladd abL.blbbiI 3 _IAbd 1915. 1916.' Nordamerika. 1913. John Edvin Gustafsson, Sestorp Johan Gustaf Hellgren, C.S:ettego Lrnst Valfrid Andersson, Ö.Riddarg. Oskar Hilbert Lindberg, Narbäck Brik Vilhelm Karlsson, Svomb.Österg. Erik Leonard Vig. 0.8katteg. Lllen Vidolfa karlsson, Sjöstorp. Emil Sigfrid Johansson, Öninge Jonsg. Linor Vald. Erik rahtzar, Äng karl Verner Olsson, Ö. Skatteç. å/Josef Maktien Blomgren, Cg Uiddarg. Carl Verner Augustsson, Jeanneberg, Hilma Euth. karlsson, Fegoryd Karl Arne Golf, Sjästorp Anna Terenia Lindberg, Narhäck 1914. Gustaf Bremer Gustafsson, Äeryd Oskar umil Andersson. G.Riddarg. 'John Edvin Gustafsson, öestorp Erik Gustaf Vilh. Nilzen,HCg. diddarg. Hulda »lisebet Karlsson, " Johan Aug Johansson, ilämmnstorp Gustaf Robert Karlsson, Ög Riddarg. Carl Artur “phansson, kåhy I Karl Johan Johansñon, 5.?ilgård Amanda Jos. Pettersson, Öninge Johan Einar Karlsson, Orrnäs Josef Valdemar Johansson, 5.111gürd Inga 1917. “_00 1918. Anna Carolina Karlsson, bninge 1919. (^' _ ' ' 1340' Olov Bertil Carlsson, Lyckan N _ . | ' 1! uunnar Janired Lrus, Aeryd Albertina Kämpa, Hunneby Alice Linnea Rundreson " Carl Iver 060, Ö.Vi]g3rå Karl Oskar Alb. Ka*1sron,üninge hdit Adina Andersson, Sunneby _hdd.da lbIbÖ lbl_bI l 1 Johan Einar Tyko Johnnseon, Stockseryd øg,... [07 3 3; 1 é/ Porto. Utvandrado 'till Uüi .21. från Ödeshög. I 4 Till Hordnmcrika. I / 1922. Johan Alfred Carlsson, Öninge 1 Svea üaih. Karlsson, Ög Riddarg. Augusta Vilhelmina Blomgren. " ålgot Ivar Johansnon, Hrikstorp 1 Karl Albert Karlsson, Stavreberg. 1 ErnstOskar Hellgren. Ög ?iddarg. 1 *1923. Johan David JohanSnon.Orrnäs 1 Erik Samuel Krantz. üg Fiddarg. 1 Elis Icidor Sabelo " 1 Karl Henning V. Öberg. Igokhem . 1 Georg Teodor Stjernstan 1 Signe Olivia Karlsson, Orrnäs Ebba Elisabet Nöjd " Jakob Torsten Nöjd. Oninge 1 Nils Gunnar G. Johansson, Stavreberä Gerda Sigrid A, Wissman, Gåsabol Henrik Karl B. Fransson, Havrekulleå Ivar Gideon Samuelsson, Kråkctorp 1 Edvard Bengtsson, Sjöntorp 1 1924. Oskar bdvard Hellgren, Gatg. 1 Rizien Tage V. Olausson, üultsbol 1 ,Xml OH o 1:. Johnnsscn, Öulmldåsen 1 1925 . Oskar Hjo J Olausson, Råby 1 Olof F. Johansson, Ö.Gatng. 1 Erik Valdemar Lejon, Iråketorp 1 Gustaf Brik Johansson, Riddarg. 1 Ola Rune And rsson, " 1 Karin Olivia Odo, Ö.Vilgård karl Johan P, Andersson, ”ödorgñ. 1 ”anritz Valentin Isaksson, ?113. 1 Bläa hlisiv Frid. Svcmb Carl Oskar Håkansson, Sjöstorp 1 Carl Johan Gustafsson, Riddarg. 1 Hlsg Linnea Bengts on, Hrikatorp Carl Anton Karlsson, Öninge 1 Tage Fabian Strid, hiddarg. 1 Sigrid Elisabet Strid, " 1926. Nils Halvar Karlsson, Erstp, 1 1927. Gustaf Erik nrcméf. Fiddarg 1 Per Johan n"_ _N_ 1 18951930. 1 I' Eskil Herman Strid, Ö.Piddarg 1 Carl Erik Göran Falk. 0.Piddarg 1 Anders Andersson, " 1 Ellen Ingeborg " " 1 linne Andørs Torsten " " 1 Hugusta karolina Olsson, Högalund 1 Anna Lorinda Andersson Söderg. , 1 Sten Arne Lennart " " 1 Gustaf Adolf Karlsson, Gninge 1 Axel Vilhelm Karlsson Granberg 1 1929. Nils Tage Johansson, C.Widdarg. 1 Oskar DdVürd Hellgren, “.okaiteg. 1 Karl Albert Karlsson, Stovrcborg/död 74/ 1 Ivar Pritñof Johansson .. 1 1930. Betty Franonda. Loxd. Smmeby 42_ 1_51 Mum"_im i_ "WHN_WHMMW W“Trb. 4141 4534 5436 5129 5824_ 291°177 177' "' Utfl. under åren Summa. 468 V' *" V 6' ,1.773054 x, 4.1 *i 3. .3 .'a ,A .âuznánz ,42779295 AV /M/asâoz. /58 ?DW/MMMUJ raw/s qÃ/m "' AW _8_ _GÅRbe I åbEácqg SgDQR SHOGYS L;ng i': 0:a: (senare. hållit) :I ?04% “ * m * “' ,77 ;01:4 v * m m _ _ _ V i: 'n ?Nää:Jia: Sâêr 5"?” E 4. › info '4 eâxâça' wrgm r 3' l_ , *5 a* '6 '3:11 _ ». l h'äánnaår ( åkV§iéÅ7x$75lW é :färga Vi Wear?) 'N hah" s l<var 4 m Kit' “0 ' 0 ;g hr) ) 3 of, 01 r j 3 MJ V” 9» å Målar :7) êêmdoq M slufk n, .› din l Towe 5 kor I H14 (SMWiLGåçmg/Å . 7 ,..,.f.._._,.__. ,1 nya. uTUor HALH N 1 Gård ?är I gård . I for 5:3 § I på alla I = Åâåráøf Lt _ I. åeZTDV + ' Kvakn ä › '5 § 2 öqrdar I Sdåkk°rl3 ) /i' 3 gäddor?? ? 3 om BMLTÅBOL 13 = :2 sårdar ., i årWUHäan ) .m 7 a 9. ?gräs /baçühâamsmöuV H 1245 U Scwwéøztad) 4 ' ' (Na) mamma Wu; Hmmm. 1ti = 335%* H aáuáøv 55m ; z; lärda..., va. »V :1) swwgoséødu) I TO?? + 1 _KL/aka Ma « I mm.) 3701? (1 nu vem .LMÄJMBHWLHWÃQ w 'Mrsfuja gi GélG RVÖ I 803 :påmic: r' 3 gårOla” 3 grindar _ y .9. 'rmVa * smak ' : 3, “Ms (I §4 stab. , I 54. mmstad) I BU) = Zenitdal' L* . d â“'* ?5"va j BANMBBV .2 Torr U “r “r 3 Aasdom .St Hm.: áBWwxhbogtm ' I sedda/EMP Ö' »måst'N 'E I orp (Sowwåoåbn i) 3 Q Uáuor _ ' I 954 0:? I åGMøtROT (Sammaflwstaøg) ('SOMWLOS S WMA : '9 C222 ' ' , V , 3 Sd dal “rip çu 3 :1,97: . 7 8 kr ,r : u' u é 70V!? LP ,4' A., i, Ga 4 1:551: 1:: ., ! __ä f cigg 7570 4 i ;ämm A g M V 7 .2: *Järna r' . I N , _ , t' OC Varav 1 r_.;. Ht” '“ ®°°ngl°eb°äâg "I, ?RLS (éamxméøöøarc) ; Smwrwmadw Won: wa 5737M93? Sååå Maiar V. ä ' “tät :rg'Vw 5 .z å fw 4% w . 4%» V3” /çácøáw äamáåeøzjør w_ (gå/§29_ .,._Fåjmêt_§gfg§9:<â_7%'§,_:Z_$L%fåå___WWW W »M L..., _xim m4. ;hm/44445425 CMMc//gv ?åäö _uäâQá/mwiwz 4 __WJÃLüm/;pu 5/1/ Mkáé/;ufaøméfhsoåévá /å awa/ é??? .MW/_37.21_ _(Z%__W › _. A | _ i' "Winm'me ' ”Wi "__mw _ MmgaggáyåøkJäme'a/ 27k. . ?5/1 av Vi (ii/MÅ? fam åxå/w fmø_ ?3/1532 # " 71,145 Iiâáágåsçggfüf *Ödå lä'ifáêxføêåml 3' _ _ __ _w__ \;2 I . v 3* ' e HA. i? .1 i' I., ' (i gå;_f.a.n_,_l_.uw__, . 1 v. , 1/4: a t.. m, 2 åsám 5 7/9 ' HRK få? 5% 5),/ än /M/Ml .ialâiáüg zøwwøáçzgMagma.hänga/_24%__aa/umswégg (sz Alm:'ÅMMWÃWÃQtålzrsw_%§:áá?ä@;_ ;m láøLéziåmm EAM JMøzÃ//L Ma. Malaga/2124207, ikea/az ?W Miu/'w Mwa'w/Å 59//0 /XSO ” Lantbrevbäring Ödeshögalellekullen Inrättades den 16 december 1915 och fick då sträck ningen ÖdeshögÅrydGrimshultnGumbyHarsbolukulhult Tellekullen. Förste innehavaren av tjänsten var Henning Valfrid Johansson från Stora Morlejan. I samband med en utsträckning 1918 namnändrades linjen till Ödeshög Västra Haddåsen. Ödeshög»Västra Haddåsen Inrättades den 1 januari 1918 (jämför ÖdeshögTelle kullen). Linjen drogs in den 1 oktober 1958 och hus hållen överfördes till linjerna ÖdeshögLilla Krokek och ÖdeshögStora Aleryd. ÖdeshögBultsbol lnrättades den 1 januari 1890 med två turer i veckan. Förste innehavare av tjänsten var Patrik Karlsson i Siggeryd vilken fick en ersättning med 1 krona per tur. Linjen utsträcktes 1898 till Stava gård och namnänd rades samtidigt till ÖdeshögStaVa. ÖdeshögStava Inrättades den 1 oktober 1898 (jämför ÖdeshögBultsboll Förste innehavare av tjänsten var Förre distinktions korpralen Johan August Wass. 1907 utökades antalet turer till tre i veckan. Linjen utsträcktes 1915 och namnändrades samtidigt till ÖdeshögLilla Krokek. ”KJ/Mä: /J/I/Luaêv Q/z *53 “LL E _ ° * :JÖ Ö q Sa/fçw7 / 7 ,fl/my 5521” 0% Å MM (4 wrprlw ;7 5,0%/ 9441/77 / 7/5» :2 . .6 9 76%/ *mm/w W? 5,5% :A 74% liv/Mb VMQMWW 0 //m (n. (3 m ,41: ((12), WWW/t 744057034 \*/'b//M4;Ãzø / / “WWW ”W ?MW/'W . 2% M ale/w: Sako ?viwwåhv :I 2/ ?3 MM MLqu ?ff/'37 awu, “ ' U '57/ '75/ 6/” c/á "im/Åméw? ,få Å ./ Z ' .J /iln/;wfá/L. M 2% 71/ Mig/'514 www 7” W ,2%.4fâøwwv Mia. '9 M M M? M* ' _BESKRIVNI'NGI AU Byçq er Av GT?" .70/2080 ELLER .7on104 LA ; Under sådana förhållanden gick vintern, och våren nalkades. Med tillhjälp av brodren, byggde min mor en boning i skogen, ett litet stycke från soldattorpet. En sådan boning eller jordbo, som den vanligen kallas, är icke svår att åstadkomma även för den fattigaste. I sluttningen av en backe gräver man en grop, så stor som man finner för gott, och har sålunda genast väggar på tre sidor, varefter man staplar upp en stenmur på den fjärde, som utgör själva gaveln. Man lägger sedan smärre furuträd från bac ken ut till muren, vilka betäckas med näver, ris och jord. På södra sidan av taket lämnas en liten öppning till fönster, ifall man har råd att bestå sig ett dylikt, annars nyttjas en liten brädlapp, som lyftes upp då man vill ha ljus i kulan. Inredningen är lika enkel och anspråkslös. I det ena hörnet lägger man ett par flata stenar, gör sedan ett litet hål i taket för röken, och därmed är spiseln får dig. Något annat golv än själva jorden kommer icke i fråga. Mesta kostnaden förorsakar dörren, som måste vara av bräder och även hava gångjärn och klinka, om den skall vara någorlunda ända målsenlig. Denna omständighet blev dock härvidlag ganska billig; ty morbror var i nödfall både snickare och smed. Många sådana boningar givas i Sverige, och många människor anse det för stor lycka att äga en sådan. Vårt jordbo var snart färdigt och till på köpet ganska rymligt, ty det var invändigt minst åtta alnar i kvadrat. Flyttningen var ock så snart verkställd. Hela bohaget bestod i en kista, en säng samt tvenne små grytor och några lerkärl. Den förnämsta och besvär ligaste möbeln var jag, som blev sist, på moderliga armar, transpor terad till stället. (able/ra wr : + En aráe fara; [eMmoäåC/G/q v naturen* n po ' mer' . ø/?SEAA SOM/erlçá I' ;Drar/?g i"