Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.
Klicka här för att öppna dokumentet.
Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.
7! 1916 upptäckte Otto Frödin ”Sverkergärden”. Han ansåg att byggnaden hade ingått i kung Sverker den ätdres gårds och borganläggning. Forskarna är idag ense om att byggnaden är en kryptkyrka. Eftersom Lund tillhörde Danmark fanns vid denna tid i Sverige endast ytterligare en säkert tastlagd kryptkyrka och det är domkyrkan i Skara. De få kryptkyrkor som är undersökta i Norden har visat sig ha en koppling till en helgonkult. " Sverkergärden” är med andra ord en för Sverige mycket ovanlig byggnad. Den bör ha haft en anknytning till en betydelsefull person eller grupp som hade sin tillhörighet i Östergötland. Mycket talar för att kryptkyrkan ingått i en större gädskomplex som tillhört Sverkerätten och varit avsedd att fungera som kung Sverkers den äldres grav eller minnes kyrka. Den blev av någon anledning förmodligen aldrig färdigställd. Bitar av Eskilstunakistor har ingått i byggmaterialet. Det antyder att Alvastra redan under 1000 talet var en viktig begravningsplats. Andra fynd under och i närheten av kryptkyrkan tyder på att platsen åtminstone har använts sedan 600 talet. Bla. finns här ett mycket stort gravfält där talrika skelettfynd har gjorts. Anläggningen har för närvarande varken regelbundna öppningstider eller visningar. Utsikten från kyrkoruinen över landskapet och Vättern är enaståendevacker. SLUTSATS: Det intryck som platsen ger idag, med det påbyggda skyddande taket från sen tid över den utgrävda östra delen av kyrkan, är allt annat än att området är en högintressant plats med en fascinerande historia. Många intressanta frågor väntar ännu på att bli besvarade: fanns här en tidigare kyrka blev den färdigbyggd tiden innan munkarnas ankomst osv spekulationer om gärdskomplexet Var låg Sverker den äldres kungsgård osv. O O O Denna del av landskapet rande och kanske ria, vilken borde bli ruvar på en fascine dramatisk histo . framlockad . a. SCHEMÅTISK. v REKONSTRTJKTION EFTER ÅNJOU ca 21X9 m och upptill 1,4 m hög FÖRSLAG: Det finns många viktiga framtida forsknings uppgifter i detta område kring Sverkera'tten, tex. att undersöka om det funnits någon samtida profan bebyggelse i närheten av kryptkyrkan och att fastställa karaktären på denna förmodade bebyggelse. Studera frågor kring kung Sverker och drottning Ulfhild. Hur såg Sverkers ägor ut, var bodde han, till vilken byggnad har befintliga sto/phål tillhört etc' Området har en intressant historia som bör äskåd/iggöras och berättas. Hur kan ”Sverkergården” göras mer tillgänglig. Hur kan regelbundna öppentider ordnas mm. Utveckla idéer som medför att platsens olika tidsperioder PLANovss "avsamacmm EFTER orTo FadDm d'am NYTT PROJEKT Platsen ooh anläggningen har anknytning till förslag kring ”det tidigmedeltida landskapet” samt studier kring Sverker ätten och ”riksbildningsprooessen". Verka för att ”Svekergården” med angränsande område blir torskningsuppgifter, t.ex. att undersöka om det funnits någon samtida profan bebyggelse i närheten av kryptkyrkan och att fastställa karaktären på denna förmodade bebyggelse: Studera frågor kring kung Sverker och drottning Ulfhild. Hur såg Sverkers ägor ut, var bodde han. till vilken byggnad har befintliga stolphâl tillhört etc. Ta fram förslag på hur områdets intressanta historia kan åskådliggöras och berättas. o Utveckla idéer som medför att platsens olika tidsperioder kan beskrivas/ upplevas. Undersök om “Sverkergården” kan ha regelbundna öppen tider går det att ordna med praktikplatser för studenter? 33 i r “summering nummer. utmanarna, nu. u v_ mmmmmmn WGAARIEDLD om anmsxsmnmn mommssmcmr ,» Otto Frödin var en mycket begåvad fältarkeolog. Utgrävningama skedde med största noggrannhet och tekniska skicklighet. i pålbyggnaden använde han lodfotografering, för första gången i Sverige, och tredimensionell inmätning av individuella fynd. Än idag är sådan inmätning snarare undantag än regel. Märkligast var hans helhetssyn, 50 år innan den prisas som metod i amerikanska New Archaeology på 70 talet. Helhetssynen innebar framför allt ett intresse för hur alla kulturella och naturliga faktorer samspelar till en helhet och hur en ständig förändringsprocess pågått. Han hade ett utvecklat samarbete med andra natur vetenskapsmän, t.ex. med Lennart von Post, som 1916 lade fram sin världsberömda pollenanalytlska metod. Med den kan arkeologiska fynd dateras genom pollenanalys, eller tvärtom kan en vegetation rekonstrueras för en arkeologisk miljö. När Frödin var i Alvastra, bodde han nära Vätterns strand ett par hundra meter söder om Ellen Key :s Strand. Huset 34 Otto Frödin (1881 1953) fältarkeologi experimentell arkeologi tumma TAIEI, manml kallas Grätorp och var från början en byggnad för fiskare på Vättern att kunna övernatta i. Otto Frödin var verksam i Alvastra från 1909 till sin död 1953 med utgrävningar och konserveringsarbeten. Han hann inte att slutgiltigt bearbeta och publicera resultatet av sina omfattande undersökningar. SLUTSATS: En intressant historia finns att berätta om en stor personlighet och förgrundsperson inom arkeologin. Otto Frödin har satt sin prägling på Alvastraområdet med sina utgrävningar och tolkningar, men även det omvända gällde. Mycket dokumentmaterial finns kring Frödins verksamhet på ATA avd. på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Det finns mycket att hämta för forskningen ur Otto Frödins anteckningar och fynd över 50 000 föremål. Det går att koppla forskning och studier till såväl rekonstruktion som vård av de ruiner / fornlämningar och naturvärden som finns i Alvastraomrädet, vare sig det gäller praktisk eller teoretisk tillämpning. Kompletterad med en byggnadshytta som även är en läroanstalt och forsknings / experimentstation kan det lägga grunden till ett ekoforum. Sigurd Curman, en annan stor auktoritet inom bebyggelse vård / restaurering, var verksam med Vreta och Varnhems kloster vid sam r r › r › ma tid som Otto Frödin var sys selsatt med Aivastra kloster ruin. Här kan intres santa och säkert givande jämfö rande studier göras. FÖRSLAG: Beskriv Otto Frödins gärning och betydelse för Alvastra.. Fortsätt den tradition som finns i Alvastraområdet att dels utveckla forskningens såväl analys som praktiska metoder, dels vara en studieplats för studerande och forskning med målet att Alvastra utvecklas till ett forskningscentrum med byggnadshytta och inriktning mot experimentell arkeologi NYTT PROJEKT Forskningscentrum: med inriktning mot Qraktisk tillämgning Projektet är en hörn sten i ett blivande "eko forum” Ta fram information kring Otto Frödin Ta fram förslag på hur Alvastra kan ut vecklas till ett centrum för forskning Ta fram förslag på hur en byggnadshytta kan inrättas. Ta fram förslag på hur experimentell arkeologi kan tillämpas i Alvastraområdet. Strand Anläggningen är ett " italienskt " smycke där den ligger inpla cerad i Vätternbranten. Ställer man sig i det av doriska ko lonner inspända luftrummet nere vid Strandkanten, kan Vät tern. med hjälp av medvetet utnyttjade h perspektivlagar, upplevas oändligt. , l Strand är idag byggnadsminne. I Det finns tankar på att anlägga en trädgård i enlighet med ursprungliga ritningar. Det vore värdefullt, men annars , bör inriktningen vara att vårda den speciella och unika atmosfär som byggnaden andas av Ellen Keys starka personlighet. SLUTSATS: Lät anläggningen förbli den oas den är idag. FÖRSLAG: Anläggningen skall vårdas i samma anda somidag. Strand skall vara ett levande hem och inte ett museum”. : Tanken på att göra en tråd gärdsan/äggning i enlighet med w_ i ursprungsritningarna bör stödjas. *i A* " J' '* , *hvr .' Referensobjekt: Karen Blixen museet på Själ landi Danmark Konst och industriutställningen 1897 Ellen Key (1849 1926) Dåligt massproducerade produkter på på Djurgården i Stockholm fick Ellen Key att skriva pamfletten ” skönhet för alla”. Den blev en utgångspunkt för modern svensk form. BLa. tog 1917 V a I * års Hemutställning på Liljevalls konsthall i Stockholm fasta på Ellen Keys idéer om en vacker hemmiljö som en allmän rättighet. ” Hon ville se människor leva i nyttans och den enkla skönhetens tjänst, utan åtha'vor och påklistrat tingel rangel”. Ändamålsenlighet och sundhet skulle prägla också de enklaste göromäl. Se där en koppling till Cisterciensernal Hon skrev boken ”barnens århundrade”, vilken fick en enorm genomslagskraft i debatten inte minst utomlands. Hon drev även som första kvinna frågan om kvinnlig rösträtt. Detta är ett par av flera exempel på Ellen Keys betydelse i samhällsdebatten. Vid förra sekelskiftet var hon en av Sveriges mest omde batterade författare. Hennes böcker, som genomsyrades av radikalt nytänkande, översattes till många språk, särskilt de som behandlade kvinnans ställning och barnens fostran. Strands gästbok vittnar om att Ellen Key hade utbredd kontakt med kulturpersonligheter och intellektuella i Europa. SLUTSATS: Ellen Key är en stor kulturpersonlighet med in ternationell Iyskratt. Hennes tankar och pedagogiska synsätt är fortfarande aktuella och av stort intresse. Ett intressant fråga är vilken betydelse kopplingen mellan Ellen Key, Astrid Lindgren och paret Karin och Carl Larsson har haft för barnlitteraturens utveckling FÖRSLAG: Utveckla verksamheter som bygger på Ellen Keys idéer, kontakter och leverne genom att ordna föredrag, kur ser, utställningar mm. För att kunna göra detta krävs bla samlings och utställningslokaler. Dessa kan ligga såväli Hästholmen som närmare Strand. Utveckla dels verksamheter : . enligt ovan, dels förslag till lo kalisering av verksamheterna. Undersök möjligheterna att en i' lägga en naturstig med anknyt ning till Ellen Key, se Övraiid. Kan "god svensk form " knytas hit på något sätt? NYTT PROJEKT: Nyckeln tiil Ellen Kevis (idei värld Verner von Heidenstam m.fl. Heidenstam hade en stor vänskap Frödin och Ellen Key. Han har skrivit om och inspirerats området även om han byggde sitt norr om Motala. , Prins Eugen både bodde intill j? ' gäst där. Han fann senare sin 5 Nässja söder om Vadstena. “' Verner von Heidenstam har en “1 stark anknytning till Aivastra omrädetoch Vätternlandskapet liksom ett antal andra kända författare som har skildrat dessa trakter av Vättern genom tiderna. Några exempel är C.J.L. Almqvist, Selma Lagerlöf och psalmdiktaren S.J. Hedborn från Hede. Gränsande till Aivastraområdet står Rökstenen. En runsten från början av 800 talet. Det är Sveriges märkli gaste och längsta kända runinskrift. Många har försökt lösa Rökstenens gåta. Dess text har kallats Sveriges första dikt. Inskriften är ett djärvt försök att använda runskrift för att be rätta myter och sägner på ett minnes mo nument. Cisterciensermunkarna i Aivastra kloster hade sina första böcker i en oansenlig nisch i en vägg och hade därmed grundlagt Sveriges första bibliotek. Detta utvecklades till ett av landets största och förnämsta boksamlingar under medel tiden. De blev följdriktigt också Iåromästare i skrivkonsten. " med både Otto av Aivastra hem Ovralid Strand och var sommarbostad i SLUTSATS: Det finns en såväl lång berättartradition i bygden med sägner och myter som en litteraturtradition av hög klass. Detta är värt att uppmärksammas. FÖRSLAG; Ta fram och ut veck/a det litterära Aivastra med omland. Sambandet mellan dels Ellen Key, Prins Eugen och Verner von Heidenstam och dels mel lan platserna för deras respek tive bostäder är intressant att utveckla. NYTT PROJEKT: Det litterära Aivastra. Utveckla det litterära Aivastra genom att: I Beskriv det litterära (även musik ?) Aivastra Myter och sägner med anknytning till Aivastra Stimulera och uppmuntra forskning och verk samheter med anknytning till litterära Aivastra 35 Hästholmen är en fascinerande plats med en intressant historia och ett vackert läge vid Vättern. Alldeles söder om bebyggelsen, i en åkerholme, finns en 25 x 15 meter stor hällristning. En informationsskylt finns vid platsen, vilken ligger mycket naturskönt. Ar det bronsålderns “Vätternsnipor” som avbildades här för 3000 år sedan. Cistercienserna hade stora intressen i Hästholmen, vilken var en viktig hamn och marknadsplats under medeltiden. Det var förmodligen munkorden som såg till att den ji fick stadsprivllegier. Hästholmens sigill i' från början av 1300 talet, en båt för fulla segel, vittnar om platsens betydelse för handel och kommuni kation mellan Öster och Västergötland vid denna tid. Under Albrekt av Mecklenburgs regeringstld på 1300 talet var den tyske riddaren Gerard Snakenborg en betydande person i Hästholmen. Han bodde i sin borg på en holme. Idag står förmodligen fyrtornet på samma plats. Även en kyrkobyggnad och en tingsplats lär ha funnits i Hästholmen under 1300 talet. Kring år 1400 tog Vadstena över som centralort. Under de följande århundradena gick Hästholmen åtskilligt tillbaka. Perioden 1800 talets senare del och första hälften av 1900 talet inne bar en ny blomst ringsperiod för Hästholmen. Då blev samhallet en ”järnvägsknut” och utskeppningshamn för spannmål. Kring 1860 blev hamnen klar. 1888 invigdes den (7 smalspáriga järn m_ vägslinjen till Vad Hgth stena och 1912 den med normalspår till Mjölby. Östergötlands Lantbruksmuseum, som utgörs av en samling historiska jordbruks redskap, är inrymt i dels det gamla hamnmagasinet, dels i en lada lite längre upp längs Storgatan. 1 I bebyggelsemönstret saknas idag det torg som fanns en gång. Närmast unikt är att åkermark når ända fram till Storgatan på ett par ställen samt att en jordbruksgård ligger i samhället med kontakt med en vik av Vättern. Där finns även en badplats. ö'st GÖTLANDS LANTHRUKSV M U SEU M 36 “ha i ' i i' SLUTSATS: Hästholmens intresse som arkeologiskt och histo riskt objekt bör betonas. Här finns möjligheter att analysera en avbruten urbanisering utan de ”överlagringar” som en senare stad utgör. Här går det att studera de materiella Iämningarna av en 1300 talets marknadsort. Genom att endast relativt små markingrepp gjorts i modern tid, torde förutsättningarna vara goda. I Riksantikvarieämbetets forskningsprojekt kring den Medeltida staden har Henrik Klackenberg studerat och beskrivit Hästholmen, rapport 59. Hästholmen, har idag en unik karaktär. Den går att både förstärka och utveckla, förslagsvis med ett torg, några mindre parker samt en attraktiv förbindelse / stråk bort mot Alebäcken. Vid ”torget” finns möjligheter till lokalisering i bästa tänkbara läge, i såväl ny som befintlig bebyggelse. FÖRSLAG: Följ upp Klackenbergs förslag till åtgärder, nämligen : a fastställa eventuellt kulturlager, en marinarkeo/ogisk inventering av hamnområdet undersök Husbacken och Kapelltomten. Hästholmen betraktas åter som ”stad” vad gäller utformning, detaljplan / områdesbestämmelser. Magasinsbyggnaden i hamnen inreds till stadsmuseum, Lantbruksmuseet flyttas till Odals magasinsbyggnad söder om Hamngatan. Verksamheten utvecklas dels med praktiska inslag och demonstrationer, dels knyts till framtids och forskningsfrågor inom jordbruket. u Ett 'grönstråk" skapas från häl/ristningarna till Alebäcken / Alvastra genom Hästholmen. Hästholmens historia beskrivs på plats / modell och i skrift. Studera ”torgområdet” NYTT PROJ EKT Ett antal delgrojekt är tänkbara: Gör arkeologisk undersökning i enlighet med följande: 1. Genom provgropar och sök schakt fastställa ett eventuellt kulturlagers omfattning. 2. Genomföra en marinarkeo logisk inventering av hamn området. 3. Kartera och arkeologiskt under söka Husbacken och Kapell tomten. c Ta fram ett förslag till stads g museum och undersök möjlig , i ' i? . , heten att inreda magasinsbygg LÅS BgRQENHÄR naden i hamnen. o Utveckla Iantbruksmuseet samt se över lokalerna. Undersök om verksamheten kan utvecklas dels med praktiska inslag och demonstrationer, dels knyts till tramtids och torskningsfrågor inom jordbruket. o Undersök om hällristningarna kan beskrivas c Ta fram en guide som beskriver Hästholmens historia på plats / modell och i skrift. Utveckla ett ”grönstråk” från hällristningarna till Ålebäoken / Alvastra genom Hästholmen. Se över bebyggelsestrukturen med inriktning mot ”stad” vad gäller utformning, detaljplan / områdesbestämmelser. Studera ”torgområdet” Utred dess möjligheter. ,nu .: aa es.. ;V Hästholmen är också intressant för fiske, dykning och, om hamnen byggs ut, för reguljär båttrafik. Hästholmen har en viktig funktion för hela Alvastraområdet. H'nansiärer/ intressenter: Hästholmens byalag, Länsmuseet, medeliidsforskare, Riksantikvarieämbetet m. fl. .skäms HAMN Tåkern har en 10 000 år lång, intressant och levande historia som är värd att berätta. För att kunna förstå varför Alvastra i området blev en centralbygd är sjön › Tåkern en viktig del av svaret. Människan utnyttjade tidigt området för jakt och fiske, långt innan pålbyggnadsfolket levde här. Forntåkern bildades när denna havsvik avsnördes från övriga Yoldiahavet. I sitt begynnelsestadium var sjön 12 meter djup och närings fattig. idag är dess medeldjup knappt 1 meter och vattnet mycket näringsrikt. Det beror på dels allt organiskt material som under ärtusendena har samlats på sjöns botten, dels på en sjösänkning som gjordes på 1840 talet. Forntäkerns långsamt minskande vattendjup medförde att de grundaste vikarna växte igen och omvandlades till kärr. För ca 5000 år sedan hade en av sjöns vikar omvandlas och Dagsmosse hade bildats. Tåkern ornitologernas Mecka Sjön, som är en av norra Europas mest betydelsefulla häcknings och rastplatser för många fågelarter, är sedan 1975 naturreservat. Även floran och antalet insekter kring sjön är mycket rik. Men det är framför allt den rikliga förekomsten av fåglar, ca 270 fågelarter har observerats här, som gör att sjön idag är ett välbesökt utflyktsmål. På södra sidan av sjön finns 2 Tåkerns fältstation som bl.a. i utför inventeringar av floran och faunan. På så sätt kan förändringar av växt och djur livet i och vid sjön följas. Fägeltorn finns i Vid Väversunda lagda, vilket även Vid fågeltornet i den, finns också ett km lång spångad respektive vädersträck. finns det senast en är handikappsanpassat. Glänås, på södra stran r naturcentrum och en 2 A vandringsled. Längs denna finns goda möjligheter att uppleva den rika floran på , Tåkerns strandängar. Guidade turer ordnas av Länsstyrelsen / Tåkernfonden. Vassen Nordeuropas största vassområde finns vid Tåkern. l vassen, som har sin största utbredning i sjöns västra del, sjuder det av liv. Delar av sjöns vass skördas på vintern och används till taktäckning. Strandängar Strandängarna, kaikfuktängar med mycket artrik flora, har skapats genom att områdena under lång tid har hävdats genom bete och slátter. För att bevara mångfald och förhindra igenväxtnlng måste de hävdas årligen. Resurvalsgräns *H Vandringsled _ :i: Besöksumrñde Å Fågeltorn E ;i Gömsle å HW Vass ä Skog Vatten Strax) ng ”Blå bården ” Genom att ta bort vassen i den inre delen av vasszonen har en öppen vattenspegel, ”blå bården”, åstadkommits. Denna miljö är viktig för vadare och simänder. .Fisk Tåkern är en mycket fiskrik sjö. Yrkesfisket har varit betydande, men idag är det mest fritids och husbehovsfiske som gäller. Speciellt pimpelfiske på vintern. Naturreservat Syfte: Skapa för utsättningarna för att kunna bevara Tåkern och dess omgivningar som en av Sveriges främsta häcknings och rastplatser för våtmarksfåglar in rymmande andra A ” stora zooiogiska och botaniska värden. Området utgörs av : knappt 10% öppna strandängar, drygt 10% strandskog, knappt 30% vassområden och resten, drygt 50%, öppet vatten. Det krävs stora insatser för att upprätthålla och utveckla naturreservatets naturvärden, vilka är ett resultat av människans aktiviteter i området under årtusenden. Reservatet förvaltas av Länsstyrelsen tillsammans med Tåkerns Regleringsföretag. SLUTSATS: Täkern är en omistlig del av Alvastraområdet och är en av huvudförutsättningarna till att området utvecklades till en centralbygd. Skötseln och upprustningen under den senaste 20 års perioden av sjön ur dels naturvårdsynpunkt, dels att göra den mer tillgänglig för en intresserad allmänhet har gett ett mycket tillfredsställande resultat. Detta arbete fortsätter kontinuerligt. Tåkerns samhörighet med övriga Alvastraomrädet vad gäller kultur och naturvärden bör förstärkas FÖRSLAG: Integrera Tåkern i Alvastraområdet vad gäller kultur och naturvård Finansiärer/ intressenter: Tåkernfonden, Östgöta stiftelsen, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen m.fl. Omberg, A som är en horst, är framför allt känt för en yppig vegetation samt vida och imponerande utsikter / vyer. Berget började kläs med skogar för ca 9000 år sedan och har varit påverkat av mänsklig aktivitet alltsedan de första människorna kom till bygden. Munkarna hade odlingar på berget. Under 1600 talet, när Omberg blev kunglig djurgård, hägnades ett stort antal hjortdjur in, vilket betydde att berget blev intensivt betat. 1859 startade en skogsskola, en av de första i Sverige, vilken började praktisera helt nya skogsbruksmetoder. Stora delar av Omberg blev ett exprementalfält för skolans idéer. Nya och för den Svenska skogsfloran främmande barrträd introducerades. Nyplanteringarna skedde i räta rader. Idag bedrivs ett rationellt skogsbruk på Omberg av Assl Domän vilka är miljöcertefierade. För att möta vår tids mer nyanserade syn på skogsbruk är en ekologisk landskapsplan under utarbetande ( inledningsskedet ). Detta är något mycket välkommet för bergets rika, men många gånger känsliga flora. Tre nybildade naturreservat finns idag på Omberg. Berget har en intressant geologisk historia. Många olika slags spår från istiden är möjliga att upptäcka, se vidare sid 43. Berget, som har en nord sydlig sträckning, är ca 10 km långt och ca 3 km brett. Dess högsta höjd är 263 m över havet vilket motsvarar 175 m över Vätterns vattenyta. Omberg hyser en mångfald vegetationstyper: örtrik granskog, rasbrantsvegetaton, extremrikkärr, alkärr, bokskog, löväng mm. Yppigheten och artrikedomen förklaras av dels markens höga kalkhalt, dels att Vättern fungerar som ett ”värmeelement”. Eftersom sjön för det mesta är isfri under vinterhalvåret så har västra Omberg ett kustliknande klimat vilket är gynnsamt för många arter. Djurlivet är rikt och varierat. Det finns en liten reproducerande stam av kronhjort, ett minne från djurgårdstiden. Älg och rådjur finns mycket rikligt. En ekologisk landskapsplan syftar till att inom ett större land skapsavsnitt bevara eller återskapa ett mönster av känsliga miljöer och spridningsvägar för växter och djur. Målet är att åter forma ett stabilt nätverk av biotoper, livsmiljöer, som sällan brunnit. Nyckelbiotoper länkas ihop i sparade ”korridorer” genom vilka djur växter kan vandra och även sprida sig ut från nätverket. Planen är av betvdelse för och har anknvtninq till Alvastra gro'ektet vad gäller : 1) frågor och förslag kring fornborgarna r 2) bergets kulturhistoriska värden ( behöver inventeras) 3) sammanbindande gång , cykel och vägförbindelser mellan berget och omgivande slättbygd. 4) på berget kompletterande objekt till, samt marknadsföring av hela Alvastraområdet . Markägare Assi Domän äger södra haivan av Omberg samt sjösidan av berget upp mot Borghamn. Det motsvarar 1700 hektar av bergets totala 2400 hektar. Diskussioner pågår om Assi domäns del av berget åter skall bli i statlig ägo. Kunglig d'urgård Djurgårdstiden varade i 200 år, under 16 och 1700 talen. Hela djurgården inhägna 6%' 14 V des med ett nästan fyra \ ;EA“Tim ,k ' meter, (6 1/5 aln), hög trähägnad. Det tog mer än 30 år för åttimá ortsbefolkningen att upp föra det ca 15 km långa stängslet. Djurgården omfattade Omberg och Dagsmosse och var som jämförelse ca 13 gånger större än den , ,V A som fanns i Stockholm, Vilket ger en uppfattning av Ombergs djurgårds betydelse som jaktmark. Det fanns rådjur, kronhjort och dovhjort. Ortsbefolkningen hade betesrätt, vilken upphörde 1939, för ett begränsat antal tamdjur. Totalt fanns som mest ca 1000 klövdjur innanför hägnet. idag finns det inte kvar några spår av stängslet , däremot pe kar namnen Södra och Västra Djurledet samt Brottsledet ut var bevakade passager / öppningar s.k. led fanns för resenärer. Öppningar fanns även vid norra djurleden och vid Holmen. Ledvakterna bodde i tillhörande grindtorp. Ortsbefolkningen var ålagd att underhålla stängslet samt att hålla rovdjuren borta. Det fanns personal anställd för vård och tillsyn av hjortarna och själva djurgården. i S. Diurledet Ci I. L. på Omberg 'Vi giriga vidare på Omberg och komma snart' till den betyd ägastc upphöjning nära mariel Vättern. Man har härifrån en vid och behaglig utsikt över vattnet bara till hela Västgötakusaen, som Eper framför ögat från norr till söder. Vättern är en. av de Jjupøstø, farligaste och oroligaste sjöar, uppröres :möh: och går då med de förfärligwte böljar. Na låg kan. alldeles lugn och glänste klar som en ”Mari passion. Tärmasem bok, sjätte bandet, 1335. 39 j Höje gård omnämns år 1327 då den testamenterades till Alvastra kloster och tillhörde detta under lång tid. Under djurgårdsperioden blev gården djurvaktarboställe. När Omberg sedan övergick till att bli kronopark 1805 blev gården bostad för jägmästam och mellan åren 1859 till 1934 skogsskola. Den ersattes av en lantmannaskola, viken var i bruk åren 1935 till 1955. Jordbruket som bedrivs idag på Höje är det enda aktiva på Omberg. Lillängen betas. Manbyggnaden är från 1922, bostad och skolhus är från 1870 tal. H'ässatorget är beläget mitt emellan gårdarna Höje och Stocklycke. Det är härifrån de flesta tar i sig upp till Hjåssan för att , imponeras av utsikten. 1 Här finns informations * ' tavlor, grillplats mm. Härifrån utgår också en del stigar, bl.a. en anlagd naturstig. Stocklycke gård har tillhört Alvastra kloster under en längre * tidsperiod. Svenska Turistföreningen driver sedan långt tid vandrarhem här. Det är ett av de äldsta i Sverige, startat 1925. Manbyggnad och bod är från 1800 talets mitt. Naturum är ett registrerat varu märke som ägs av Naturvårds ' verket. Det första naturummet öppnades på Omberg i en om byggd lada våren 1973. Det var Visitors'Centres i Storbritannien ' och Nordamerika som var förebilderna. 1997 fanns ett 40 tal anläggningar runt om i Sverige och fler år på gång. Flera av dem är nya, unika byggnader av hög arkitektonisk kvalité, utformade för den speciella plats / område de skall beskriva. Naturummens syfte är att sprida kunskap om de lokala natur förutsättningarna. Ombergs naturum har utställningar om Alvastraområdet och drivs av Odeshögs kommun i samverkan med Assi Domän. Tåkernfonden WWF ger visst stöd. 40 Stocklycke äng r l965 påbörjades en restaurering av tidigare ängsmark som hade övergått att bli närmast lövskog. En tredjedel har iordningställts av den ursprungliga 6 ha stora ängen. Gräs och örter såddes in för att snabbare erhålla en ängsflora. Slåtterängen och dess blomsterprakt är idag ett mycket uppskattat inslag vid Stocklycke särskilt under maj och juni. Stocklycke hamn hade stor betydelse för skogsbruket på berget ända fram till 1950 talet. Platsen är fascinerande med en gammal virkeskran som påminner om hamnens storhetstid. intill finns rastplats med eldstad. Renstadsfällan 7 En påminnelse om den tid då hela Omberg betades. En uråldrig betestradition. Idag betas en del av den ursprungliga fällan. Två andra f.d. områden som betades av tamboskap var Bondatällan och Marsfällan Platsen bjuder idag på en strålan de utsikt över Tåkern och på våren täcks den av tusentals gullvivor. dl t ;Sååå Mörka hål naturreservat Källmyr med kalkkärrets karaktäristiska växter. Platsen ligger högre än högsta kustlinjen. Ombergsliden :Kalkkärn naturreservat. Vadstena kommun Kalkkärr är bland det värdefullaste i Östergötlands natur och dess växtvärld är en av vårt lands märkligaste. De finns på den västra östgötaslåtten och Omberg. De bildar en egen värld av porlande källflöden, smått exotiska växter och märkliga snäckor. Den vanligaste typen av kalkkärr ligger i sluttningar. På grund av att vattnet innehåller lös kalk är floran mycket rik och en del av växterna är helt beroende av kalken. Kärren har ständigt varit hotade allt sedan 1800 talet. Dikning och uppodling är de allvarligaste hoten mot kalkkärren och många har också förstörts. Växterna som trivs här kräver mycket ljus vilket betesdrift har sett till att det blivit. Om den upphör måste området vårdas och röjas på annat sätt för att behålla sin speciella flora. Kalkkärren är alltså ömtåliga miljöer som måste varnas och vårdas, därför har ett antal områden som innehåller kalkärr blivit naturreservat varav Ostmossen och Ombergsliden finns på Omberg. Naturvårdsverket är markägare. Förhandlingar pågår om skydd av fler kalkärr i närheten. Det kalkkärr som är beläget på klosteromrádet är inte naturreservat. Naturreservatet Ombergsliden omfattar befintliga kärr och omgivande skogs och betesmark nedanför Ombergslidens Skid backe. Här finns en rikedom av orkidéer, framför allt varianter av ängsnyokeln. l kärret som ligger närmast skidbacken dominerar rariteten luktsporre. Det är växtens enda lokal i Östergötland. På sommaren finns en intressant Stäpp ängsflora i skidbacken. Röddavels grotta och Fläskhålet är de två största grottorna som finns på Omberg. De kan nås med båt och många myter och sägner florerar kring hur de uppstod eller har använts till. Bokskog, naturreservat På den sluttning som bokskogen växer i finns spår av hålväg och ålderdomlig odlingsmark. Någon åldersbestämning av när marken har brukats är inte gjord. Dagens bokbestånd är inte så gammalt. Några prover som togs våren 1998 visade inte på någon imponerande ålder på . träden. Men bokens inträde på berget kan ha skett för ett par tusen år sedan på dess södra sluttningar. Från 1800 talets början och framåt har boken haft en gynnsam un/eckling på Omberg. Urskog, naturreservat l935 avsattes ett 12 hektar stort område som reservat och 1998 blev det omvandlat till ett naturreservat. Här finns idag gamla, grova och högresta granar. l en urskog har framförallt svampar, mössor, lever och insekter en fristad. Ras och bergsbranterna I denna del av Omberg stupar berget brant i Vättern, med inslag av stäppartade klippängar. Naturvårdena är höga med tex. drakblomma och luddvedel. Här finns en växtblandning som är unik för svenska förhållanden. En hel del fåglar häckar i bergsbranterna. i toppen på gamla tallar har fiskgjusen sitt bo. Västra väggar är särskilt känt för sin vidunderliga utsikt. Borghamn i Sverige började kalksten att användas på 1100 talet. Cistercienserna kände väl till olika stensorters användningsområden. De behärskade en mycket ut vecklad stenhuggarteknik. Så för dem måste det ha varit naturligt att använda kalksten från » Ombergs nordspets för att bygga A " rrW Alvastra kloster. Det är inte omöjligt att detta område är platsen där svenska stenhuggarnas vagga har stått. Kunskapen spreds så att kalkstenen började användas till de talrika kyrkobyggnaderna i trakten under medeltiden. Andra betydande byggnadsverk som erhållit sten från Borghamn 'a'r Vadstena kloster och slott samt under 1800 . , , talet Karlsborgs fästning, Göta ' kanal och Nationalmuseum i Stockholm. ; 1816 döptes Ombergs kalk ; stensbrott till Borghamn i och med att en riktig hamn byggdes ut. Den fick sin nuvarande ut formning med kalkstenspirar på ' “ ' i 1870talet Fångar ur kronoarbetarkåren fick under 1800 talet arbeta i kalkbrottet för att leverera sten till de pågående stora byggena. Vid mitten av århundradet uppfördes ett antal byggnader, bla. långa kaserner i sten. Söder om bebyggelsen ligger Bockakyrkogården, vilken var begravningsplats för krono i arbetarkåren under andra hälften av 1800 talet. , idag är byggnaderna, hamnen och kyrkogården byggnadsminne. Byggnaderna står för närvarande tomma. Bergets historia, natur, geologi samt .' naturtormationer har stor attraktionskraft. NATURPM 1997 Omberg, som är ett ”heligt berg" för ' . . . östgötar, besöks av ca 300 000 personer ' årligen. I Sverige är det bara Stens Huvud på Österlen som bland naturområden har i . . ' fler besökare. Omberg är med andra ord ett viktigtfriluftsområde. . _ En huvudaxel tvärs över berget, från väg RSO i öster till Stocklycke hamn i väster kan '_ _ ' t “_ urskiljas, utefter vilken bebyggelse, "' OMBPRG information och service är koncentrerat. Hår ', _ passerar' eller utgår flertalet av de ' vandringsleder som finns på berget. Traflkföringen på Omberg redovisas på karta, sid 27. SLUTSATS: Omberg är en integrerad och omistlig del av Alvastraområdet. Berget är en av huvudförutsättningama till att området utvecklades till en centralbygd. Omberg har utomordentligt stora natur och kulturvärden. Viktiga frågor att besvara är: hur kan dessa värden skyddas, vårdas och om möjligt utvecklas. Själva förvalt ningen av berget blir då av stor betydelse. idag finns, förutom naturreservaten, inget formellt skydd av berget. Vid olika tillfällen har det funnits planer på att göra stora delar av det område, som idag är Assi Domäns markinnehav, till nationalpark eller naturreservat. Planerna har aldrig genomförts. Främsta anledning har varit att Naturvårdsverket inte har velat ta på sig kostnadsansvaret för friluftslivet på berget. Nu diskuteras ansvarsfrågan återigen. Det beror på att Omberg är ett av Assi Domäns markområden som föreslås att säljas till staten. Rätt lösning på ansvarsfrågan ger svar på hur en utveckling av turism och friluftsliv kan ske så att bergets * kultur och natun/'a'rden gagnas. Onskvärt är att ett helhets grepp tas. Omberg har vid olika tillfällen utgjort frontlinjen vad gäller utveckling av turism, friluftsliv och skogsbruk. En tradition som borde få leva vidare in på 2000 talet. Borghamn har ett stort industri och socialhistoriskt intresse. För att säkra denna unika miljö för framtiden utreds om Statens Fastighetsverk skall överta det område som är byggnadsminne. o FÖRSLAG: På Omberg ska/l kultur, natur, turism, friluftsliv och skogsbruk mötas på ett fruktbart sätt, även ekonomisth Ledstya'rnor blir samverkan, tydliga mål, lángsiktighet. Låt försiktighetsprlncipen råda, utan att för den skull inte våga pröva nya möjligheter som öppnar sig, nya fruktbara lösningar / vyer. inställningen skall vara att Omberg är av internationell klass. Ta ett helhetsgrepp som gör att alla bergets olika kultur och naturvärden faller på plats. Utveckla ”tväraxeln” för turism och . friluftsliv, framför allt är Höje gård intressant. Värdefullt vore om Stocklycke hamn kunde utvecklas till en av huvudentréema till Omberg. Se över och utveckla vandringsledema på berget. 4 Omberg bör knytas bättre ihop med Alvastraslätten. o Sjövägen är av största betydelse för Alvastraområdet och kan utvecklas till en sevärdhet av rang. Gör en kultur och naturlnventering. 0 Synliggör Ombergs historia och natur: fornborgarna, klostertid, djurgårdstid, skogsskola, natur, naturrum, grottor, geologi, stenbrott. 0 Kan en rekonstruktion av stängslet/ grind vid någon av djur/eden uppföras. Den skulle kunna bidra med ökad respekt för berget. Finansiärer/ intressenter:, Östgötastiftelsen, Naturvårdsverket, Hembygdsföreningen, Naturskyddsföreningen, Assi Domän Statens fastighetsverk m. fl. Omberg med sin imponerande resning över Östgötaslättcn syns vida omkn'ng, ibland som ett tiktmttrke; ibland som en högting”, en ”Akvarellmålning”. Från Visingsö, men även från slätten, kan berget upplevas som den 6 det var en gång. ”Tidsaxeln” Klosterruinen och pålbyggnaden kan sammanbindas om en gångväg aniäggs på befintlig upphöjning i terrängen, en äldre vägbank. Sträckan är ca 1000 m vilket ger 250 m per 1000 år. Det är ett perfekt mått för att göra en "tidsaxel" Vilken pedagogisk möjlighet som öppnar sig för att kunna beskriva, åskådliggöra historiska skeenden och förändringar samt jämförelser med andra kulturer. Det blir möjligt att göra många ”luddiga” begrepp begripliga eller att jämföra kulturer tidsmässigt med varandra. Studera kristendomens utbredning i Europa jämfört med Sverige vid samma tid. Ja möjligheterna är oändliga det är bara fantasin som sätter stopp. “Tidsaxeln skall utföras med kvalité och på sådant sätt att den inte blir ett främmande inslag i landskapet eller kommer i konflikt med jordbruksdriften. En stor poäng är att den går just i jordbrukslandskapet. om ingen tidstur blir den andre lik, då har man lyckas. En traiiksäker passage måste anläggas förbi väg R 50. En tunnel är det enda tänkbara. Passagen skall utformas som ett inslag, ett tillskott, i tidsaxeln. På östra sidan av väg HSO kopplas den ihop med rekreations stråket utefter Älebäcken men även med stråket som leder upp mot Heda. Ett nåt av gångvägar som binder ihop kultur och naturvärdena i Alvastraområdet kan utvecklas. Tidsaxein blir en viktig länk i detta nät. intressant att beskriva, förutom tiden, är temperaturkurvan. Det går att lägga ut tidsaxeln så att år 0 hamnar där vägbanken vinklar av. 'Klostertidens 400 år skulle motsvaras av 100 meter. Vårt tekniska århundrade blir ynka 25 m. Allt blir begripligt. Det går t.ex. att utveckla teman där varje tur görs iordning för valt tema. Ja det är en uppsjö av frågor och förslag som skall diskuteras och utvecklas i arbetet med att utforma tidsaxeln. Det går även att räkna avståndet i generationer. SLUTSATS: Tidsaxeln är en grundläggande idé för hur Alvastraområdet skall utvecklas. Det är ett mycket intressant projekt Genomförandet bör prioriteras. Resultatet kan bli en pedagogik i Ellen Key anda, en Utomhuspedagogik. Tidsaxeln knyter också ihop de två viktigaste objekten. FÖRSLAG: Utveckling och genomförande av ide'n bör prioriteras. Det är möjligt att utvidga tidsaxeln ytterligare 5000 år bort mot /sbergaområdef, istiden. Finansiärer/ intressenter: Vägverket, Statens Fastighetsverk, arrendator, Riksantikvarieämbetet, m.f|. 42 Dagsmosse tidskalendern Den forna grunda viken av Tåkern har successivt under årtusendena omvandlats till att bli den mosse den är idag. Den uppvisar mycket tydliga spår av mänsk liga aktiviteter. Talrika diken genomkorsar mossen, torvgravar vittnar om tidigare täkt verksamhet mm. Tidsbegränsat tillstånd för täktverksamhet finns för en avgränsad del av mossen. Den är viltrik med mycket älg och råddjur, SLUTSATS: . d i i Området är en förhistorisk kalender som kan berätta om kulturlandskapets framväxt och klimatets förändring i Alvastraomrädet under forntiden fram till 1500 talet. Ur denna synvinkel är mossen en mycket fascinerande plats för forskare men även för en intresserad allmänhet. Platsen och forskningsresultaten har, om de kan Ievandegöras, ett starkt turistiskt värde. medan fågellivet är mer begränsat. Stora delar av mossen är idag skogsmark. Alltsedan istiden har frömjöl, pollen, förts av vinden över området. Pollenkorn har lagrats över tiden och bevarats till våra dagar. Dagsmosse har undersökts med hjälp av pollenanalys av E. Magnusson 1956. Hans studier redovisar vegetationsutvecklingen för trakten, från det att inlandsisen drog sig tillbaka. Även Hans Göranson har under en längre tid studerat kulturlandskapets framväxt i Dags mosse Här kan man bokstavligen få landskapet att leva upp baklänges genom att gräva fram en illustrativ sektion på plats. FÖRSLAG: Utveckla förslag till guidade turer, informationsmaterial. Ta fram tidstypiska landskapsillustrationer / rekonstruktionen Undersök möjligheten att på plats göra en permanent sektion för visning. Geologi + istid .CiâOJQBl För ofattbart länge sedan låg Alvastra området på havets botten. Där fanns sand och lera avlagrade på det underliggande ur berget. Avlagringarna kom att bilda sandsten och skiffrar. De kallas med ett gemensamt namn för Visingsöformationen. idag återfinns rester av formationens lättero derade bergarter längs en smal och begrän sad sträcka av Vätterns strand vid Omberg. För drygt 500 miljoner år sedan var det en geologiskt orolig tid. Obegripligt stora krafter skapade spänningar, sättningar_ och förkast ningar som gav till resultat att Ostgötaslätten sänktes under den kringliggande urbers platån. Vättern bildades som en gravsänka. Omberg blev kvar som ett urbergsblock, en sk. horst, omgiven av förkastningsbranter. De på bergets västra sida reser sig idag 100 m över Vätterns vattenyta. Händelseförioppet kan ha utspelat sig enligt följande: den sydamerikanska kontinentalplattan kolliderade med det som idag är Skandi navien. ' Vättern föddes först ett par hundra miljoner år senare, då bristningar uppstod när kontinetal plattorna gled isär. Otroligt! och idag känns det så självklart att Omberg och Vättern bildar ett oskiljaktigt par. Gränsen mellan urberg och kambrosiluriska, kalkhaltiga, bergarter går rakt genom Täkern. SLUTSATS: Alvastra med omland har en intressant och fängslande för att inte säga dramatisk geologisk historia att berätta och åskådliggöra. Ord som fascinerande, svind lande, obegripligt känns inte överdrivna. Sammantaget är området unikt när det gäller såväl bergarter som berggrundsformationer. FÖRSLAG: Beskriv och åskådliggör Alvastra områdets til/blive/se. Den är av internationell klass. Istid Den senaste istiden började sin tillbakagång för ca 10 000 år sedan i Alvastraomrädet. Avtryck efter isens ”'dödskamp” finns t.ex. i lsbergaområdet och på Omberg. Under den senaste inlandsisen påverkades avsmältningens förlopp lokalt av Omberg med tydliga kvarlämnade spår i form av deltabildningar, slukrännor mm. Den Baltiska issjön gick vid bergets fot, så Omberg var vid denna tid en 6. Den högsta nivå som havsytan nådde efter isens avsmältning kallas högsta kustlinjen, HK, och ligger i Alvastraområdet på ca 140 meter över havet. Runt Omberg finns talrika spår efter högsta kustlinjen, Särskilt på bergets Östra och södra kanter finns typiska strandbildningar. lnlandsisens avsmältning avstannade när 1(0anme A ' l i. ' CA 9500 ÅR Wx\ mmmeur üd , ,f J AL _§CA 10 500 ÄR ngr: Dt'yas isranden befann sig strax söder om Omberg. Därigenom bildades ”den mellansvenska israndzonen". Den har sin bågformade utsträckning från Oslo i väster till södra Finland i öster. SLUTSATS: Vad gäller tiden för inlandsisen och dess avsmältning har området få mot svarigheter i landet. På Omberg finns ett brett spektrum av exempel på spår efter isen. FÖRSLAG: Beskriv istäckets tillbakadragande på ett åskådligt och intressväckande sätt ”istiden” har en stor turistisk Utvecklings potential. För många utländska besökare handlar detta om något mycket exotiskt. Finansiårer/ intressenter Riksmuseet, universitet, ton/fabrik m.fl. 45 Vättern Nationalianoiskag Vättern med öar och stränder är av riksintresse i sin helhet. Vättern med sina strandområden är ett nationailandskap. Några utmärkande karaktärsdrag är: a Tydligtlandskapsrum e Förkastningsbranter och andra geovetenskapligt intres santa företeelser. 0 God vattenkvalité med kallt och klart vatten. Vätterns tiora med flera reiikter. 2 Speciellt ljus och_ storslagna vyer ssoolativavärden genomlrqurpersoniigheter, mäierá, \ ' litteratur. etc i Vätternvårdstörbundets rapport nr 50 ,1998 tas ett samlat grepp för att väcka en förståelse för de kvalitéer och unika iandskapsrum som Vättern med öar och strandområden utgör ett Nationaiiandskap. Att Alvastraom rådet är ett omistligt och starkt karaktärskapande bidrag till detta Nationaiiandskap står helt klart. Vättern är med sina kvalitéer i internationell klass. Vättern bildas För ca 11000 år sedan var Vättern en vik av den Baltiska ISSJOH. Under några tusen år var den en fjordvik av Yoldiahavet. De glaciairelikter som finns i Vättern idag härstammar från denna period. Slutligen blirVättern en insjö med utlopp i norr till Ancylussjön. Den pågående iandhöjningen medför att Vättern ”tippar” över åt söder, vilket leder till att vattenytan höjs med 1 mm I år i Jönköpingstrakten. Vättern är Europas femte största sjö. Verner von Heidenstam om Vättern Vätterns fiskar bli gamla, skriver på: sjuttonhundratalet H am marsprästea Daniel Tiselius, ty vattnet är ”rent /ijnr och uthar betar”, och just ordet ”utharbetat” är olet riktiga, ty varje bölja slag brister sönder i ett oändligt antal små melodiska knack ningar liksom av mjuka korkhammare på en glasharmonika. Även med förbundna ögon och utan vetskap om var jag befan ne mig, .skulle jag genast kunna skilja Vätterns vågpth från alla andra siöars. Vägarna trä/fa stranden ojämna och snabba och sjunka tillbaka utan rossling och Jackan men med en hel yster liten melodi av kluckande eller sakta småsjungande ljud. Det finns hela tiden en viss återkommande tonskala nedifrån, och uppåt, och sedan åter nedåt, men innan. den fullt hunnit av» slutas, instämmer redan nästa brådskande vågslag. Det gör mig längtande i sinnet, när jag lyssnar till denna sorgläshetens lek. Djupt i det källklara vattnet ser jag de slammiga rullstensbloc kan och sjönsdrlånad och de häglänta kusterna föra mina tan kar till Odyssevs' örike i det sydliga havet. Ur Heliga Birgittas pilgrimsjá'rd. Vattnet Kännetecknade för Vätterns vatten är att det är klart och kallt; hög vattenkvalité; stort djup, det är inte ovanligt med siktdjup på 10 12 meter, samt fiskrlkt. Mer än 250 000 människor tår dagligen sitt vatten från Vättern. Den är populär bland dykare och Hästholmen har blivit deras centrum. På grund av dels vattnets långa omloppstid, ca 60 är, dels sjöns näringsfattigdom är Vättern extremt känslig för miljöföroreningar. Vattenkvalitén, som är god idag, övervakas av Vättern vårdsförbundet. VÄ'ITERN Längd 13,5mll Bredd 3,1mil Höjd lih 88,5m Största djup 125m Medeldjup 39 m Sjbyta: :; 213 av Gotlands yta › eg' g_ o INTRESSANTA MÅLPUNKTER FÖR BÅTTRAHK MED AVSEEN DE PÅ ALVASTRADMRÅDET _ ALVASTRA MED OMLAND Klimat Klimatet närmast sjön, påverkas gynnsamt av Vättern och kan närmast liknas vid ett maritimt klimat med hög luftfuktighet och milda höstar. Detta gäller.för Alvastraområdet och speciellt för Ombergs västsida. Djurliv Vättern är välkänt för sitt djurliv. Sjön innehåller minst 28 fiskarter som öring, siklöja, regnbåge, abborre, lake, gädda. Unikt är att både sik och röding finns samtidigt. Vätterns glacialrelikter utgörs av Hornsimpa och Nors samt sex olika kräftdjur. Rödingens och även öringens höga kvalite' beror förmodligen på dessa kräftdjur, då de utgör fiskarnas huvudföda. Sjöfart Länge var sjövägarna viktigare än vägarna på land och Vättern var en av de viktigaste. Speciellt sträckan Hästholm'en Hjo hade stor betydelse som färdväg mellan Östergötland, Västergötland och Skåne. invigningen av Göta Kanal 1832 bley starten på en utveckling av sjöfarten på och via Vättern. Angbätstrafiken var omfattande ända in på 1950 / 60 talen. Idag trafikeras Vättern av ett fåtal "ångbåtar' och endast under turistsäsong. Godstraflken har upphört helt. med familj. När fartyget bärgades fyra år senare och fördes till hamn invaderades Hästholmen av 25000 nyfikna åskådare. Det finns planer på att bygga ut Hästholmens hamn med en ny pir så att passagerarbåtar skall kunna lägga till här på ett sjösákert sätt. i , Ovriga hamnar inom Alvastra området är Borghamn, och Stocklycke. Tänkbara angörings platser med mindre båtar vid lämpligt väder finns på några ställen längs Omberg och varför inte vid Älebäcken. _ V _ _ _ För en gynnsam utveckling av Alvas aomrádet står högt upp på önskelistan båtförbindelser till Visingsö, samt till städerna Hjo och Karlsborg på andra sidan Vättern. Naturligtvis vore en lokal båtförbindelse mellanaHästholmen och Borghamn via Omberg mycket intressant. Ah tänk i om det gick att åka båt längs hela sjön med lämpliga strandhugg ,naturligtvis är ett vid Alvastra. Vilken turistattraktion det skulle kunna bli och vilken upplevelse inte minst för en utländsk turist. Vättern har ingivit stor respekt hos sjöfarare genom tiderna Den långsträckta sjön är extra känslig för vindar i sjöns längdrlktning. Därför kan en lätt bris eller en mindre vind kantring plötsligt ge hårda byar och brytande sjö. Vätternsnipan, med smal akter och ett brett förparti, är speciellt utformad för att klara Vätterns nyckfulla vågor. Under årens lopp har många båtar förlist på Vättern. Den mest omtalade olyckan är den när ängaren Per Brahe förliste en stormig höstnatt 1918 utanför Hästholmen. Alla ombordvarande omkom, däribland konstnären John Bauer SLUTSATS Vättern har en stor attraktionskraft, men är underligt nog något anonym för den stora allmänheten. Det är synd, för den är värd att upplevas såväl från land som från sjösidan. Därför är det viktigt att den blir mer tillgänglig och att den inte uppfattas som en ”barriär”. Ett samarbete mellan kommunerna runt Vättern med målet att "innanhavet" är Nationaliandskapets kärna vore högst önskvärt. För Alvastraområdet är en utveckling av båttrafiken på Vättern, vad gäller såväl reguljära linjer som utflykter/ tematurer av stor betydelse. Det betyder i sin tur att det är av yttersta vikt att hamnen i Hästholmen byggs ut . Fiske Hällristningarna från bronsåldern i Hästholmen och den vid "Sverkerkapellet" visar bilder av 3000 är gamla båtar, kanske sådana som' användes vid fiske på Vättern. Vättern är idag ett attraktivt fiskevatien där fritt hand redskapsfiske råder. Speciellt fritidsfisket längs kuststräckan i Ödeshögs kommun är en växande verksamhet med stor attraktionskraft i sport fiskekretsar och då inte bara i Sverige. Alebäcken är en av de bäckar i kommunen som skulle vara möjlig som lekplats för öring. Lämpliga bottnar som ligger i skugga finns redan idag. Tåkern är en mycket fiskrik sjö. SLUTSATS: Fisket har alltid haft betydelse för innevånama i Alvastra området. Äldsta fyndet från mänsklig aktivitet i byg ' _ en är en avbruten harpunspets funnen i Tåkern. Den är möjligen ända upp till 9000 år gammal. Unde klostertlden var fisk en viktig del i munkarnas 4» hushållning, vilket bla. klosterdammarna vittnar om. Nätsänken funna i "Sverkerkapellet" antyder att det har förekommit fiske i området. Idag är fritids och sportfisket av stor och växande betydelse. I FÖRSLAG: Marknadsför Vätterns skönhet och kvalitéer bättre särskilt internationellt, då man vet att utländska turister upplever Vättern med sitt klara rena vatten som något alldeles extra, närmast osannolikt. Utveckla båttrafiken. Såväl reguljära turer som rundturer är avintresse. Kommunerna runt sjön utvecklar ett samarbete vad gäller marknadsföring av Vättern. Uppmuntra fritidsfisket så att det ger goda sidoeffekter. Se till att såväl Ödeshögs kommun som Alvastraområdet blir känt för vara ett naturskönt område vid Vättern ” en del av Vättern/andskapet”. Tema vatten på Linköpings Universitet kan ha intresse för forskning iAivastraområdet. Den tyske reseboksförfattarcn Ludvig Passage utryckte på 1860 talet sin hänförelse över det under som kallades Vättern, en hän förelsc som han befarade skulle anses Överdriven av den som inte * själv sett sjön belyst av juh'solens underbara ljusstyrka, som för tonade i en italiensk himmels luft. 45 Kulturiandskap Definition Kulturlandskap kan definieras som allt det som människan har påverkat eller skapat. T.ex. är Norrköpings i'ndustribyggnader kring Motala ström ett kulturlandskap. Den senaste istiden raderade ut allt levande. Den blir därför en naturlig utgångspunkt för att skildra landskapsutvecklingen i Norden. Kulturlandskapet i Alvastra med omland har utvecklats genom ett intimt samspel mellan människan och naturen som har gett till resultat ett minst 5000 årigt odlingslandskap. SLUTSATS: I Alvastra kulturiandskap är naturen till största delen kulturstyrd eller kulturpräglad. Stora kulturhistoriska värden kan av den anledningen försvinna vid en förändring av markens brukande. Men även motsatsen gäller, dock inte lika lätt, att kulturhistoriska värdena under vissa förutsättningar kan "återskapas" eller förstärkas om kunskap eller fakta finns. Hans Göransson har med hjälp av pollenanalytiska studier av prover från Dags mosse, men även kompletterande provtagningar vid lsberga och Alvastra kalkkärr, lyckats locka fram många värdefulla fakta kring det forntida Alvastras kulturlandskap, inte minst om stenåldern, så att en slags rekonstruktion är möjlig. Hans forskningsresultat ger mersmak. Odlingslandskaget Den del av Omberg som stack upp ur inlandsisen för ca 11000 år sedan täcktes av en tundraliknande vegeta tion. Men först 1000 år senare fanns något synligt Alvastraom råde att tala om. Björken vandrade snart in och bildade ljusa skogar alltmedan landet steg ur havet. Tallen spreds över området för ca 9300 år sedan och följs strax av hasseln. Var det kanske nu de första människorna började ta Alvastraområdet i besittning? En avbruten harp unspets av ben funnen vid Täkern kan indikera på det. Höjden där gården Holmen ligger idag var vid denna tid omgiven av mossmark och vatten. Här har gjorts fynd som antyder att hela höjdryggen är en stenäldersboplats. Några yxor och en älghornsmejsel talar till och med om en tidig jägarbosättning. Stenäldern j '.7 1800 f. Kr.1 Under jägarstenäldern, för knappt 8000 år sedan spreds eken och linden i området. Det var nu som de kvadratkilometerstcra kärrmarkerna började bildas i Tåkerns översvämningszon. Sydväst därom fanns den 19 hektar stora Alvastra källmyr som fick sina rika källflöden från grundvattenreservoarer belägna mellan Heda och Broby. 46 l Alvastraområdet fanns nu en oerhört rik växtlighet, som dels gödslades av slamtillförsel från Disevidåns och Täkerns årliga översvämningar, dels av det över Alvastra källmyr flödande grundvattnet. De väldiga, trådlösa kärrmarkerna utgjorde en oerhörd näringsresurs, där vilda djur betade under viss del av året. Naturligtvis var ett sådant område oerhört lockande för stenåldersmänniskan. Bränder var myc ket vanliga vid den na tid och ett par tusen år framåt, varför? Genom att hitta etnografiska paral leller kan en möjlig förklaring skissas. Området New Eng land i Nordamerika är kanske det bästa parallellexemplet till Alvastrabygden under jägarstenåldern. Det finns en omfattande dokumentation om hur indianerna hade format landskapet, levt och verkat i detsamma innan européernas ankomst. Indianerna hade skapat, genom avsiktliga och styrda bränder, ett mosaiklandskap. Deras metod var att bränna av under vegetationen inom stora områden. Täta buskage sparades lite här och där, dit viltet kunde fly för att finna skydd. Pålbqunadsbonden ca 3200 f.Kr. Pälbyggnaden var i bruk i början av en ”regenerationsfas”. Det sker en kiimatförändring vid denna tid, men en skogsregenera tion sker över mycket stora områden i norra Europa samtidigt, i de skogsområden där människan är verksam med att skapa skogens utseende och struktur. Regenerationsfasen slutar ungefär för 4200 år sedan under yngre stenålderns senare del. Nu * har hasseln blivit det dominerande trädslaget inom skottskogsbruket. Lövträden ingick vid denna tid i människans odlingssystem. Det var först nu som hon blev en riktig skogsbonde. Säd bör jade odlas i en större omfattning än tidigare på de lätta, kalkrika jordarna. Det skedde i ett system av skottskogsdungar av olika åldrar. Först när dungen var ca 20 är fälldes den. Här, mellan stubbarna, bröts sannolikt åker, som gav skörd ett är. Nästa år bröts åker på en annan plats åkern ”vandrade” och var tillbaks på sin ursprungsplats efter 10 20 är. Stenäldersmannens åker var alltså en ”stubbäker” i ordets egentliga bemärkelse. Kom och emmervete var nu tagna i bruk på allvar. De stora kärrmarkerna utnyttjades troligtvis under för sommaren till betesmark. SLUTSATS l Alvastraomrädet var skogarna omvandlade till kulturskogar, vilket betyder att en intensifiering av jordbruket har skett vid denna tid, under en ”regenerationsfas”, tvärtemot vad man har trott tidigare. Regenerationsfasen är utomordentligt intressant ur många synpunkter. Vad berodde den på? Har människans aktiviteter varit bidragande? Mer forskning krävs. För att förstå iandskapet i Alvastraområdet vid denna tid är det viktigt att inse att lövträden ingick i skogsbondens skott skogsträdor. När linden, eken och almen ökar i området så börjar befolkningen med sädesodling på allvar på de lätta kalkrika jordarna. l skottskogsbondens värld så samverkade människan och naturen Människan fick anpassa sig titl de trädslag som fanns. Bronsålder (1800 500 år f.Kr.) Skottskogsbonden fortsatte med hasselskottskogsbruket och de extensivt betande arealerna ökade. Det var vid denna tid som krumsvärdet (sid 53), funnet vid Norrö, vari någons ägo. Under yngre bronsålder ökade de öppna betesmarkerna av sevärt. Även åkerarealen ökade. Under såväl yngre stenåldern som bronsåldern rådde ett klimat som var betydligt varmare än idag. SLUTSATS: Alvastraområdets bronsåldershögar, ”status gravar”, pekar på dels att det fanns ett övre styrande samhällsskick i Alvastraområdet, dels att ett mer socialt strukturerat samhälle, i förhållande till andra Östgötabygder, hade utvecklats. Området genererade en överskottsproduktion. Järnålder (500 f.Kr.1000 e. Kr.) _.k Under denna tid blev Alvastra "i ' bonden en svedjebonde rJ 1' ;i l Sannolikt var det under tidig /f järnålder som åkerbruk med å, stallgödsling började tillämpas å, ef! och därmed även bondgårdar med vinterstallade nötkreatur. , Betesmarkerna fick stor bety j *'*r . AIX ASTM delse. Ett extensivt svedjebruk kan ha bedrivits på utmarkerna FJOMBMKSMGDEHS för odling av säd och skogs _ , ' UTBREBNING UNDER betning. Detta förfarande kom '› JÄRNÅLDERNS 5LUT5KEDE oavsiktligt att gynna granens spridning i området. Under perioden närmast före Kristi födelse ökar granen snabbt, medan de ädla lövträden avtar ytterligare Anledningarna är klimatiska orsaker, samt röjning och betning av större områden. järnåldersperioden fram till Kristi födelse, var en verklig bondetid i Alvastraom rådet. Ett stort gravfält fanns på ”Smörkullen”, området kring väg RSO och söder om vägen mellan Alvastra kloster och Hede. Ca 300 gravar har undersökts. Flera innehöll rika fynd av bl.a. smycken och vapen. Var gravfältet anlagt invid en ansenlig bebyggelse under århundradena omkring Kristi födelse ? Hur många gravar som fanns här går inte att säga eftersom ett stort antal förstördes i samband med att området användes som grustäkt. Idag passerar väg R50 genom området Redan i fyndmaterialen från sten och bronsåldern finns inslag från främmande ort. Handelsförbindelserna utvecklades ytterligare under järnåldern och lösfynd av bl.a. mynt visar på ett omfattande handelsutbyte. Perioden mellan åren 400 550 kallas för folkvandringstid. Det är nu som fornborgarna på Omberg förmodligen byggs. Många forskare anser att det sker en nedgång inom jordbruket. › Hampan införs och en mer omfattade odling börjar ske strax innan vikingatid. Hampan användes förmodligen i huvudsak till tågvirke. En efterfrågad vara under vikingatiden. Hampa fortsattes att odlas in i medeltiden. Under vikingatiden ( 880 i 1050 ) var troligtvis hela västra Östergötland inrutat av hägnader. lnmarkerna var avskilda från utmarkerna och fägatorna blev inhägnade stråk i landskapet. Alvastravikingen var alltså en kreatursbonde. Det var denna verklighetsbild som kvinnan från Norrö hade, se sid 53. Vid denna tid var lien fullt utvecklad. Vasslåtter vid Tåkern har alltså en mycket lång tradition och spelade stor roll ända fram till första världskriget. Först under vikingatid eller tidig medeltid. blir rågen ett betydelsefullt sädesslag. Medeltid j1050 1500 ) Sädesodlingen ökade ytterligare och de ädla iövträden avtar i antalt Medeltidsbonden bevarade Iövskogen på lövängarna. Cisterciensermunkarna sätter sin prägel på bygden och på jordbruket. Nya tiden Reformationen, som innebar klostrets avveckling, och tiden därefter betydde helt säkert en nedgång för hela Alvastra bygden. , 1600 talets äldsta kartor visar att slättens åkerbruk hade utvecklats. Omberg upplåts för bete och en kunglig Djurgård inrättas. Under 1800 talet ökade kunskapen om jordbruk och böcker skrevs om ämnet. Nya brukningsmetoder infördes som växel bruk, vallodling ock kulturbeten. Redskapen förbättrades, bekämpningsmedel infördes och grödorna förädlades. lVlenvde särkiass viktigaste händelserna för jordbrukets rationalisering och landskapets förändring var dels införandet av konstgödsel dels skiftesreformerna. Storskifte hade genomförts på 1700 talet, men det var först med 1800 talets laga skifte som landskapsbilden och gårdarnas lokalisering radikalt förändrades. Laga skiftet splittrade byarna, gårdarna flyttades ut och blev ensamliggande öar i landskapet. Syftet med skiftena var att ge förutsättningar till ett rationellare och effektivare bruknings sytem som i kombination med nya redskap och konstgödsel skulle ge högre produktivitet. Från att ha bedrivit självhushåll kunde bonden nu sälja sina jordbruksprodukter till staden och den växande industri befolkningen. Inslag av enstaka träd och skogsdungar har sannolikt alltid funnits på slätten. Skogsdungarna har utgjorts av blandade träslag med ett starkt inslag av ädla lövträd. Buskar och tråd har främst funnits i utmarkerna. Vatten har tidigare varit betydligt vaniigare på slätten. Vattenhäl, våtmarker, bäckar diken har successivt, av jord brukstekniska skäl, lagts igen eller dränerats. Såväl rörläggning som täckdikning är klart inom området och kommer endast att behöva underhållas. SLUTSATS: Skiftesreformerna och jordbrukets industriali sering mm. under 17 och 1800 talen medförde att de halvöppna markerna, ängen och utmarken / naturbetet samt våtmarker försvann från slättbygden och i regel överfördes till åkermark. Förändringarna har lett fram till ett odlingslandskap med dagens öppenhet och siktlinjer. Jordbruksmarken kring Tåkern Omberg utgör idag ett av Sveriges bördigaste jordbruksområden. Denna landskapskaraktår som slätten idag har runt Tåkern är präglad av 17 och 1800 talens sociala och ekonomiska omvandling. Den processen, som har haft/en så central betydelse för vårt samhälle,'kan i få andra slättbygder avläsas så tydligt som i slättbygden runt Täkern. sätt. Förekomsten av ”odlings Ur kulturhistorisk synpunkt är det önskvärt med en fortsatt produktion av traditionella jordbruksgrödor. Aldre tiders jordbrukare utnyttjade slätten i lika stor omfattning som dagens jordbrukare Men landskapet utnyttjades på ett annorlunda tf' "' “iii "' 'f' hinder" i form av diken, häg nader, viss vegetation, våtmar ker etc gjorde att landskapet upplevdes mer småskaligt tiden före skiftena och jordbrukets industrialisering. Träd och buskar fanns liksom idag kring bebyggelse, alléer, utefter vattendrag, i bergbunden terräng etc. Förr fanns vegetation även på ångs och betes markerna, samti anslutning till våtmarker. Befintliga solitärträd är av stor betydelse för landskapsbilden. l Alvastraområdet finns rikligt med lämningar från olika epoker. Många lämningar finns registrerade men kanske är ännu fler ännu oupptäckta. l slätområdet finns med stor säkerhet många fasta fornlämningar under åkerjcrden. Alla lämningar i området är viktiga delar i den pågående kunskapsuppbyggnaden _ _. kringbosättnings och odlings historien i Alvast området. De kända fasta fornlämningarna bör så långt som möjligt förbli orörda. På så sätt blir kultur landskapet levande och går att ”läsa” även av efterkommande generationer. Förstudiens summariska beskrivning av Alvastraområdets rika och långa jordbrukshistoria indikerar på stora möjligheter både för forskning och kulturturism. + x mm _. r V.TOLLSTA.D ÄLDRE STENÄLDER + Nm CA 9000 ÅR SEDAN :“ ÖDESBÖC Ett fascinerande och närmast spännade förlopp kan skildras av områdets omvandling från skärgård till dagens högproducerande jordbruksmark och människans roll i denna process, 47 Här följer ytterligare några retlexioner kring odlingslandskapet. Stenåldersmänniskan ”denne jägare och samlare var en utomordentligt mångkunnig varelse, vida överträffande den moderna genomsnittsmänniskan i naturkunskap” som Hans Göransson uttrycker det. Under Jägarstenåldern var skogarna omformade av män niskan. Klimatet bestämde artsammansättningen i stort, men människan bestämde skogens och markvegetationens utse ende. Detta skedde redan flera tusen år innan pålbyggnadens tillblivelse. Vilket historiskt djup och annan syn på stenålders människan detta konstaterande ger. Det kommer att krävas ingående studier av bl.a. Alvastra områdets forna kärrmarker innan det går att fastlägga deras betydelse under förhistorien. Genom ”etnografiska paralleller” bör kunskapen kunna ökas betydligt om hur kärrmarker utnytt jandes. l naturresurslagen, NHL, står att områden av riksintresse för kuiturmiljövården, vilket hela Alvastraområdet år, skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Ur naturvårdssynpunkt är det önskvärt: a) med en ökad biologisk variation i odlingslandskapet. Tråd a rötter kan dock förstöra förekommande fornlämningar under mark. Vindkraftverk och kraftledningar är exempel på före teelser som kan påverka landskapsbilden betydligt. b) återskapa öppna vattenytor, våtmarker och öppna diken i jordbrukslandskapet. Nya vattenmiljöer bör ges en mjuk och oregelbunden form. Schaktmassor som uppkommer vid gräv ning skall inte läggas som en vall kring dammen, våtmarken eller längs diket. De bör användas till att forma det närmast liggande landskapet kring vattenmiljön. Vid eventuell plantering skall inhemska arter användas. FÖRSLAG: Utveckla forskningen kring A/vastraområdets historia I sin ursprung J liga hävd kväve fattig. Gödslas den med kväve ' nñnskar antalet ;arter dramatiskt 48 Upplevelse Det som kan beskrivas som naturens egen linje, t.ex. stranden, gränsen mellan äng och åker, vätmarken, skogsbrynet mm. bidrog starkt till landskapets karaktär. En förändrad syn på landskapet och jordbruket började utvecklas på 30 talet när begrepp som ”rationellt” och ”modernt” blev kopplade till en stark utvecklingsoptimism. Det medförde att den mycket artrika men diffusa gränszonen började ersättas av den exakta och artfattiga grän sen. Detta blev inlednin gen till en utarmning av den biologiska mångfalden i landskapet. Denna ratio nalisering inom jordbruket anses av många långt ifrån avslutad. Den mest drastiska omda ningen av landskapet skedde på femtio och sextiotalen. Det går att i Alvastraområdet studera människans landskap, där handkraft och människans mått och naturens begräns ningar var rättesnöre ställt mot teknikens och maskinernas landskap med renodllng, tidsvinster och storskalighet. Saknas variationer i kulturlandskapet medför detta begrän sade upplevelser för de som vistas där. Mycket av det som tillhörde det äldre kulturlandskapet tillmäts idag höga symbol och vistelsevärden. I en undersökning om vilka typer av landskap som uppskattas mest så värderades bokskog, hagmark och miljöer med inslag av vatten högst. Det mest monotona jordbrukslandskapet och tät snårig skog värderades lägst. Angen Två definitioner finns av begreppet äng : a) agrarhistoriskt är den slåttermark b) botaniskt är den en vegetationstyp, t.ex. torr eller fuktäng, vilken kan hävdas såväl med slåttersom bete. Inom jordbruket används definition a. S_Iåtte_r När djuren behövde börja ställas om vintern uppstod behovet av slåtter. Slåtterängen var det viktigaste markslaget i det äldre odlingslandskapet. atåategeåltese j t Den jordbruksverksam het, inte minst betesdriften, som bedrivs i Alvastra med omland är av högsta vikt för upplevelsen och förståelsen av samt utvecklingen av områdets natur och kulturvärden. Att det har skett en utarmning av slätten är odiskutabelt. För att motverka detta krävs en mer biologisk balanserad odling. En tänkbar variant är omläggning till kravodling. Den av görande frågan är om ekonomin, som betyder hushållning på grekiska, tillåter att naturvårdstankar och ett varsamt brukande av jorden förs in i den moderna driften. Frågan om var natu rens toleransgräns går bör nog också ställas. För att öka förståelsen och intresset för det äldre odlings landskapet kan olika åtgärder göras: 1) Länsstyrelsen har på några_ mindre områden vid natur reservatet Kråkeryd söder om Odeshög tätort och vid Glänås fågelstation satt växter, ”ogräs”, som tillhörde den gamla all mogeåkern. Det är ett projekt som går ut på att rädda dessa utrotningshotade växter. * > Vid Kråkeryd finns också ett par projekt som går ut på att rädda dels ålderdomliga utrotningshotade lantraser, i detta fall Vänekon, dels Gutefåret. Vissa krav ställs på hur betesmarken sköts innan rätten att ha djuren godkänds. 2) sätta upp en informativ skylt vid något värdefullt naturobjekt för att “ beskriva dess naturvärde, nödvän dig vård /skydd samt eventuella åtgärder för att naturvärdet skall bevaras eller förhoppningsvis öka ' enaseties status sxtvnusañnmun NR 225 3) Svenska naturskyddsföreningen gör lokala inventeringar, sprider kunskap om naturvård samt svarar på remisser som berör ingrepp i naturen. De har en stor betydelse för den lokala naturvärden. SLUTSATS: Den biologiska mångfalden behöver stärkas på slätten. Vägledande för vård och hävdinsatser inom de olika delområdena kan anpassas till vissa bestämda företeelser och tidsskikt. Alvastraområdet kan då utvecklas till en provkarta på olika odlingsepoker. Utvecklas dels projektet med att bevara äldre Växter som ingick i det gamla odlingslandskapet och törankrar det i torsknings och universitetsvärlden, dels "projekt Svenska lantraser i naturvärden” eller motsvarande blir området till gagn både för forskning, friluftsliv / kultur och naturturism. Ett ekoforum är då förverkligat. Till vägledning och stöd vid arbete med landskapsfrågor bör följande punkter kontrolleras hur väl de är uppfyllda: 1 Finns variation och mångfald och som kontrast › enkelhetens storslagenhet 2 Finns rumslighet 3 Hur är affektionsvardet, dvs känner eller förstår man det historiska djupet eller naturens tidsförlopp i området. 4 Utveckla särpräglade och identitetsstarka landskapsmiljöer och om de redan finns, skydda och bevara dem. FÖRSLAG: Det vore värdefullt om en "ekologisk landskapsplan ” kunde fram för hela Alvastra med om/and och inte enbart för Omberg. Ta fram förslag till hur den biologiska mångfalden kan stärkas på slätten samt hur Ombergs biologiska ”isolering” kan brytas. Levande och åskådliggör kulturlandskapets olika histo riska faser. Målet är ett upplevelser/kt och attraktivt landskap. Ta fram en terrängmodel/ i datamiü'ö för Alvastra land Kulturstig i Ekomuseum södra Ätradalen. Den pas serar igenom beteshagar och över gårdstunet. Läñdskapsrummet: Öppna 'upp landskag' e idag är landskapet mer eller mindre öppet att röra sig i. En del av de mindre vägarna i området är upplåtna för allmän biltrafik men de flesta är det inte. Att göra landskapet mer tillgängligt än vad det är idag, framför allt för de som vill gå eller cykla, betyder dels att de kulturhistoriska lämningarna och naturvärdena kan knytas ihop, dels att upplevelsen av och förståelsen för landskaps rummet och dess olika historiska tidsskikt kan bli betydligt starkare, rikare och mäktigare än idag. Det betyder alltså att de enskilda objekten kan sättas in i ett historiskt sammanhang. Det kommer att leda till att intresset vill öka för såväl Alvastraområdet som helhet, som för de en skilda natur och kulturobjekten. Området blir attraktivare att vistas och stanna upp i. Det blir , inte fråga om konsumering av kultur och natur utan mer av utbyte, att väcka tankar etc. På sid 54 om Hedaområdet beskrivs gångför ' bindelser utgående från Heda. ' Ostgötaleden går längs Vättern och en pilgrims led mellan Linköping och Alvastra kloster via Skänninge och Vadstena invigs pingsten 1999. Olika slag av kulturstigar kan anläggas. , . Kvalitéer att tänka på är att de bör ha en natur e skön variationsrik sträckning. Gärna passera i närheten av djur och gårdsbyggnader. För eventuella konflikter mellan besökare och djur finns det enkla och effektiva lösningar på. Med ett enkelt elektrisk trådstangsel v : kan konflikter mellan besökare och jordbruksverksamheten lätt klaras, se bilderna från kulturstig i Eko museum södra Atradalen. SLUTSATS: Med iordningställande av ett antal gångför bindelser har Alvastra landskapsrum förutsättningar att fungera som en ”Tidsmaskin” eller kanske mer intressant, som ett kalejdoskåp. FÖRSLAG: Anlägg en förbindelse mellan klostret och på! byggnaden, en "tidsaxel” på ca 4000 är, se sid 42. Utöka kulturstigen i enlighet med den informationsskylt som finns nära Sverkergården, se sid 52. lordningstä/I gångförbindelser frän Heda, se sid 53. Ett förslag till lokal "trafikplan" bör tas fram för Alvastra området. Naturvården och den biologiska mångfalden, definition sid 53, bör vägas in i eventuella förslag. Flera lämpliga befintliga enskilda vägar finns som skulle vara intressanta att upp/ätas för allmän trafik. Nyanläggning av stigar skall gå naturskönt, gärna längs vattendrag / diken som kan göras attraktivare. Börja med att ta fram en stomme till gångvägar, hitta talande länkar, iordningställ de sträckor först som ger mest effekt. i ev... y Exempel på rekonst r ruerade odlingar under stenåldern trädgårdar Exempel på rekonst »o ruerad 1700 tals trädgård, Gunnebo 49 Naturvården Biologisk mångfald: Definition: variationen bland levande organls mer i alla miljöer, på land såväl som i vatten, och de ekologiska samband som finns mellan organismerna. Detta innefattar variationen inom arter, mellan arter och mellan ekosystem. Variation inom en art kallas också för genetisk mångfald, Naturreservat: Område som avsätts för att beva ra värdefull e natur samt för att tryg ga tillgången för friluftsliv. Särskilda föreskrifter finns anslagna vid reservatet. Förvaltning, Bokskog sid 40 vård OCh infor ' Mörka hål sid 40 mation bekostas ' . Urskog sid 41 med stadsbidrag Ombergsjjden sid 40 Vilka formedlas Tåkem sid 38 av statens naturvårdsverk. WWUOWP lsberga sid 47 Natura 2000, EU vill skapa ett europeiskt ekologiskt sam manhängande nätverk av naturområden be nämnt Natura 2000.. Det är ett av Eu's bidrag till bevarande av biologisk mångfald på Europanivå. Det är tänkt att fungera som ett system av skyddade områden som utgör kärnor i ett ekologiskt nätverk. Alvastraomrädet ingår i den biogeografiska region som kallas Boreal och utgörs av Finland och Sverige förutom fjällområdet samt Syd5verige. :årfålâeåm 6316;: G. Uttersberg sid 46 naturreservaten: H' JUSSDGrg SM 46 50 Värdefulla naturmiljöer 1 2 3. 4. 5 5 Alvastra kalkkärr sid 21 Träd sid 21 Ålebäcken sid 31 Uckleby sid 54 . Heda sid 46 b St. Broby sid 46 50 Sik med Broby kulle 6. 7. 9. 10. Dagsmosse Disevidån Renstadsfällan Hjässatorget Stocklycke äng' Sid 46 sid 43 sid 47 sid 40 .sid 40 sid 40 Människans förhållande till naturen Forntidsmänniskan levde med naturen, De upplevde att na turens kretslopp var människans livsrytm. De uppfattade att människans liv, död och återfödelse var, likt årstiderna, delar i en evig cirkelrörelse. Vardagsliv och religion ingick i samma helhet. Klosterorden ansåg att man behövde skydda sig mot naturen, den var ond. Ur det växte, på vetenskaplig grund, synen fram att människan var naturens herre. Slutfasen i det synsättet blev det teknokratiska samhället. Naturen var till för människan. Vid sekelskiftet spirade en naturromantik, som Ellen Key och Verner von Heidenstam var representanter för. Naturen var till för att njutas av, men ett intresse växte också fram kring mer kunskap om naturens villkor. Svenska Naturskyddsföreningen bildades år 1909 av 13 stycken natur intresserade vetenskapsmän. Tåkernfrágan blev en av föreningens första stora naturvårdsdebatter och därmed även en av Sveriges. l Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgersson blir kapitlet om sjön Tåkern till viss del ett debattinlägg mot en torrläggning. Det resulterade i att barn började samla in pengar till en Tåkernfond, En oplonsbildningsmetod som senare Astrid Lindgren har tillämpat i olika naturvårdsfrågor. idag är kretslopp och Agenda 21 centrala begrepp och intres set för "naturfolkens förhållande till naturen har ökat. SLUTSATS: Alvastraområdet har ett mycket stort antal natur vården av hög klass men även en intressanthistoria vad gäller naturvård. Människans förhållande till och påverkan av naturen sedan istiden kan studeras i området. En helhetssyn saknas. FÖRSLAG Alvastra kan bli ett centrum för praktisk nafun/ård Landskapsrummet allmänt Ägokarta Markägare av de _fyra utvalda objekten, samt en del av de övriga beskrivna kultur och natur objekten / områdena i förstudien är redovisat på kartan nedan. Av den framgår att Assi Domäns och Statens Fastighetsverks marker rymmer många av de objekt/ områden som är beskrivna i förstudien. Ovriga markägare är Vägverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket samt ett antal enskilda fastighetsägare. Strand ligger på egen fastighet, vilken ägs av en stiftelse. SLUTSATS: Ombergs utveckling mot mer kultur och fritidsturism samt skydd av naturvärden är Assi Domäns inställning avgörande. På Statens Fastighetsverks ägor finns dels det område som omfattar det medeltida landskapet med tillhörande objekt, vilka i sin tur är knutna till riksbildningsprocessen samt den för denna studie intressanta delen av Alebäoken. Marken arrenderas av samma familj som har bedrivit jordbruk där sedan några generationer tillbaks. Riksantikvarieämbetet har ett mycket begränsat men betydelsefullt markinnehav, vilket omfattar de områden där klosterruinen respektive pålbyggnaden är belägna. Vägverket ansvarar för de svartmålade vägarna på kartan. Naturvårdsverket är markägare för ett antal naturreservat. Markägarnas positiva medverkan är en förutsättning för att kunna utveckla Alvastraområdets kultur och naturvärden på ett bra sätt. _CLrt_n_am_n Vanligtvis anses de äldsta namnen inom ett område vara de på större naturformationer. Vättern t.ex. anspelar på ett mycket gammalt ord som betyder vattnet. Disevid är sannolikt ett unikt namn liksom Alvastra. Heda syftar på platsens magrare marker och är pluralis av hed. De äldre ortnamnen i området är sådana som anses härstamma från Järnåldern. De äldre bebyggelsenamnen kan delas in i olika grupper efter sitt efterled. Om några bebyggelse eller naturnamn har sitt ursprung från bronsåldern går inte att säga. Vad stenåldersmänniskorna använde för namn i sin vardag är okänt idag. SLUTSATS: inom Alvastraomrâdet finns många intressanta och karakteristiska ortnamn med vilkas hjälp en del av land skapats kultur och bebyggelsehistoria kan rekonstrueras. Ett sätt att få landskapet att berätta sin historia är att lyfta fram de ålderdomliga namnen insatta i sitt historiska samman hang. Borde inte traktens rika historia avspegla sig mer på plats ? införande av ålderdomliga namnformer med förklaring på tex. en karta kan vara ett sett. Se bilden från informationsanläggningen vid Rök. Eller tänk om namnen på gator, torg och parker i Ödeshög och Hästholmen berättade om traktens exceptionella historia. Eller skall även platsens / byns ålderdomliga namnform sättas ut. Eller skall försvunna gårdar / byar markeras på plats. Eller FÖRSLAG: Alvastraområdets ort och bebyggelsenamn skall' användas för att levandegöra landskapets historiska utveckling. Indelning av Alvastra landskapsrum De huvudområden som Alvastra landskapsrum kan delas in i är: 1) Vättern, 2) Omberg, 3) Tâkern, 4) Slätten vs Borghamn tillhör Ombergsområdet och Hästholmen tillhör Slättenområdet. Slättenomrädet kan delas iniföliande karaktärsomräden: 4a "Tidigmedeltida land skapsrummet” 4b "Herrgårdslandskapet" 4C ”Slättlandskapet ” 4d ”Storkuperat landskap" 4e Dagsmosse SLUTSATS: Landskapsrummets fyra huvudområden / huvudkaraktärer, utgör tillsammans "Alvastra med omland”, som kan liknas vid en hel symfoniorkester. Där kultur och naturvärdena utgör instrumenten och Lex. huvudområdet Vättern är slagverken. Med liknelsen ”symfoniorkestern Alvastra med omland” blir det uppenbart hur viktigt vården /skötseln och framtoningen av det enskilda kultur och naturvärdet är för att hela "orkestern" skall kunna genomföra en engagerande och gripande föreställning av hög klass. FÖRSLAG: Ang/ven indelning av landskapsrummet skall utgöra stommen r'A/vastra med om/and. Slätten Tidigmedeltlda Iandskapsrummet Landskapet söder om Omberg har sedan förhistorisk tid varit öppet och präglat av odling kompletterat med boskapsskötsel. Viss igenväxtning kan konstateras idag längs Vätterstranden. I ovanliggande slutt ning har en Oxeldunge utvecklats. Vid Älebâcken nära nuvarande väg R50 låg Alvastra by. Med hjälp av äldre kartor och topografiska beskrivningar går det att rekonstruera landskapet såsom det såg ut innan den agrara revolutionen. 1600 och 1700 talens odlingslandskap hade sannolikt fler likheter med det medeltida landskapet än med dagens landskap. V Clas Tollin har är 1993 tagit fram ett förslag till underlag för skötselplan för en del av Alvastra Kungsgård. Lämningar från det tidigmedeltida Alvastra finns ännu synliga i dagens landskap. Framför allt gäller det landskapspartiet mellan Ålebäcken och Omberg. Av den anledningen anlades 1993 en kulturstig i den västra delen av området. Stigen går förbi fornlämningar som har anknytning till såväl klosterverksamheten som till Sverkerätten. Stigen är utmärkt med trästolpar på vilka en stigsymbol är fästad. Utmed stigen finns sex stycken informationsskyltar som berättar om de olika kulturlämningarna. Förutom om Sverkerstenen står det beskrivet om de andra sevärdheterna i området på annan plats i förstudien. Riksbildninqsperiod: 1100 talet Den västra Östgötaslätten var ett centrum i rikspolitiken under vikingatiden _ högmedeltiden. I stort sett det man vet historiskt om första hälften av 1100 talets Sverige utspelar sig i Östergötland. Hur folkets levnadsförhållanden var under 1100 talet är dock mest höljt i dunkel. Tiden förknippas med tronstrider mellan de sverkerska och erikska ätterna samt en begynnande kyrko och klosterorganisation. Alvastra var i högsta grad i händelsernas centrum vad gäller båda dessa huvudskeenden under århundradet. Anledningen till att en stormannaklass hade utvecklats i Alvastraomrädet kan bero på en kombination av områdets egna ytterst gynnsamma ekonomiska förutsättningar och godartade internationella kontakter. Ett talande vittnesbörd om slättbygdens rikedom vid denna tid är de rikt dekorerade romanska kyrkor som uppfördes i alla socknar och som Heda, Roglösa och Väversunda kyrkor ännu är utsökta representanter för. 52, Sverker den äldre och drottning Ulfhild Omkring år 1130 blir Sverker den äldre från Kaga, som ligger mellan Vreta kloster / Stenskilska ättens hemvist och Linköping, kung. Han omtalas som östgötarnas kung och senare även som svearnas kung. Drottning Ulfhild hade tidigare varit gift med först den svenske kungen Inge den yngre och sedan med den danske kungen Niels innan hon äktade Sverker. Hon var med andra ord en mycket erfaren regent med goda kontakter. Hon var särskilt pådrivande vad gällde att etablera det första Cister cienserklostret i Norden justri Alvastra. Förmodligen i samråd med Nordens ärkebiskop, Eskil i Lund, vilken hon kände sedan tiden som dansk drottning. ' Kontakter utvecklades även med påvemakten i Rom. Kungaparet fick många starka regentår tillsammans. Sverker den äldre mördades enligt sägnen på väg till julottan. Anstiftare var troligtvis en dansk prins med anknytning till den stenkilska ätten. Prinsen ansåg sig kunna göra anspråk på den svenska kungakronan. Efter mordet gjorde emellertid flera stormannaätter anspråk på tronen. › i Rikets politiska centrum försköts E' till Mälardalen när Birger Jarl och §81., Folkungaätten fick makten vid » i 1200 talets mitt. 1896 restes en minnessten över kung Sverker den äldre, regent 1130 1156. Monumentet står vid _ i den gamla landsvägen nära KarlSverkgesonsmgñtlmgllêgGl Älebäcken. i' Remmarr_ i l l ,5 SLUTSATS: lnom Alvastra Kungsgårds ägor finns rester av äldre markanvändning från olika tider sida vid sida. Det finns skäl att låta den historiska dimensionen väga tungt när det gäller hävd och vårdåtgärder. Clas Tollin har tagit fram ett intressant underlag till skötselplan för Ålebäcksområdet, kulturstigen och området kring "Sverkergården". En komplett genomgång av hela det område som utgör Alvastra kungsgård vore värdefullt. En utgångs punkt bör vara att så många olika slags markslag som möjligt från den förindustriella landskapet blir representerade om än i fragment med en tyngdpunkt i tidigmedeltida landskapet. Under århundradena närmast efter övergången till kristendomen hade Alvastraområdet rikspolitisk betydelse, med tyngdpunkt i 1100 talet på grund av: A) En av tidigmedeltidens två kungaätter, Sverkerätten, hade sitt stamgods i Alvastra. Den andra, Eriksätten, hade sitt centrum på andra sidan Vättern i Västergötland. B) Alvastra kloster var under hela medeltiden ett internationellt och kulturellt centrum. Hela riksbildningsprocessen är högintressant för såväl forskningen som allmänheten. FÖRSLAG: Utöka kulturstlgen i enlighet med tidigare förslag. Undersök om ytterligare gångförbinde/ser kan vara av intresse för att öka tillgängligheten och den historiska förståelsen. Ta fram ett underlag till skötselplan för hela området samt förslag till rekonstruktion (fragment) av det förhistoriska landskapet med tyngdpunkten i det tidigmedeltida, Ta fram ett gallringsförs/ag för Vätterstranden och sluttningen. Naturvården och den biologiska mångfalden bör vägas in i vid eventuella förs/ag eller åtgärder. Beskriv ”kungaparet” där drottningen inte är min éäiIedaområdet Heda en charmig liten by med Heda konstgalleri och den märk v värdiga medeltida kyrkan som en självklar mittpunkt. Här förväntar den besökande att finna ett värdshus med vällagad god mat och möjlighet till övernatt ning än sålänge dock förgäves. Heda kyrka är en av landets märkligaste romanska kyrkobyggnader. Den uppfördes under första hälften av 1100 talet men utvidgades i slutet av samma århundrande med ett nytt rakslutet kor, en absidförsedd korsarm i söder samt ett sidoskepp i norr. Det är täckt av tre tvärställda tunnvalv, efter mönster från Alvastra, på ett utsökt vackert sätt. Grundplanen på ritningen från 1927 är upprättad av Erik Lundberg, en av de mest inflytelserika restaureringsarkitekterna i Sverige. Kyrkan var rivningshotad i mitten av 1800 talet. Den räddades från förgängelse av konstprofessor G. G. Brunius från Lund. Han blev alltså chkosammare här än vad han blev i sin kamp mot Hugo Zettervalls ombyggnadsförslag av Lunds Domkyrka, vilket genomfördes. Heda kyrka utökades med några nya tillbyggnader efter ritningar av Brunius. Nämnas bör också kyrkans berömda romanska › madonna i trä, besjungen som ” Himladrottningens bild i Heda" av Verner von Heidenstam. Hedaområdet, som ingår i den mellansvenska israndzonen, hyser gott om: A ) fornlämningar som är koncentrerade till hagmarkerna, i första hand kring gårdarna Heda Jussberg ooh lsberga Norrö. Typiska gravfält från yngre järnåldern belägna på slätten finns endast bevarade vid Norrö, lsberga och Jussberg. Övriga har blivit bortodlade. B ) ett antal områden med höga naturvärden. Området har, utan tvekan, ingått som en del i en rik och välmående trakt under brons och järnåldern. Den helt dominerande markanvändningen är åker. Bebyggelse finns i huvudsak kring kyrkan. Ett par breda och flaska höjdryggar sträcker sig västerut från kyrkan. Detta gör att området upplevs ”smäskaligt” och vackert samt upplevelserikt att röra sig i. Det är mycket framträdande i det flaska jord brukslandskapet Här följer ett urval av kultur och naturmärkvärdigheteri Hedatrakten. › Disevids kulle är en gravhög från bronsåldern, 25 m i diameter och 4 m hög. En be gravningssed som hade sitt centralområde i Danmark och i södra Sverige. Flera större högar finns runt sjön Tåkern. Norrö I ett mindre gravfält inom isberga naturreservat har man vid partiell undersökning hittat fynd, som visar att området har använts för gravsättningar i nästan tusen år, från yngre brons ålder till 800 talet, vilket är högst anmärkningsvärt. I den yngsta graven fanns en fyndrik , kvinnograv från vikinga tid. ›_ Hängsmyckena är gjorda med hjälp av i mynt, vilka har kunnat bestämmas. Det i är umayadiska dirhemer tillverkade på 730 talet från staden Wasit vid Tigris i nuvarande Irak. Staden Wasit var vid denna tid en viktig knutpunkt för handel, viktigare än Bagdad. \ De pärlor som hittades i graven kom till största delen från kontinenten. Om det var genom handel eller plundring är omöjligt att få veta. Men fynden i kvinnograven, vilka idag finns på Länsmuseet, visar på den tidens vidsträckta kontakter och kulturella rörlighet. › *ä Ett annat exempel på detta är fyndet av ett krumsvärd vid Norrö, med den skillnaden att detta fynd är mer än 2000 är äldre, dvs. från äldsta bronsålder. i Endast ett fåtal dylika vapen är kända. De andra å exemplaren är funna i Skåne och i Danmark. Svärdet är förmodligen ett ceremoni eller praktvapen. Det är S av allt att döma en efterbildning av ett vapen som var 2 på modet i Mindre Asien vid denna tid. Svärdet å förvaras idag på Historiska museet i Stockholm. kraksabel Narrti Jussberg, ett av västra Östergötlands största gravfält som förmodli gen har varit ännu större. Omrdet har använts under järnåldern och even tuellt ännu tidigare. En informationsskylt med text och illustrationer är uppsatt vid ingången till området. Skylten är väderkänslig. Fornlämningsomrädet ingår i ett större område med höga naturvärden vilket är listat för Natura 2000. Området, som även rymmer hålvägar, betas och är mycket naturskönt. Uttersberg: Ett par hundra meter väster om gravfältet finns ytterligare ett område som är listat för Natura 2000 med typiskt utbildad stäppängsvegetation. Mitt emellan dessa två områden finns ett f.d. grustag. I dess västra vägg går det att studera en typisk lagerföljd av isälvsmaterial täckt av ett mäktigt moräntäcke. Alldeles söder om i åkern finns en stor hög, ca 35 m i diameter och 3,5 m hög, säkert från bronsåldern. Ytterligare två mindre högar samt 2 resta stenar finns i närheten. Platsen är mycket karaktärsfull och är ett vackert inslag i landskapet. Sik med Broby kulle Området är en svagt böljande platå som utgörs av en grus / moränformation. Huvuddelen utnyttjas för bete och torrängs vegetationen är därigenom tillbakahållen. Ur platån reser sig Broby kulle från vars krön man har en vid sträckt utsikt över slättbygden. 53 lsberoa naturreservat Norrö backar Området är sedan 1973 naturreservat och av riksintresse för naturvärden. Ungefär halva området är åker resten är betes mark, förutom några mindre områden som inte brukas alls. Där finns stäppartade torrängar, några med en mycket rik och intressant , ja unik stäppängsflora. \ Området beståri huvudsak av isälvsmaterial, med visst Inslag av morän. Låga väl utbildade åsar och kullar skapar tillsammans med mellanliggande sänkor och dödisgropar ett böljande, fascine rande och mycket tilltalande landskap. I slutet av 80 talet var reservatet i mycket dåligt skick på grund av fel utformad skötselplan. En ny togs fram 1988 som gick ut på att efterlikna den mycket gamla hävden. Det verkar vara rätt väg. Ett skötselavtal finns från 1996. Norrö backar är ett säreget område vad gäller botanik och geologi med en mycket lång bosättnings och odlingshistoria. é Disevidån Efter att ha passerat över den öppna och flaoka jordbruksslätten rin ner , Disevidån utiTåkernt Än har ett väl utbildat meandrande lopp upp . till Gottorp ca 1 km söder om Tåkern, I vackert inramat med växtlighet. i anslutning till än alldeles öster om t Disevid kulle, finns ett våtmarksområde på båda srdor om vägen som förbinder Heda och Rök. SLUTSATS: Hedaområdet är en vacker, tilltalande och levande jordbruksbygd med ett antal sevärdheter av hög klass vad gäller såväl kultur, natur som geologi. Området kan uppfattas som ”den felande länken" mellan Alvastra / Vättern, Omberg och i Tåkern. Området är nyckeln till att Alvastra med omland skall kunna utvecklas till en helhet. Heda kan bli en › viktig knutpunkt i ett för besökare ' mera tillgängligt landskap än 1 idag, för upplevelser av natur, forntida historiskt landskap samt geologiska spår från istiden. Natursköna och kulturhistoriskt intressanta gångtörbindelser kan utgå från byn mot a) Tåkern via Disevidån eller lsberga, b) Omberg via lsberga / Broby kulle samt 0) Vättern via Jussberg, Uckleby och Alvastra klosterruin / Alebäcken. Hedaområdet måste ha varit en mycket välmående bygd under brons och järnåldern och bör ha haft stor del i att 524 Alvastraområdet fick rikspolitisk betydelse under tidig medel tid. Den årliga marknadsdagen i början av juli är ett ypperligt tillfälle för att väcka intresse för Hedaområdet. Heda känns också som en naturlig plats för att inrätta ett informationscentrum / museum på lokal basis om forntiden, med tyngdpunkten förlagd till brons och järnålderns bonde n samhälle. FÖRSLAG: Utveckla nya gångförbinde/ser via Heda som knyter ihop kultur och naturobjekt inom Alvastraområdet. Låt Heda bli ett lokalt förankrat centrum för information om forntiden med tyngdpunkten ibrons och järnåldern. Intressenter / finansiärer Länsmuseet, Heda byalag, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, markägare, m.fl. Referensobiekt: Skärva, Öland Huseby Kiev, Bohuslän ”Herrgårdslandskag” Ett vackert och kuperat landskap där jordbruksmarken dominerar. På höjd ryggarna odlas skog. Landskapet har denna karaktär vidare ner mot Ödeshög. « › Förutom Uckleby har övriga delområden och objekt som finns i karaktärsområdet beskrivits på annan piats. Alebäcken på sid 31 och Hedaområdet, förutom på denna sida, även på sid 53. l7 st grova fridlysta ekar 3 ståri öppen betesmark vilken är " hårt gödslad med ut armad flora. Området betas idag. * r r Ekarna är mellan 4 6 meter i omkrets. Det är vid denna dimension som man kan förvänta sig att ekarna börjar få riktigt stora naturvärden. Området kan betraktas som ett framtidsobjekt. Slättlandskag Landskapet har denna karaktär runt Tåkern och vidare upp mot Vättern väster om Vadstena. i Området är flackt med vida siktlinjer. Sjön Tåkern liggeri en svag svacka delvis inramad av träddungar eller vegetationsrldäer. Slättlandskapet är ett intensivt utnyttjat jordbruksområde. Svanhalsvägens vägrum Den del av väg 930 mellan Lorbybäcken i öster och Renstad i väster via Kyleberg, Glänås och Svanhals är en av Alvastraområdets intressantaste, vackras te ooh karaktärstarkaste vägrum. Det växlar mellan öppet och slutet, stiliga alléer, varierad bebyggelsen Det är en oförglömlig upplevelse att färdas här. Storkugerat landskap_ Långa och flacka kullar, Inte lika länge siktlinjer som inom slättlandskapsdelen. Ett intensivt utnyttjat jordbruksområde med inslag av enstaka mindre träddungar. Karaktärslandskapet ligger i Vadstena kommun och sträcker sig längs Vättern upp till Nässja; MM Området är ca 260 ha och utgör den centrala delen av ett stort uppodlat kärrmarksområde. Strötorvtäckt har bedrivits sen seklets början. En storskalig utbwtning av bränntorv är planerad. Mossens sydligaste del är skyddad och skall bevaras för framtida vetenskapliga undersökningar. För mer än 7000 är sedan hade förstadiet till det nutida Dagsmosseområdet med omgivande kärrmarker bildats. För ca 5500 år sedan, strax innan pålbyggnasperioden, började den ”riktiga” Dagsmosse att bildas. Området finns ytterligare beskrivet på sid 43. SLUTSATS; slätten rymmer ett antal landskaps uilryck som möts inom Alvastraområdet. Det är orsaken till att området är så upplevelsen'kt och intensivt på intryck även vid kortare såväl som långsamma förflyttningar här. Detta är en stor tillgång för såväl kultur som fritidsturism. FÖRSLAG ; Landskapskaraktåremas huvuddrag är väsentliga att bevara. Utveckla möjligheten att röra sig inom området. i A i Sannolikt bodde de första människorna i " Alvastraområdet i någon form av bygemen skap. En tradition som varade fram till skiftena. även på 12 och 1300 talen. Når skiftena M_ genomfördes fick det som följdverkan att byarnas ställning minskade i betydelse. Ensamgárdar och torp blev nya inslag. Heda Varierad bebyggelse från 30 och 40 talen. De två fd. sko lorna är från slutet av 1800 talet. Komministergården, nuvarande hembygdsgård, är från 1700 talet. Alla byar har genomfört laga skifte. Tjugby har kvar sin bykaraktär med huvudbyggnader från 17 och 1800 talen utefter en bygata: I stort präglas bebyggelsen av traditionella hustyper från 1800 talets andra hälft och 1900 talets början. Kyrkor Runt Tákern finns en exceptionell ansamling av medeltida kyrkor med A) stora arkitektoniska, konstnärliga och miljömässiga värden eller B) medeltida delar av stort värde. A) inom Alvastraområdet: Heda och Väversunda Gränsande till Alvastraområdet: Herrestad, Kumla, Hov och Roglösa Väster om Vadstena: Orberga och Nässja B) inom Alvastraområdet: Svanshals och Västra Tollstad. Kyrkplatserna på medeltiden låg inte alltid där de flesta människorna bodde. Heda är ett exempel. Gårdskyrkor byggdes av stormän som ägde de större egendomarna. 3 Omber s Turisthotell: En väl bevarad i : i E i jugendbyggnad i trä uppförd 1913 efter det att den tidigare hotellbyggnaden brann ner till grunden 1912 Ellen Key tog initiativet till att det snabbt samlades in pengar till en återuppbyggnad. Kartor från 1600 . talet visar var byarna låg _ Renstads gård Manbyggnaden är nyupp förd men flyglarna är från 1700 talet liksom de timmrade yttre magasins » flyglarna i tre plan. Skedet Vadstena kommun: En gatubebyggelse ursprungligen bebodd av hantverkare och lönearbetare. Bostadshusen som är av trä är i huvudsak små och uppförda vid sekelskiftet. Väversunda kyrkby, Vadstena kommun Ligger vid Tåkerns forna strand. Norr om kyrkan ligger "Berzeliigârden" vilken är Jöns .Jakob Berzelius födelsehem. Det är en parstuga i två våningar med karaktär från 1700 talets slut. Övrig bebyggelse Förutom redan tidigare namn da byggnader: bebyggelsen i Svanshals, söder om Dags mosse, Kyleberg, på Omberg i Hästholmen och Borghamn samt järnvägsbyggnader mm. SLUTSATS: Alvastraområdet har en vä sant bebyggelsehistoria att = * ' W skildra vad gäller såväl bebyg gelsemönster, bebyggelsestruk tur som enskilda byggnader. En beskrivning av och en studie över områdets bebyg gelse bör göras. Inte de enskilda byggnaderna utan den sam ' " ' W * lande bilden. Området rymmer ett stort urval av olika slag av byggnader. Traktens byggnadstradition kan stimuleras, t.ex: den att lägga vasstak. En tradition som måste vara mycket gammal och som är präglad av Täkern. V. :i l i : Ny bebyggelse bör samlas i de kvarvarande byarna och till de tidigare bylägena. Även om landskapsbilden är . stabil i Alvastraområdet så är det likväl en bygd i utveckling. rdefull och intres FÖRSLAG: inventera, värdera ochbeskriv Alvastraområdets bebyggelse. Stimmulera lokala byggnadstrditioner. Informationsmöten eller studiecirklar som väcker intresse och ger ökade kunskaper om områdets byggnadstraditioner är sannolikt ett riktigt första steg. När ett nytt bostadshus behöver uppföras på en jord bruksfastighet bör det placeras i anslutning till befintligt bruk 1 ningscentrum. i: Avstyckning av mangårds I A, byggnad bör undvikas. ' ' " " Nya bostadshus som inte har anknytning till jordbruks driften bör i första hand uppföras i befintliga kyrkbyar. Hänsyn till kulturmiljön måste då tas. I andra hand bör nya byggnader uppföras i anslutning till annan befintlig bebyg gelse eller tidigare byggnadslägen. Särskilda krav på bygg nads exteriör kan i vissa ,2 fall ställas med hänsyn till kulturmiljön och landskapsbilden. För kulturminnesskyddade byggnader och miljöer gäller speciella regler. Ekonom/byggnader bör förläggas till brukningscentrum och isygg En eventuell ny byggnad ' 7 V _ . :. , för turism eller fritidsverksamhet skall utformas med hog kvalité. Takmaterialets betydelse syns tydligti exemplet från Horn borgarsiön. Hur väl smälter inte byggnaden in i omgivningen. 55 TRAFIK Kommunikationer Förbindelser på vatten: l förhistorisk tid var vattenvägarna av största betydelse och så även för Alvastraområdet. Under 1100 talet hade "innanhavet” Vättern, vilken band samman angränsande landcmråden, rollen som Sveriges medelhav. Hästholmen var angöringspunkten på östra sidan, bl.a. till de rika bygderna runt Täkern. _ Ostersjön övertog sedermera huvudrollen från Vättern. Förbindelser på land: 1 Under större delen av den förhistoriska tiden utgjordes i landförbindelserna av enkla stigar som undvek, om möjligt, l fuktiga områden. Hålvägar är de enda intakta förhistoriska leder som går att se idag. Efter slitage under lång tid av marken från människofötter, hästar mm har stigen erhållit en ”dikesiorm” som fortfarande syns i terrängen. Hålvägar finns bl.a. i bokskogen på Omberg och på gravfältet vid Jussberg. Under järnåldern utvecklades förmodligen ett mer förgrenat och permanent vägnät, eftersom dels människan blev mer bofast, dels att hästen blev vanligare som drag och riddjur. inom Alvastraområdet bör ett antal viktiga vadställen ha funnits innan ännu några broar var byggda. Ett av vadställena över Älebäcken måste ha varit särskilt betydelsefullt då det förmodligen har givit upphov tiil namnet Alvastra. Gravfält anlades ofta intill en väg för att synas. För ca 1000 år sedan i samband med kristendomens införan de blev det intressantare med ett förbättrat vägnät för att lätta › re och effektivare nå ut till befolkningen med den nya läran. Bildandet av socknar inleddes också vid denna tid. Under tidigmedeltid blev kyrkobyggnaden den centrala plats, dit alla vägar ledde. Den positionen behöll kyrkan allmänt ända in på 1900 talet. Hästholmen utvecklades till en betydelsefull utskeppnings hamn, i första hand för Alvastra klosters verksamheter. Klostret blev en viktig knutpunkt för kommunikationerna såväl till lands som till sjöss. ' Alvastraområdet måste ha varit starkt präglat av all den trafik som klostret genererade på grund av dels sina verksamheter och dels besökare ur alla samhällsklasser, från när och fjärran. Under medeltiden var pilgrimer vanlig syn på vägarna. De var på vandring till Nidaros, nuvarande Trondheim i Norge, eller till andra heliga platser. Från medeltiden finns de första nedtecknade landskaps lagarna som reglerar Vägarnas standard mm. 56 Det finförgrenade vägnät som växte fram under medeltiden är i stora drag det samma som finns idag. Fjärr och nårkommunikationer samsades på samma vägar. Några av de mest kända stråken under medeltidens stamväg nät var de från Danmark kommande Nissastigen och Laga stigen, nuvarande E4zan, vilka strålade samman i Jönköping och fortsatte förbi Alvastra. En annan berömd stamväg var Eriksgatan. ' UPPSALA ,_, ERIKSGATAN enli tlandsla en 1350 _. /,\ 9 g VÄSTERÅS_ EKQPWG' 'MORA ARBOGA , /M, A \ .. / §3* \ ;1 014313110. i A 1;_ Igcmjom I; / " SÖDERTÄLJE .2 >' 5 'RAMUNDAEGDA ,_ / 7_Tj%m lagar skulle en nytillträdd , på en Eriksgata, vilken i sträckning som band tidens viktigaste platser Alvastra kloster. för informationsanlägg stenen skulle anläggas, av den gamla "Eriks gatans" vägkropp. Dess läge under jord är numera illustrerad ' på marken. Förutom lands och sockenvägarna fanns många andra vägar inom byarna, brukningsvägar. Fägatorna var kantade av häg nader på båda sidor. Över våtmarker, diken och mossar byggdes kavelbroar. Helt säkert även i Alvastraområdet. Under 1500 talet stabiliserades det etablerade vägnätet ännu mer. Fortfarande vid denna tid följde vägarna landskapets linjer, tex. en åkerkant, ett skogsbryn eller som vid Omberg längs en bergsfot. Vägen rundade vattensjuka områden, bran ta lutningar samt stenar eller hällar. _ Ett vägnät av Iandsvägar växte fram. Den som kom från Grännahållet var inhägnad när den passerade genom det öppna landskapet mellan Alebäcken och Alvastra kloster. __ Det tilltagande resandet gjorde att behovet av kartor ökade. Over Alvastraområdet finns kartor som är från tidigt 1600 tal. En gästgiveriförordning antogs 1649. Gästgivirerierna eller Enligt medeitida konung bege sig ut hade en bestämd . samman den . och orter, bl.a. då När parkeringen ningen vid Flök upptäcktes en bit skjutshåll låg ofta på ca 2 mils avstånd från varandra. Det var en lagom etapp innan det blev dags för hästbyte. Vägen genom en by bildade ryggraden i dess struktur. Tomtindelningen utgick från vägen. En klungby blev det när gårdarna samlades kring ett vägkors, ex. dagens Heda. l en _rang så tåg gårdarna på rad längs vägen, ex Tjugby eller dagens Svanshals. I framförallt herr gårdspräglade öppna landskap är alléerna viktiga inslag, så även i Alvastraområdet. Alléerna plantera des för att leda fram till en betydelsefull plats, storre gard, kyrka mm. Alléerna fungerar som siktledning i det öppna landskapet. Ett antal alléer finns i eller i angränsning till Alvastraområdet. Den stiligaste är den kilometerlånga mjukt böljande lindalléen mellan Lorbybäcken och Kyleberg. i891 kom en väglag som medförde att stadsbidrag utgick till Vägunderhåll och därmed avvecklades successivt böndernas ansvar för underhållet av de vägar som tillhör det allmänna vägnätet. l800 talets laga skifte medförde att nya vägar behövde byggas fram till respektive gårds nya läge. Typiskt för skiftes vägarna är att de är raka och följer de då nydragna gränserna i landskapet, som en skarp krök runt ett åkerhörn eller gårds tomt. X eller T vägkorsningar är spetsigt utformade. Till skillnad mot dagens effektiva kommunikationsstråk var vägarna förr så mycket mer. De utgjorde allmänna platser och var även mötesplatser och livsnerven genom byarna. Enbart under 1900 talet har vägarna förändrats mer än under hela den resterande väghistorien. SLUTSATS: Alvastraområdet har en mycket intressant mäng tusenårig kommunikationshistoria som delvis går att tolka i landskapet. De vägar som utgör huvudsträken har en mycket lång historia. För att kunna rekonstruera och eller på plats kunna läsa. uppleva Alvastra kulturlandskaps historia är dess kommunika tions och vägnäts historia en mycket betydelsefull pusselbit. Äldre vägar är byggda i en skala som underordnar sig omgivningen. Det är så lätt att idag bygga bort denna kvalité, genom att göra en ”förbättring” av vägen som inte tar hänsyn till omgivningen. Så var rädd om denna kvalité. T.ex. kan ett alternativ till breddning av vägen vara att ordna mötesplatser. Vägar som ringlar fram i landskapet, som i Alvastraområdet, är en rest av det gamla Sveriges lapptäcke. Vägen berättar om ett svunnet landskap och att färdas på en väg med rötter i äld re tid upplevs som att färdas i landskapet. Upplevelsen blir rik. Först under efterkrigstiden har det blivit möjligt att bygga vägar som inte rättar sig efter de givna villkor som naturen har ställt upp. Det har medfört att en modern väg får en annan skala än det landskap den går fram i. Vägen ”frikopplas” från landskapet. Resultatet blir att endast hastigheten eller tiden blir intressant för den som åker på vägen. Det är vad som har hänt med den på 60 talet utbyggda väg RSO, på sträckan mellan E4zan och Dagsmosse, Här bryter vägen mot omgivande landskap vad gäller skala, linjedragning samt vägprofil. Befintliga Alléer' har stor betydelse för landskapsbilden. Anledningen till att Alvastraområdet hamnade i kommunika tionernas centrum undertidigmedeitid är: i slutet av järnåldern var Alvastraom rådet en rik och välmående bygd med styrande stormän. Vid denna tid var jordbruket utvecklat i ett bälte över Mellansverige där de fyra sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjäl maren ingick. Vättern var den naturliga mittpunkten och kommunikationsleden, ”Sveriges Medelhav", i detta jordbruksbälte i början av medel tiden. Det berodde dels på att Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Jämtland samt Härjedalen tillhörde Danmark, dels att stora ogästvänliga och svårforcerade skogar som Kol mården, Holaveden öster om Vättern och Tiveden nordväst om sjön gjorde passager genom dessa områden vanskliga. Vad gällde själva Vättern var merparten av stränderna olämpliga för anläggande av hamnar. Slutligen låg den viktiga och väl mäende Falbygden i jämnhöjd med Alvastra på andra sidan Vättern. Tillsammans bäddade dessa förutsättningar för att Alvastra nu i början av medeltiden kunde utvecklas till själva "spännet'” i jordbruksbältet, med städerna Lödöse vid Göta älv i väster och Sigtuna vid Mälaren i öster. i och med klostrets etablering och utveckling till ett rikt och mäktigt sådant, med stort inflytande i bl.a. riksbildnings processen, blev Alvastra en viktig knutpunkt och tyngdpunkt i den tidens stamvägnät såväl till lands som till sjöss. Klostret var helt enkelt ett "rese och kommunikationscentrum" FÖRSLAG: Studera och synliggör A/vastraomrádets väg ooh kommunikationen/starla. Beskriv dess kvalitéer och kultur historiska värden. Befintliga a//e'er bör vårdas och skyddas. Eventuellt kan plan ering av :7 a alléer diskuteras på några platser Järnväg l§88 invigdes den smalspåriga privata järnvägen mellan Odeshög och Vadstena, för att tillfredsställa ett lokalt transportbehov. Sedan 1919._ingick bansträckningen i Mellersta Östergötlands Järnvägar, MOJ, vilken i sin tur är 1950 övergick i statlig ägo. Under sin livstid förblev banan både smaispärig och, lokal. Därmed kunde den aldrig utvecklas ekonomiskt. Så helt logiskt gick den då 70 åriga banan i graven fotbolls VM året 1958. Det som var startskottet för en ny ”modern livsstil” med TV:en och bilen som de viktigaste attributen. i ett sådant framtids perspektiv kunde inget mer malplacerat och omodernt tänkas än en gammal smalspârig järnvägslinje. Men dödsstöten kom redan 1955 då Sockerbolaget lade ner driften i Linköping och som följd därav upphörde all socker betsodling i Östergötland. Enligt samstämmiga ögonvittnen ägde banan alla de egen skaper som en rent pastoral idyll har. Färden omgavs av välskötta jordbruk, sockerbetsodlingar, guldgula sädesfält och gröna trädalléer, vilka lnramade grusvägarna. Här pulserade livet i ett lugnt tempo inbäddat i traktens egna naturliga ljud. Det specifika med linjen var att den med tiden blev ett exempel på en oförändrad järnvägsmiljö från slutet av 1800 talet. Den var järnvägshistoriskt intressant, med t.ex. manuellt hand vevade såväl signalanordningar som bommar vid väg korsningarna. Samtliga driftsplatser var bemannade fram till nedläggningen och därmed tillhörde även ett antal byggnader järnvägsmiljön. Stationer / anhalter fanns vid Alvastra, Omberg, Väversunda, Djurkälla och Borghamn. idag är den gamla banvallen mellan Ödeshög och Hästholrnen gäng och cykelväg. För övrigt är banvallen bortodlad på många ställen. Mellan Hästholmen och Mjölby invigdes är 1910 en normal spårsförbindelse, "prärieexpressen", av Mellersta Östergöt lands Järnvägar. Linjen hade anslutning till befintligt stambana nät. Idén bakom linjesträckningen var storslagen. Syftet var att knyta ihop Östergötland med Västergötland och inte minst få en gen förbindelse för godset till sjöfartsstaden Göteborg. Överfarten över Vättern skulle ske med hjälp av en ångfärja som skulle gå mellan Hästholmen och Hjo. Haken var att den befintliga järnvägssträckan mellan Hjo och Stenstorp var smalspårig. För att göra förbindelsen Mjölby Göteborg konkurrenskraftig var en absolut förutsättning att den smalspåriga delen byggdes om till normalspär för att undvika omlastning av godset. Någon utbyggnad blev aldrig av. Det betydde att linjen fick lokal karaktär, men bygden järnvägen betjänade fick stor nytta av den. Ekonomiskt blev linjen aldrig någon succé. Persontrafiken upphörde i slutet av 50 talet och godstrafiken under början av 80 talet. Stationer av intresse för Alvastraomrädet fanns söder om Heda och Svanshals samt vid Rök. SLUTSATS: Lika mycket som man kan beklaga att den natursköna och teknikhistoriska smalspåriga järnvägslinjen mellan Hästholmen och Borghamn inte finns kvar som en turistattraktion och kommunika ' tion inom Alvastraområdet, lika tacksam får man vara för att idén med effektiv transportled via Hästhclmen till Göteborg inte blev förverkligad. Den kunde ha blivit lika förödande för Alvast ra med omland som en torrläggning av Tákern skulle ha blivit. Alvastraområdets järnvägshistorfa har haft stor betydelse för Hästhoimen och jordbruksbygden. Järnvägen är en viktig, knappt hundraårig period i Alvastra kulturlandskaps historia. För förståelse av dagens kulturlandskap är kunskap om områdets järnvägshistoria nödvändig. FÖRSLAG: Ta fram information kring områdets järnvägen/'Storia oc dess betydelse för och påverkan av kulturlandskapet. V Dagens vägnät Ett antal vägar inom Alvastraområdet ansvarar Vägverket för, se karta sid 59. Ytterligare ett antal mindre vägar upplåts för allmän trafik medan övriga vägar är enskilda. De vägar som är upplåtna för allmän trafik på Omberg redovisas på karta sid 27. Nedan redovisas buller, ett antal vägsträckningar som är väsentliga för Alvastraområdet, skyltning samt ”entrérum” och ”entréer”. SLUTSATS: Dagens lokala vågnät har sin största svaghet i att lokal och fjärrtrafik blandas på väg HSO norr om korsningen med väg 926. Korsningarna med väg HSO vid Hästholmen, pålbyggnaden samt Väversunda / Skedet, utgör också barriärer. En översyn bör göras av vilka vägar som skall vara upplåtna för allmän biltrafik med utgångspunkt från att det skall vara möjligt att kunna uppleva området som en helhet. Sammantaget betyder detta att en trafikstudie behöver göras för Alvastraområdet. Några frågor att studera : Hur närmar man sig Alvastraområdet. hur kan man på olika sätt röra sig inom Alvastraområdet. Vad är lämpligt, vad kan utvecklas och vad krävs för t.ex. cykeluthyrning, lokal busslinje, andra transporter, båtlinje. Skyltning till respektive inom Alvastraområdet. Väg HSO: barriäreffekter, utformning Åtgärder mot trafikbuller Effektivast är att flytta bullerkällan, om det inte är möjligt skall bullerhämmande åtgärder göras på själva källan till bullret eller så nära den som möjligt. Buller från vägtrafik beror i huvudsak på trafikmängd, andel tung trafik och hastighet samt på vägens läge i förhållande till marknivån. När vägen ligger på bank blir bullerutbredningen större än om a r. › ., › vägen ligger i nivå med om givande mark. En förändring av ljudnivån måste uppgå till minst 3 dBA för att vara uppfatt bar, vilket mot svarar en halv ering eller för .L dubbling av traflkmangden övrigt. En minskning med 8 10 dBA, t.ex. genom att sätta upp en bullerskärm, upplevs också som en halvering av ljudnivån. Ljud accepteras, även temporärt höga ljudnivåer, om ljudet uppfattas vara naturligt för platsen. Inom Alvastraområdet är det endast väg RSO och då fram förallt den tunga trafiken som kan medföra bullerstörningar på »4.9 58 dels klosterområdet (se sid 22), dels det område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. E 4:an l och med färdigställandet av motorvägen mellan Väderstad och Stora Äby kommer förutsättningarna att förändras för Alvastra området. Från nya E4zan kommer två angörings möjligheter till området att finnas. l söder__via befintlig trafikplats vid Odeshög där informationsanläggningen ”Ostgötaporten” invigs sommaren 1999 och i nordost via ny trafikplats vid Väderstad. SLUTSATS: När motorvägsutbyggnaden av E4:an är klar kom mer Alvastraområdet att erhålla utmärkta fjärrkommunika tioner för såväl bil som buss. Väg R 50 R 50 2 S funktion är av riks intresse. Den byggdes ut i sin a r ; nuvarande sträckning och ut I ' ,WWW formning på 60 talet genom . MHÖMWK Alvastraområdet upp till Dags ämm”. ' mosse. Anpassningen till omgi Hard.ü.smj,; vande landskap är, milt ut ”ugnMå; tryckt inte den bästa. I Hemming VägsträCkan utgör den södra ( ;uppladdatth delen av ”Bergslagsdiagonalen”. 7 » Vägens stora skala, 13 meters L körbana, och långa siktllnjer gör att målet sätts långt fram och lockar därmed till att köra fort på vägen. Idag blandas turisttrafik och nyttotrafik / genomfartstrafik. Föroreningar från vägen tas inte om hand idag, utan de hamnar i slutändan i Älebäcken. SLUTSATS: Undersök om en olycka på väg R50 med farligt gods kan ställa till så stor skada i Åiebäcken att en säkerhetsdamm bör anläggas. Kanske kan den i sådant fall samordnas med övriga anläggningar för rening av Alebäcken, se sid 31, Se över vägens utformning för att öka trafiksäkerheten, dämpa hastigheten och erhålla en bättre anpassning till om givande kulturlandskap av riksintresse. Är det lämpligt med en rastplats efter väg RSO inom Alvastraområdet, eventuellt kopplat till ett objekt / besöksmål eller skall den ligga norr om området ? Vackra vägar Ett ovanligt stort spektrum av intressanta och vackra vägrum och vägsträck ningar med ut präglad unlk ka raktär finns inom Alvastraomrädet. Några av dessa vägsträckningar börjar utanför området. Tre stycken speciellt färgstarka vägsträckningar redovisas i förstudien: 1)”Svanshalsvägen”; 2)Huskvarna Borghamm 3) Åby Renstad 1) ”Svanshalsvågen” mellan Kyleberg och Renstad har redovisats på sid 54. 2) Huskvarna Borghamn Sträckan kan delas in i tre från varandra väsens skilda huvudkaraktärer. A "Sveriges vackraste motorvägssträcka”, går längs Vättern upp till Gränna. B Turistvägen från Gränna upp till Ellen Key: s Strand, en av Sveriges vackraste lands vägar i ett gammalt kulturlandskap. C Sjövägen längs Ombergs västsida. En Natur och skönhetsupplevelse i långsam takt. ' Tillsammans ger de tre mycket vack ra vägstråckningarna med så helt olika karaktärer och hastigheter en upplevelse utöver det vanliga. Dock finns det delsträckor som behöver förbättras. Norr om Gränna finns tre gene rationer av samma vägförbindel se. Den äldsta är den mycket gamla och vackra Västra Hola vedsvägen, del av ”Eriksgatan”, som är intressant att välja om man vill närma sig Alvastraområ l mascara" i A. “ väsmn HoLMEstn'GEn det historiskt. SLUTSATS: Vägen fram till Alvastraomrâdet får inte upplevas som en transportsträcka utan skall tVärtom bygga upp förvänt ningar, stämning och lusten hos resenären att vilja stanna och utforska området. Ungefär som trädallén skulle förbereda resenären för ankomsten till kyrkan, herrgården mm. Turistvägen Den attraktiva Turistvägen mellan Gränna och Rök / E4zan passerar genom Alvastraomrâdet. i och med E4:ans nya sträckning mellan Väderstad och St Aby, klar andra hälften av år 1999, behöver turishlägen förlängas till Väderstad. SLUTSATS: Turistvägen är mycket viktig för Alvastraområdet och en del av dess förlängning kan gå genom ytterligare en del av området. Turistvägens attraktionskraft bör utvecklas ytterligare just med tanke på turism. Undersök om en bättre kontakt kan skapas med Vättern genom gallring och iordningställande av utsikts och rastplatser. Turistvägens svaga länk är väg F. 50. Den är inte tillräckligt lockande. Risken är att de som kommer söderifrån genom Ödeshög svänger upp på E4:an istället för att fortsätta turistvägen. Hur detta kan åtgärdas beskrivs under ”entrérum”. Skyltning parkering Nägon skylt för Alvastra i området finns inte vid E4:an. Några skyltar, vissa › I i ' mycket stora, finns för bl.a. = = ' ' ,il klosterruinen längs väg ' SKÃNNINGE R50. På grund av den höga I 12,th farten på vägen förlorar de en del av sitt värde. Turistvägen; nuvarande skylt vad gäller utformning och stor lek verkar fungera för sitt syfte. SLUTSATS: En välgjord skylt med en logotype för Alvastra med omland tas fram. En ”informationsskylt” i form av en skulptur kan ibland vara en bättre lösning än en skylt i landskapet. En genomarbetad idé för hur området skall skyltas tas fram. Stora skyltar ”utslängda” i landskapet kan vara förödande. P . , i. , i ' l Samma sak gäller en änsligt utförd parkeringsanläggning. Den skall vara anpassad i storlek, utformning och ytbeläggning till omgivningen. i i? x. 930 f. Vansnais ;LE,fa Ku .for ngfadrtadwáoee nd” , _ ENTRE on ENTRERUM O STRATEGISK INFORMATIONS PlåATS Entrérum Av de markerade entrérummen på kartan så är det endast väg RSO som behöver åtgärdas. Övriga vägrum skall vårdas. Dessa vägsträckor har en mycket viktig roll. Det viktigaste entrérummet är väg RSO från E4zan fram till avfarten till Hästholmen. Vägrummet skall förbereda för och signalera de värden som Alvastraom rådet har till fordonsföraren. Några exempel: 1) Vladukten efter avfart från E4zan kan utgöra gräns för infarten till Alvastraområdet. Längs vägsträckan förbi Odeshögs samhälle skulle en alle' kunna planteras och sidomrdena utformas med anspelning på Alvastraområdet. 2) En ful skärning i landskapet. Den bör ges en medveten gestaltning. 3) I denna punkt kan genom Lex. plantering av träd en förentré skapas. Genom att strama åt siktfältet här blir effekten så mycket starkare när hela Alvastraomrädet därefter öppnar sig med Hjässaborgen i fokus. Entréer Entréerna till området skall utformas efter platsens förutsättningar och karaktär. Av de som är markerade på kartan är platserna C; D och E klara. Platserna G och B behöver smärre kompletterande åtgärder medan platserna A och F behöver anläggas. De är också huvudentréerna till Alvastraområdet. Var plats F skall ligga måste studeras tratiktekniskt och ur landskapssynpunkt. Själva Alvastraområdet utgörs av vägrummet från Häst holmen i söder till Väversunda i norr. DISEVIDS FÖRSLAG: Riksväg 50 ges en utformning och gestaltning från E4:an till Hästholmen som är anpas sad till omgivande land skap samt lyfter fram de värden som kutur/andskapet har. Genom Alvastra området ges vägen en utformning, inpassning i Iandskapsrummet som minskar buller och barriäreffekter och förstärker kultur landskapet. Turistvägen: Se över Turistvägens hela sträckning. Hur kan de ”turistiska” värdena utvecklas. Hur skall dess dragning vara genom Alvastraområdet. , Ta fram en trafikplan för området. Ta fram ett förslag till hur området ska/I sky/tas. ERUM MOT Hem; 59 I SLUTSATS: Etablering av en h Verksamheten' kan t: Utställningslokal “ U Altra krönikespel, som är en tradition och spelas på sen kvällstid vid ruinen, har Ombergsfestivaien växt fram. Den är idag en etablerad kulturvecka ijuli. 60 i ,i ^ .a 1 MINDRE LADAIQTILL ' ' i) METEF SODEH DM “STQFND' Med fortsatt utveckling av evenemang i Alvastraomrädet, utökad information om området och en tramväxande utställningsverksamhet, byggd kring dels Ellen Key dels ett stort antal tänkbara teman, vilka kan gå på årsbasis. Utställningsteman behöver inte enbart ha anknytning till Alvastraområdet. Var för inte samlande teman för hela Vättern, Nationaliandskapet. De kunde hållas vartannat år och däremellan arrangeras utställning med anknytning till Ellen Key. En högklassig utställningslokal kommer då att behövas på sikt. Förslag till kriterier för byggnadens läge: nära Vättern, naturskönt, centralt i området, samt dels annonsera sig mot, dels vara lätt att angöra från väg RSO. Några lägen är då tänkbara: l) Grustaget vid Smörkullen. ingen kontakt med Vättern an nars centralt vid korsningen mellan vägarna R50 och 926. 2) Området där Alvastra by låg. Mycket centralt, bra och vac kert läge. 3) Kvarngärdet söder om Älebäcken nära gamla landsvägen. Något sämre läge än alternativ 2. 4) Magasinsbyggnaden norr om Hästholmen. Mycket vacker och god kontakt med Vättern. Skapar förutsättningarför att knyta Hästholmen starkt till övriga Alvastraområdet. För inget av Iågena har gjorts någon bedömning av om de är möjliga att bebygga eller användas. Ett antal konstnärer och hantverkare bor idag i eller i Alvastra områdets närhet. NÅGRA FÖRSLAG TILL UTSTÄLLNINGSTEMAN 1) Vättern Sveriges Medelhav 2) Målarkolonl Omberg (fanns vid Gränna också ) 3) Författare » Vättern 4) Kulturpersonligheter vid Vättern 5) Kyrkorna kring Tåkern ( hela historiesklktet finns) 6) Kyrkrundan, om traktens kyrkor 7) Lokala byggnadstraditioner 8) Nationaliandskap 9) Kungamakabygden motsvarande Riddarholmen i Stockholm 10) Pilgrimsleder 11) Djurgård Omberg ) Storjordbrukengods ) Vatten ) Fiske 15) Stadshistoria ) Tåkern ) Heliga Birgitta ) Kloster trädgårdskonst ) Ellen Key barnpedagogik 20) Ellen Key _ design 21) Familje och barnaktiviteter i området utstI/ningslokal. FÖRSLAG: Utställningsteman varje år med ett antal intressenter i samverkan: hög klass och eventuellt samverkan runt Vättern. Undersök möjligheten att på sikt bygga eller inreda en Medeltids Ovrigt Ämnesområden som är viktiga för en positiv utveckling av Alvastraområdet men som inte har studerats i förstudien är: mat, logi och service, marknadsföring och fritidsaktiviteter i ett större område där Alvastraområdet ingår. Några andra platser som är av betydelse för Alvastra området är Borghamn, beskrivet på sid 41, Rökstenen och Stora Lund. Lagt Möjligheten att kunna övernatta inom Alvastraomrädet är begränsad, både vad gäller utbud och öppentider. STF Vandrarhem vid Stocklycke och Ombergs Turisthotell söder om Omberg är det som finns. För att besökare skalt stanna kvar i området och inte bara göra utflykter dit, måste ett varierat utbud av bäddar finnas inom eller i dess närhet. T.ex. finns idag inget "bed och breakfast” eller ”bo på lantgård”. Vid Millingstorp ca 8 km från klosterruinen finns dock möjlighet till det sistnämnda. Generösa öppentider är väsentligt. Idag är det många besökare som vili kunna bestämma natthärbärge spontant efter väder, humör etc. och följaktligen då sent på dan. Den servicen bör finnas. Det ger området ett gott rykte. Det är av stor vikt att utbudet av bäddar utökas i området. Mat Utbudet av matställen inom Alvastraområdet är begränsat med tanke på det stora antal som besöker eller passerar området. De som finns är: värdshus och kafé i Hästholmen, Turisthotellet och STF Vandrarhem. i Ombergs naturum respektive vid klosterruinen finns en mindre kiosk. När nya E4zan blir klar är det mycket troligt att det kommer att bli attraktivt att svänga av upp mot Vättern och Alvastraområdet för att ta en paus. * Det är lika viktigt med ett bra och varierat utbud av matställen med generösa öppentider som det är för övernattningar. Österlen tillsammans med bl.a. Bornholm håller på att utveckla ett intressant projekt som heter ”Regional matkultur”. Något liknade projekt där Alvastra kan ingå vore mycket intressant. idag finns ett växande intresse för lokal mattradition och bra råvaror inte minst bland utländska turister. Fritidsaktiviteter , Badplatser och golfbanor är attraktiva fritidsnöjen. En mindre badplats finns intill Hästholmens hamn. Eventuellt kan en ny anläggas inom Stora Lundområdet. Golfbanor finns öster om Vadstena, söder om Gränna och vid Väderstad vid nuvarande E4zan. Alvastraområdet ligger strategiskt i förhållande till de tre banorna. Borghamn Vacker plats med intressan ta kulturhis toriska byggna der. Det har stor betydelse för Alvastra omrâdet vad dessa byggna der kommer att användas till. Rök Området vid Ftökstenen kan uppfattas som en förentré till Alvastraområdet, En intressant och strategisk plats som '1 . ' borde gå att utveck Ia turistmässigt. Kyrkorna Kyrkorna runt Täkern är en okänd ”skattkista” för de flesta utsocknes. Kyrkobyggnaderna är värda att lyftas fram. Jämför med Gotlands kyrkor. Utveckla musiklivet. Hälsans stig Kan vara lämpligt att anlägga en Hälsans stig i Alvastraomrädet. En mycket till talande stig på 1,5 2 mil skulle kunna anläggas. Den på bilden går runt Brunns viken i Solna och är 14 km lång. Hantverk Ett antal hantverkare/ konstnärer bor i eller i angränsning till Alvastraområdet. En bättre marknadsföring av hantverksutbudet i området borde ske. Det är delvis på gång. Stora Lund Det före detta skjutfältet är en mycket vackert och tilltalande stycke kulturlandskap. Det har ett strategiskt läge mellan Ödeshögs tätort och Alvastraomrädet. Kanske kan komplet terade aktiviteter förläggas hit. Lokal industri produkt Finns det, liksom i Kivik någon ; lokal produkt som går att utveckla kommersiellt med inriktning mot 5 turism ? Där har man lyckats väl TEm Pak . digt bra med t.ex. en stor äppel i” festival i September varje är. man mmum;,<.m.n,m hmmm; 1 r). EALSGÅRD LmEEIllUW'äi r; innan .Wu :wearing Stämningen atmosfären ljuset 61 LlTTERATUFleSTA Mjölby Hästhoimens Järnväg 1910 1985 Tony Awerstedt, Christer Brimalm och Jan Karlsson Vadstena Affärstryck 1986 Slutet på en smalspårig epok Jan v Olov Svensson, Västra Östergötlands Järnvägstörening 1988 Bebyggelsen i Ödeshög Magnus Wikdahl, särtryck ur Östergötland 1980. Meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum Ellen Key finner Strand av Gun Maij Aronsson ur Östergötland 1983 / 84, Redaktör .lan v. Gerber och Mathias v. Wachenfeldt, Östergötlands iänsmuseum I Heliga Birgittas trakter, redaktör Göran Dahlbäck, Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Ord & Form, Uppsala 1990 Säiisamheter i Östergötland del 2, ChristerTopelius, Raben & Sjögren, 1981 Röstervid Tákern, Göran Bergengren, Bokförlaget Papilio 1995 Täkern fåglarnas sjö, broschyr, Länstyrelseni Östergötlands län Omberg en natur och kulturguide, Hans Sandberg, Bengt Olof Olsson och Nils Forshed, 1992 Svenska Lustgårdar, ICA bokförlag Västerås 1987 Östergötland Svenska turistföreningsföreningens årsskrift 1983, Esselte Herzoge Det nya landskapet, Roland Gustavsson och Torleif lngelög, Skogsstyrelsen 1994 Det medeltida Alvastra, Marie Holmström och Clas Tollin Riksantikvarieämbetet,nr 57 i serien Svenska kulturminnen 1994 Spåren av kungens man, Maja Hagerman, Rabén Prisma 1996 Vadstena och Omberg i andras ögon, Ove Hassler, Skeab Tryckmans Stockholm 1980 Dals Härad Gammalsveriges Kornbod, Hans Lundbergh, Vadstena Affärstryck 1988 Heliga Birgittas pilgrimsfärd, Verner von Hediedenstam, Bonniers 1989 Dags mosse » Östergötlands förhistoriska kalender,Hans Göransson. Särtryck ur svensk Botanisk Tidskrift volym 83 ( 1989) Asken Yggdrasil, Alf hendrikson Bra Böcker 1995 Faxeholm och nordsvensk medeltid, ett idéseminarium i Söderhamn 11n12 april1991 industriminnesvärd för framtiden, Carl Magnus Gagge Riksantikvarieämbetet, 1997 Artiklar om Ekomuseerna Järnrlket och Bergslagen Varnhems kloster, Jan 0 m Karlsson och Ragnar Sigsjö, Varnhems församling 1987 Vadstena och Omberg i andras ögon, Ove Hassler 1980 Svärd från bronsåldern, Bo Gräslund, Almqvist & Wiksell Uppsala 1967 Arkelogi i Sverige del 1 och del 2, Göran Burenhuit, Förlags AB Wiken, Höganäs 1991 Arkelcgi, Kerstin Öjner, BTJ Tryck AB Lund 1997 Forntida signaler, Pehr Hasselrot, Carlsson Bokförlag 1994 Götaland Sveriges vagga?,Vener Lindblom, Skaraborgs Bygden, Skara 1982 Sveriges födelse, Ander Garn Lindblom, Skaraborgsbygden, Skara 1984 W Östergötland 1970 meddelanden från Östergötlands och Linköpings stads museum. Artiklar: Forntida borgar på Omberg. Östergötland av Gustaf Adolf Hellman (sid 3 16), Medevi en märklig surbrunn 62 och fritidsmiljö av Sven E Noreen (sid 33 > 52), Vadstena en märklig stadsmiljö av Ft Axel Unnerbäck( 58 75) Vátmark renare vatten och rikare livsmiljö, Agenda 21 utvecklingsguide nr 1, Gabriella Lönngren, Natur skyddsföreningen och movium Sveriges Lantbruks Universitet, 1995 Våtmarkcrnas värde för flora och fauna, Roger Svensson och Anders Glimskär, Naturvårdsverket Rapport 4175, 1993 Hembyggdsböcker Strövtág i Lysingsbygden, redaktör Hugo Brolin, utgiven av Ödeshögs kulturnämnd 1972 Förlag: AB Sigfr. Kullerstrand Ödeshög Ödeshögsbor, redaktör Susanne Hasselqvist, utgiven av Ödeshögs kulturnämnd 1988, Östgöta Correspondentens tryckeri, Linköping Informationsmaterial och utredningar Vättern inte bara vatten, Emma Wirén, Rapport nr 50 från Vätternvärdsförbundet Tidevarv Riksantikvarieämbetets nyhetsmagasin 4/ 97 artiklar: Gunnebo 200 år senare (sid 6 8 ), Urkul med faktainslag Furuviksparken ( sid 20 21 ), Lär mer av gamla trädgårdar ( sid 24) Historiska Nyheter: livet i Birka, nr 61 Statens historiska museum och Riksantikvarieämbetet 1996 Tema: Nordens ekomuseer, Ekomuseum Bergslagen, årgång 2, 1997 Ekomuseum Bergslagen 10 år 1996 Ekomuseum Bergslagen. en studie av museets besökare och effekterna på den lokala ekonomin sommaren 1997, Magnus Bohlin och Tomas Malmberg, Institutet för Turism och Reseforskning, Högskolan Dalarna 98 Järnriket Gästrikland, Länsmuseet Gävleborg Det Medeltida Alvastra, tillhör kulturstlgen, Riksantikvarieämbetet Kulturvärden utgiven av Statens fastighetsverk nr 3 1997 artikel: Roma Gotlands hjärtpunkt odlingslandskapet Riksantikvarieämbetet, informations och kulturmiljöavd. 1996 Jordbruksverket: Hästar gödsel och miljö, jordbruks information 16 1995 Småvatten och våtmarker i odlings landskapet, december 1994 Vad säger lagen, augusti 1996 Fakta om svenskt jordbruk, april 1996 Ängar, mars 1995 Träd i odlingslandskapet, sept. 1994 Åker och gärdsmiljöer, januari 1994 Naturbetesmarker, maj 1994 EU information, Miljöstöd 1998 EU information, Nya miljöstöd 1998 EU information, Regionala stöd 1998 Disevidän, minska övergödningen av Vättern, Länstyrelsen Östergötland mars 1998 Texterna till skyltarna som står i Alvastra klosteranläggning Järnrlket Gästrikland, tillblivelse och framtid, Carl Magnus Gagge 1:e antikvarie vid Länsmuseet Gävleborg Järnriket, Verksamhetsplan 1998 Ekomuseum, Nedre Atradalen : Liv och rörelse igår, idag och imorgon Ekomuseum, Nedre Ätradalen, verksamhetsår 1996 Marken vi ärvde: en utflyktsguide till hallänska odlingslandskap Programblad för invigningen av Ekomuseum Nedre Atradalen 1996 Fågel, utställningskatalog, Östergötlands länsmuseum 1988 Ansökan mål SB sydöstra Sverige, projekt Trollbältet Revidering av värdetexter för områden i Östergötlands län som är av riksintresse för kuiturmiljövården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning med naturresurser mm. (NRL) Översiktsplan Ödeshögs kommun, antagen av kommunfullmäktige 1990 10 08 Bictoper i det Nordiska kulturlandskapet, projektet biotopvern i Norden, Nordiska ministerrådet 1992 Ekeiorp, den befästa byn pä Ölands Alvar, Bengt Edgren och Frands Herschend, utgiven av Riksantikvarieämbetet 1995 Medel för natur och kulturinventering av Omberg, ansökan till Ostgötastiftelsen från länstyrelsen i Östergötland Omberg Tákern, rikshistoria på slätten: planerings underlag för riksintressanta kultunrärden, miljöbeskriv ning Kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet Odlinslandskapei kring Tákern Omberg, utredningsmaterial om riksintresse från Länstyrelsen i Östergötland Vägverket: Beslutsblad efter genomförd vägutredning 1997 09 › 19 Våtmarksprojekt i Halmstads kommun, Stockholms Universitet, Studiefrämjandet Linköping, 80 Larsson 95 05 30 Vatten och Iandskapsvård i Höje å: informationsbrochyr framtagen Höje å vattendragsförbund Människan och landskapet › från istid till nutid: idé från utställningen "Kulturen i naturen”, Stockholms läns museum Länsmuseibyrän och Riksantikvarieämbetet Fornvärdsenheten Ekehagens Forntidsby ennvandring genom årtus. Ekomuseum Falbygden Altradalen, jordbruksbygd i 6000 är 1998 Upptäck Ekomuseet, Kulturmiljövárdens rapportserte från Älvsborgs Länsmuseum nr 2 1994 Museet på Björkö: särtryck ur tidskriften Arkitektur nr 7 1996 Broschyrer Rum för alla sinnen Roglösa pastorat Vadstena folkhögskola Bo på lantgård, rum och frukost, självhushåll 1997 Ellen Keys Strand Skogens hus, Domånverkets skogsut, Skansen Guidning vid Tákern 1998, Länstyrelsen och Tåkernfonden Ödeshögs naturskyddsförening 1997 1998 Program 1998, Ödeshögs Hembygdsförening Vättern Sommenleden, cykelpaket Kulturmiljöer iskogen, Berslagen, Skogsstyrelsen 95 Mariadöttrarna o.s.b Heliga Hjärtas Kloster Gunnebo, kultur och fritid Mölndals kommun Örtagården vid Munkklostret, Vadstena Trädgårdar kring Östersjön Smultronställen på Österlen 1997 Sevärda fornlämningar inom Falköpings kommun Årsunda Viking, upplev vikingaböndernas Välkommen till Falbygden och Falköping, inform. blad Broschyrer om samtliga besöksmål inom ekomuseet Järnriket Kartor Väginformation, Östergötlands län, Vägverket 1995, skala Lånskarta 1:250000 och tätortskartor 1:50000 Turist och informationskarta Ödeshögs kommun 1983 Fritidskarta Omberg skala 1:15000, Svenska Orienteringsförbundet Naturvårdsinv. Ödeshögs kommun, Länstyrelsens naturvårdsenhet 97 Skala 1:50000 Gula kartan Omberg 8E:26 skala 1:20000 Tidningsartikel Här häckar fägelvännerna, D N21 mars 98 Tákern ornitologernas Mecka, D N 21 mars 98 Tillbaka i gamla fåren: Brede a i södra Jylland, rak kanal blir slingrande flod, bild före och efter, Ny Teknik Varje gård kräver sin mästare, Arne Klingberg drömmer om de gamla trädgårdsmästarnas vishet, D N 20 oktober 96 Misslyckad kapitalist med skit under naglarna, Bo Rappne trädgårdsmästare på Ulriksdals slotts trädgård, Avisen 5 april 97 Trädgården kan bli till en grön dröm: Karin och Rasmus Waerns trädgård, D N 21 juli 96 l goda händer: trädgårdsmästare Kjell Åbergs plantskolal Öja i Ystad, D N 15 juni 97 Studie och referensobjekt: Birka, Björkö Ekerö kommun Gunnebo i Mölndal kommun, Ottenby och Stenåsa på Öland, Rosendals Trädgårdar på Djurgården i Stockholm, Ekomuseum_ Bergslagen, Eketorp på Öland, Tyresta söder om Stockholm, Esrum Själland Roma Kloster Julita gård Skulpturens hus, Stockholm Grafikernas hus Mariefred Hornborgersjön Varnhem kloster Gudhem kloster Naturum Stendörren Glimmingehus Lödöse museum Vitlycke museum Bohuslän Akvarellens hus, Skärhamn Läckö slott Karen Blixen museum, Själland Skogens hus, Skansen Ekomuseum Bergslagen, Smedjebacken Länsmuseet iLinköping Historiska museet i Stockholm Bergianska trädgården Stockholm Ett antal besöksmål i Falbygden Falköpings museum Ekomuseum övre respektive nedre Ätradalen Föllingsö odlingslandskap, Östergötland Husebymaden, Småland Vátmarksanläggning i Kalmar Vätmarksanläggning Söderköping Vátmarksaniäggning i Skänninge Danskt lagt og Skovbrugsmuseum
2003 inleddes ett projekt på Ödeshögs kommunbibliotek att digitalisera lokalhistoriskt material. Vår vision är att genom digitalisering av det lokalhistoriska materialet lagra det, strukturera upp samt tillgängliggöras för alla. Läs mer här.
Har du synpunkter på hemsidan, tveka inte att att kontakta biblioteket:
0144-350 46
biblioteket@odeshog.se
Länkar till externa sidor med anknytning till Ödeshögsbygden med omnejd. Länkarna finner du här.