Skrädeberg, Stavreberg, Ruskelsby och Vinninge

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

5 a Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar RAPPORT UV ÖST 1999:38 ARKEOLOGISK OCH KULTU RHISTORISK INVENTERING Hålaveden Del 2 Fastigheterna Skrädeberg och Stavreberg i Ödeshögs socken, samt Ftuske/sby och Vinninge i Stora Åby socken, samtliga i Ödeshögs kommun Östergötland Pia Nilsson RAPPORT UV ÖST 1999:38 ARKEOLOGISK OCH KULTU RHISTORISK INVENTERING Hålaveden Del 2 Fastigheterna Skrädeberg och Stavreberg i Ödeshögs socken, samt Fiuske/sby och Vinninge i Stora Åby socken, samtliga i Ödeshögs kommun Östergötland Pia Nilsson GP dn Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Järnvägsgatan 8, 582 22 Linköping Tel. 01324 47 00 Fax 0131013 24 www.raa.se Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Medgivande fra°n Lantmäteriverket 1996 Ur GSDRöda kartan, Diarienummer 507965226 1993 Ur GSDEkonomiska kartan, Diarienummer 166931412 1996 Ur GSDHöjddatabanken, Diarienummer 50797201 ©1999 Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 1999:38 ISSN 14040875 InnehåH Inledning 4 afte och metod 4 Begrepp och förkortningar 5 Skrädeberg, Ödeshögs socken, Lysings härad 5 Resultat av specialinventeringen 6 Sammanfattning 8 Stavreberg, Ödeshögs socken, Lysings härad 9 Resultat av specialinventeringen 9 Sammanfattning 13 Ruskelsby, Stora Åby socken, Lysings härad 14 Resultat av specialinventeringen 14 Sammanfattning 18 Wnninge (Järnstad 35), Stora Åby socken, Lysings härad 18 Resultat av specialinventeringen 18 Sammanfattning 21 SIutord 21 Referenser 22 Litteratur 22 Arkiv 22 Kartor 22 Administrativa uppgifter 22 Teckenförklaring 22 Bilaga 1. Nya UVnummer 23 Bilaga 2. Komplettering av befintliga RAÄnum mer 36 Arkeologisk och kulturhistorisk inventering Hålaveden Del 2 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, en arkeologisk och kulturhistorisk inventering av fastigheterna Skrädeberg och Stavreberg i Ödeshögs socken, samt Ruskelsby och Vinninge i Stora Åby sn, samtliga Ödeshögs kommun, Östergötland. Inventeringen har utförts inom ramen för projektet Hålavedsbygden, vilket utgör ett samarbets projekt mellan Länsstyrelsens miljövårdsenhet och kulturmiljöenhet. Enligt projektbeskriv ningen skall kunskap om de värdefulla natur och kulturvärdena i bygdens odlingslandskap tagas fram, beskrivas och värderas. Projektet skall även utgöra en kunskapsbas för att sätta in Hålavedsbygden i ett nationellt och europeiskt sammanhang, samt genom kunskapsinsamling och kunskapsspridning kunna bidraga till bygdens bevarande och utveckling. Utredningen berörde fyra fastigheter, med en sammanlagd yta av knappt 5 kmz. Fastigheterna valdes ut i samråd med Länsstyrelsen (Hålaveden innehåller 158 fastigheter) i syfte att få en representativ bild av Hålavedsbygden, sett till de topografiska lägena såväl som till fastig heternas storlek och innehåll. Ansvarig för inventeringen var Pia Nilsson som även sammanställt rapporten. Syfte och metod En arkeologisk och kulturhistorisk inventering syftar till att få kännedom om samtliga ovan mark synliga fornlämningar och möjliga fornlämningar. Dessutom att anteckna spår av senare tiders kulturlämningar, såsom kolbottnar, kolarkojor, tjärdalar, torplämningar, husgrunder, övergivna åkrar och vägar etc. Åkrar som fortfarande brukas antecknas ej, även om de har kvar en ålderdomlig form. De i rapporten beskrivna fastigheterna valdes ut i samråd med Länsstyrelsen. Därefter inleddes kart, arkiv och litteraturstudier för att dels få en samlad bild av det kända fornlämnings beståndet och dels få en uppfattning om hur markanvändning och bebyggelse sett ut på de äldsta tillgängliga kartorna. En stor del av kartexcerperingen var redan gjord i Länsstyrelsens regi. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister excerperades, vidare studerades ortnamnslitteratur och lantmäteriets äldsta kartor. Dessa kartor användes parallellt med nyare kartor, t ex Härads kartan och den äldre Ekonomiska kartan, för att bättre förstå förändring i markanvändning och bebyggelse samt att så långt det var möjligt datera exempelvis torplämningar och fossil åkermark. Kartorna visar dessutom de äldsta kända lägena för byar och gårdar och markeringar för kvarnar, broar och torp m m. Efter förberedelsearbetet vidtog själva fältinventerin gen Begrepp och förkortningar De fyra inventerade fastigheterna beskrivs under var sin rubrik. Även resultatet av special inventeringen och sammanfattningen finns under dessa rubriker. Till varje fastighet hör en karta med tillhörande tabell. Samtliga nyupptecknade UVnummer presenteras dessutom sockenvis sist i rapporten med sin fullständiga beskrivning (denna bilaga utgör underlag för tilldelningen av RAÄnummer). För att undvika upprepningar redogör jag här kort för några begrepp och förkortningar som är gemensamma för de följande fyra rubrikerna. RAÄnummer innebär att lämningen finns registrerad i Riksantikvarieämbetets fornminnes register. UVnummer är ett sockenvis löpande nummer som tilldelas nyupptäckta lämningar i avvaktan på att RAÄnummer skall erhållas. Övriga lämningar som inte skall antecknas i fornminnesregistret, utan endast i denna rapport, har fått löpande nummer som följer fastigheten och finns på respektive karta med tillhörande tabell. Dessa nummer beskrivs utförligare i texten under respektive fastighet. Fast fornlämning betyder att lämningen är en lagskyddad fornlämning. Möjlig fornlämning betyder att lämningen sannolikt utgör en fornlämning och därmed bör utredas vidare, t ex med sökschaktsgrävning, om den skulle bli föremål för exploatering. Som fast fornlämning bedöms även t ex torplämningar och kvarnlämningar med kartbelägg från 1700tal eller tidigare samt övergivna åkrar under förutsättning att de kan beläggas (via kartor) till första hälften av 1700 talet eller tidigare. I tabellerna förekommer följande kolumner: Benämning = RAÄnummer, UVnummer eller löpande numrering. Typ = Typ av anläggning, t ex grav, torplämning. Källa = Var uppgiften är hämtad. Inv= Inventering. LMV: Lantmäterikarta. Fr= Fornminnesregistret. Status = Fast fornlämning/möjlig fornlämning/ej fornlämning. Skrädeberg, Ödeshögs socken, Lysings härad Skrädeberg valdes ut på grund av sitt läge längs Vätterns strand. Fastigheten är långsmal i nordsydlig riktning, ca 0,75 km2 stor och belägen utmed den brant stupande Vätternstranden. Höjden över havet varierar mellan 85 och 150 m. Inom fastigheten fanns före inventeringen ett nummer i fornminnesregistret, RAÄ 37, Ödes högs socken. Det innehåller fyra gravar; två stensättningar, en rest sten och en kantställd häll. Strax utanför fastighetsgränsen finns två hålvägar, RAÄ 36 och RAÄ 90, samt en milstolpe, RAÄ 38. Samtliga Ödeshögs socken. Namnet Skrädeberg (Skreberg) nämns i skrift första gången år 1535, enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala. Landskapet är präglat av närheten till Vättern. Den västra delen av fastighetens ägor utgörs av en mycket dramatisk brant ned mot vattnet, medan den östra delen utgörs av kuperad åker och skog/ hagmark, ofta med uppstickande berghällar. Åkrarna är väl stenröjda. Röjningsstenen ligger vanligen på impedimenten mellan åkrarna, som ofta är smala och flikiga för att utnyttja jorden mellan de talrika berghällarna. Den största delen av ägorna betas av en flock köttboskap, närmare 50 stycken. I såväl skogs som hagmarken f1nns talrika spår av det äldre odlingslandskapet. Storskifteskartan från år 1802 och Häradskartan från år 1876 77 har varit till god hjälp vid fältinventeringen. Resultat av specialinventeringen Skrädeberg visar en bosättning med mycket lång kontinuitet. De registrerade gravarna, RAÄ 37, Ödeshögs socken, härrör sannolikt från äldrejärnålder. Imarken invid gravarna finns enstaka stenar, vilket påminner om att flera gravar kan finnas trots att tydlig markering ovan mark saknas. Inga lösfynd har kommit till min kännedom, men en boplats från samma tid kan ha funnits vid platsen för den nuvarande gården, eller på åkrarna närmast nordöst och sydöst härom. Stora delar av fastigheten bär spår av odling och äldre markanvändning, såsom terrasser, hålvägar, röjningsrösen och röjda ytor av varierande storlek. Skrädebergs gårdstomt registrerades som en möjlig fornlämning, liksom en torplämning. Båda finns med på 1802 års storskifteskarta. Vidare antecknades elva områden med fossil åkermark, varav sex utgör möjliga fornlämningar. En stengrund nära Vätterns strand regist rerades som en möjlig fornlämning. Ett vattenhål, en stenmur, två vägavsnitt samt två grind stolpar antecknades, men utgör ej fornlämningar. Ett område, UV 14, anser jag (vid sidan av gravarna) vara det mest upplevelserika området. Här finns flera tydliga odlingsterrasser, en hålväg (som överensstämmer med sträckningen av en väg från 1802) och röjda ytor av varierande storlek och ålder. Samtliga lämningar finns på figur 1 och beskrivs i tabell 1. Nedan följer en kort beskrivning av varje område eller lämning med löpande nummer. Samtliga beskrivningar för nyupptecknade UVnummer finns som en bilaga sist i rapporten. 1. Grindstolpe av sten, belägen på norra sidan av infartsvägen till Skrädeberg. 2. Gräsbeväxt väg, ca 40 m 1 (NNÖSSV). 3. Grindstolpe av sten, belägen på västra sidan av en mindre brukningsväg. 4. Vattenhål, ca 5 m i diam. 5. Stenmur, ca 40 m 1 (VNVÖ SÖ), belägen i åkerkant. 6. Väg, som enligt Skrädebergs ägare Key Axelsson användes vid tiden för första världskriget av traktens bönder till att forsla ved ned till hamnen. Nu används vägen som brukningsväg i hag/skogsmark. 7. Tre åkrar, övergivna i sen tid. 8. N del av större åker, övergiven i sen tid. 9. Flik av större åker, övergiven i sen tid. Fig 1. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad BE Of Krakeryd (084 05) med utredningsomradet och samtliga berörda lämningar markerade. Skala 1 :10 000. Tabell 1 Benämning Typ Källa Status RAÄ 36 Hålväg Fr Fast fornlämning RAÄ 37 Gravar Fr Fast fornlämning RAÄ 38 Milstolpe Fr Fast fornlämning RAÄ 90 Hålväg Fr Fast fornlämning UV 9 Torplämning LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 10 By/gårdstomt LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 1 1 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 12 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 13 Stengrund Inv Möjlig fornlämning UV 14 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 15 Plats för torp Inv Ej fornlämning UV 16 Fossil åker, väg Inv Ej fornlämning UV 17 Fossil åker, gravar(?) Inv Möjlig fornlämning UV 18 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 19 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 20 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning 1 Grindstolpe Inv Ej fornlämning 2 Väg Inv Ej fornlämning 3 Grindstolpe Inv Ej fornlämning 4 Vattenhål Inv Ej fornlämning 5 Stenmur Inv Ej fornlämning 6 Väg Inv Ej fornlämning 7 Tre fd åkrar Inv Ej fornlämningar 8 Fd åker Inv Ej fornlämning 9 Fd åker Inv Ej fornlämning Sammanfattning Skrädeberg har ett dramatiskt läge invid den mycket branta Vätternstranden. Fastighetens östra delar består huvudsakligen av ett kuperat, öppet och bitvis småflikigt odlingslandskap med talrika uppstickande berghällar. Den västra delen utgörs av branter och avsatser i skogs/ hagmark. En flock köttboskap håller markerna välbetade. Skrädeberg nämns i skrift första gången år 1535 (Skreberg). Troligen har namnet med den markanta branten ned mot Vättern att göra. Fastighetens äldre kulturspår utgörs främst av röjda ytor, röjningsrösen, terrasser och någon hålväg. Lämningarna kan ses både i det som nu är skog/hagmark och på impediment mellan de nutida åkrarna. Nära stranden finns en stengrund av oklart ursprung och funktion. Strax norr om infarten till gården finns torplämningar, och ytterligare en bit norrut finns platsen för ett torp. Före specialinventeringen fanns en gravgrupp antecknad i fornminnesregistret. Efter genomförd inventering tillkom 11 UVnummer (varav 9 utgör möjliga fornlämningar) samt 6 övriga lämningar. Jag vill särskilt nämna ett område, UV 14. Här finns flera tydliga odlingsterrasser, en hålväg (som överensstämmer med sträckningen av en väg från 1802) och röjda ytor av varierande storlek och ålder. Uppmärksammas bör även att invid de tidigare kända gravarna finns ett par stenar i markytan, vilket kan indikera att flera gravar finns dolda i marken. UV 17 är också spännande, med sina gravar/röjningsrösen. Inga fasta fornlämningar kunde konstateras utifrån kartmaterialet eftersom inga användbara, tillräckligt tidiga, kartor finns. Stavreberg, Ödeshögs socken, Lysings härad Stavreberg är beläget ca 1,5 km öster om Vätterns strand och drygt 10 km söder om Ödeshög. Fastigheten omfattar ca 1,5 km2 och höjden över havet varierar mellan 150 och 190 m. Stavreberg valdes ut för sitt intressanta läge i skogsbygden. Inga fasta fornlämningar var kända inom fastigheten. Fastigheten utgör nr K3 i Natur Kultur Miljöer i Östergötland (Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983). Dessutom berörs Stavreberg av nr N3 i samma skrift. Före inventeringen fanns tre registrerade lämningar. Dessa utgörs av RAÄ 46, mangårdsbyggnad med flygel, RAÄ 47, miniatyrkyrka och RAÄ 160, bebyggelselämning. Samtliga i Ödeshögs socken. Namnet Stavreberg nämns enligt Ortnamnsarkivet första gången i skrift år 1535 (Staffverbergh). Den kuperade terrängen är idag till stor del skogbevuxen. Gårdarna och den ännu uppodlade marken följer den slingrande landsvägen. Stavreberg har nu endast en åretruntbebodd gård, övrig bebyggelse används till sommarbostäder. En flock köttboskap betar i markerna. I både skogs och hagmarken finns talrika spår av det äldre odlingslandskapet. Storskifteskartan från år 1788 och Häradskartan från år 1876 77 har varit till god hjälp vid inventeringen. År 1788 bestod Stavreberg av två gårdar och två torp. Resultat av specialinventeringen Stavreberg innehåller ett till stora delar övergivet odlingslandskap. Spåren av detta landskap består huvudsakligen av äldre odlingsytor, röjningsrösen och torplämningar. Sammanlagt 38 platser med övergivna åkrar har antecknats, av dessa utgör 23 möjliga forn lämningar medan de övriga bedöms vara av yngre ursprung. Stavrebergs bytomt registrerades som en fast fornlämning. Vidare antecknades ett torp (Fällan), en gränssten, en fördämnings vall, en fångstgrop(?), en hålväg, en stensatt brunn samt tre torplämningar. Samtliga utgör möjliga fornlämningar. Övriga antecknade lämningar är lösfynd av ett flintspån, en, torpplats, två kvarnplatser samt grindstolpar och stenmurar. Flintfyndet visar på förhistoriska aktiviteter. Ytterligare ett tecken på förhistoriska verksamheter utgör den stenyxa som enligt Yngve Karlsson, Stavrebergs gård, hittats i en av gårdens mossmarker. UV 36 villjag nämna särskilt. Platsen innehåller ett välbevarat torpområde med ett mycket högt upplevelsevärde. De omgivande, vällagda stenmurarna, röjningsrösena och grunderna är välbevarade, trots ganska tät granskog. UV 29 utgör också ett mycket sevärt område, med åkeryta, grund och stensatt brunn. Samtliga lämningar finns på figur 2 och beskrivs i tabell 2. Nedan följer en kort beskrivning av varje område eller lämning med löpande nummer. Samtliga beskrivningar för nyupptecknade UVnummer finns som en bilaga sist i rapporten. 1. Stenmur, ca 30 m 1, belägen i åkerkant. 2. Stenmur, ca 12 m 1, belägen i tomtgräns. 3. Fd åker, nu skogsmark. Tämligen plan, väl stenröjd yta med talrika rösen, ”torprösen”, längs kanten. Tydliga hak, främst längs östra kanten. 4. Stenmur, ca 35 m 1, belägen mellan två fd åkrar. 5. Två åkrar, övergivna i sen tid. Nu hagmark. Mycket väl stenröjda, stenen lagd i vallar och murar längs kanten, samt irösen på impedimenten mellan åkrarna. 6. Stenmur, ca 80 m 1, belägen i åkerkant. 7. Fd åker, nu skogsmark. VSVsluttande, plan och väl stenröjd mark. Avslutande hak runt om, utom i västra kanten där en terrass avslutar åkerytan. Röjningsstenen lagd längs den södra och östra kanten, samt slängd nedanför terrassen i väster. 8. Fd åker, nu skogsmark. Tydliga hak i söder, avslutande terrass i öster. Öster om terrass kanten är en vällagd stenmur. 9. Fd åker, nu skogsmark. Fortfarande ställvis tydliga hak. Röjningsstenen delvis lagd som en mur i östra kanten. 10. Fd åker, nu skogsmark. En igenbuskad yta, tuvig och ojämn. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd irösen på ytan och vid kanten. 1 1. Fd åker, nu skogsmark. I den södra delen har en åker enligt 1788 års karta uppgått i den nu större åkern. Åkerytan är tämligen ojämn. Röjningsstenen lagd i rösen på och invid ytan. 12. Fd åker, nu granplantering. 13. Fd åker, nu hagmark. Här har en liten åker enligt 1788 års karta uppgått i den nu större åkern. En del större stenar ligger kvar i markytan, övrig sten lagd i vallar längs kanten. Tydlig terrasskant i norr. 14. Stenmur, ca 20 m 1, belägen iträdgårdsgräns. 15. Två fd åkrar, nu hagmark. Röjningsstenen lagd irösen. Särskilt den östra, långsmala åkern är mycket väl stenröjd och har tydliga hak. Här är den mesta röjningsstenen samlad i ett stort röse, närmast en vall, i åkerns NÖ hörn. Avslutas med terrass i söder. 16. Stenmur, ca 12 m 1, belägen ibygräns. 17. Fd åker, nu hagmark. Möjligen slås åkern fortfarande. Här har en liten åker enligt 1788 års karta uppgått i den nu större åkern. 18. Grund efter en nyligen riven ladugård. Del av betonggrunden syns fortfarande. .\ 9\' UV : \ '\. I / \L/\. ( “ UV50 \pV51.2 Ängslundx n \ \\\ \ 8/ 2 › 1:4 \ \ \ ' U 0 l \ \ \ / / 1.5 m__ . »4 13 ägt/42 \ \ \ \ , alrâlgr Å' axx \\ X H9 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 7E9f Stava (074 95) med utredningsomradet och samtliga berörda lämningar markerade. Skala 1 :10 000. 19. Fd åker, nu skogsmark (tidigare betesmark). Ösluttande, stenröjd mark. Hak i västra kanten. Röjningsstenen lagd irösen längs den norra och västra kanten. Gränsar till nybruten väg och kräftdamm i öster. 20. Fd åker, nu hagmark. Ej besiktigad på nära håll pga tjurar. 21. Fd åker, nu skogsmark. Kallas Spjutalyckan. Igenväxande yta; sly, unga gran och lövträd. Röjningsstenen huvudsakligen lagd längs den västra kanten. 22. Fd åker, nu hagmark. Ev slås åkern fortfarande. Här har tre små åkrar enligt 1788 års karta uppgått i den större åkern. Markytan är tuvig men väl stenröjd. Åkerytan avslutas med tydliga hak och terrasskanter. 23. Fd åker, nu skogsmark. Här har en liten åker enligt 1788 års karta uppgått i den större åkern. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd i stora rösen vid kanterna. Åkerytan avslutas i VSV med en terrass och i övrigt ställvis med hak. Tabell 2 Benämning Typ Källa Status RAÄ 46 Mangårdsbyggnad Fr Ej fornlämning By/gårdstomt LMV Fast fornlämning RAÄ 47 Miniatyrkyrka Fr Ej fornlämning RAÄ 160 Bebyggelselämning Fr Ej fornlämning UV 2l Gränssten Inv Möjlig fornlämning UV 22 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 23 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 24 l) Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning 2) Fossil åker Inv Ej fornlämning UV 25 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 26 Torp LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 27 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 28 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 29:1 3 Fossil åker, hg, brunn LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 30 Fossil åker LMV, Inv Ej/möjlig fornlämn. UV 3l Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 32 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 33:1 2 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 34 Hålväg Inv Möjlig fornlämning UV 35 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 36 Torplämning LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 37 Kvarn, plats för LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 38 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 39 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 40 Torp, plats för LMV, Inv Ej fornlämning UV 4l:l 2 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 42 Torplämning LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 43 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 44 Fångstgrop (7) Inv Möjlig fornlämning UV 45 Fossil åkermark LMV, Inv Möjlig fornlämning Benämning Typ Källa Status UV 46 Fossil åkermark LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 47 Fossil åkermark LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 48 Fossil åkermark LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 49 Lösfynd Inv Ej fornlämning UV 50 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 51:1 2 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 52 Fossil åker LMV, Inv Möjlig fornlämning UV 53 Fördämningsvall Inv Möjlig fornlämning UV 54 Kvarn, plats för LMV, Inv Ej fornlämning 1 Stenmur Inv Ej fornlämning 2 Stenmur Inv Ej fornlämning 3 Fd åker Inv Ej fornlämning 4 Stenmur Inv Ej fornlämning 5 Fd åkrar, 2 st Inv Ej fornlämning 6 Stenmur Inv Ej fornlämning 7 Fd åker Inv Ej fornlämning 8 Fd åker, stenmur Inv Ej fornlämning 9 Fd åker Inv Ej fornlämning 10 Fd åker Inv Ej fornlämning 11 Fd åker Inv Ej fornlämning 12 Fd åker Inv Ej fornlämning 13 Fd åker Inv Ej fornlämning 14 Stenmur Inv Ej fornlämning 15 Fd åkrar Inv Ej fornlämning 16 Stenmur Inv Ej fornlämning 17 Fd åker Inv Ej fornlämning 18 Uthusgrund Inv Ej fornlämning 19 Fd åker Inv Ej fornlämning 20 Fd åker Inv Ej fornlämning 21 Fd åker Inv Ej fornlämning 22 Fd åker LMV, Inv Ej fornlämning Sammanfattning Stavreberg ligger naturskönt i en lätt kuperad skogsmark, där landsvägen slingrar sig fram, omgiven av den odlade marken och spridda gårdar. Endast en gård brukas idag, all övrig bebyggelse används som sommarbostäder. Man får intryck av att vandra i ett snabbt igenväxande 1800talslandskap. Där skogen nu växer finns talrika spår av detta landskap såsom till exempel äldre åkrar, röjningsrösen, torp lämningar, en fördämningsvall och en brunn. Det man inte ser är nog så intressant, här finns ett lösfynd (i åkern invid gården) bestående av ett flintspån av fin flinta och en uppgift om en stenyxa. Det kan mycket väl finnas stenålders lämningar i markerna, kanske boplatslämningar under markytan i åkrarna invid gården? Jag vill framhålla UV 36, som utgör ett välbevarat torpområde med ett mycket högt upplevelsevärde. De omgivande, vällagda stenmurarna, röjningsrösena och grunderna är välbevarade, trots ganska tät granskog. UV 29 utgör också ett mycket sevärt område, med åkeryta, grund och stensatt brunn. Besöker man Stavreberg måste man naturligtvis även se på den mycket speciella lilla sten kyrkan, RAÄ 47. Namnet Stavreberg nämns enligt Ortnamnsarkivet första gången i skrift år 1535 (Staffverbergh). Innan inventeringen fanns en mangårdsbyggnad, en miniatyrkyrka och en bebyggelselämning antecknade. Inventeringen har resulterat i en fast fornlämning (Stavrebergs bytomt), 30 möjliga fornlämningar samt 28 övriga lämningar. Ruskelsby, Stora Åby socken, Lysings härad Ruskelsby är beläget i skogsbygden i södra delen av Ödeshögs kommun, drygt 7 km öster om Vättern. Fastigheten omfattar ca 2 km2 och höjden över havet varierar mellan 185 och 200 m. Fastigheten valdes ut som en representant för Hålavedens sydöstra, skogiga del. Inom fastigheten fanns före inventeringen sju registrerade lämningar i fornminnesregistret. Dessa utgörs av en milstolpe (RAÄ 212), tre husgrunder (RAÄ 217, 219, 318), två källar grunder (RAÄ 216, 218) samt ett område med borttagna husgrunder (RAÄ 220). Samtliga i Stora Åby socken. Namnet Ruskelsby nämns i skrift första gången år 1535 (Rosskildzbide, senare Roskijlsbygdh), enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala. Det skogiga, lätt kuperade landskapet innehåller en levande jordbruksbygd. Den odlade marken följer främst landsvägen, men även inne i skogen ligger flera mindre åkrar som fortfarande brukas. En hel del övergivna åkrar syns dock, både i hagmarken och i skogen, liksom torp lämningar. Storskifteskartan från år 1796 och Häradskartan, Lysings härad, från år 1876 77 har varit värdefulla hjälpmedel vid fältarbetet. Resultat av specialinventeringen Ruskelsbys mosaik av små åkrar brukas i varierande omfattning. Vissa små åkrar i skogsmarken slås ännu, medan andra, även nära bebyggelsen, har övergått till hagmark. En del äldre åkrar är planterade med skog. Två fasta fornlämningar, Ruskelsby bytomt samt en torplämning med 1700talsbelägg, har registrerats. Ytterligare en torplämnin g har antecknats och två tidigare registrerade ”bebyggelse lämningar” har ändrats till torplämningar, samtliga möjliga fornlämningar, vidare resulterade inventeringen i sex områden med fossil åkermark (möjliga fornlämningar) samt sju övergivna åkrar av yngre datum, en torpplats, en väghållningssten på sekundär plats, ett vattenhål, grindstolpar och stenmurar. De båda välbevarade och kompletta torpområdena RAÄ 217 och RAÄ 318 har ett stort upplevelsevärde. Här finns husgrunder, terrasser, tydliga åkerytor och röjningsrösen. Båda dessa områden är idag helt skogbevuxna. Samtliga lämningar finns på figur 3 och beskrivs i tabell 3. Nedan följer en kort beskrivning av varje område eller lämning med löpande nummer. Samtliga beskrivningar för nyupptecknade UVnummer finns som en bilaga sist i rapporten. 1. Två stenmurar, ca 50 resp 70 m (ONOVSV) l, belägna i åkerkant. 2. Grindstolpe av sten, belägen på höger sida om enskild väg. 3. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor av brukningsväg. 4. Stenmur, ca 45 m 1 (NS), belägen i åkerkant. 5. Fd åker, nu ung granplantering. Väl stenröjd yta med röjningsstenen huvudsakligen lagd i ett par stora rösen på ytan, men även som en vall längs kanten. 6. Fd åker, nu orörd ett par år. Högt gräs. Åkern finns med på Häradskartan. 7. Fd åker, nu hagmark. Åkern slås sannolikt ibland. Väl stenröjd yta, med odlingsstenen lagd i rösen vid kanten och på impedimenten. I ytan har en åker från 1796 års karta uppgått. 8. Vattenhål, ca 8X5 m (SVNO) st. Vattenhålet ser ut att vara markerat redan på 1796 års karta. 9. Fd åker, nu hagmark. Häri uppgår små åkrar enligt 1796 års karta till en större, samman hängande enhet. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd som vallar längs kanten. 10. Fd åker, nu hagmark. Röjningssten i vallar och rösen längs kanten. Åkers slås sannolikt ibland. 11. Grindstolpe av sten, belägen S om brukningsväg, där vägen delar sig. 12. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om brukningsväg. 13. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om brukningsväg. 14. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om infartsväg till gård. 15. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om infartsväg till gård. 16. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om brukningsväg. 17. Grindstolpar av sten, belägna på ömse sidor om brukningsväg. 18. Fd åker, nu granplantering. Ytan plöjd inför planteringen (ca 30 år gammal skog). Åkern finns med på Häradskartan. Väl stenröjd, NOsluttande yta. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd som vallar längs kanten. Mindre dike i NOO. 19. Fyra fd åkrar, nu granplantering. Svårframkomligt område pga 1,5 2 m h unggranar. Enstaka röjningsrösen synliga. I åkerytorna uppgår ett par åkrar enligt 1796 års karta. >mw4mxm3m |\.|\ |\||\.. \\| \ w... _ En. . a om >: s I, I' l' l \› mans". % 2 < m . / m i/k tu is". .|I|l\| / S \ , \ 2;: .,. _§1_ \\ \\ \. I L|I=1n_cc_ M ( \\\\A\m«\\\ \ \ .| .'.I l I l I | l 'lill \\ \\ \ i .war \ L\\\w L Fig 3. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 7E99 Harsbol (074 96) och 7E9h Boet (074 97) med utredningsomradet och samtliga berörda lämningar markerade. Skala 1 :10 000. 16 Tabell 3 Benämning Typ Källa Status RAÄ 212 Milstolpe Fr Fast fornlämning RAÄ 216 Källargrund Fr/Inv Möjlig fornläning RAÄ 217 Torplämning Fr /Inv/LMV Möjlig fornlämning RAÄ 218 Källargrund Fr Ej fornlämning RAÄ 219 Torplämning Fr/Inv/LMV Möjlig fornlämning RAÄ 220 Husgrund, plats för Fr Ej fornlämning RAÄ 318 Torplämning Fr/Inv/LMV Möjlig fornlämning UV 44 Torplämning LM V/Inv Fast fornlämning UV 45 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 46 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 47 By/gårdstomt LMV/Inv Fast fornlämning UV 48 Väghållningssten Inv Ej fornlämning UV 49 Torplämning LM V/Inv Möjlig fornlämning UV 50 Torp, plats för LMV/Inv Ej fornlämning UV 5 1 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 52 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 53 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 54 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning 1 Stenmurar Inv Ej fornlämning 2 Grindstolpe Inv Ej fornlämning 3 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 4 Stenmur Inv Ej fornlämning 5 Fd åker Inv Ej fornlämning 6 Fd åker Inv Ej fornlämning 7 Fd åker Inv Ej fornlämning 8 Vattenhål Inv Ej fornlämning 9 Fd åker Inv Ej fornlämning 10 Fd åker Inv Ej fornlämning 11 Grindstolpe Inv Ej fornlämning 12 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 13 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 14 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 15 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 16 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 17 Grindstolpar Inv Ej fornlämning 18 Fd åker Inv Ej fornlämning 19 Fd åkrar Inv Ej fornlämningar Sammanfattning Ruskelsby är en levande jordbruksbygd, där även en hel del av de små, avsides belägna, åkrarna ännu används. Fastighetens äldre kulturspår består huvudsakligen av övergivna äldre åkrar och torpläm ningar/torpområden. Namnet Ruskelsby nämns i skrift första gången år 1535 (Rosskildzbide, senare Roskijlsbygdh), enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala. Före inventeringen fanns sju lämningar antecknade i fornminnesregistret. Efter genomförd inventering har två fasta fornlämningar (Ruskelsby bytomt samt en torplämning), åtta möjliga fornlämningar och 20 övriga lämningar antecknats. Dessutom har fyra lämningar ur forn minnesregistret fått ändrad status, från ”ej” till ”möjlig” fornlämning. Två mycket kompletta och sevärda torpmiljöer förtjänar ytterligare några ord. Inom RAÄ 217 och RAÄ 318 har torpmiljöerna ett mycket stort upplevelsevärde. Såväl husgrunder som olika typer av odlingsspår är fortfarande tydliga trots att skog växer på båda områdena. Vinninge (Järnstad 35), Stora Åby socken, Lysings härad Vinninge är en ensamliggande gård i Hålavedens sydöstra del. Fastigheten omfattar ca 0,3 km2 och höjden över havet varierar mellan 185 och 200 m. Fastigheten valdes ut därför att den är liten, belägen i skogsmark och helt saknar registrerade lämningar. Namnet Vinninge nämns första gången i skrift år 1877. ”Vinninge” utgör ett s k oäkta inge namn (således inte ett avjärnålderns ingenamn). Ordet vinning tolkas som ”nyodling” (Franzén 1982). Enligt gårdens nuvarande ägare var Vinninge ursprungligen ett torp under Järnstad Karlsgård, med uppgift att försörja denna gård med ved. Torpets arrendator skall ha betalat arrendet med ved. Vinninge ligger i en kuperad skogsbygd, med inslag av såväl sankare partier som mindre, markanta höjder. Fastighetens marker växer till stor del igen. Vissa åkrar lever vidare som viltåkrar, andra betas av tre hästar. Vid fältarbetet har främst Häradskartan från år 1876 77 använts, då tillgängliga äldre kartor saknas. Omgivande fastigheters äldre kartor har dock studerats. Resultat av specialinventeringen Enligt Ortnamnsarkivet nämns Vinninge först 1877, då som utjord. Detta behöver dock inte betyda att Vinninge inte har någon äldre historia. Käthe Bååth skriver i sin bok ”Öde sedan stora döden var..." (Bååth 1983) om hur utjordar i själva verket kan utgöra ödegårdar eller ödetorp som återupptagits. Det område hon behandlar i boken gränsar till Hålaveden. Ingenting tyder ännu på att just Vinninge utgör ett sådant exempel, men möjligheten bör hållas i åtanke. Vinninge saknar registrerade lämningar i fornminnesregistret. Efter genomförd inventering har sju UVnummer samt åtta övriga lämningar antecknats. Samtliga UVnummer är möjliga fornlämningar och utgörs av Vinninges gårdstomt, en kvarnlämning och fem områden med fossil åkermark. Övriga lämningar utgörs av kräftdamm, en jordkällare, stenmurar samt övergivna åkrar av yngre datum. Kvarnlämningen är den enda lämning som med kartornas hjälp kan beläggas till 1700talet. Samtliga lämningar finns på figur 4 och beskrivs i tabell 4. Nedan följer en kort beskrivning av varje område eller lämning med löpande nummer. Samtliga beskrivningar för nyupptecknade UVnummer finns som en bilaga sist i rapporten. 1. Område med kräftdammar, ca 60x30 m (NNOSSV) st. Genomkorsas av bäck, som nu leds vid dammarnas NV sida. En förfallen fördämningslucka och vattenränna f1nns omedelbart S om dammarna. 2. Stenmur, ca 15 m 1 (NS), belägen i anslutning till uthus. 3. Jordkällare, ca 6X3 m (NS) st, med överbyggnad av trä och tak av tegel. 4. Fd åker, nu viltåker, till stor del omgiven av röjningsstensvallar. 5. Stenmur, ca 40 m 1 (NS), belägen i åkerkant. 6. Fd slåtteräng. Finns med på Häradskartan. 7. Fd åker, nu skogsmark. Finns med på Häradskartan. Mycket svåridentifierad idag pga grenar, ris och igenbuskning. Enstaka röjningsrösen kan ses. 8. Fd åker, nu viltåker. Största delen av röjningsstenen samlad på ett litet impediment i Ö delen av åkern. Tabell 4 Benämning Typ Källa Status UV 55 Fossil åker LMV/Inv Möjlig fornlämning UV 56 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 57 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 58 Kvarnlämning LM V/Inv Möjlig fornlämning UV 59 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 60 Fossil åker Inv Möjlig fornlämning UV 61 By/gårdstomt LMV/Inv Möjlig fornlämning l Kräftdammar Inv Ej fornlämning 2 Stenmur Inv Ej fornlämning 3 Jordkällare Inv Ej fornlämning 4 Fd åker Inv Ej fornlämning 5 Stenmur Inv Ej fornlämning 6 Fd äng Inv Ej fornlämning 7 Fd åker Inv Ej fornlämning 8 Fd åker Inv Ej fornlämning . / \ QAR/vs ' 8 ..7,UV 57 a 5:31 '/ H9 4. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 7E 9h Boet (074 97) med utredningsomradet och samtliga berörda Iäm ningar markerade. Skala1:10 000. 20 Sammanfattning Vinninge är en ensamliggande gård i skogsbygden. Fastigheten heter Järnstad 35 och lär enligt Vinninges ägare ursprungligen ha fungerat som ett torp under Järnstad Karlsgård. Namnet Vinninge nämns första gången i skrift år 1877. Ordet vinning utgör ett s k oäkta ingenamn och tolkas som nyodling (Franzén 1982). Det finns dock en möjlighet att Vinninge innehållit en äldre bebyggelse som övergivits, men senare återupptagits i form av detta torp (jfr Bååth 1983). Markerna betas endast av ett par hästar, vilket fått en markant igenbuskning till följd. Flera åkrar används nu till bete, ytterligare ett par får tjänstgöra som viltåkrar. Ett par röjningsröseområden har ålderdomlig karaktär, och bedöms som möjliga fornlämningar. Detsamma gör gårdstomten liksom rester efter en kvarn, belägen på fastighetens norra gräns, mot Uppsala. Sammanlagt har inventeringen resulterat i att 15 lämningar antecknats, varav 7 bedöms utgöra möjliga fornlämningar. Slutord Denna rapport utgör den andra delen av den arkeologiska och kulturhistoriska inventering som hittills genomförts i Hålaveden. Tidigare har fastigheterna Tingstad, Lilla Morlejan, Månsabola och Rödebol beskrivits (Nilsson. Hålaveden del I. UV Öst 1999:6). Skrädeberg, Stavreberg, Ruskelsby och Vinninge valdes i samråd med Länsstyrelsen ut bland Hålavedens totalt 158 fastigheter. Resultatet av inventeringen tyder på förhistoriska aktiviteter (Skrädeberg, Stavreberg), där de synliga spåren utgörs av gravar samt av lösfynd av flinta. Erfarenheter från många utgräv ningar visar att stora förhistoriska grav och boplatsområden kan finnas i anslutning till vad som idag syns som enstaka gravar eller röjningsrösen. Hålavedens dolda förhistoria kan alltså vara betydligt mer omfattande än vad de idag synliga anläggningarna antyder. Framför allt ser vi dock ett 1700 och 1800talslandskap som på kort tid genomgått omfattande förändringar. Skog har planterats på såväl torpområden som äldre åkrar i skogsmarken, och andra åkrar har övergått till hagmark. Trots detta finns förvånansvärt många tydliga lämningar med högt upplevelsevärde. Främst gäller detta torpmiljöerna, som i flera fall verkligen ger en levande känsla av torparnas liv och arbete. Hålavedens historia är mycket lång och dessutom finns många, ovanligt välbevarade, lämningar av denna historia. Många rika upplevelser väntar besökaren! Linköping i september 1999 Pia Nilsson 21 Referenser Litteratur Franzén, Gösta. Ortnamn i Östergötland. Stockholm 1982. Pamp, Bengt. Ortnamnen i Sverige. Lund 1988. Bååth, Käthe. Öde sedan stora döden var... Lund 1983. Nilsson, Pia. Hålaveden del 1. Rapport UV Öst 1999:6. Arkiv Fornminnesregistret. Ortnamnsarkivet i Uppsala. Kartor Akt 5, Stora Åby socken, år 1706, arealavmätning. Akt 45, Stora Åby socken, år 1778, gränsbestämning. Akt 82, Stora Åby socken, år 1796, storskifte. Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Akt D 1511521, Ödeshögs socken, år 1802, storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens beställning: 19990331 Länsstyrelsens dn r: 223332799 Riksantikvarieämbetets dn r: 42217021 999 Projektnummer: 1510125 Personal: Pia Nilsson Teckenförklaring Gräns för utredningsområdet Fast fornlämning @ Möjlig/ej fornlämning 0 Område med oklar begränsning ':' 3 Plats för lämning 22 Bilaga 1. Nya UVnummer Ödeshögs socken UV 9 Ek kartblad: 8E Of Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Beskrivning: Torplämning, ca 20x20 m (NNO SSV), bestående av en tydlig källargrund och en möjlig husgrund. Källargrunden är ca 3X2 m (NO SV) st och ca 0,5 m dj. Öppning åt SV. Husgrunden (?) ligger omedelbart N om källargrunden och är ca 5X4 m (NO SV) st. Området för grunderna är igenslyat, främst av syrén. Husgrunden något osäker, sannolikt påverkad av vägbreddning. Torpet finns på 1802 års karta och på Häradskartan från år 1876 77 (två torp). Tidigare anteckningar: Akt D 15115:1, Ödeshögs socken, år 1802. Storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 10 Ek kartblad: 8E Of Kråkeryd. Höjd över havet: 135 140 m. Terräng: Skyddat sadelläge. Åt V vidtar en brant sluttning ned mot Vättern. Beskrivning: By/gårdstomt. Inom ett ca 100 110x30 60 m (NNV SSO) st område är enligt 1802 års karta Skrädebergs gårdstomt. Tomten är idag bebyggd med en gård. Äldsta skriftliga belägg enligt OAU är år 1535. Tidigare anteckningar: Akt D 15115:1, Ödeshögs socken, år 1802. Storskifte. UV 11 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 110 115 m. Terräng: Avsats i Vsluttning ned mot Vättern. Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 70x30 60 m (Ö V) st, bestående av partier med plana, Välröjda ytor vid sidan av områden med tätare röjningsrösen. De plana ytorna är i områdets N del och delas av en terrass (N S). Röjningsrösena i områdets S del är drygt 10 till antalet och 2 4 m i diam, 0,15 0,35 m h av 0,2 0,4 m st stenar. Åkerytan stämmer ganska väl överens med utsträckningen enligt Häradskartan. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 12 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 100 m. Terräng: Plan avsats ovanför brantare sluttning ned mot Vättern. Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, bestående av en röjd yta, ca 30 60x30 60 m st (NO SV). Plan, väl stenröjd yta. Åkerytan stämmer väl överens med utsträckningen enligt Häradskartan. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 13 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 90 m. Terräng: I sluttning, ca 20 m Ö om Vätterns strand. Beskrivning: Stengrund, ca 4x3,5 m (Ö V) st med öppning åt V. Grunden är uppmurad mot brant i Ö intill 1,5 m höjd. 23 UV 14 Ek kartblad: 8E Of Kråkeryd. Höjd över havet: 135 155 m. Terräng: Hag/skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, hålväg, terrasser. Fossil åkermark, ca 200 400X30 150 m (NNÖ SSV) st. Hela området är markerat pga att det finns flera äldre odlingsspår inom den förutom de som beskrivs särskilt nedan, såsom röjningsrösen och små röjda ytor. Här ingår en på 1802 års karta markerad liten åker i områdets SÖ del, den är beväxt med små buskar men kan fortfarande urskiljas. Röjningsstenen ligger ikanterna. Ytterligare en tydlig äldre åkeryta, ca 60x35 m (NNV SSO) st, finns i områdets N kant. Röjningsstenen ligger längs kanten, främst i SV. Ytan är något ojämn och tuvig, sluttar svagt åt NV. Centralt i området är en hålväg, ca 50 m 1 (NNÖ SSV), 1 2,5 m br och intill 0,4 m dj. Vägen överensstämmer med 1802 års vägsträckning. S om hålvägen är ytterligare två röjda ytor, ca 5x85 m st (NNÖ SSV), den Ö är avdelad av berg i dagen. Mellan ytorna och V om den V ytan löper tydliga terrass kanter, intill 0,5 m h. Ca 70 m V om dessa två ytor är ännu en terrass, ca 30 m loch intill 0,3 m h. Tidigare anteckningar: Akt D 15115:1, Ödeshögs socken, år 1802. Storskifte. UV 15 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Beskrivning: Plats för torp enligt 1802 och 1876 77 års karta. Ingen husgrund synlig idag. Vid platsen finns ett par äppelträd. Tidigare anteckningar: Akt D 15115:1, Ödeshögs socken, år 1802. Storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 16 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 145 150 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 70x50 70 m (Ö V). Övergiven tämligen nyligen. Flikig åker. En del sten ligger kvar i ytan, övrig röjningssten ligger i rösen längs kanten. I områdets V del löper en väg (NO SV). I N delen är vägens västra sida kantad av röjningssten som en mur. Vägen mynnar åt SV ut i en smalare kostig. UV 17 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Terräng: Krön av mindre höjd ikuperad hagmark. Inslag av berg i dagen. Beskrivning: Fossil åkermark, gravar(?). Inom ett ca 30x20 m (NO SV) st område finns små röjda ytor. I små svackor invid uppstickande berghällar ligger ett par stensamlingar. En samling är rund, ca 1,5 m i diam, de övriga är oregelbundna till formen, ca 1,5 m 1. Stensamlingarna är 0,15 0,3 m 11 av 0,15 0,4 m st stenar. Stensamlingarna kan utgöra gravar. De kan naturligtvis även vara röjningsrösen, men läget i terrängen och att de är placerade invid berghällarna i stället för på dem kan tala för gravteorin. UV 18 Ek kartblad: 8E 0f Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Terräng: Krönläge invid åkerkant. Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 20x10 m (SO NV). Små stenröjda ytor. Röjningsstenen lagd i kanten och i anslutning till block och berghällar. 24 UV 19 Ek kartblad: 8E Of Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Terräng: Impediment mellan åkrar. Hagmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 200X10 40 m (N S) st. I södra delen av området är ett impediment mellan åkrar. Detta innehåller stenröjda ytor, större och mindre. Röjningsstenen är lagd längs kanterna, ibland som rösen. Norr om impedimentet finns ytterligare två röjda ytor, ihagmarken. De är något flikiga till formen, ytorna är ojämna och inte helt stenröjda. Röjningsstenen ligger mellan ytorna, ofta i anslutning till berg i dagen. 2) Mellan två avsnitt med röjda ytor finns en stenmur, ca 17 m 1 (Ö V). IV änden av den finns en till två stensamlingar, 4 5X3 m st, som möjligen kan vara rester efter husgrunder. UV 20 Ek kartblad: 8E Of Kråkeryd. Höjd över havet: 145 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, flikig form, ca 30 50x10 50 m (N S). Åkerytan är fortfarande skönjbar i hagmarken. Röjningsstenen ligger längs kanterna. Ytan överensstämmer i stort med utsträckningen enligt 1802 års karta. Tidigare anteckningar: Akt D 1511521, Ödeshögs socken, år 1802, storskifte. UV 21 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Gränssten, ca 0,6 m h, 0,3 0,5 m br (Ö V) och ca 0,15 m tj. Uppställd på ett markfast block och uppallad av mindre stenar. UV 22 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 85x10 m (NNV SSO) st. Åkerytan är svagt NNVsluttande och väl stenröjd. Avslutas med terrass i Ö och med tydliga hak i V. Röjningsstenen är lagd i mindre rösen längs kanterna. Åkern finns på 1788 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 23 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 40x10 15 m (N S) st, flikig. Tämligen plan yta, den Ö delen sluttar mot N. Ytan avslutas med tydliga hak och terrassavsnitt. Röjningsstenen lagd i mindre rösen, ofta i anslutning till block, och ibland som vallar längs kanten. Åkern, som finns på 1788 års karta, är nu beväxt med unga lövträd. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 25 UV 24 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 270X5 50 m (N S) st, flikig. Området utgör större delen av en äldre åker, där den Ö delen nu är bebyggd med sommarstugor. Åkerytan är tämligen plan och inte helt stenröjd. Röjningsstenen lagd i toppiga rösen, ”torprösen”, och som vallar längs kanten. Ställvis tydliga hak. Ytan är planterad med gran, och plöjning har skett inför plante ringen. 1788 års flikiga åkrar ingår i den markerade fossila åkermarken, men utsträckningen har med tiden blivit något annorlunda. Den största skillnaden är att ett par flikar har tillkommit. 15 30 m Ö om nr 1 är: 2) Fossil åkermark, ca 7x40 m (NNV SSÖ) st. Nu skogsmark (gran plantering). Tämligen plan, väl stenröjd yta med ställvis tydliga hak. Röjningsstenen lagd i vallar längs kanten. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Avser UV 24:1. UV 25 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 30x10 25 m (N S) st. Plan, väl stenröjd yta. Röjningsstenen lagd i ett par stora rösen samt i vallar längs kanten. Inom ytan ingår två åkrar enligt 1788 års karta, de har senare slagits samman. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 26 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Tomtmark. Beskrivning: Torpområde, ca 40x30 m (N S) st. Platsen för ”Södra torpet” enligt 1788 års karta. Inom området fanns då ett torp och en liten åker. På platsen finns nu två hus, båda gamla. Ett av dem kan utgöra det ”Södra torpet”. På Häradskartan och framåt kallas torpet Fällan, och används nu som sommarstuga. De övriga åkrar som hört till torpet ingår nu i modernare åkrar. De är väl stenröjda och stenen är ofta lagd iprydliga rösen. Ladugården N om husen är mycket fin, den har ett vidbyggt komplett vandringsverk Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77, ”Fällan, jordtorp”. UV 27 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 20x10 20 m (N S) st. Åkerns N del enligt 1788 års karta är nu försvunnen i samband med skogsvägsbygge, men den S delen är fortfarande tydlig. Ytan är något ojämn men väl stenröjd, avslutas med hak i V och terrass i Ö. Röjningsstenen lagd i rösen längs kanten. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 26 UV 28 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 30x10 25 m (NV SO) st. Gropig, inte helt stenröjd yta. Röjningsstenen lagd i vallar och rösen. Ytan innehåller två mindre åkrar enligt 1788 års karta, dessa är nu sammanslagna. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 29 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: l) Fossil åkermark, ca 40x10 m (NV SÖ) st. Ojämn yta. Röjningsstenen lagd i enstaka rösen samt längs kanten. Åkern finns på 1788 års karta. 1 S kanten av nr 1 finns: 2) Grund, ca 4X4 m (N S) st och 0,5 m h, av 0,3 0,6 m st stenar. Övertorvade kanter. I S löper en ränna, ca 6 m 1, l m br och intill 0,2 m dj. Inga spår av spisröse. Sannolikt ej bostad, utan byggnaden har använts för annan verksamhet. 5 m S om nr 2 är: 3) Stensatt brunn, ca 1 m i diam och nu ca 1 m dj. Väl stensatt kant av 0,15 0,3 m st stenar. Välbevarad. Bottnen full av pinnar och löv. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Avser UV 29:1. UV 30 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark bestående av tre flikar, 10 30x5 10 m (NV SÖ) st. Bitvis svåra att se, men partier med tydliga hak och terrasskanter finns. Den N av de tre flikarna överensstämmer med en åker enligt 1788 års karta. Den utgör en möjlig fornlämning, de två andra är ej fornlämningar. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Avser endast den N åkerytan. UV 31 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Skogs/hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 10X10 m st. Utgör en flik av en större åker som finns med på 1788 års karta. Synliga hak. Röjningsstenen lagd i enstaka rösen. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 32 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 180 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 10 90x10 70 m (NV SÖ) st, mycket flikig. Åkerformen överensstämmer väl med 1788 års karta. Ytan är ojämn och igenbuskad. Röjningsstenen lagd på ytan och i kanterna i form av ganska höga rösen. Ställvis tydliga hak. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 27 UV 33 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 90x10 30 m (NNO SSV) st. Inom ytan uppgår två mindre åkrar enligt 1788 års karta. Röjningsstenen lagd i rösen och som vall vid kanten. Ca 15 m Ö om nr 1 är: 2) Fossil åkermark, va 55x10 20 m (N S) st. Ytan stämmer i stort med 1788 års utsträckning. Två flikar, en i N och en i S, har tillkommit. Åkern belamrad med ris och grenar men syns fortfarande. Ställvis tydliga hak. Röjningsstenen lagd i rösen längs kanterna. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 34 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 180 m. Terräng: Tomtmark/impediment. Beskrivning: Hålväg, ca 23 m 1 (NNV SSO), ca 1,5 m br och ca 0,15 m dj. UV 35 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 165 m. Terräng: Sko g/hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 20x10 m (N S). Ytan stämmer bra överens med åkern på 1788 års karta. Väl stenröjd yta med tydliga hak i Ö S SV. Stenmur i V. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 36 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Torplämning. Inom ett ca 60x45 m (NV SÖ) st område, på tre sidor (Ö, S och V) omgivet av vällagda och välbevarade stenmurar, finns resterna av ett torp som finns markerat på Häradskartan. Ingen säker torpgrund kunde konstateras. En grund är placerad invid ett flyttblock, och dess V sida utgör en av väggarna till grunden. Övriga väggar är av 0,15 0,5 m st stenar, uppmurade till en höjd av 2 m. En igenrasad öppning finns i S väggen. Ca 5 m S om denna grund är en välbevarad källargrund, ca 4X3 m (SV NO) st och intill 1,5 m dj. Marken inom torpområdet är väl stenröjd och bitvis sluttande. Röjningsstenen är lagd i stora, toppiga ”torprösen”. Torplämningen har ett mycket stort upplevelsevärde, men granen står tät över större delen av området. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77, ”Torp”. UV 37 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 155 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Kvarn, plats för, enligt 1788 års karta. Bäckfåran är nu helt torrlagd. Kvarn platsen gränsar idag till den S av två nyanlagda kräftdammar. På platsen finns en vattenränna av plåt och trä, den mynnar ut ovanför ett fall på ca 1 m ned till en stenkantad, nu torrlagd, ca 7X3 m (SO NV) och intill 0,5 m dj grop. Vattenrännan är kantad av sten. Möjligen har här funnits en äldre ränna i anslutning till kvarnen. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 28 UV 38 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 175 m. Terräng: Avsats i Vsluttning ned mot bäck (nu kräftdammar). Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 150X35 m (N S). Inom området ingår 4 små åkerytor från 1788 års karta, delvis urskiljbara, med plana ytor och terrassavslutningar. Över hela den på kartan markerade ytan finns dock flera små röjda partier. Dessa innehåller täta, små röjnings rösen som ofta är lagda i anslutning till block. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 39 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Skog/hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 15x10 m (NO SV). Svagt NVsluttande, tämligen plan och väl stenröjd yta. Ställvis synliga hak, främst i NO O. Avslutas med terrass i NV SV. Röjningsstenen är slängd utanför NV och SÖ kanten. Åkern finns på 1788 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 40 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Torp, plats för. Enligt 1788 års karta låg här ”Norra torpet”. Inga husgrunder synliga. De lyckor som hörde till torpet uppgår nu i nuvarande åker och tomtmark. En del av hagmarken omedelbart N om torpläget är delvis stenröjd, stenen är lagd i ett par rösen och på berghällar. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 41 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 185 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 60x10 30 m (N S). Ca 10 m SO om nr 1 är: 2) Fossil åkermark, ca 30x15 m (NNO SSV). Båda ytorna finns på 1788 års karta. De är väl stenröjda, och röjningsstenen är lagd i rösen på och invid ytorna, ofta i anslutning till block. Åkerytorna avslutas med tydliga hak och terrasskanter. Möjligen tas här hö vissa år. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 42 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Gräns åker/skogsmark. Beskrivning: Torplämning, grund, ca 5x3 m (N S) och ca 0,2 m h. Grunden är sannolikt skadad i av åker i V. Odlingssten påförd, främst i V. Angivet som jordtorp på Häradskartan. Lämningen är skyltad: ”Torp från 1800talet”. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. 29 UV 43 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 100X10 50 m (Ö V) st, flikig. Formen överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 44 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Ö kanten av mindre höjdrygg (Ö V), skogsmark. Beskrivning: Fångstgrop?, ca 4,5 m i diam. Gropen är ca 2,5X2 m (Ö V) st och nu ca 0,5 m dj. Vall kring kanten var 2 m br och 0,1 m h. Gropen och dess omgivning är belamrad med ris och grenar. Möjligen provgrop/täktgrop. UV 45 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 40x10 m (N S). Åkerytan överensstämmer väl med marke ringen på 1788 års karta. Något tuvig och ojämn yta. Röjningsstenen lagd irösen. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 46 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 60x10 30 m (N S) st. Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Något tuvig och ojämn yta. Röjningsstenen lagd irösen. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 47 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 40x10 15 m (0 SO VNV). Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Röjningsstenen är lagd främst som en vall i N kanten, även som enstaka rösen längs kanten. Tydliga hak. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 48 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 170 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 35x10 m (NNV SSO). Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Röjningsstenen är lagd längs kanten. Ställvis tydliga hak. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 30 UV 49 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Beskrivning: Lösfynd, främre delen av ett avslaget flintspån, ca 4 cm loch 1,5 cm br. Funnet någonstans i åkern Ö om gården. Förvaras hos Yngve Karlsson på Stavrebergs gård. Yngve Karlsson uppger även att man skall ha funnit en stenyxa i en av fastighetens mossmarker. UV 50 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 160 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 35x20 m (NNV SSO). Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Ej besiktigad på nära håll pga tjurar. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 51 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 100X10 25 m (N S). Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Ej besiktigad på nära håll pga tjurar. Ca 20 m SÖ om nr 1 är: 2) Fossil åkermark, ca 30 50x10 40 m (NO SV) st, flikig. Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Ej besiktigad på nära håll pga tjurar. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 52 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 175 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 70x5 20 m (N S) st. Åkerytan överensstämmer väl med markeringen på 1788 års karta. Ytan är svagt Vsluttande. Röjningsstenen är lagd främst längs den Ö kanten. Ett dike löper längs den V kanten. Åkern verkar ha plöjts i samband med granplantering. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. UV 53 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 150 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fördämningsvall, ca 35 m 1 (Ö V, svagt böjd mot S), ca 2 m br och ca 0,3 m h. Vallen genomkorsas i mitten av en bäck, här är vallen stensatt. I närheten har enligt uppgift från Yngve Karlsson, Skrädeberg, stått en skvaltkvarn. Ingen grund återstår. Hela området är belamrat med nyröjd sly. Enligt 1788 års karta har Bankabys kvarn stått ca 100 m längre nedströms. Kan det ändå vara en vall som har samband med denna? Vidare kartstudier krävs. Jfr UV 54. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. 31 UV 54 Ek kartblad: 7E 9f Stava. Höjd över havet: 150 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Kvarn, plats för. Enligt 1788 års karta är detta läget för Bankabys kvarn. Inga spår kan ses på platsen. Ca 100 m uppströms finns en fördämningsvall, se UV 53. Kan läget för kvarnen vara närmre den? Ingen grund har kunnat ses. Området belamrat med nyröjd sly. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Stora Åby socken UV 44 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 200 m. Terräng: Åkerimpediment. Beskrivning: Torplämning, husgrund ca 5X4 m (NNV SSO) st, spisröse i NNV, ca 2 m i sida och 0,6 m h. Ca 2 m N om grunden är en källargrund, ca 5X3 m (NO SV) och ca 2 m dj, med öppning åt SV. Ryttartorp enligt 1798 års karta, soldattorp enligt Häradskartan år 187677. 1797 års åkrar uppgår nu i något större och mer sammanhängande åkrar som fortfarande brukas. Lämningen är skyltad: Grenadjärtorp för Ruskelsby. Siste livgrenadjären nr 103 Carl Johan Forsell. Född 1876 avsked 1905 OHH Augusta Vilhelmina Pettersson. Född 1876. Sist boende Johan August Johansson. Född 1866 död 1950. Stugan brann 1950. ÖHF Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 45 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 180 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: 1) Fossil åkermark, ca 25x10 20 m (N S) st. Ytan överensstämmer väl med markeringen på 1796 års karta. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd irösen på hällar eller vid kanten. Ställvis tydliga hak. Ca 15 m Ö om nr 1 är: 2) Fossil åkermark, ca 60x10 m (NNV SSO) st. Åkern utgör en övergiven flik av en större åker. Ytan överensstämmer väl med markeringen på 1796 års karta. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd irösen på hällar eller vid kanten. Ställvis tydliga hak. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 46 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol och 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 180X10 70 m (NNV SSO) st, flikig. Ytan överensstämmer väl med markeringen på 1796 års karta. Stenröjd (en del stenar ligger kvar), något tuvig yta. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd på eller invid block. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. 32 UV 47 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Tomtmark, gårdsbebyggelse. Beskrivning: By/gårdstomt, ca 110X90 m (N S) st. Ruskelsby gamla bytomt enligt 1796 års karta. Ruskelsby bestod då av två gårdar. Tomten är idag bebyggd med två gårdar. Ruskelsby nämns första gången i skrift år 1535 enligt OAU. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 48 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Höger ( N ) sida om infartsväg till gård, invid grindstolpen. Beskrivning: Väghållningssten, sekundär plats. På stenen finns texten: 595 596 Ruskelsby 908 M. UV 49 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Torplämning, va 70x25 m (Ö V). I Ö kanten är en husgrund, ca 5X5 m st, med ett spisröse, ca 2 m i sida och 0,5 m h. Ett stenröse gränsar till grunden, som är överväxt med brännässlor. Ca 10 mV om grunden är en åker (nu skogsmark), ca 40x525 m (Ö V) st. Åkerytan begränsas i SSO av en stenmur och i NV av en terrasskant. Odlingsstenen är lagd i vallar och toppiga ”torprösen”. Åkern är rejält igenväxt. På Häradskartan finns såväl torp som åker markerad. Lämningen är skyltad: Torgalyckan på Ruskelsby ägor. Sista boende Carl Fredrik Pettersson född 1835 OHH Christina Gustafsdotter född 1824. Han reste till Amerika 1859. Hon bor kvar på torpet med sina barn. Christina dör 1900 varefter husen rivs. ÖHF. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 50 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Torp, plats för. Inom det på kartan markerade området, ca 100x40 m (N S) finns på 1796 års karta markering för ett torp, ”Larstorpet” och dess fyra åkrar. Nu är området täktskadat. Ingen grund kan ses, bara något enstaka röjningsröse. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 51 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 20x2 12 m ((SV NO) st. Plan yta, inte helt stenröjd. Ikanten ligger ca 10 röjningsrösen, 2 4 m i diam och 0,3 0,5 m 11 av 0,2 0,5 m st stenar. Åkerytan stämmer väl med markeringen på 1796 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. 33 UV 52 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 185 190 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 50x10 30 m (N S) st, flikig. Ytan utgör en övergiven flik av en i övrigt brukad åker. Röjningsstenen är lagd i rösen längs kanten. Åkerytan stämmer i stort sett med markeringen från 1796 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 53 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 70x15 50 m (Ö V) st, flikig. Ytan innehåller flacka, över mossade röjningsrösen. De ligger ofta i anslutning till block och hällar och är vanligen 2 3 m i diam och 0,15 0,3 m h av 0,2 0,4 m st stenar. Åkerytan överensstämmer i stort sett med markeringen från 1796 års karta. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 54 Ek kartblad: 7E 9g Harsbol. Höjd över havet: 190 195 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 180x10 70 m (N S) st. Röjningsstenen är huvudsakligen lagd i rösen vid kanten och på åkerytan samt på impedimenten. Åkerformen stämmer väl överens med markeringen på 1796 års karta. Enligt uppgift från granne används åkern nu enbart till hästbete, och utgör därmed en möjlig fornlämning. Tidigare anteckningar: Akt 82, St Åby sn, år 1796, storskifte. UV 55 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 60x45 m (Ö V), delas av en stenmur (N S). På den V åkerhalvan ligger röjningsstenen i en mur i Ö kanten, på den Ö åkerhalva ligger röjningsstenen främst irösen längs den Ö kanten. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 56 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Hagmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 40x5 15 m (Ö V) st. Utgör övergivna flikar av en större åker. Röjningsstenen ligger huvudsakligen längs kanten i vallar och rösen, ofta i anslutning till block och hällar. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. UV 57 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Skogs/hagmark, (gles björk). Beskrivning: Fossil åkermark, ca 80x20 m (NNO SSV) st, bestående av ca 10 röjningsrösen, 2 4 m i diam och 0,3 0,5 m h av 0,2 0,6 m st stenar. 34 UV 58 Ek kartbläd: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark, bäckfåra. Beskrivning: Kvarnlämning. Inom ett ca 35x20 m (NNO SSV) st område finns lämningar efter en kvarn, som hört till fastigheten Uppsala. Lämningarna utgörs av en liten damm strax nedanför ett ca 1,5 m h fall, samt stensamlingar på bäckens SÖ sida, vilka kan utgöra rester efter byggnader. På 1706 års karta står angivet ”2 torp”, på 1778 års karta ”Uppsala Ryttare torp och kvarn”. Tidigare anteckningar: Akt 5, St Åby sn, år 1706, arealavmätning, samt akt 45, St Åby sn, år 1778, gränsbestämning mot Krisseby. UV 59 Ek kärtbläd: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 50x50 m (N S) st, innehållande ca 10 röjningsrösen, ofta belägna i anslutning till block. Rösena är huvudsakligen 2 3 m i diam och 0,2 0,4 m h av 0,15 0,4 m st stenar. UV 60 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 185 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Fossil åkermark, ca 90x20 65 m (Ö V) st., bestående av spridda röjningsrösen, 2 4 m i diam och vanligen 0,2 0,4 m h av 0,15 0,4 m st stenar. I områdets centrala, norra parti finns en viltåker, ca 25 35x25 m (NNO SSV) st. Den har använts som åker tills på senare år, då den övergått till att skötas som viltåker. Röjningsstenen är här huvudsakligen lagd i stora rösen vid den NNO sidan. UV 61 Ek kartblad: 7E 9h Boet. Höjd över havet: 190 m. Terräng: Tomt, bebyggelse. Beskrivning: By/gårdstomt. Inom ett ca 25x25 m (N S) st område är enligt Häradskartan Vinninges gårdstomt. Tomten är idag bebyggd med en gård. Enligt Ortnamnsarkivet i Uppsala nämns Vinninge i skrift första gången år 1877, då som utjord. Äldre kartor har inte kunnat ge svar om bebyggelse funnits på platsen innan dess. Enligt Gösta Franzén, Ortnamn i Östergöt land, 1982, är Vinninge ett sent namn, det skall härröra från orden ”vinning” som betyder ”nyodling”. 35 Bilaga 2. Komplettering av befintliga RAÄnummer Ödeshögs socken RAA 46 A) By/gårdstomt, ca 50x30 m (NÖ SV). Platsen för en av Stavrebergs två gårdar enligt 1788 års karta. Tomten är idag bebyggd med en gammal mangårdsbyggnad och en flygel. Flygeln har enligt Stavrebergs ägare Yngve Karlsson använts som affär en period runt sekelskiftet. Mangårdsbyggnaden är i 11/2 våningsplan, byggd av liggande timmer, täckt med ribb och lock. Sadeltak av tegel. Snidat överstycke över dörr åt Ö. I övervåningen 2 blyfönster från slutet av 1700talet eller början av 1800talet. Flygel av liggande timmer, täckt med ribb och lock, under sadeltak av tegel. Ca 60 m 050 om A är: B) By/gårdstomt, ca 50x50 m. Platsen för en av Stavrebergs två gårdar enligt 1788 års karta. Idag syns ingen husgrund på platsen (hagmark). Det finns tendenser till syllstensrad. Stavreberg nämns för första gången i skrift år 1535 enligt OAU. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. RAA 47 Miniatyrkyrkan är Skyltad: ”Stavrebergs stenkyrka. Kyrkan byggdes 1852 av Frans Johansson, då 11 år gammal, och hans äldre bröder. Av stenarnas storlek kan man dra slutsatsen att de även haft hjälp av någon vuxen. Familjen hade flyttat till gården 1928 och redan då fanns en mindre kyrkbyggnad på samma plats. Enligt sägnen skulle denna kyrka byggts av den tidigare bonden på gården, till minne av en dotter som dött i unga år. Orsaken till att den kyrka som finns idag vet man inte så mycket om, men ett av skälen skulle ha varit att bygga en kyrka som var så stor att det var möjligt att krypa in i den. Kyrkan var ursprungligen försedd med fyra fönstergluggar. Fönstren på framsidan rasade på 1940talet, och i samband med motorvägs bygget på 1970talet rasade ett hörn av kyrkan och därmed ytterligare ett fönster. Familjen Johansson drabbades 1857 av ett hårt slag. Fadern Johannes och sonen Karl dog i en rödsots epidemi. Frans Johansson fick då vid 16 års ålder överta huvudansvaret för gården, där han bodde och verkade till sin död 1921 .” Stora Åby socken RAÄ 217 Höjd över havet: 190 m. Terräng: Skogsmark. Beskrivning: Torplämning, ca 240X30 120 m (NNV SSÖ). Iområdets NV del finns en husgrund från sen tid, 7x4,5 m (NNV SSÖ) st. Synlig stenfot, 0,1 0,3 m h. På V sidan gjuten förstubro, 1X0,6 m st och 0,5 m h. I N delen lämning efter eldstad. Bevuxen med några körs bärs och plommonträd. På platsen finns en stensatt källargrund. Lämningen sammanfaller med markeringen för ett jordtorp på Häradskartan. Grunden är Skyltad: Torpet Racklan. Sist boende Nils Ludvig Karlsson född 1888 och Hedda Andersson född 1884 död 1945. Torpet revs 1948. ÖHF I områdets SÖ del finns ännu en grund, ca 1,5X1 m (Ö V) st, bestående av tre stenväggar, ca 1,2 m h. Öppning åt Ö. Ansluter på N och S sidan till röjningsstensvallar. Platsen överens stämmer med det på 1796 års karta markerade ”Sven Janssons torp”. Åkrarna enligt 1796 års karta överensstämmer i stort med åkrarna enligt Häradskartan. Åkerytorna är plana och väl stenröjda. Röjningsstenen är lagd i stora ”torprösen” och som vallar och murar. Iområdets SÖ del ligger RAÄ 216, källargrund. Området är vackert, med ett stort upplevelsevärde. Tidigare anteckningar: Akt 36a, Ödeshögs socken, år 1788, storskifte. Häradskartan, Lysings härad, år 1876 77. 36 RAÄ 218 Källargrop. Ej återfunnen. Överensstämmer med platsen för ett torp enligt Häradskartan. Lämningen är möjligen förstörd vid täktverksamhet. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, är 1876 77. RAÄ 219 Höjd över havet: 190 m. Beskrivning: Torplämning, grund, ca 7X5 m (NNO SSV) st. Delvis synlig stenfot, 0,2 0,4 m h. IN delen är ett spismursröse, ca 2 m i sida och 0,6 m h. Igrundens S del är en grop, ca 1 m i diam och 0,3 m dj. S om husgrunden finns ett syrénsnår. Grundens läge överensstämmer med platsen för ett jordtorp enligt Häradskartan. Lämningen skyltad: Sandtorp på Ruskelsby ägor. Sist boende Johannes Johansson förr 1799 död 1887. Dottern Jeanette Johansdotter född 1835 död 1925 varefter husen rivs. ÖHF Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, är 1876 77. RAÄ 318 Höjd över havet: 190 195 m. Beskrivning: Torplämning, ca 140x50 70 m (VNV OSO). I områdets Ö del är en husgrund, 11x5 m (NNÖ SSV), med en intill 1 m 11 stenfot (i sluttning). IV delen är ett spismursröse, ca 2,5 m i sida och 1 m h. Grunden är skyltad: Sandalstorpet på Ruskilsby ägor. Sist boende Jeanette Johansdotter född 1835 död 1925 varefter stugan rivs. ÖHF. På Häradskartan är platsen markerad med ett jordtorp, ”Sandalstorpet”. Ytterligare en grund finns ca 5 m ONO härom. Den är ca 4X4,5 m (Ö V) st med spismurs röse? (utan tegel) i Ö delen, 1,5 m i sida och 0,25 m h. Torpgrunderna omges av fossil åkermark. De flesta röjningsrösena är toppiga och ganska höga, ”torprösen”. Här finns även inslag av delvis raserade stenmurar. Flera odlingsytor avslutas med tydliga terrasser. Flera av åkerytorna är fortfarande mycket tydliga. Som helhet är området välbevarat och har ett stort upplevelsevärde. Granskogen hotar dock att ta över. Tidigare anteckningar: Häradskartan, Lysings härad, är 1876 77. 37