Hårstorp

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Arne Ivarsson Hårsto rp en gammal by i Holaveden IHårstorp finns två gårdar, den östra och den västra. Här finns också motellet Vida Vättern, med restaurang och med uthyrning av rum för resan de. Här finns bensinstation och här finns nybyggda villor för ägarfamilj en. Allmänt om Hårstorp Hårstorp består av 3/4 mantal. Så uppger gamla handlingar. Arealen uppgår till 114 hektar. Hårstorp gränsari norr till Sunneryd, i öster till Näte ryd och i söder till Lilla Krokek och Stava. Hårstorp är en gammal by. Den låg där redan i början av 1500talet och hade funnits där långt tidigare. Ett allmänt påstående är att byarna här var bildade redan på 1300talet. Vi kan anta att byar som bestod av ett helt man tal är de äldsta. År 1620 hade Lasse i Hårstorp åker till 21/2 tunnors utsäde. Han hade också två hästar, tre kor, två stutar, sju getter, fem får och två svin. Hans grannar, Bengt i Stava, Måns i Sunneryd och Per i Lilla Krokek hade mera åker och flera djur men Sven i Näteryd och Bengt i Stavreberg hade något mindre antal djur och mindre åkerareal. Åren 163839 skedde den geometriska ägoavmätningen. Det blev en en kel karta för varje by över ängar och åkrar. Skog och utmark medtogs inte. För Hårstorp har jag inte kunnat finna någon sådan karta. Antingen har ing en sådan blivit gjord, annars har den förkommit. Den äldsta kartan över Hårstorp är därför kartan från laga skiftet från 1833. Hårstorp skatteköptes 1790. Laga skiftet 1833 Hårstorp var en ensamgård fram till någon gång under 1700talet. Då börjar två bondefamilj er uppträda tillsammans i längderna. Delningen på två skilda gårdar kom formellt sett inte förrän 1833 genom laga skiftet. Då ägdes Hårstorp av Gustaf Nilsson och Sven Samuelsson och byn de lades i två gårdar eller två lotter, den norra och den södra. I lottningen erhöll Sven Samuelsson den södra och Gustaf Nilsson den norra. Husen i byn hade ditintills legat på samma hustomt ett par hundra meter väster om vägen. I laga skiftet bestämdes att norra lottens hus skulle flyttas. De placerades på östra sidan av landsvägen. Man kan tala om den västra och östra gården. Byn har präglats av sitt läge utmed landsvägen. Husen i byn låg förr ett stycke från vägen, troligen av säkerhetsskäl. Inga gårdar hade i gamla tider husen nära vägen, kanske inte ens synliga från vägen. Först på 1700talet byggdes husen närmare vägen. Byns gamla hustomt var belägen ungefär där Västergårdens hus ligger idag. Under tidigare århundraden har gränsen mellan Sunneryd och Hårstorp varit omtvistad. Detta återkommer jag till. Torp och torpare Torp och torpare har funnits länge på Hårstorps marker. Förutom soldat torp har här även funnits andra torp. Redan 1695 fanns ett torp som hette Sanbäcken. Samtidigt fanns också Skansatorpet som låg på byns marker, söder om det Skansen som finns i dag och hör till Sunneryd. Det var ett för pantningstorp och omfattade fem tunnland och 14 kappland. Mitt emot Skansatorpet låg ett torp och vid Altona låg ett torp. Vidare låg Tränks torp utmed Holavedsvägen, strax söder om den östra gården i byn. Det var san nolikt det som beboddes av den f.d. skolemästaren Österlund på 183 0talet. Var torpet Sanbäcken låg är osäkert. År 1718 bodde ryttaren Jöns Berg man med sin familj på Sanbäcken. Detta tyder på att det då kanske var Hårstorps soldattorp. I norr låg också Stolpfällan, på Hårstorps marker, gränsande mot Sunneryds Näbbelycka. Om det var något torp där vet vi 1nte. Hårstorp har varit ett rusthåll. Här har funnits en indelt soldat på ett sol dattorp. En lång rad soldatfamilj er har funnits i Hårstorp genom århundra dena. Namn som Bergman, Hörnberg, Herrbrander, Ode, Lantz och Hård förekommer i längderna. Följande soldater har jag funnit: Ryttaren Per omnämnd 1693 Sven Andersson omnämnd fr 1695, son till Anders Svensson i Hårstorp Soldaten Lars omnämnd 1700 Anders Karlsson * 1629, bodde på Sanbäcken, död 1704 Jöns Bergman bodde på Sanbäcken, omnämnd 1718 och 1723. Sven Hörnberg ryttare, omnämnd 1726 Nils Hildebrand * 1719 ryttare för Hårstorp 17441767, Peter Ode * 1743, ryttare 17761785, Jöns Lantz * 1761, 17851806, fånge i Frankrike, återkom 1809, Johan Lantz * 1787, 18071824, sedan torpare på Skansatorpet Jonas Persson Hård, * 1803, 18251860, död 1881 Gustaf August Frej d, * 1836, 18601878, soldat efter fadern, Gustaf Marcellus Hård, * 1860, 18781910 Mera om torp och torparefamilj er finns längre fram i denna berättelse. IHårstorp fanns möjligen en ambulerande skola under 1830 och 1840 talen. Där fanns skolemästaren Per Henrik Österlund från 1838 och från 1845 skolläraren Frans Johan Ekström. Han flyttade 1849 till Adelöv. Var skolan bedrevs sedan är osäkert. År 1866 omtalas en skollärare i Lilla Kro kek. På 1870talet byggdes ett skolhus i Munkeryd. Dessförinnan hade det funnits ambulerande skolor. Det kan ha varit sådana ambulerande, tillfälliga skolor som Österlund och Ekström verkade i. Epidemier och farsoter Epidemier och farsoter som gått över bygden i gångna tider har hemsökt även Hårstorp men kanske inte särskilt hårt. Pesten 17101711 skördade två offer i Hårstorp mott ex sju i Stora Krokek. År 1737 som var ett år med höga dödstal dog två personer i Hårstorp mot fem i Lilla Krokek och tre i Näteryd. 1773 var nästa år med höga dödstal. Då avled en person i byn. År 1813 dog tre personer i rödsoten. Hösten 1857 gick en svår rödsotsepidemi över bygden då drygt 50 personer avled i Stavabygden, däribland nio i Sun neryd, 7 i Stavreberg, fem i Lilla Krokek och trei Stava. IHårstorp skörda des då inga offer. Emigrationen till Amerika Emigrationen till Amerika påverkade också Hårstorp, liksom övriga byar i bygden. Ett 10tal personer emigrerade, däribland en hel familj. Det var Jonas Fredrik Jonsson som med hustru och fem barn emigrerade till Ameri ka 1867. Men i Hårstorp finns också exempel på återvändare. Det kommer vi till. Lansalyckan Lansalyckan vari gamla tider en samlingsplats för bygdens ungdom. På lördagskvällar samlades man här, nära den gamla Holavedsvägen och med utsikt över Vättern. . En jämn och fin gräsplan med hasselbuskar på sidorna. Någon hade med munspel och ljuv musik uppstod. Dans var inte vanligt, det blev folklekar. Det var Lasse går i ringen och liknande. Det kom ungdom ända från Österböjda, från Tällekullen och Fogeryd och Gräsberg. Det upp ges att markägaren ville ha tio öre för varje person. Någon ansvarade för tillställningen och tog upp denna betalning. Markägare då var enligt uppgift Bror i Hårstorp, JordgubbaBror, som med sina syskon ägde den östra går den i Hårstorp i början av 1900talet. Vid tinget Domböckerna upptar allt vad som avhandlades vid tinget, t ex tvistemål, brottmål, lagfarter, förmynderskap mm. Det som jag hittills fått fram ur domböckema har jag medtagit vid de personberättelser som följer här längre fram. På samma sätt har jag gjort med bouppteckningar. Gesällkärret Gesällkärret på östra sidan av Holavedsvägen några hundra meter norr om byn måste tas med i denna berättelse. Enligt en gammal berättelse hade en gesäll för länge sedan kommit vandrande på vägen. Det påstås att han drunknade i kärret här utmed vägen, eller dränkte si g. Enligt folktraditionen kan man sent på kvällen och natten se hans ögon blänka långt där nere i det svarta vattnet. Jag har vid datasökning i kyrkoböckerna inte funnit någon uppgift som kan relateras till denna berättelse. Det som har hänt här har i så fall hänt före 1693. Men vi skall också veta att allt blev inte inskrivet i kyrkboken. Intressanta människoöden Bland de människor som funnits i Hårstorp har jag valt att här nämna soldaten Jöns Lantz och bonden Gustaf Andersson. Jag borde också nämna den näslöse drängen Samuel Svensson. Jöns Lantz var soldat för Hårstorp under åren 1785 1806. Jöns var från bygden. Fadern var soldat i Narbäck. Jöns blev tillsammans med Nils Stark i Kopparp och Olof Brodd från Brodderyd den 7 november 1806 tillfånga tagna utanför Lübeck under kriget mot Frankrike och fick sitta några år i fångenskap i Frankrike. När Jöns återkommit till bygden blev han bonde i Stavreberg. Gustaf Andersson var bonde på Hårstorps västra gård. Vad som gör ho nom intressant är att han förde kassabok under åren 1892 1925. Den näslöse drängen Samuel Svensson var son till bonden Sven Samu elsson och hans hustru Karin I ohansdotter i Hårstorp. Samuels levnadsöde kan vi fundera över åtskilligt. Se närmare om dessa personer, och många andra intressanta människo öden längre fram. Släktgård Hårstorp är inte någon gammal släktgård. I äldre tider ägdes Hårstorp av ättlingar till Sven Månsson i Narbäck. Så var förhållandet ända fram första hälften av 1800talet. Därefter har ägarbilden varierat. Nya ägare har kom mit och gått. Ett tillägg kan göras. Maja Stina Pantzar kom till Hårstorp 1859. Hon dog 1916. Idag finns namnet Pantzar åter i Hårstorp. Människorna i Hårstorp Vill man läsa om 1600talets människor är man hänvisad till domböcker, mantalslängder och jordeböcker. Kyrkoböcker fanns inte förrän från 1693, frånsett några spridda anteckningar från 1660talets första år. Husförhörs längder finns inte förrän från 1805. Vi börjar med en översiktstabell för äldre tider. ÅrNamn mm Källa 1571 Sven (1 ko) Älvsb. 1613 Lasse Älvsb. 1620 Lasse(2 stod, 2 stutar, 5 g får, 3 kor, 7 getter, 2 g svin och 21/2 tunnor utsäde) BU 1621 Lasse(4 hästar, 2 oxar, 7 kor, 12 getter, 3 svin, 15 får och 3 1/2 tunnor utsäde) BU 1631 Torbjörn (?) M 1637 Joen (frälsegård) Mil 1637 Lasse BU 1638 inhyses: Peder Simonsson, Lasse, Torbjörn o Jöns (ofärdig)Mil 1643 Måns med hustru, dräng och piga, 1645 Lasse 1645 Olof med hustru samt en inhyst man 1646 Lasse med hustru 1647 Olof med hustru och en inhyst man 1648 Tore med hustru Gunnel Sdotter 1652 Jon och Jöns 1652 Jöns och ? 1654 Tore i Hårstorp gåtti borgen för Håkan i Skälaby, se domboken 1654 Anders i Hårstorp bötar 12 öre enligt Tingsmålabalken, se domboken 1654 Anders i Hårstorp bötar för hårdrag på Håkan i Sunneryd, domb oken 1654 Sattes vite mellan Anders i Hårstorp och Anna i Sunneryd,domboken 1655 Anders J 1656 Anders i Öninge klagar till Jöns i Hårstorp om stöld, se domboken gzzzzzH: 1658 Änkan och Nils JW 1659 Änkan samt Anders m h Ingeborg M 1660 Häststöld på landsvägen vid Hårstorp, se domboken 1662 "den 25 maj föddes Anders son i Hårstorp" Kyrkobok 1662 Tvist mellan Hårstorp och Sunneryd om gränsen, se domboken 1665 Gränstvist mellan Kushult, Sunneryd och Hårstorp, se domboken 16671700 Anders i Hårstorp är nämndeman, se domboken 1667 I sockenstämmoprotokoll omnämnes Pers son Anders i Hårstorp 1669 Gott vittnesbörd om Anders i Hårstorp, se domboken 1670 "togs i förhör Anders piga i Hårstorp" se sockenstämmoprotokoll 1675 Arvid i Narbäck klagade på sina bröder, se domboken 1675 Olof J 1681 Anders med hustru M 1682 Anders med hustru, dräng Olof, dotter Elin M 1684 Anders Carlsson i Hårstorp fader till tjuven Lars Anderson,domboken 1685 Anders J 1687 Anders med hustru, dr Sven, d Kerstin M 1688 Anders m hustru, dotter Kerstin (LenaStina), s Sven, d Jöns M 1689 Anders med hustru, dotter Kerstin, son Sven, d Jöns M 1690 Änkl. Anders, son Sven, dotter Kerstin, d Jöns M 1692 Anderses piga Maria bör visas på nästa mantalskrivning, domboken 1693 Anders och hustrun, son Sven, dotter Elin, dr Börje, M Sventjänare Per och hustrun Förklaringar: Älvsb = Älvsborgs lösen, BU = boskaps/utsädeslängd, M = mantalslängd, Mil = militär källa, J = jordebok Detta var våra äldsta noteringar om människorna i Hårstorp i tabellform. Jag skall här lite mera utförligt ta med en del av dessa tabelluppgifter. Vid sommartinget 1653 inlämnades ett köpebrev som visade att Olof Larsson i Hårstorp den 23 maj 1647 sålt sin skattejordi Tuggarp till sin bro der Jöns i Tuggarp och hustrun Cecilia Knutsdotter Från 1654 finns en notering om Tore i Hårstorp som tillsammans med Bengti Gyllinge gått i borgen för Håkan i Skälaby. Bakom denna borgen skymtar en stöld av ett smycke från Knut Svensson som möjligen var från Linköping. Borgensumman var 80 daler kopparmynt. De namnuppgifter som finns från första hälften av 1600talet är svåra att sätta in i något sammanhang. Det är när Anders Svensson kommer till Hårs torp i början av 1650talet som ett och annat börjar klarna. År 1654 sakfältes Anders i Hårstorp att böta 12 öre med stöd av Tings målabalkens 43 kap. År 1654 klagade Håkan i Sunneryd inför tinget till Anders i Hårstorp som slagit honom i huvudet, vilket Jöns i Rossholmen också vittnade på. Anders i Hårstorp nekade, men fälldes att böta tre daler för hårdrag. År 1654 sattes vite mellan Anders i Hårstorp och Anna i Sunneryd till 40 daler för den som först med ord eller gärningar bryter ordningen. 1656 klagade Anders i Öninge vid tinget till Jöns i Hårstorp för att denne hade stulit en kappa och en skinnkjol från honom. Jöns nekade till detta. Jöns säger att han fick igen ett hyende, vilket han lät förkomma när han var drucken och låg och sov i Narbäcks gatugård under uttågen. Jöns säger att han lämnade ifrån sig hyendet när det efterfrågades, men kappan och piskan vet han intet om. Nämndens mening var att Jöns inte kunde dömas till detta om inte Anders skaffade mera bevis i saken. På landsvägen vid Hårstorp blev en pojke våren 1660 frånstulen sin häst. Pojkens fader var Brodde i Rikstorp i Flisby socken. Han anklagade Sven i Holkaberg vid sommartinget 1660 för att han stulit hästen. Sven nekade till detta och menade att det var en ryttare som han skjutsade som tog hästen när den betade vid vägen. Brodde uppgav att hans grannar berättat att de sett Sven rida på stoet. Denne erkände då och sade att ryttaren tvingade honom till detta. Han red sedan hästen en mil. Detta mål uppsköts till nästa ting då Brodde skulle ha med sina grannar för att vittna. Jag har inte sett fortsättningen av målet. Kanske skedde förlikning. Vid sommartinget 1662 blev Anders i Hårstorp anklagad av Bengt i Sun neryd rörande 159 gärdesstaver som han sade att Anders tagit från honom i vintras innanför rågången mellan Hårstorp och Sunneryd. Han uppger grän sen mellan Hårstorp och Sunneryd på utmarken vara i öster vid landsvägen vid Skäggeholan och i väster i Havrelöckestomten. Anders säger skillnaden vara i Skäggeholan och åt en stor sten stående rätt i väster ner mot sjön. Omsider bekände bägge parterna denna skillnad alltid varit tvistig. Rätten avsade att de till nästa ting på den stridiga platsen hålla ägandesyn. Jag har inte funnit någon fortsättning på detta mål. Mulbete och klövegång i Skansmarken Gränserna mellan Sunneryd och Kushult var också tvistiga. Eftersom det ta något berörde Hårstorp tar jag med även något lite ur detta mål. Vid sommartinget 1665 hade befallningsmannen Anders Skog i Kushult instämt Bengt i Sunneryd och påstod att Kushult i forna tider haft mulbete och klövegång i Skansmarken, men nu förnekades och betogs honom detta av hans granne Bengt i Sunneryd som uppgav att Kushults boskap aldrig, utom vid särskilt löfte, haft något bete i Skansmarken. Anders Skog framkallade därpå vittnen, oberyktade, opartiske och bol faste män, Måns iKlämmestorp och Gudmundi T ykavik. De hördes sedan varför sig. Måns iKlämmestorp, en man om sina 77 år gammal, berättade att för 56 år sedan tjänte han i två års tid hos Anders Larsson som då hade Kushult. Då hade Kushult sin boskap i Skansmarken vid Sandvadet. Kushults boskap gick utan någons hinder fritt intill Starrbergs och Näteryds gärdesgårdar, och Skansmarken har varit en oskiftadjordedel till Sunneryd, Kushult, Hårstorp, Näteryd och Råssholmen. Sedan inkallades Gudmund i T ykavik, 82 år gammal. Han berättade att han för 62 år sedan tjänade hos salig Anders i Sunneryd Den tvistigajor dadelen, innan hertig Johan lät där uppbygga en skans emot de danskes infall i Östergötland, kallades hallaraflan. Den var en samfälld jord, väl till Kushult, Sunneryd, Näteryd, Hårstorp och Råssholmen. Dessa byars bo skap gick utan hinder klöv om klöv och inga inskränkningar (?) var gjorda av skogen eller fämarken, inte heller nägra grindar och farlid uppsatta. Bengt i Sunneryd framkallade till vittne en trovärdig och bofast man, Anders Hansson i Vallby, som berättade att han för 32 är sedan bodde i Kushult i fem års tid Eftersom han var främmande och obekant frågade han Carl och Per som då bodde i Sunneryd om lov att ha sin boskap i Skans marken. Men Anders nekad till att ha givit dem någon lega. Jöns i Rässholmen bekänner sig sin portion av Skantsmarken hava med gärda grypet (?), dock utan nägotföregänget laga skifte. Dessförinnan hög välborna Agneta Ribbings landbonde, Anders i Hårstorp uppgav sig ha av stängt fämarken näst intill sina ägor. Tvisterna mellan Sunneryd och Kushult om Skansmarken fortsatte långt in på 1700talet. När vi läser dessa Vittnesuppgifter som rör tiden omkring år 1600, då blir åtminstone jag ödmjuk och fylld av respekt. Anders Svensson i Hårstorp blev nämndeman år 1667. Hans far, Sven Månsson i Narbäck hade varit nämndeman, men Anders efterträdde i detta uppdrag Per i Tällekullen. Anders avlade sin nämndemansed i Vista härads tingsrätt som då höll ting i Gränna. Bygden hörde då till Visingsborgs grev skap. År 1684 avlade han ny nämndemansed för Lysings härads tingsrätt. Nämndemannen Anders Svensson i Hårstorp besvärade sig 1669 över det ogrundade tal som hade uppkommit om honom. Av detta framgick att han i mars vid en timmeråka i Åby Prästgård avhänt prosten och kyrkoherden Johan några nekar kom. Anders uppgav sig vara alldeles oskyldig. Han visste icke vem som först burit fram detta tal och begärde att denne skulle lagli gen rannsakas. Det närvarande tillfrågades om någon hade kunskap härom, vartill nämnden och nu närvarande meniga tingsallmogen helt nekade. Anders i Hårstorp gavs därför om sitt ärliga förhållande gott vittnesbörd. År 1675 förekom en brödratvist vid tinget. Det var Arvid Svensson i Narbäck som anklagade sina äldre bröder Anders i Hårstorp och Bengt i Stavreberg för att de av idel ondska, hat och ovilja hade uppeggat sin mor emot honom. Orsaken påstod han vara att riksdrotsen, greve Brahe i brev den 29 april 1674 hade förlänat Arvid att han efter sin moders död skall få tillträda bruket av Narbäck, slippa skatter samt åtnjuta halva gästgiveriet i Holkaberg. Arvid påstod nu vid tinget att Anders och Bengt sökt vidtala modern att på något sätt bringa Arvid i olycka. Detta var grova beskyllningar och Anders och Bengt nekade till detta. Rätten beslutade om vite mellan Arvid och Peter Svenssöner i Narbäck samt Bengt i Stavreberg, Anders i Hårstorp och Håkan i Stava, att vilken den and re i ord eller gärningar kväljer skall hava förbrutit 40 daler. Av detta rät tens beslut tycks vi kunna dra den slutsatsen att också Håkan Svensson i Stava ingick i denna brödrakrets och var därmed son till Sven Månsson i Stava. År 1675 anklagade Anders i Klämmestorp inhysesmannen på Amunde by ägor i Åby socken, Peder Pedersson, att ha lockat hans son Jöns, 16 år, , att taga från sin fader och ge till Peder nio kannor kom. Denne son Jöns ha de av nämndemännen Peder i Tällekullen och Anders i Hårstorp påståtts vara alldeles döv, dum och vettvillig. Peder Pedersson tillstod detta och hade givit målsäganden i förlikning nio daler kopparmynt. Nämnden beslu tade att svaranden bötar för bodrätt 3 daler efter treskifte. Bengt Persson i Sunneryd anklagade år 1681 fogden Anders Skog i Ku shult för att ha huggit ved på Sunneryds marker. De hade olika syn på var gränsen gick. Länsmannen Harald Arvidsson, domaren Måns i Göleryd, Per i Tällekullen, Måns i Erstorp och Anders i Hårstorp fick i uppdrag att utföra laga syn. Vid mantalsskrivningen 1692 blev det tal om att Anders i Hårstorp haft en piga som skulle varit upptagen i mantalsskrivningen. Anders hävdade att hon var sjuk, men då krävdes i stället att detta skulle bevisas på nästa man talsskrivning. Vid tinget år 1697 klagade änkan, gudfi'uktiga matronan Dorotea Lars dotter i Kushult över att bonden Hans Håkansson i Sunneryd inkräktade på Kushults ägor. Hon åberopade Anders Svensson i Hårstorp som vittne på detta. Dorotea Larsdotter var änka efter fogden Anders Skog i Kushult. Hon var för övrig dotter till borgmästaren i Gränna, Lars Svensson. Rätten ansåg sig dock inte kunna hjälpa henne. Hennes klagomål lämnades utan åtgärd. Gränsen mellan Kushult och Sunneryd var under lång tid oklar. Vi har nu läst åtskilligt om Anders Svensson i Hårstorp. Vem var denne Anders Svensson? Det skall vi här nedan redovisa. Anders Svensson 1635, bonde och nämndeman, Elin Jönsdotter 1670, Elin 1665, g 1683 m Pär Jonsson i Orrnäs Sven 1668, gift se nedan Elin , g 1697 med Jon Nilsson i Frebol, Elin (Elsa) , g 1697 m Jon Nilsson i Frebol Kerstin (1675), g m Joen i Porsarp (?) Ingrid (1686), gift med Göran Johansson, se nedan Sigrid 16960507, död 1699 De angivna födelseårtalen är uppskattade. Anders var son till Sven Månsson och hans hustru i Narbäck. Sven Månsson var en stor man i bygden, nämndeman och sexman, med många söner. I Stavreberg fanns Bengt Svensson, i Narbäck fanns bröderna Per och Arvid. Håkan Svensson i Stava var troligen också en son till Sven Månsson. Anders Svensson kom till Hårstorp kanske redan 1655, således under grevskapstiden. Han var först gift med Ingeborg. Efter hennes död gifte han sig med Elin Jönsdotter. Vi känner inte bakgrunden för dessa. Anders och Elin dog båda vid årsskiftet 169899 med två dagars mellanrum. Dödsorsa ken är okänd. De hade några dagar innan, på juldagen, varit på gudstjänst med nattvardsgång i kyrkan i Ödeshög. Efter deras död togs dottern Sigrid om hand i Narbäck av Per Svensson och hans hustru Kerstin Jonsdotter. Per var hennes farbroder och Kerstin var hennes moster. Sigrid dog dock senare samma år, 1699. I sitt första gifte hade Anders Svensson flera döttrar och dessa krävde nu ut sitt arv. Det var vid tinget 1699 som ryttaren Sven Andersson i Hårstorp samt hans svåger, bonden Per Jonsson i Ormäs, bonden Sven Månsson i Porsarp, Joen Nilsson i Frebol och bonden Jöns Månsson i Lilla Krokek på sina hust rurs vägnar hade instämt Per Svensson i Narbäck rörande arvet efter deras hustrurs halvsyster, Sigrid Andersdotter ett barn om 3 1/4 år gammal, och modern hustru Elin Jonsdotter i Hårstorp. Anders Svensson i Hårstorp över levde sin hustru Elin Jonsdotter med 11/2 dygn och lämnade efter sig en dot ter, Sigrid Andersdotter, även hon nu avliden, och samtliga hennes halvsys kon ansåg sig ha rätt till någon del i deras avlidna halvsysters arv. Så var formalia i denna tvist. Det blev en omfattande rättegång om detta arv. Målet har dock inget me ra av väsentligt intresse och vi lämnar därför detta mål och går vidare. Sven Andersson 1668, rusthållare, Kerstin J önsdotter l682(?),från Sväm enl. vigselanteckningarna. Barn: Sigrid 17030104, Anders 17060118, Sven var son till Anders Svensson och troligen hans första hustru Inge borg i Hårstorp. Sven och Kerstin vigdes 1701 och brukade därefter hans föräldragård i Hårstorp till omkring 1707 då de flyttade till Öninge. Av en domboksnotering från 1707 framgår att han råkat uti stor fattigdom och inte längre kunde prestera rusthållet för Hårstorp. Sven anges i dödsnotisen 1729 vara sockneman. Göran Johansson , från Gränna H 1)Ingrid Andersdotter (1685), d t Anders Svensson i Hårstorp H 2)Anna Pärsdotter , Barn: Anders 17070415, Pär 17081219, Maria 17111004, Anders 17140222, Jon 17170403, Johan 17190415, (son) 17200828, Hans 17230930, (dotter) 17241226, Anders 17270208, dotter 17340203, Göran Johansson kom hit från Gränna socken 1707 och gifte sig samma år med Ingrid Andersdotter, som var dotter till Anders Svensson, se ovan. De övertog hennes föräldragård i Hårstorp. Ingrid Andersdotter dog troligen 1719 och Göran gifte om sig med Anna Persdotter. Göran Johansson och hans familj avflyttade från Hårstorp omkring 1735, okänt vart. Vi kan konstatera att det var ättlingar till Sven i Narbäck som ägde Hårs torp. Även Holkaberg ägdes av denna släkt. Jag tror att Ingrid var dotter till Anders Svensson i Hårstorp, men någon födelsenotis finns inte. Kyrkoböck er hade inte börjat föras. I domboken år 1720 finns antecknat att Johan och Pär i Hårstorp ådömts böter för att de uteblivit från häradets vargskall. Här har således bott ytterli gare någon familj som inte finns omnämnda i övrigt. Vid höstetinget 1727 uppvisade gästgivaren Knut Svensson i Holkaberg för rätten, en förening emellan sin svärmoder, Kerstin Jonsdotter i Narbäck och hennes mågar, Knut Svensson och Peter Persson i Bankaby, rörande fördelning av arvet efter henne. Det framgår att hon tidigare skrivit ett tes tamente, där hon fördelat arvet till sina två döttrar, Kerstin som var gift med Knut Svensson, och den yngre dottern Maria, gift med Peter Persson i Ban kaby. Denna förening hade troligen inte riktigt gillats av Maria Persdotters man, varför Kerstin Jonsdotter nu gjorde en ny fördelning. Den innehöll i stort följande: Kerstin Persdotter och hennes man Knut Svensson erhöll rusthållet Hårs torp. Maria Persdotter och hennes man Peter Persson erhöll Narbäck. De skulle då till Kerstin Persdotter och Knut Svensson vid tillträdet betala en mellanskillnad, eftersom Narbäck var bättre än Hårstorp. Det framgår att foder tidigare tagits från Hårstorp till Narbäck för att försörja ryttarhästen där med. Dessutom hade en del timmer tagits från Hår storp, detta sedan förra skrivelsen uppsattes. Hon anger i slutet av brevet att denna handling skall åtlydas och den som inte finner sig i detta, den blir arvlös. Handlingen innehåller också ett avsnitt om hur det skall göras om hon själv skulle bli sjuk och arbetsoförmögen. Brevet undertecknades den 3 mars 1727 på Stora Lund. Hennes namn är dock skrivet Kerstin Jonsdotter i Narbäck. Brevet är vidare undertecknat av Peter Persson och Maria Persdotter i Bankaby samt av Knut Svensson och Kerstin Persdotter i Holkaberg. Hårstorp hade under många år samma ägare som Holkaberg. Hårstorp lydde på detta sätt under Holkaberg och gästgivaren där. Efter Knut Svens sons död 1734 gifte sig Kerstin Persdotter med befallningsmannen Johan Wolm. Han dog 1736 och Kerstin ingick sitt tredje äktenskap, då med kvar terrnästaren Johan Berg. Johan Berg dog 1747. Kerstin Persdotter dog 1752. Det var då Johan Bergs dotter, Anna Katha rina Berg och hennes man Jakob Castensson som övertog gästgiveriet, och Holkaberg och Hårstorp. Jakob Castensson dog 1756. Därefter flyttade Anna Katharina Berg till Hårstorp och bodde här ett antal år. Hon flyttade sedan till Häggestad i Heda och dog där 1792, 80 år gammal. Hon hade barn i flera äktenskap och när hon 1757 delade ut sina egen domar hamnade äganderätten till Hårstorp hos Anders Jacob Castensson och Daniel Magnus Castensson, dock med lite tillökningar och mellangifter. Hon undertecknade denna handling i Hårstorp den 10 december 1756. Hur länge de behöll Hårstorp är jag inte riktigt säker på. Vid vintertinget 1748 hade hustrun Margareta Persdotter i Lakarp in stämt Anna Catharina Berg i Hårstorp för tjuvabeskyllning. Bakgrunden till 10 detta var att Anna Catharina Berg saknat några hårgarnspersedlar. Hennes måg, Castensson hade hört ryktas att dessa fanns i Lakarp. Detta tilldrog sig på den tiden då Margareta Persdotters man, Jöns Svensson, levde. Efter till stånd av kronolänsmannen hade man rest till Lakarp och funnit att ryktet talade sant. För grannsämj ans skull kom man överens om att sakerna kunde få vara kvar i Lakarp men att hustru Berg skulle få sex plåtar i ersättning. Dessa plåtar har inte betalats och hustru Berg hade nu rest till Lakarp för att skipa rätt. Innan häradsrätten hade funderat färdigt i detta mål anmäldes till rätten att dessa parter i sämja och vänlighet blivit förlikta. Margareta Persdotter återlämnar till hustrun Berg en del av de saker som frånhänts henne. Vid vintertinget 1735 anhöll gästgivaren Johan Wolm om tingsförbud rörande de olägenheter som drabbade honom i form av nedrivna gärdesgår dar vid gästgivargården i Holkaberg och vid rusthållet i Hårstorp av okänt folk, som dessutom utbjöd mat och öl. Därför förbjöd rätten vid vite av 40 mark silvermynt allt sådant som mot lag och Kongl. Förordningar strider. Förbudet skulle publiceras vid närmaste sockenkyrka. Johan Wolm hade ingen särskild nytta av förbudet. Han var nämligen död vid kungörandet. Hans änka kanske hade nytta av det. Hon gifte om sig med Johan Berg och drev gästgivargården och rusthållet Hårstorp vidare. På Hårstorps ägor bodde vid denna tid både torpare och soldater. Det var hög omsättning, tillfälliga boenden och många flyttningar. Ryttaren Per Anna Israel 16930526, Ryttaren Per och hans hustru Anna känner vi bara från födelsenotisen då deras son Israel föddes. Faddrar vid dopet var Helge Klockare, sonen Sven i Hårstorp, drängen Per i Hårstorp, hustru Ingiäl i ? pigan Elin i Hårstorp, dottern Kerstin i (Hårstorp), pigan Karin i Holkaberg. Två år senare fanns en ny ryttare i Hårstorp. Vart Per och Anna och deras son Israel tog vägen vet vi inte. Sven Ryttare , H Ingeborg , År 1695 var Sven och Ingeborg dopvittnen i Lilla Krokek. 1695 var ryt taren Sven i Hårstorp dopvittne i Porsarp. Därefter har jag inga noteringar om dem. Kombinationen Sven och Ingeborg fanns något senare i Amunde by. Soldaten Lars Hurtig , Ingeborg _ j Ambjörn 17000242, 11 Lars och Ingeborg har av mig tidigare noterats i Hårstorp. Lars och Ingeborg bodde annars på Rossholmens ägor. Kanske hade Lars någon tid varit soldat för Hårstorp. De fick en son som hette Ambjörn år 1700. Om honom kan vi läsa under Sunneryd. Anders Karlsson (1629), torpare i Sanbäcken, död 1704 H Ingeborg Bengtsdotter (163 5), död 1695 Lars , soldat i Kärra i Adelövs socken Anders bodde på torpet Sandbäcken redan 1683 enligt domboken. Sonen Lars anklagades 1683 för stöld. Det var Tore Larsson i Kulhult som på vin tertinget 1683 anklagade honom för att ha stulit en kviga i Kulhult. Det skulle ha skett åtta dagar efter midsommaren. Dagen efter hade han från en piga Elin i Amundeby stulit en engelsk kjortel, ett förkläde samt något mera. Dessa saker har tjuvens fader, Anders Karlsson i Hårstorp, hos sig uppgav Tore. Jag har inte sett någon fortsättning på denna anklagelse. Klart är att An ders och Ingeborg fanns på torpet Sanbäcken redan 1683. Var det detta torp som senare blev Hårstorps soldattorp? Vem var soldat för Hårstorp under Karl XII:s krig i Polen och Ryss land? Vem var soldat för Hårstorp och deltog i slaget vid Poltava? Jag kan inte svara på detta. Vem han än var kan vi anta, att antingen stupade han vid Poltava, annars blev han rysk krigsfånge och då kanske han dog i fången skap långt borta i Ryssland. Överlevde han kom han möjligen åter till våra bygder 1722. Vi vet inte. Jöns Bergman , ryttare H Elin Hansdotter , Lars (Sven) 17180924 på Hårstorps ägor, .dotter 17210409 ” Nils 1723 1 108 ” , sockneskräddare Jöns Bergman var ryttare och bodde på torpet Sanbäcken på Hårstorps ägor från omkring 1713 till mitten av 1720talet då familj en flyttade till Nä teryd. De flyttade senare troligen till Öj ans ägor. Dopvittnena tyder på att det fanns släktskap med Jöns Hansson i Gåsabol och Nils Hansson i Gyllin ge. Kanske var Elin Hansdotter en syster till dessa. I domboken för sommartinget 1723 finns några anteckningar om Jöns Bergman. Han hade då till tinget instämt Sven Broberg angående rätten att bruka halva Näteryd. Rätten konstaterade att det fanns ett giltigt kontrakt och gav Bergman rätt i sin stämning. Sonen Nils blev sockenskräddare och bodde i Jusseryd. Arvid (1634), torpare på Skansen, Hårstorps ägor H Elin Nilsdotter (1635), 12 Arvid var torpare på torpet Skansen på Hårstorps ägor. Han var född i Skrädeberg och dog på torpet Skansen den 8 juni 1698, 64 år gammal. Han var vid dödstillfället inhyst. Brukat gård uppges det också i denna kortfatta de lilla notis i kyrkoboken. Torpet Skansen låg utmed den gamla landsvä gen, just där vägen från Näteryd och Stavreberg idag ansluter. Arvids änka, Elin, dog den 25 februari 1699, 64 år gammal. Olof Larsson , torpare på Skansen, Hårstorps ägor H1)Margareta Hindriksdotter (1683), död 171 1. H2) Sara Johansdotter , Barn: Karin 17210111, Olof och Margareta gifte sig 1708. Han uppgavs vara ofärdi g och var från Näteryds ägor. De brukade sedan torpet Skansen på Hårstorps ägor. De hade inga barn. Margareta dog den 20 mars 1711. Hon hade varit sjuk i fyra månader när hon dog 28 år gammal. År 1719 vigdes drängen Olof Larsson från Skansen med Sara Johansdotter. Därefter flyttade de troligen till Näte ryds ägor. Där föddes dottern Karin. Kronolänsman Peter Sundkvist hade till höstetinget 1731 instämt drängen Per Jönsson i Hårstorp för begånget lönskaläge med ogifta qvins personen Karin Månsdotter. Svarandena erkände lägersmålet som hade skett vid kyndelsmässotiden. De dömdes till böter. Per Månsson , bonde Ingeborg Persdotter __ Barn: Anders 17360108 född i Hårstorp, död i Sunneryd 1742 Per och Ingeborg gifte sig troligen 1724 och då uppgavs Per vara från Sväm. I övrigt känner jag inte deras bakgrund. De kom till Hårstorp kanske i början av 1730talet. De flyttade efter 1736 till Sunneryd. Möjligen hade Per brukat Sunneryd även tidigare, se nedan. Vid hösttinget 1735 hade Per Månsson i Hårstorp instämt Sven Broberg och Lars Jönsson i Näteryd för eftersatt underhåll av gärdesgårdar, vilket orsakat skador på Pers åkrar. Han begärde ersättning för skadorna och för rättegångskostnadema. Broberg var inte närvarande vid tinget utan hans talan sköttes av hans hustru. Hon och Lars Jönsson menade att skadan på Pär Månssons åkrar berodde på hans egna dåliga gärdesgårdar, vilket nämn demannen Pär Jönsson i Sestorp påstods kunna intyga. Pär Månsson åbero pade då sina vittnen, nämndemannen Pär Gudmundsson i Kråkeryd samt bönderna Anders Månsson och Pär Månsson i krokek. Nämndemannen Pär Jönsson i Sestorp uppgav att såväl kärandens som svarandenas gärdesgårdar var dåliga, när de besiktigades. Vid hösttinget 1735 hade Per Månsson i Hårstorp också instämt Hans Håkansson i Sunneryd för det undantag han haft uti åtskilliga gärdets ägor den tiden som Per haft hemmanet Sunneryd och blivit avsatt av ryttmästare Hååf. Han yrkade däröver att Hans Håkansson skulle betala för de undanta gen 30 daler silvermynt. Det var vad som återstod på räntan för de två åren han brukat samma hemman och skulle betalas till ryttmästare Hååfs arvin 13 gar. Hans Håkansson hade återstämt Per Månsson och ville ha ersättning för tre lass hö, ett lass biugghalm m.m. Omsider förlikte sig parterna, så att Hans Håkansson i Sunneryd skulle betala Per Månsson 3 daler silvermynt. I domboken från hösttinget 1736 omtalas en landsvägsbro Sandbäcken i Ödeshögs socken. På Hårstorps ägor låg ett torp som hette Sanbäcken och som möjligen var identiskt med Hårstorps soldattorp. Det kan vara denna bro och torp som omtalas i denna dombok. I domboken för sommartinget 1739 omtalades ett rykte om att ryssen Jonas Ladugas dotter varit havande. Hon hade förra året tjänat i Gyllinge hos Nils Hansson men var sedan i tjänst hos Lars Jonsson i Hårstorp. Detta rykte hade kommit från hennes egen fader, se vidare under Holkaberg Lars Jonsson (1698), bonde H Karin Nilsdotter 1700 (?), död 1737 H2 Sigrid Hansdotter Barn: Anna 17251104, Nils 17280722, (son ?) 17380317, död 1739 ? 1740, död 1740 Cecilia 17420201, Lars Jonsson och Karin Nilsdotter gifte sig 1723. Han uppgavs då vara från Frebol och Karin från Sväm. Han var sannolikt son till Jon Nilsson och Elin Andersdotter i Frebol. Lars och Karin bodde först i Kushult och där föddes två barn, Anna 1725 och Nils 1728. Karin dog 1737. Ibouppteckningen uppgavs makarna inneha 3/4 mtl Hårstorp, således hela Hårstorp. Lars hade en arvstråd i Hårstorp genom sin mor Elin An dersdotter som var dotter till Anders Svensson i Hårstorp, som var son till Sven Månsson i Narbäck. Efter första hustruns död gifte sig Lars med Sigrid Hansdotter (Håkansdotter). De har sedan flyttat från Hårstorp 1743 44, okänt vart. Sven Arvidsson 1688, bonde i Hårstorp H Margareta Jönsdotter 1686, d t Jöns Hansson i Gåsabol, Barn: Kerstin 1728, Hilma 7 Sven och Margareta bodde i Ruskilsby i Stora Åby socken innan de kom till Hårstorp 1744. Margareta var sannolikt dotter till Jöns Hansson i Gåsa bol och kom därmed från den sk. Gyllingesläkten. Svens bakgrund är mera osäker. Kanske var son till Arvid Svensson i Narbäck och i så fall sonson till Sven Månsson i Narbäck och hade i så fall den vägen någon liten tråd till Hårstorp. Födelseboken tiger helt. Deras barn tycks inte ha blivit antecknade där. Eller föddes de någon annan stans? Möjligen kan en vigselnotis från 1729 avse Sven och Margareta. Enligt denna notis vigdes Sven Arvidsson med Marit Jonsdotter från Gyllinge. 14 Sven och Margareta flyttade från Hårstorp vid mitten av 1750talet till Gåsabol, där de övertog Margaretas föräldragård. Gården i Gåsabol övertogs senare av en dotter, Kerstin Svensdotter, gift med Jonas Håkansson från Stava. Sven Arvidsson dog troligen i Skorperyd 1785. Vid vintertinget 1744 hade nämndemannen Niclas Nilsson i Åby och rusthållaren Anders Jönsson i Ruskilstorp instämt Sven Arvidsson i Hårs torp rörande 63 daler silvermynt för husröta för den tid han brukat krono rusthållet Ruskilsby. Sven Arvidsson påstod sig ha fullgjort sina skyldighe ter och begärde få ny syn, eftersom synen den 4 juli 1743 intet upptagit de byggnader och reparationer han gjort. Rätten beviljade ny syn Sven Arvidsson förekommer omnämnd i domboken från år 1755. Han var då bonde i Gåsabol och hade med häst utfört någon resa uppåt Östergöt land. I sällskapet ingick flera skjutsar. Vid Stockseryd hade det tillgripits ett antal sädeskärvar som sedan använts som hästfoder. I Skansbacken (Eng lundsbacken) på Sunneryds ägor, anträffades en del av spåren efter de för svunna sädeskärvama. Jag har inga uppgifter om rättens beslut i målet. Efter Sven Arvidsson kom troligen Olof Johansson som bonde till Hårs torp. Han var gift med Anna. Detta kan vi se i en mantalslängd från 1755. Han förekom också vid tinget ett par gånger. Vid sommartinget 1756 hade bonden Jonas Bengtsson i Ödeshögs Rid dargård instämt bönderna Anders Larsson i Åeryd, Anders Johansson i Skä laby, Jöns Davidsson i Sunneby, Olof Nilsson i Äng, Olof Johansson i Hårs torp och Nils Jonsson i Stavreberg samt drängarna Peter Persson och Abra ham Svensson i Ödeshögs klockargård, Peter Jonsson i Sunneby, Lars Da vidsson i Gumby och Nils Andersson i Frebol, för att de mot tingsförbud hade brutit en gärdesgård och färdats fram över hans slåtteräng. De anklagade hade anlitat ett ombud, vice häradshövding Gabriel Torpa dius. Denne androg vad som blivit bestämt inför salpetersjudningen inneva rande år, dels i Skrapegården och dels i Riddargårdens ängahagar. Det var således transporter för salpetersjudningen som gjorts. Detta var en del av kruttillverkningen. Detta blev ett omfattande mål. De anklagade tycks ha klarat sig från påföljder. Olof Johansson omnämndes som bonde i Hårstorp 1756. Troligen bruka de han den ena halvgården i Hårstorp. Han är omnämnd även vid sommar tinget 1758, då det var tal om husesyn rörande bl. a. husröta. Synen hade skett den 15 juli 1757. Det konstaterades då att bonden Olof Johansson bru kat halvgården i tre år men att han nu avträtt. Vid vintertinget 1757 klagade innehavarna av Holkaberg och Hårstorp över att deras ägor skadades och ofredades genom sandtäkt till allmänna landsvägen av dem som hade sina brolotter därintill. De anhöll att vanliga sandtag skulle förbjudas. Det gavs dock löfte till sandtäkti den så kallade Broliden samt på Narbäcks utmark i Grökliden. Häradsrätten gick på denna linje och förbjöd sådana sandtag. Detta förbud mottogs dock inte välvilligt av människorna i bygden. Vid sommartinget 1757 klagade nämndemannen Anders Jönsson i Fagerhult tillsammans med många av bygdens människor över detta förbud rörande sandtag på Holkabergs och Hårstorps ägor. Därf'ör fick länsman Fellbom 15 och två oväldiga nämndemän i uppdrag att närmare undersöka detta. Däref ter avhördes inte detta mål. Vid sommartinget 1758 hade länsmannen Jonas Fellbom instämt dräng en Peter Johansson i Holkaberg och qvinfolket Maria Johansdotter från Hår storps ägor för begånget lägersmål. Båda erkände och berättade att lägers målet skett i Holkaberg. Målet uppkom igen på hösttinget. Då hade hon fött ett flickebam. Peter Johansson betalade sina böter men Maria Johansdotter hade inga pengar att böta med och fick sitta 14 dagar i fängelse på Linkö pings slott. Till barnets underhåll dömdes Peter att årligen betala fyra daler silvermynt. Vid hösttinget 1758 hade äreborna matronan Anna Catharina Berg in stämt bonden Anders Hansson i Sunneryd för att han vägrat uppge rågången mellan Sunneryd och Hårstorp. Hon yrkar att han lagli gen måtte plikta, samt att uppvisa kartan över Sunneryds hemmans ägor och betala rättegångskost nadema. Vid uppropet hade parterna f'örlikts, enligt en skrift som upplästes, av följ ande innehåll: Efter instämning har någon stridighet sig yppat mellan undertecknade om rägängarna mellan Hårstorp och Sunneryd Vi hava detta mål övervägt, och därom stannat i det slut att visa all sämja och enighet. I de ägor som uti söder börjar vid rämärket så kallade Skiägahälla och Skansmarken igenom neder till sjön Vättern, sä ock emellan ätskiljas, att var och en efter lag där uti får sin proportion, dä ock nödiga skiljestenar oss emellan ingår. Så är hela den instämda rättegången oss emellan är slutad samt alla rättegångs kostnader upphävda, anhällandes docki ödmjukhet att denna förening mät te med dom gunstigast fastställd bliva, som med behörig underskrift bestyr kes, av Ödeshög den 21 oktober 1758 Catharine Berg Anders Hansson i Sunneryd Fördenskull blev denna parternas träffade förlikning av häradsrätten med dom gillad, och stadf'ästad, enl. XX Cap. Rätteg.B. Vid hösttinget 1758 hade kronolänsman Fellbom instämt drängen Sven Jönsson i Kopparp och qvinspersonen Anna Månsdotter på Hårstorps ägor för sig emellan begånget lönskaläge. Detta hade tilldragit sig på våren förra året i Kopparp. Hon var där i tjänst hos Svens f'ader, rusthållaren Jöns Nils son. Båda erkände. Båda dömdes för lönskaläge till böter, han 10 och hon 5 daler silvermynt samt betala till Ödeshögs kyrka han fyra och hon två daler silvermynt. Dessutom skulle båda undergå enskild skrift och avlösning. Sven Jönsson dömdes också skyldig att årligen utbetala fyra daler silvermynt till barnets underhåll. Vid hösttinget 1758 förekom ett mål rörande hållskjutsar vid Ödeshögs och Holkabergs gästgivargårdar. Enligt utslag av konungens befallningsha vande i Linköping skulle Hårstorp hålla tre hållskjutshästar Vid hösttinget 1760 inlämnades en skrivelse där skatteböndema Håkan Persson och Jonas Eriksson i Fogeryd gått i full borgen för Nils Svensson och Sven Persson i Gräsberg som tillhandlat sig kronorusthållet Hårstorp. Förbindelsen och köpet avsåg enbart mondering och övriga prestationer för rusthållet. 16 Vi skall nu ta en titt på ägorna, vilka som då bodde i torpen. Sven Hörnb erg 1695, ryttare Lisbeta Andersdotter Sonen Samuel 17260326, Familjen Hörnberg bodde bara en kort tid i byn. Frånsett födelsenotisen när sonen Samuel föddes har jag ingen information om denna familj. Famil jen Hörnbergs vidare öden är okända. Kanske dog han i krig? Jag fick senare se att han blivit soldat i Stora Åby socken. Det framkom att Sven Hömberg med sin familj flyttat från Hårstorp till Åsa i Stora Åby socken. Där var han också ryttare, möjligen någon tid bonde. Nils Herrbrander (1719), ryttare för Hårstorp 1744 1767, H Brita Jonsdotter (1716), Barn: Jonas(Sara) 17450506, bonde i Munkeryd Katharina 17480815, g m Jonas Persson i Börstabol Nils 17510216, bonde i Kulltorp Måns 17560312, bonde i Stora Krokek Johannes 17620326, g m Maria Samuelsdr, bonde i Kushult Petter Ekegren (1749), ryttare för Krokek, bonde i Rossholmen, Nils och Brita gifte sig 1744. Hon uppgavs då vara från Holkaberg. Han var soldat för Hårstorp. De bodde i Hårstorps ryttartorp till dess att de 1767 flyttade till Börstabol och blev bönder, sannolikt på östra gården. Möjligen hade han eller Brita någon arvstråd till Börstabol. Namnet Herrbrander skrivs ibland också Hillebrand. Efter att Nils dött 1789 bodde Brita Jonsdotter kvar som änka i Börstabol men flyttade möjligen från byn före sekelskiftet. Av en testamentshandling från år 1789 framgår att Nils hette Nilsson Herrbrander i efternamn, och att hans fader således hette Nils. Därmed skulle han möjligen kunna vara son till Nils Jönsson och Karin Jönsdotter i Börstabol och att han därmed också hade någon arvstråd till Börstabol. Men det är mycket osäkert. I ett testamente gav Nils och Brita sonen Måns vissa förmåner. Detta gav upphov till en arvstvist inför tinget 1790. Syskonen till Måns instämde Måns och modern Brita Jonsdotter till tinget med klander mot bouppteck ningen. Under sin tid som ryttare för Hårstorp förekom han vid tinget enligt föl jande: Vid höstetinget 1753 förekom en tvist mellan ryttaren Nils Herrbrander i Hårstorp och torparehustrun Sara Andersdotter på Jusseryds ägor angående ett snörliv. De förliktes inför rätta, sålunda att den senare betalade 16 sil verrnynt. Under avsnittet om Börstabol finns flera uppgifter om familjen. Vid hösttinget 1757 hade ryttaren i Hårstorp, Nils Herrbrander och nämndemannen Anders Jönsson i Fagerhult till domstolen inlämnat några skinn efter rovdjur som fångats utom skall, Anders Jönsson efter en gammal räv och Nils Herrbrander efter fyra unga rävar, för vilka de av häradets sa 17 kören skall utfå, Anders Jönsson 16 skilling och ryttaren Herrbrander 1 da ler silvermynt. Vid hösttinget 1757 hade ryttaren Nils Herrbrander instämt ryttaren Nils Ek för Lilla Krokek för att denne skjutit ett svin för honom, men eftersom Nils Ek blivit uppbådad i kronans tjänst måste saken anstå till hans åter komst. Målet uppkom vid hösttinget 1758. Då hade Nils Ek lagsökt både Herrb rander och Anna Catharina Berg för att hennes dåliga hägnad orsakat att Herrbranders svin vid bärgningstiden kommit in i Eks åkerlycka och orsakat skada till en halv tunna kom, efter besiktning. Hustrun Berg hade överläm nat sitt försvar åt likvidationskommissarie Reutermark. Denne lyckades med konststycket att Nils Ek fick betala både skadestånd och rättegångsersätt ning. För hans förstörda åkerlycka fick han inte någon ersättning. Detta tycks påminna om påstående att de som har råd med en god advokat klarar sig från det mesta. Vid vintertinget i Ödeshög den 7 mars 1764 hade ryttaren Daniel Lund gren på Stava ägor instämt ryttaren Nils Herrbrander på Hårstorps ägor för skällsord och tillvitelser. Nils Herrbrander nekade och då inkallades de in stämda vittnena. Jonas Petersson i Narbäck berättade att han vid ett tillfälle hört Lundgren och Herrbrander i någon ordväxling om Johan Jönsson i Holkaberg som suttit häktad i Linköping. Herrbrander hade sagt att Lundgren vore så väl värd att sitta där som gästgivaren, och att om Lundgrens hus vore ännu större så skulle det nedrivas. Något mera hade vittnet icke hört, icke heller av vad orsak Herrbrander sagt sådant mot Lundgren. Förra vittnets son , drängen Peter Jonsson, berättade att han hört Herrb rander säga att Lundgrens hus skulle nedrivas om det vore aldrig så stort, och att Lundgren var lika beryktad som gästgivaren för olovligt umgänge med ryttarhustrun Maria Hansdotter pä Munkeryds ägor och att Lundgren vore så väl värd att sitta på häktet i Linköping som gästgivaren i H olkaberg, men något mera hade han icke hört. På tillfrågan förklarade Herrbrander att hans yttranden kommit av något löst rykte om Lundgren, men som Herrbrander nu ansåg vara ogrundat och önskade återkalla. Rätten dömde ryttaren Herrbrander för tre ohövi ska utlå telser till tre daler silvermynt i böter, samt att ersätta Lundgren med 4 daler silvermynt för rättegångskostnaden. Vid hösttinget 1766 uppvisade ryttaren Nils Herrbrander för häradsrätten skinnen efter två gamla och tre unga rävar som han fångat utan skall. Från dessa avskars öronen och bevis häröver skulle av rätten meddelas. Vi kan anta att han sedan från inkomna sakören fick ersättning för dessa fångade rovdjur. Erik Isaksson Valler (1683), död 1743 Elisabet Larsdotter 1693, död 1743 Barn: Peter 17450930 18 Erik Isaksson Valler var född ca 1683 och kom till Kopparps ryttaretorp omkring 17101715. Han gifte sig 1717 med Elisabet Nilsdotter, född ca 1693, dotter till bonden Nils Larsson i Glasfall och hans hustru Ingrid. De fick tre barn i Kopparp, Isak 1714, Anders 1717 och Elin 1725. Erik Valler fick avsked, pension, år 1734 och flyttade med sin familj till Frebols ägor, lite senare till Hårstorps ägor. Både Erik och hans hustru Elisabet aVled 1743. De bodde då på Lilla Krokeks ägor. Först dog Erik Valler, 60 år gammal och därefter hans hustru, 50 år gammal. Båda dog således 1743. Det finns dock en osäkerheti detta. Att de skulle fått barn 1745, detta tycks inte stämma, ändå säger kyrko boken så. Det tycks ha funnits flera personer med dessa namn, eller är kyr kobokens uppgifter om dödsfallen helt fel? På Sestorps ägor fanns en soldat som hette Isak Valler och som tycks ha varit i ungefär samma ålder som Erik Isaksson Valler. Han kanske var en broder. Det förekom många flyttningar, flera bondefamilj er bodde tillfälligt i Hårstorp. Det bodde också en inspektör som hette Cramer Strand med hust ru och barn en tid i Hårstorp omkring år1762. Vem han var har jag ingen information om. Byn var då en tid nästan rena genomgångslägret. Samma sak gällde torparfamiljerna. Under någon kort tid Vid mitten aV 1760talet fanns här en bonde som hette Bengt Nilsson född ca 1710, gift med Ingrid Jonsdotter född ca 1730, med tre barn, Jonas, Nils och Elin. De flyttade 1766 till Stora Åby socken. Efter dem kom Per Håkansson. Per Håkansson 1714, bonde och rusthållare i Hårstorp Cecilia Olofsdotter 1718, Barn: Håkan (1747073 0) i Adelöv, bonde i Sväms Bosgård Peter (1748), gift 1776 med Maria Johansdotter, Holkaberg Per var möjligen son till Håkan Siggesson och Maria Håkansdotter i Vi sjö och därmed var han också dotterson till bonden Håkan Jonsson i Stava. Cecilias bakgrund var möjligen i AdelöV. Den 24 januari 1720 föddes ett barn i Mölarp i AdelöV som hette Cecilia Olofsdotter. Det kan möjligen vara hon. Om föräldrarna sägs inget. Det är också troligt att Per och Cecilia bodde i Adelöv, kanske i Humle fall, innan de på 1760talet, före 1766, kom till Hårstorp. Hon dog 1796 i SVäms Bosgård. Per Håkansson dog år 1800. Det finns osäkerhet angående födelsetider mm. Vid hösttinget 1768 hade Per Håkansson till häradsrätten klagat över skador som lösgående getter från grannbyarna orsakade på hans marker. Han fick därför rättens beslut på förbud mot getter som utan vallhjon och fängsel strävade fritt omkring och orsakade skador. Ett Vite på tio daler silvermynt uppsattes. Innan förbudet kunde få laga kraft skulle det kungöras från predikstolen i Ödeshögs kyrka. 19 Vid hösttinget 1769 hade skogvaktaren Otto Harpke låtit inkalla rusthål laren Per Håkansson för olovligt ekhygge. Skogvaktaren yrkade böter med stöd av 1746 års Kongl. Förordning om ekskogarnas befordrande. Det fram kom att skadorna inte var tillräckligt väl synade och Per Håkansson slapp böter. Sonen Håkan gifte sig 1774 med Annika Eriksdotter och blev bonde i Sväms Bosgård. Sonen Peter blev gästgivare i Holkaberg. Änkan Maja Månsdotter 1696, soldat Rydbergs änka, s Måns Johansson 1748, död 1772 d Maria J ohansdotter 1733, g 1768 m Sven Abrahamsson, se nedan d Katharina 1761 Maja Månsdotter och hennes tre barn har kommit till Hårstorp kanske i början av 1760talet och hon var kvar här vid mitten av 1770talet. Sonen Måns var sjuklig och dog 1772. Sven Abrahamsson 17440410, torpare Maria J ohansdotter 1733, d t soldat Johan Ryberg, se ovan Son: Jonas 17681124, död s å Sven och Maria tjänade som dräng och piga i Hårstorp när de gifte sig 1768. De fick då också ta ett torp på Hårstorps ägor. Sven anges vara torpa re. Han var sannolikt son till bonden Abraham Johansson och hans hustru Maria Larsdotter i Stora Krokek. Ivigselboken benämndes Maria Johans dotter qvinsperson och kan då antas vara en kvinna som fött oäkta bam. Ef ter en kort tid i byn flyttade Sven och Maria från Hårstorp, först till Norra Bråten, sedan till Åby Västergårds ägor, kanske också Häggestad. Därefter försvann alla spår efter denna familj. Johan Jonsson (17240412) i Stora Åby, torpare H 1) Kerstin , död ? H 2) Brita Larsdotter , Barn: Sven 17510318, Stina 17530401, Anna Maria 17550806, Johan var enligt uppgift son till en ryss som hette Jonas Ladoga, om nämnd i domböckema. Johan gifte sig 1748 med Brita Larsdotter från Ses torps ägor. Johan uppgavs då vara änkling från Gränna. De bodde en tid på Näteryds ägor. Sedan var han torpare på Skansen, ett torp på Hårstorps mar ker i norr. Efter 1755 har jag inga uppgifter om denna familj. Möjligen flyt tade de till Kråketorps ägor. Till höstetinget 1751 hade bonden Johan Svensson i Kushult instämt J 0 han Jonsson. Påståendet var att Johan Jonsson stulit en svart häst från Johan Svenssons och sedan sålt hästen vid pingstmarknaden i Vadstena. Johan Jonsson svarade med en motstämning. 20 Johan Jonsson uppgav sig vara 25 år gammal, född på Ershults ägor i Åby socken, son till ryssen Jonas Ladoga, en mångsysslare. Johan berättade att han sålt en häst på Vadstena marknad till en obekant ryttare och fått en annan häst i stället. Den hade han också sålt, till en obekant. Flera vittnen hördes i målet, ryttarna Nils Ek och Nils Herrbrander samt Karl Johan Broberg och Sven Arvidsson. Det framkom att Johan Jonsson sålt Johan Svenssons häst på marknaden i Vadstena. Därefter hade han för sökt nå fram till en förlikning med Johan Svensson som denne godtagit. Därigenom hade stöldfrågan ersatts av en skadeståndsfråga. Rätten lät par ternas tidigare överenskommelse om 14 daler silvermynt ligga fast. Abraham Persson , bonde, arrendator Brita Jonsdotter , Jonas 1762, död ? 1766 ? 17640312, Jonas 17651121, död av kikhosta 14 dagar gammal Abraham och Brita förekommer omnämnda i Hårstorp under åren 1763 1766. Hårstorp ägdes då av Johan Blavier och arrenderades av Abraham. Jag har inga uppgifter om deras bakgrund. Det finns uppgifter från dom böckema som tyder på någon bördsrätt i Kolstad i Heda. Kyrkböckema i Heda har dock inte kunnat lämna några uppgifter om Abraham och Brita. Gästgivaren Johan Jönsson i Holkaberg hade vid sommartinget 1763 instämt frälseinspektoren Johan Blavier, såsom innehavare av Hårstorp, samt hans brukare där, Abraham Persson, rörande försummad hållskjuts. De hade inte kommit till gästgivargården med hästar på sina hålldagar. Blavier åtog sig svaromålet och förnekade all kännedom om sin skyldig het till hållskjuts. Dessutom menade Blavier att gästgivaren något misskött sin syssla. Häradsrätten dömde Blavier till böter för försummad hjälpskjuts, sex daler silvermynt. Vid vintertinget 1765 hade Abraham lämnat in en stämning mot fjär dingsmannen Samuel Björling med yrkande att denne skulle återbetala till Abraham elva hundra daler kopparmynt som Abraham givit till honom för åborätten till 1/8 mantal av Sväms Mellangård. Dessutom hade Björling efter överenskommelsen med Abraham sålt åborätten till herr kaptenen och riddaren Boije på Sjöstorp. Björling menade att han inte var skyldig Abraham någonting eftersom Abraham på olika sätt, bl.a. genom foder, hade fått tillbaka sina pengar. Rät ten beslutade att Abraham Persson skulle hållas skadeslös. Fjärdingsmannen Björling ålades att till Abraham Persson inom sex veckor betala 850 daler kopparmynt. Abraham Persson hade gjort någon hästhandel med bonden Sven Hörn berg i Åsa i Stora Åby. Hörnberg var skyldig Abraham 36 daler silvermynt efter denna affär och hade haft lite svårt att få fram pengarna. Därför var han stämd inför tinget, vintertinget 1765. Då meddelades att de båda var förlikta. Sven Hörnberg var tidigare namnet på en ryttare i Hårstorp, 40 år tidiga re. Kunde det vara denne? Jo, det kan faktiskt vara det. 21 Vid sommartinget 1765 var Abraham Persson åter vid tinget. Det rörde sig då om en tvist rörande köp av 1A mantal Kolstad Södergård i Heda. Ab raham hade köpt denna gård för 3300 daler kopparmynt men motparten krävde att köpet skulle återgå. Målet fick sitt slut vid hösttinget samma år och då godkände Abraham Persson att motparten, bonden Jöns Persson i Kolstad hade bördsrätt i hem manet och därför lät Abraham köpet återgå. Vid detta sommarting år 1765 hade Abraham Persson också en tvist med bönderna Sven Persson och Nils Svensson i Gräsberg. Gräsberg var ett sk. augmentshemman som skulle hjälpa Hårstorp med rusthållet där. Nu tvista de de om underhållet av ryttarhästen. Enligt ett avtal från 1761 skulle bön dema i Gräsberg bidra med 16 daler silvermynt årligen. Tvisten gällde nu mest formerna. Målet uppsköts till nästa ting men då var parterna förlikta och överens. Vid hösttinget 1765 hade Abraham Persson i Hårstorp tillsammans med Jöns Persson och Karl Nilsson i Kolstad instämt bonden Peter Andersson i Tjugby rörande bruket av en utj ord på Tjugby ägor som tillhörde Kålstad. Under målets gång förliktes parterna. Det är troligt att Abraham eller hans hustru hade sitt ursprung i Kolstad och förmodligen någon bördsrätt där. Vid hösttinget 1765 hade inspektoren Johan Blavier instämt bonden Ab raham Persson i Hårstorp med krav på betalning av 1765 års resterande skatt för Hårstorp. Kravet var två tunnor råg efter förra sommarens pris, 24 daler silvermynt samt efter förskrivning den 11 februari 1765 ett hundra daler silvermynt, med ränta och rättegångskostnad. Abraham Persson erkände sin skuld och ålades av rätten att inom tio veckors tid betala skulden. Vid hösttinget 1765 åtalades drängen Tyres Johansson i Hårstorp för att han en söndag under gudstjänsten kört ett lass sten förbi Ödeshögs kyrka. För Tyres Johansson inställde sig hans husbonde Abraham Persson som vidgick tj änstedrängens begångna brott. Han anhöll om förskoning, efter som drängen bevistat gudstjänsten i Heda kyrka, som hölls tidigare än i Ödeshög. Besöket i Heda kyrka kunde inte bevisas. Och som Tyres Johansson erkänt sin brottslighet dömde häradsrätten honom för sabbatsbrott till 10 daler silvermynt i böter. Skulle detta kunna vara något för dagens finansminister? En tusenlapp i böter om vi inte vari kyrkan? Bonden Jonas Nilsson i Öninge hade vid vintertinget 1766 instämt Abra ham Persson i Hårstorp med krav på att denne skulle återbetala 166 daler silvermynt som Abraham lånat enligt tre olika förskrivningar. Abraham önskade behålla pengarna i ytterligare två månader. Rätten ålade Abraham att vid den tiden återbetala beloppet till Jonas Nilsson jämte ränta samt rät tegångskostnad. Gabriel Benjaminsson (1719), torpare Maria Andersdotter (171 1) Barn: Henrik 17531121, (Stina 1755) 22 Gabriel och Maria är omnämnda i en kortfattad husförhörslängd för Hårstorp 1766. De vigdes 1748 i Adelöv. I övrigt är de inte mycket om nämnda. De är 1753 omnämnda i Näteryd. De brukade sedan torpet Skansen på Hårstorps ägor. Gabriel dog där 19 februari 1792, 76 år gammal. Bouppteckningen visade på en behållning av fem riksdaler. Några barn är inte nämnda i bouppteckningen. Dottern Stina har förmodligen dött. Ma ria dog som fattighj on på Näteryds ägor 1797. Abraham Jonsson (173 0), torpare Kerstin Persdotter (1729) Barn: Maria 17550910, gift med artilleristen Peter Berglund Peter 17590410, Jonas 17621012 Abraham och Kerstin (Stina) gifte sig 1755. Båda tjänade dåi Börstabol. De tog sedan ett torp på byns ägor. Troligen 1757 flyttade de till ett torp på Hårstorps ägor. De flyttade 1765 till Maltmossens ägor. och senare till Sväm, där de är antecknade från 1765. Jag har ingen uppgift om bakgrunden för någon av dem. Kerstin Persdotter dog av bröstsjuka år 1786, 57 år gammal. Fattighjo net Abraham Jonsson dog den 1 augusti 1806 i Fattigstugan av ålderdom. Från domboken inhämtas att Abraham var instämd till sommartinget 1755 efter att han varit i slagsmål efter ett bröllop i Klämmestorp. Vid vintertinget 1754 hade bonden Jonas Arvidsson i Stavreberg instämt tjänstgörande soldaten vid Jönköpings infanteriregemente, Nils Boman på Hårstorps ägor. Boman hade låtit städja sig till årstjänst hos honom men hade tydligen inte börjat sin tjänst. Arvidsson begärde att Boman skulle hål la honom skadeslös, eller tillträda tjänsten. Jag har inga uppgifter om Bo man i övrigt. Han har tydligen bott i Hårstorp mycket tillfälligt. Även under denna period, 1700talets sista decennier präglas i Hårstorp av flyttningar. Det är svårt att se något säkert mönster. Tidigare tycks ätt lingar till Sven i Narb äck ha ägt Hårstorp. Möjligen kan detta vara fallet även denna period. Stavasläkten (Håkan Svenssons släkt i Stava) är också med. Peter Persson d. ä. (1755 ?) i Adelöv, bonde, gästgivare 1) Maria J ohansdotter 17570103, 2) Stina J akobsdotter 17560919 i Adelöv, Barn: Anna Brita 17770718, g m Sven Persson i Häggestad Peter 17790719, utfl t Hårstorp, senare Väversunda Hans 17820412, g m Maja Nilsdotter i Hårstorp Håkan 17850212, död 1789 Maria Elisabet 17910112, död 18090919, 23 Peter var son till rusthållaren Peter Håkansson och hans hustru Cecilia Olofsdotter i Hårstorp. Maria var dotter till Johan Jönsson och Anna Jöns dotter i Holkaberg. Peter och Maria gifte sig den 24 juni 1776. De brukade först hans föräldragård i Hårstorp men flyttade 1791 till Holkabergs Norr gård och blev där också gästgivare. Maria J ohansdotter dog i bröstfeber 1808 och Peter gifte sig 1809 med Stina J akobsdotter. Se vidare under Hol kaberg. I deras ställe kom Jöns och Katharina till Hårstorp, se nedan. Peter Persson i Hårstorp var förmyndare för sin avlidne svåger Nils J 0 hanssons omyndi ga dotter, Brita Lisa Nilsdotter. Till höstetinget 1789 hade han instämt hennes farfar, rusthållaren Johan Jönsson i Vallby och hans hustru Anna J önsdotter. Instämda var också Lisa Nilsdotters farbror, möns terskrivaren Johan Hedelius, rusthållaren Peter Persson i Holkaberg på hust ru Li sken J ohansdotters vägnar, och rusthållaren Anders Hansson i Stora Åby för hans hustru Sara Helena J ohansdotter. Yrkandet var att Brita Lisa Nilsdotter måtte behandlas lika med de övriga vad gällde arvet efter farfö räldrama. Vid sommartinget 1797 hade gästgivaren Peter Persson i Holkaberg in stämt rusthållaren Johan Nilsson i Kushult i hans egenskap av förmyndare för bonden Hans Andersson i Sunneryd. Han yrkade att Sunneryd måtte underhålla hägnaden mellan Hårstorps och Sunneryds ägor mellan Stolpfäl lan på Hårstorps ägor och Näbbelyckan på Sunneryds ägor. Marken på den na plats bestod dels av äng och dels av mer otjänlig mark, tj änlig till bete. Rätten kom fram till att hägnadsskyldigheten åvilade Sunneryds och Hårs torps gemensamt. Vid höstetinget 1794 förekom ett mål om samrustning mellan Hårstorp och Gräsberg. Peter Persson i Hårstorp åtog sig att ensam svara för rust ningen. Den årliga augmentsräntan efter jordebok och markegång skulle dock Gräsberg även i fortsättningen betala. Jöns Håkansson 17551128, bonde, Katharina Persdotter 1766, från Bankaby Peter 17840517, Anna Maja 17861201, Jonas 17890909, Johan 17911130, Emanuel 17940309, Anna Maria 17970129, död i mässlingen 1794, Anna Katharina 17981211, Maja Stina 18041209, Jöns och Katharina gifte sig 1782. Jöns var son till Håkan Jonsson och Anna Persdotter i Stava. Han hade släktrötter till Stava och Gyllinge. Katha rina var dotter till bonden Peter Jonsson och Maria J ohansdotter i Bankaby och hade släktrötter till Bankaby och Narbäck. De bodde till en början i Erstorp, sedan någon tid i Sväm, sedan från 1790 i Hårstorp. Redan 1794 flyttade familj en tillbaka till Sväms Erlands 24 gård. Jöns Håkansson dog där 1807 och Katharina dog där 1809. Ryttaren Peter Ode 1743, soldat, död 1785 H Stina Svensdotter Barn: Olof 17770825, Stina 17830218, Peter och Stina gifte sig 1776. Han var då soldat för Skrapegården i Ödeshög. Stina angavs också vara därifrån. I övrigt saknar jag uppgifter om deras bakgrund. Vi kan anta att de efter Vigseln bosatte sig på Hårstorps soldattorp. Året därpå föddes deras första barn där. Peter Ode dog i Hårstorp den 30 juli 1785 av bensjuka och kallbrand, 42 år gammal. Ibouppteckningen upp gavs han och Stina ha två barn, en son och en dotter. Hans efterlämnade egendom värderades till 43 riksdaler. Stina flyttade sedan till Narbäck. Peter Odes efterträdare hette Jöns Lantz. Jöns Lantz 17610920, bonde, ryttare i Hårstorp, Brita Stina Månsdotter 1761 i Väderstad, död av lungsot 1825 Barn: Anna Brita 17940822, Maja Stina 17960807, g m Karl Peter Andersson i Boet Magnus 17990518, död 1801 av kikhosta, Karl 18050412, senare bonde på 1/32 mantal i byn Jöns Lantz var son till ryttaren Lars Vesterlind och hans hustru Elin Månsdotter i Narbäck. Jöns tillträdde sin tjänst som soldat för Hårstorp tro ligen 1785. Omkring år 1800 var han vice korpral. Soldater var tydligen inte alltid ute i krig, vid denna tid. När han var på hemmaplan anlitades han åt skilligt som skrivkarl för upprättande av skuldebrev, köpekontrakt, testa menten mm. Han hade en del pengar utlånade. Det finns anteckningar i domboken där han försökte få tillbaka sina pengar. Vid höstetinget 1802 hade vice korpralen Jöns Lantz i Hårstorp instämt undantagsmannen Lars Eriksson i Stavreberg angående en skuld på 20 riks daler enligt en revers, upprättad i Stavreberg 3 maj 1802. Vid samma ting hade Lantz även fordran mot mjölnaren Peter Andersson, också enligt en skuldsedel, utfärdad på 21 riksdaler i Hårstorp den 29 no vember 1800. Så kom krigen mot Napoleon och Jöns Lantz kommenderades till Tysk land. Jöns blev tillsammans med många andra tillfångatagna under kriget mot Frankrike. Tillfångatagandet skedde den 7 november 1806 utanför Lü beck. Från våra bygder ingick också soldaterna Olof Brodd från Brodderyd och Nils Stark från Kopparp och många flera. Tillsammans var det 1200 soldater ur Vadstena och Skänninge kompanier. Soldaterna från Lysings härad tillhörde Vadstena kompani. I drygt tre år hölls de fångna i Frankrike. Den 24 november 1809 frigavs de. Den långa marschen hemåt gick över Wismar, dit de anlände den 14 januari 1810. De överskeppades till Ystad och gick i land där den 15 april 1810. Vi kan därför anta att dessa tre solda 25 ter, Olof Brodd, Nils Stark och Jöns Lantz kom hem till våra bygder under våren eller försommaren 1810. Vi kan anta att de hade åtskilligt att berätta om på kafferepen efter hemkomsten. IHårstorp hade Jöns ersatts av en ny ryttare som hette Johan Lantz. Jöns och Brita flyttade då till Stavreberg 1810. Där hade de då förvärvat en gård på 3/32 mantal, belägen i södra delen av byn, gränsande mot Börstabol och Stora Krokek. Stina Månsdotter dog av lungsot 1825. Gården i Stavreberg delades då på deras tre barn så att de vardera erhöll 1/32 mantal. Sonen Karl erhöll då den södra delen, den som idag motsvaras av den sk. Klintagården. Jöns Lantz dog av förstoppning 1844. Om denna familj finns mera att läsa under Stavreberg. Sven Isaksson 1766 i Byarum, ryttare, torpare och skomakare Kaisa Olofsdotter 17550314 i Stora Åby Barn: Anna Maja 1789, död 17900716 Stina 17901130, död 17911003 av slag, Johanna 17920405, död 1812 på Stockseryds ägor av lungsot, Anders 17940517, död 17951219 i tvinsot Katharina 17960705, gift, se nedan Sven Isacsson uppgavs 1790 vara ryttare i Hårstorp, 1792 torpare och 1796 skomakare. Bakgrunden för Sven är okänd. Han uppges vara född 1766 i Byarum, men födelseboken i Byarum har ingen sådan uppgift. Kaisa var dotter till sågaren Olof Jonsson och hans hustru Johanna Eriksdotter på Ingemarsbacken i Stora Åby. Sven och Kaisa bodde troligen i Hårstorps soldattorp under åren 1790 1796 och därefter i Stava, kanske på det torp som låg utmed Holavedsvägen snett emot L Krokeks soldattorp. Han hade således ingen lång flyttväg från Hårstorps soldattorp. Sven dog 1 juni 1822 av inflammation och feber. Kai sa Olofsdotter dog 8 maj 1829 av ålderdom och var då antecknad som fat tighj on. Dottern Katharina gifte sig 1822 med torparen Peter Nilsson, född 1796 i Stora Åby. Han och Katharina bodde i Stava något år men flyttade 1823 till Ö Haddåsen. 7 Johan Larsson 1752, torpare, Lisa Jonsdotter 1762, blind, fattig, Barn: Jonas 17811121, Peter 17861007, Maria l78907l l, Katharina 17920829, Johan och Lisa gifte sig 1779. Båda uppgavs då vara från Fogeryd. Deras bakgrund är i övrigt inte känd. De hade först ett torp på Kulhults ägor. Nå gon gång efter 1792 kom de till ett torp Hårstorps ägor. Kanske efterträdde de Sven Isaksson 1797. 26 Johan dog av håll och styng 1805. Möjligen hade barnen då flyttat hem ifrån. Lisa uppges i husförhörslängden vara blind, och fattig. Hon är troligen identisk med den Lisken Jonsdotter som dog på Sunneryds ägor 1806. Bo uppteckningen efter Johan Larsson visade att de hade en gris på sitt torp. I övrigt fanns där inte särskilt mycket att anteckna. Tillgångarna värderades till sex riksdaler, därav grisen en riksdaler. Peter Persson 17790719, bonde, Katharina Nilsdotter 1788 i Väversunda, från Väversunda 1805, Barn: Maria Charlotta 18060530, Peter 18080911, Peter var son till Peter Persson och Maria J ohansdotter i Hårstorp (och Holkaberg). Katharinas bakgrund är okänd, men kanske var hon syster till Maria Nilsdotter, se nedan. De gifte sig 1805 och innehade en av gårdarna i Hårstorp. Familj en flyttade från Hårstorp 1808. Möjligen flyttade de till hennes föräldrahem i Väversunda. Hans Petersson 17820412, bonde, Maria Nilsdotter 1791 i Väversunda, Barn: Nils Peter 1809, död i rödsoten 1813 Hans Gustav 1811, död i rödsoten 1813 År 1808 vigdes gästgivarsonen Hans Petersson från Holkaberg med pi gan Maria Nilsdotter i Hårstorp. Så uppger vigselboken. Hans var son till Peter Persson och Maria J ohansdotter i Hårstorp (och Holkaberg). De två bröderna, Peter Persson och Hans Petersson innehade var sin av de två går darna i Hårstorp under några år. Efter att brodern Peter flyttat från Hårstorp ägde Hans Petersson hela Hårstorp. Denna familj drabbades hårt av rödsoten 1813. Den 13 september dog fadern, Hans Petersson, 31 år gammal. Den 15 och 16 september dog de båda sönerna. Maria Nilsdotter blev härigenom på kort tid helt ensam kvar. Hon gifte sig 1814 med änkemannen Jonas Petersson från Vilseberga i Rogslösa och flyttade dit. I bouppteckningen efter Hans Petersson upptogs tillgångarna till 5277 riksdaler, därav fastigheten Hårstorp 3/4 till 3000 riksdaler. Bland kreatur upptogs fem hästar, ett par oxar, nio kor, fyra kvigor, två galtar, 10 grisar, tre baggar, får och getter. Jonas Petersson stod under flera år som ägare till Hårstorp och hade går darna utarrenderade. Ännu 1820 stod Jonas Petersson som ägare men däref ter händer något. I domboken från 1823 finner vi anteckningar om försälj ning av Hårstorp. Det var Johannes Andersson som sålde 3/8 mantal Hårstorp till Peter Johansson och hans hustru Katharina Andersdotter från Uppgränna för 2600 riksdaler. Detta kontrakt skrevs den 19 oktober 1821 och samma dag skrevs ett annat kontrakt och däri sålde samme Johannes Andersson den andra går den, 3/8 mantal Hårstorp, till Lars Larsson, även han från Uppgränna. 27 Johannes Andersson vet jag inget om. Han förekommer inte i övrigt i mina anteckningar om Hårstorp men han har förmodligen köpt Hårstorp bara för att sälja det vidare. Förmodligen har han inte bott eller brukat här. Peter Persson 17770712, torpare h Stina Jonsdotter 17890403 i Adelöv son Andreas 18120424 Peter och Stina gifte sig 1809. Peter var sannolikt son till Peter Dahlbom och Ingrid J önsdotter i Glasfall. Stina var lika sannolikt dotter till Jonas Bör jesson och Maja Bengtsdotter i Ryd i Adelöv. Efter att de gift sig hade de ett torp på Hårstorps ägor, troligen Skansatorpet. De förekommer också i ett torpkontrakt i Glasfall och bodde också där någon tid. Sonen Andreas föddes på Glasfalls ägor den 24 april 1812. De flyttade sedan tillbaka till Hårstorps ägor. Det 18årskontrakt som han upp gjort om ett torp på Glasfalls ägor överlät han troligen på någon annan. Peter avled på Hårstorps ägor den 28 augusti 1813 av rödsot. I boupp teckningen efter Peter upptogs tillgångarna till 49 riksdaler, skulderna till 40. Det var inte mycket att leva på. Stina Jonsdotter försvann, utan spår. Slutligen upptäckte jag henne i Öst ra Haddåsen. Där bodde hon fram till 1819 med sin son Andreas. Då flytta de hon till Örberga. Sonen Andreas hade flyttat till Bodebol 1818. Han följde troligen med till Örberga. Johan Lantz 17870201 i Adelöv, livgrenadj är och bonde Johanna Lotta Jonsdotter 18180620, Mathilda Vilhelmina 18491118, Johan var son till Anders Larsson och Annika Bengtsdotter i Adelövs by. Han kom till Hårstorps soldattorp 1807 för att ersätta den förra soldaten Jöns Lantz som befann sig i fransk fångenskap. Johan gifte sig 1811med Katharina Jonsdotter. Hon var dotter till torparen Johan Berggren och Maj a Persdotter på Krisseby ägor men hon var piga här i bygden vid denna tid. Hon var betydligt äldre än Johan och hon dog av ålderdom 1846. Efter hen nes död gifte han sig med Johanna Lotta Jonsdotter, dotter till bonden Jonas Larsson och hans hustru Katharina Jonsdotter i Stora Krokek. År 1823 skrevs ett kontrakt mellan å ena sidan jordägama Lars Larsson och Peter Jonsson i Hårstorp och å andra sidan Johan Lantz där denne mot 222 riksdaler får ett förpantningstorp, Skansatorpet på Hårstorps ägor. Tor pet tillträddes 1824. Jorden till torpet låg i nordost utmed landsvägen. 1836 tillkom ytterli ga re ett förpantningskontrakt mellan Sven Samuelsson och Johan Lantz. Detta kontrakt var på 500 riksdaler och avsåg ett markområde i söder på Hårstorps ägor, utmed vägen väster om soldattorpet (Lantzalyckan). Johan Lantz hade också inköpt en gård i Stavreberg på 1/ 16 mantal. Det visar att Johan Lantz hade en mycket god ekonomisk ställning. Johan och Johanna flyttade från Stavreberg till Hårstorp 1853. Det är dock troligt att Johan Lantz redan 1836 förvärvat en gård om 1/32 mantal i Stavreberg. Läs mera om Johan Lantz under Stavreberg. 28 Johan Abrahamsson Krok, 17870825 i Åby, torpare, f d soldat, Maja Jonsdotter 17840510 i AdelöV, Barn: Anders 18110101 iÅby, tMaltmossen 1834 Maj a Stinas 1814, död i skärvan 1816 Jonas 18150703, Maja Lisa 18180110, död Karl Johan 18210128, t Hårstorp 1843, gift se ovan Kristina 18240219, g m Karl F Englund Johan var son till soldaten Abraham Bättring och Katharina Svensdotter på Boets ägor i Stora Åby socken. Maja var dotter till Jonas Johansson 0 Sigrid Håkansdotter i Rossås i Adelövs socken. Hon kom till Narbäck som piga 1807 och han kom dit som dräng något senare. Han hade redan då fått namnet Krok. De gifte sig 1810 och flyttade till Stora Åby. Där hade de ett torp på Tingstads ägor. 1814 kom de tillbaka till Våra bygder, till Skansatorpet på Hårstorps ägor. Johan uppgavs då vara torpare och f. d. soldat. 1816 uppgavs han vara vargeringskarl som var en sorts reservsoldat. Från höstetingets dombok 1821 hämtar Vi ett torpkontrakt för Johannes Krok. Det är troligen Johan Abrahamsson Krok som avses. Det var Johan Andersson som då var jordägare i Hårstorp som gaV honom kontraktet. J 0 hannes får där ett torp på sex års tid, räknat från den 14 mars 1822. Där in gick hus och ägor, en torplycka om två kappland samt äng, för en ko och fyra får att hållas bland gårdens kreatur. Johannes Krok skulle för detta årli gen göra 50 mansdagsverken Vid gården och då erhålla mat och kaka. Johan Andersson var möjligen identisk med Johan Lantz. Möjligen höll inte kon traktet mer än två år. Familjen Krok flyttade till en backstuga på Kushults ägor 1824, sedan till Sunneryds ägor 1824. De antecknades då som utfattiga. De bodde där på Skanslyckan, senare kallad Englunds, beläget utmed Holavedsvägen. Det var där som den gamla befästningen legat tidigare, den sk. Skansen. Både Johan och Maja dog 1848. Dottern Kristina gifte sig 1848 med Karl Fredrik Englund. I domboken för Vintertinget 1825 intogs ett torpkontrakt i Vilket Håkan Jonsson i Sunneryd ger löfte till förra beväringskarlen Johan Krok pä Hårstorps ägor och hans hustru Maja Jonsdotter att på deras livstid fä byg ga och bebo på mina ägor i den så kallade Skansmarken. Det var aV allt att döma det torp som senare kallades Englunds. Bouppteckningen efter Maja Jonsdotter är inte särskilt omfattande, tre korta sidor. Den upptar yxor, tvä grytor, slipsten, handkvarn, hörnskäp utan läs, tvä gamla kistor, tvä gamla stolar, spinnrock, en gammal soja, ett gammalt skåp, ett gammalt bord, tvä baljor, en bykesä, en gammal vävstol, tvä gamla stännor, ett gammalt täcke, tvä gamla vepor, tvä gamla lakan, tre gamla dynor, en liten duk, ett par gamla gardiner, en butelj, tvä gamla böcker, tre gamla säll, en harvel, tvä klänningar, fem gamla lintyg, ett par gamla strumpor, gamla näsdukar, tvä gamla mössor, ett par gamla skor. Det var det inre lösöret. Därtill kom en liten stuga för 13 riksdaler. Tillgång 29 arna totalt uppgick till 21 riksdaler. Skulder fanns inga, utöver bouppteck ningsarvodet på 16 skilling och fattigprocenten, 1 skilling. Laga skiftet i Hårstorp genomfördes 1833 av lantmätaren J W Bergman. Bönder i byn var då Sven Samuelsson och Gustaf Nilsson. Jorden och även husen som dittills varit samfält nyttjade delades i två lotter. Gustaf Nilsson erhöll den östra eller södra lotten med skyldighet att utflytta från den gamla hustomten. Sven Samuelsson fick med sin familj bo kvar på den gamla hus tomten. Peter Jonsson 17940510 i Gränna, bonde h Katharina Andersdotter 17980908 i Gränna, Barn: Anna Brita 18210621, (ej antr. i föd.boken) Johan 18231002, Maja Stina 18260324, död 1827 Peter Alfred 18280407, Karl Gustaf 18300923, Peter Jonsson var son till bonden Jonas Larsson och hans hustru Kerstin Jönsdotter i Uppgränna Gästgivargård. Katharina var dotter till bonden An ders Jönsson och Elin Petersdotter i Bj ällebäck i Gränna landsförsamling. De gifte sig 1821. Peter tjänade då dräng i Holkaberg och Katharina var piga i Mellby. De förvärvade 3/8 i Hårstorp och flyttade dit. Peter Jonsson var också nämndeman. De flyttade 1833 till Gränna. De sålde sin gård till Sven Samuelsson och hans hustru för 3000 riksdaler riksgäld. Köpekontrak tet skrevs den 30 mars 1833. 3/8, Lars Larsson 17520204 i Gränna, bonde, Kerstin Jönsdotter 17680707 i Gränna, Dottern Stina 18110829 i Gränna, utfl t Gränna 1835 Lars var bondson från Högamålen i Gränna landsförsamling, son till Lars Larsson och Elin Johansdotter. Kerstin var bonddotter från Tuggarp, dotter till Jonas Jonsson och Maria Nilsdotter. Lars var först gift med Stina J ans dotter och bodde i Bunnström. Kerstin var på sitt håll gift med bonden Jonas Larsson från Uppgränna Gästgivargård och bodde där. Efter att Lars hustru dött och Kerstins man dött gifte sig Lars och Kerstin 1803. De bodde en tid i Uppgränna men kom till Hårstorp 1821. Från om kring 1830 var Lars och Kerstin på undantag. Hon dog 1833 och han dog 1835. Under en period var det således Kerstin Jönsdotter och en son till henne som ägde var sin av de två gårdarna i Hårstorp. Det ligger givetvis nära till hands att undra om Kerstin Jönsdotter hade någon släktanknytning till Hårstorp. Av bouppteckningen efter Kerstin framgår att hon efterlämnade maken, deras dotter Stina samt från sitt tidigare äktenskap två efterlevande barn, 30 nämndemannen och rusthållaren Peter Jonsson i Hårstorp samt dottern Ma ria Jonsdotter, gift med Johannes Svensson i Uppgränna Gästgivargård. Under kör och åkerredskap upptogs en gammal färdevagn, två obeslagna underreden till ryssläa'ar, två obeslagna kärrhjul, två par obeslagna kälkar samt en slump segbjörke. Tillgångarna, inkl. fastigheten 3/8 Hårstorp om 1000 riksdaler, uppgick till 1201 riksdaler. I skuld avgick 990 riksdaler, kvar i behållning 210 riksdaler. Efter hustruns död drog sig Lars Larsson tillbaka på ett undantag. Han dog två år efter hustrun och av bouppteckningen framgår att han efterläm nade fyra barn, tre söner, Johannes, Jonas och Daniel samt en dotter Stina. På sitt undantag hade han bl. a. en ko. Tillgångar 674 riksdaler och skulder 23 riksdaler. I ett testamente hade han förordnat att dottern skulle ärva lika med sina bröder. 3/8, Sven Samuelsson 17820607, bonde Karin J ohansdotter 17891028 i Väversunda Barn: Samuel Johan 18130310 (i Väversunda ?) , "näslös" Hans Peter 1817, ofärdig, till V Tollstad 1836, Peter 18200221, Johanna Sophia 18220415, till Rogslösa 1841, Jonas Fredrik 18250329, Karl Alfred 18280524, död i mässlingen 1/2 år gammal, Sven hade sina rötteri Sunnesj ö, son till Samuel Persson och Sara Lena Svensdotter. Sven och Karin har troligen gift sig i Väversunda omkring 1810. De flyttade från Väversunda till Klämmestorp 1819. Där innehade de 1/8. 1823 flyttade de till Åeryd, där de innehade 1/8. 1832 flyttade de till Hårstorp. Kan det möjligen tänkas att Karin hade någon tråd till Hårstorp? Till Väversunda hade nämligen tidigare innehavare av Hårstorp flyttat. Ka rin var dotter till Johan Larsson och Lena Bengtsdotter på Väversunda Han segård. Det var Peter Jonsson och hans hustru Katharina Andersdotter som sålde sin gård i Hårstorp för 3000 riksdaler riksgäld till Sven Samuelsson och hans hustru. Då var Hårstorp ännu inte skiftat. Troligen hade en sämjedel ning skett, men vid laga skiftet 1833 erhöll Sven Samuelsson den västra gården och fick bo kvar på den gamla hustomten. Vid hösttinget 1834 förekom en tvist som var lite av en arvstvist. Från Väversunda Hansegård hade Karin J ohansdotters föräldrar bortförpantat den så kallade Nylyckan. Förpantningssumman var 166 riksdaler riksgäld och denna summa skulle återbetalas när kontraktet upphörde. Detta kontrakt upphörde efter att Karin J ohansdotters föräldrar dött och det blev dödsbode lägarna som fick betala denna summa. Sven Samuelsson hävdade att Lena Bengtsdotter gett sina två mågar, vilka föresten båda hette Sven Samuelsson, rätt att innan resten av boet för delades, få ut denna summa. Vid arvsskiftet hade dock inte detta förord nande utnyttjats. 31 Häradsrätten ålade Sven Samuelsson i Hårstorp att genast och vid utmät nings påföljd utbetala sin andel, 83 riksdaler. Han fick även betala rätte gångskostnadema med drygt fem riksdaler. Av domboken för 1837 framgår att kronolänsman Nelson instämt Sven Samuelsson för att denne i Ödeshög gjort sig skyldig till fylleri samt svurit och okvädat Jonas Persson i Tuna. Rätten ansåg att fylleriet inte gick att bevisa men i övrigt fick Sven böta för svordom och för okvädinsord. Vid vintertinget 1837 hade kronolänsman Nelson instämt Sven Samuels son för att denne på julaftonen 1836 varit överlastad av starka drycker, svu rit och med okvädinsord överfallit Jonas Persson i Tuna. Det blev böter. Domböckerna har mera att berätta om Sven Samuelsson och hans familj. Den 30 mars 1839 hände någoti Porsarp. Sven Samuelsson och hans son Samuel var där. Från Peter Janssons ladugård tog de ut en häst och for sin väg. Men innan de lämnade Porsarp hade de utfarit i svordomar på allmänna landsvägen och tilldelat Peter Jansson åtskilliga slag. Det blev tingssak på detta. Sonen Samuel hade också deltagit. Han an klagades för att ha slagit Peter Jansson minst 16 slag. Samuel ansåg att det var kanske bara fem eller sex slag och därför fick han möjlighet att avlägga värj omålsed, men avstod från detta. Hela denna konstiga historia slutade med böter, Sven Samuelsson för okvädinsord och för att han svurit. Sonen Samuel fick böta för sexton slag mot Peter Jansson och för sj älvpantning, för svordom och för okvädinsord. Det blev dryga böter. Vad begreppet sj älvpantning eller sj älvhämtning står för kan vi förstå när vi vid samma ting, hösttinget 1839 ser att Sven Samu elsson instämt Peter Jansson för att denne narrat honom vid ett hästbyte. Det var således ett hästbyte som resulterat i detta. Familjen flyttade till Skorperyd 1847. De flyttade sedan vidare och på 1850talet bodde de ”inhyses” i Kushult. Där dog Karin 1854 och Sven Sa muelsson dog där 1858. Sonen Samuel Johan är intressant, inte minst eftersom det om honom står att han var ”näslös”. Han flyttade runt i bygden. Om honom kan vi läsa mera under Näteryd. Vid höstetinget 1841 uppkom vid tinget ett mål om skuldfordran mellan Sven Samuelsson i Hårstorp och Lars Håkansson i Narbäck. Den sistnämn de hade under några år, 18381841, haft sambruk av ena gården i Hårstorp tillsammans med Sven Samuelsson, ägaren av gården. De hade även delat bostad. De hade då blivit rejält oense och vid tinget rullades tvisten upp. Den bestod av olika påståenden, om beten, kyrko och kvamskjutsar, ved brand och vedbrands hemkörande, om lövtäkt, om mansdagsverken, om lån av hästskor med söm, m.m. Målet återkom vid flera ting men vid höstetinget 1842 kunde parterna meddela att förlikning skett. Målet nedlades därmed. Vid vintertinget 1843 var de dock inför tinget igen med nya påståenden från båda sidor. Även då förliktes de. Detta mål visar det svåra i att sambruka jord och att bo i samma hus och dela allt. Vid vintertinget 1840 hade kronolänsmannen instämt bönderna Jaen Svensson i Porsarp och Lars Håkansson i Narbäck för att de den 12 oktober 1839 varit berusade och slagit rusthållaren Sven Samuelsson i Hårstorp. 32 Lars Håkansson inställde sig inte och målet uppsköts. Vid sommartinget kom målet upp. Rätten friade Håkansson från fylleri och från att ha slagit Samuel Svens son men dömdes för att han med svordomar och okväden ha utfarit mot Svensson. Jaen Svensson friades också från fylleri men dömdes för att han utfarit mot Samuel Svensson med svordomar och okväden samt för att han gett honom tre skuffningar, flera slag och fyra sparkar. Jaen Svensson dömdes dessutom för oskickligt uppförande inför rätta. Slutligen ålades Jaen Svensson och Lars Håkansson att betala ersättningar till vittnena, Gustaf Nilsson i Hårstorp, Jonas Hård i Sunneryd och Håkan Styvi Sunneryd, 24 skilling vardera. Vid sommartinget 1841 avhandlades ett skuldfordringsmål mellan Sven Samuelsson i Hårstorp och Lars Håkansson i Narb äck. Vid sommartinget 1842 förekom en tvist mellan Hårstorps båda ägare, Gustaf Nilsson och Sven Samuelsson. Tvisten gällde skuldfordringar med anledning av husflyttningar efter laga skiftet 1833. Troligen förliktes de båda. Vid höstetinget 1844 inlämnades till tingsrätten ett kontrakt i vilket Sven Samuelsson och hans hustru Karin Jonsdotter till drängen Anders Nilsson i Stavreberg bortarrenderar den plan som skolemästaren Österlund förut ar renderat. Anders Nilsson hade köpt husen av Österlund och nu ordnades också arrendeavtalet för marken, ett litet område utmed landsvägen, grän sande i norr till Gustaf Nilssons rågång. Peter Henric Österlund 1 8 1 0 123 0, f d skolemästare H Anna Karin Måhlstedt 18021022 i Åtvid, Österlund kom till Hårstorp från Fogeryd 1838. IFogeryd stod han skri ven som skollärare, i Hårstorp som f.d. skollärare. Det är därför osäkert om han fungerat som skollärare i Hårstorp. Han låg redan vid flyttningen i skilsmässoförhandlingar med sin hustru. Hon flyttade till Linköping 1839 och därefter bodde Österlund kvar i Hårstorp troligen till 1844. Vid hösttinget 1838 dömdes Österlund för olovlig brännvinsförsälj ning till böter. Vid sommartinget 1841 registrerades vid rätten att Peter Österlund i Hår storp till Jonas Svensson i Lilla Krokek sålt diverse lösegendom. Det var skåp, sängar, kistor, dukar, kläder, lakan och sängtäcken till ett värde av 961 riksdaler. Österlund var möjligen Stavabygdens förste skollärare. Han flyttade från Hårstorp till Linköping omkring 1844. Vid höstetinget 1845 inlämnades en skrift från skoleläraren P H Öster lund, då boende i Linköping. Österlund begärde nu tingsrättens formella beslut om skilsmässa från sin hustru. Av handlingarna framgår att makarna bodde i Fogeryd 1737 och att de redan då överenskommit om och ansökt om skilsmässa. Hustrun, Anna Karin Målstedt, hade flyttat från maken. För att få det formella beslutet om skilsmässa hade Österlund annonserat i tidningar efter sin förlupna hustru, bl.a. tre gångeri Statstidningen, och 33 uppmanat henne att flytta hem igen. Vidare hade hon efterlysts från predik stolarnai Väversunda, Rök, Heda, Rogslösa, Kumla, Svanshals och Trehör na. Tingsrätten konstaterade att hans åtgärder att få äktenskapet upplöst ändå icke var till fyllest enligt lag. Hans ansökan lämnades utan avseende. Det var svårt på den tiden att upplösa ett äktenskap. 3/8, Anders Nilsson 18110629, bonde på västra gården i Hårstorp, H1 Greta Jonsdotter Falk 17970304 i Adelöv, död 18580816 i lungsot H2 Maja Stina Pantzar 18280916, död 1916 Barn: Karl Fredrik 18290126, oä son till Greta. Utflyttad. Gustaf Adolf 18600315, ogift, drev föräldragården Oskar Fredrik 18620406, ”mekanisk arbetare”, död 1911, Emilia Serena 18650118, g m Frans Andersson från L Krokek Josefina Elin 18660728, till Stora Åby 1916, Anders var från Stavreberg, son till Nils Jansson och Anna Maj a J onsdot ter och kom till Hårstorp 1844. Han var först dräng hos Sven Samuelsson. Enligt ett kontrakt med Sven Samuelsson från 1844 övertog Anders de hus som skolläraren Österlund tidigare innehaft. Anders köpte sedan gården av Sven Samuelson 1847 men överlät den på arrende till Johan Grip. Anders gifte sig 1849 med Greta Jonsdotter Falk. Hon var då en fattig änka på Stava ägor och hade tidigare varit gift med soldaten Fält. Hon var dotter till soldaten Jonas Falk och Greta Nilsdotter i Folkarps soldattorp i Adelöv. Greta Falk dog 1858. De hade inga barn tillsammans. Anders gifte sig 1859 med Maja Stina Pantzar. De fick fyra barn. Anders Nilsson dog 1882. Maja Stina Pantzar dog 1916. Det är av allt att döma den västra gården som avses. Sönema Gustaf och Oskar samt dottern Josefina bodde kvar i föräld rahemmet. Mer om dessa längre fram. Vid höstetinget 1844 inlämnades följande kontrakt, ordagrant återgivet: Vi undertecknade upplåter och bortarrenderar på 49 år, räknat från 14 mars 1845 den plan som skolemästaren P H Österlund arrenderat och som nu drängen Anders Nilsson i Stavreberg inköpt de uppsatte husen så för länges tiden efter ovannämnde och med tillägg att bemälte plan tillökas i södra änden från allmänna landsvägen åt väster förbi smeaj'an 42 alnar och i norr 105 alnar till Gustav Nilssons rågång och sedan åt öster till allmänna vägen 19 alnar till bemälte Anders Nilsson för oss emellan avslutad och överenskommen arrendesumma stor 5 riksdaler 32 skilling banko som årli gen betalas den 29 september och tager således sin början 1845 med arren det i vars hand gården komma och bliva må, och får torplägenhetens inne havare åtnjuta risbränsle årligen efter jordägarens utsyning samt den upp satta källaren i söder om lägenheten får begagnas och infredas nämnde plan av innehavaren och betas; stängsel får vid årens förlopp avföras samt husen utom den vid allmänna vägens stängsel, även sommarbete för ett svinkreatur årligen får följa jordägarens svin emot två slåtterdagar av in nehavaren till jordägaren utgöres. Sålunda avslutat som skedde i Hårstorp den 12 oktober 1844. 34 Sven Samuelsson, Karin Jonsdotter, CJD Med föregående kontrakt förklarar jag mig nöjd efterleva och fullgöra: An ders Nilsson, ANS Att föregående kontrakt förklaras å ömse sidor nöjde, intygas av på en gång närvarande vittnen: C Lantz, Stavreberg. Av bouppteckningen efter Greta Falk framgår att hon efterlämnade ma ken Anders Nilsson men inga bröstarvingar. Närmaste arvingar var hennes avlidna sons barn, Oskar Karlsson vid Kaltorp. Det kan vara intressant att nämna den dödas gångkläder, vilka värderades till 88 riksdaler. De bestod av två rockar, 13 klänningar, fyra kjortlar, en tröja, en päl ströj a, 10 näsdu kar, tre silkesdukar, 10 bättre och sämre kläden, fem bomullskläden, 13 för kläden, två sj alar, sex mössor, fyra pannelin, 10 lintyg, vantar och handskar, summa 88 riksdaler. Denna garderob kan vi jämföra med den som Lena Andersdotter hade, se längre fram. Bouppteckningen efter Anders Nilsson visar att han efterlämnade änkan Maja Stina Pantzar samt fyra barn, Gustaf Adolf, Oskar Fredrik, dottern Syrena Emilia och dottern Elin Josefina. Inre lösöre uppgick till 265 kronor, under kreatur upptogs ett sto, ett par stutar, sex kor, kalvar, sex får, en sug ga och 12 höns och en tupp, summa inventarier 2222 kronor. Utlånade pengar till 26 olika låntagare i bygden uppgick till 20 1 6 7 kronor. Fastighe ten 3/8 mantal Hårstorp upptogs till 6000 kronor. Till gångarna totalt upp gick till 26 167 kronor. Skuldema bestod enbart av bouppteckningsarvodet, 20 kronor. Johan Grip 18050925 i Gränna, arr. på Anders Nilssons gård Stina Greta Andersdotter (17990113) Barn: Kristina 18321208, nöddöpt, död samma dag. Maria 18350326, g m Johan Fredrik Johansson, Stava Johan 183 7121 1, arbetare vid Skärblacka pappersbruk Johan och Stina gifte sig 1831 när de båda "tjänade" i Lilla Krokek hos Samuel Svensson. Johan var son till soldaten Johannes Grip och hans hustru Kerstin Nilsdotter på Uppgränna Knutagårds ägor. Stina var sannolikt dotter till bonden Anders Jonsson och Stina Hansdotter i Kopparp(Stora Smeds torp). Hon kan ej anträffas i födelseboken, men hon finns omnämnd i bo uppteckningen efter föräldrarna, varför denna bakgrund kan anses vara fast slagen). Från Lilla Krokek flyttade de 1734 till Kopparp där de var hälftenbrukare på Katharina Hansdotters gård. De kom 1836 till Stavreberg och här arren derade de förmodligen 1/ 16 mtl, från 1841 arrenderade de 3/32 mtl. År 1845 flyttade de till Lilla Krokek och var där hälftenbrukare på Sa muel Svenssons gård. De arrenderade 1847 eller 1848 den ena gården i Hår storp. 1849 flyttade de till Stava där de arrenderade en gård. De flyttade 1852 till Hårstorp. Där arrenderade de 3/8 mtl. Från slutet av 1850talet uppgavs de vara inhyses i egen stuga i Hårstorp. Stina uppgavs då i hus förhörslängden vara sjuklig och oduglig. Båda dog 1878, Maria av lungsot den 5 maj och Johan den 4 december av samma sjukdom. 35 Johanna Persdotter Ullberg, 18211021, sj ukli g, utfattig. Johanna var dotter till inhyste Peter Svensson i Sunneryd, som dog 1846. Hon flyttade från Sunneryd till Hårstorp omkring 1856 och bodde hos Grips. Hon dog utfattig 1869. Gustaf Nilsson 18020320 i Åby, bonde på 3/8 mtl i Hårstorp Stina Karlsdotter 17921 124 i Ölmstad Barn: Johan 1822, död samma år Per Adolf 1823, död Sofia 18261215 i Åby, g m skollär. Ekström, se nedan Karl Gustaf 18291201, död 1852 Clara Gustava 18340731, gift med Johan Peterson, se nedan Gustaf var troligen son till Nils Larsson och Katharina Persdotter i Amundeby. Till Ödeshögs socken och då till Stavreberg flyttade han från V Tollstad 1822. Han innehade och brukade 1/ 16 mtl i Stavreberg men stod också som ägare av 1/8 mtl i Skrädeberg. Han gifte sig med Stina Karlsdotter redan 1821. Han var då ännu inte 20 år. Kristina var dotter till soldaten Karl Snygg och hans hustru Kerstin Pers dotter i Långeberg i Ölmstad. Hon var också systerdotter till Maja Persdot ter, Abraham Jonssons hustru i Stavreberg. De flyttade från Stavreberg till den östra gården i Hårstorp 1833. De hade här köpt den ena gården av Lars Larsson för 2800 riksdaler riksgäldsmynt. Vid sommartinget 1836 hade skattemannen Håkan Jonsson i Fogeryd instämt Gustaf Nilsson rörande skuldfordran. Gustaf Nilsson uteblev och dömdes till böter för detta. Målet uppsköts. Gustaf Nilsson dog i Hårstorp den 29 november 1863 av gastrisk feber. Stina dog 10 augusti 1875 av vattusot. Vid vintertinget 1864 inlämnades ett inbördes testamente av Gustaf Nils son och hans hustru Kristina Karlsdotter i Hårstorp. Bouppteckningen efter Gustaf Nilsson visade tillgångar för 7512 riksda ler och skulder för 2403 riksdaler. Under rubriken Köre och åkerredskap upptogs bl.a. en liggfjäa'ervagn, två släa'ar, två enbetsvagnar, två gamla kärror, en skogsvagn med kärra, en slump gamla kälkar, två harvar, två krokar. Under kreatur upptogs tre kor, en kviga, två får, en bagge och en sugga. Bouppteckningen 1875 efter änkan Kristina Karlsdotter visade att hon efterlämnade dottern Sofia Gustafsdotter, gift med skolläraren Ekström, samt dottern Klara Gustafsdotter, gift med Johan Petersson i Hårstorp. I boet ingick 3/8 mtl Hårstorp för 6000 riksdaler och tillgångarna uppgick till 6448 riksdaler, skulderna till 1031 riksdaler. Vid sommartinget 1864 hade bonden Johan Petersson och organisten Frans J Ekström i Adelöv instämt sin svärmoder, nyblivna änkan Kristina Karlsdotter i Hårstorp. De klandrade det inbördes testamente som makarna tidigare under året upprättat, av vilket framgick att endera överlevande ma ken skulle få sitta i orubbat bo. De hävdade att Gustaf Nilsson vid under tecknandet låg i feberyra och var helt ur stånd att hålla tankarna redi ga och samlade. De menade också att om testamentet ändå vore lagligt borde det 36 endast omfatta hälften av egendomen. Flera vittnen hördes. Dessa intygade att Gustaf Nilsson vid undertecknandet var klar och redig och hade fulla sj äl skrafter. Johan Petersson 183 11 104 i Rudu i Adelöv, arrendator, Clara Gustava Gustafsdotter 18340731, Barn: Hulda Amanda 18541024, Emma Mathilda 18560828, utfl t Nord Amerika 1877 Hedda Lovisa 18600330 i Adelöv, Hulda Josefina 18640309, Johan Hjalmar 18660602, Therese Valentine 18690214, Jenny Helena 18720914, Johan var från Rudu i Adelöv. Hans föräldrar var Peter Svensson och Maja Stina Persdotter. Clara var dotter till Gustaf Nilsson och Stina Karls dotter i Hårstorp. Johan och Clara gifte sig 1853 och brukade sedan hennes föräldragård i Hårstorp. Under några år efter 1855 bodde de i Adelöv men återkom därefter till Hårstorp. Familjen flyttade till Stora Åby 1879. Frans Johan Ekström 18230303 i Svinstad, organi st, skollärare, bonde Sofia Gustafsdotter 18261215 i Åby, Barn: Amanda Augusta 18470821, Selma Serafia 18490514 i Adelöv, Tekla 18520428 i ”, utfl till Gränna 1874 Albin 1855021 l i Adelöv Fabian Julius 18570726 " Dorotea Vilhelmina 18591123 " t Amerika 1878 Albertina Josefina 18620618, (kan ej återfinnas i födelseboken) Ellen Olivia 18670311, Sofia var dotter till Gustaf Nilsson och Stina Karlsdotter i Hårstorp. Bak grunden för Frans Ekström känner jag inte. Han kom till Hårstorp 1845 från Svinstad och stod skriven som skollärare. Han gifte sig då med Sofia och de bodde i Hårstorp fram till 1849. Familjen bodde sedan i Adelövs socken åren 184966 men återkom därefter till Hårstorp. Dottern Dorotea reste till Amerika omkring 1878 men återkom 1886, se nedan. År 1878 flyttade fa milj en till Skrädeberg. Jonas Persson Hård 18031102 i Åby, livgrenadj är, infl 1825. Maja Lena J ohansdotter 18021002,, Barn: Johan Peter 18290413, oä Johan 18330915,, t Sthlm 1861 Karl Alfred 18360516, t Sthlm 1863 Gustaf August 18390722, soldat i Hårstorp med namnet Frejd Andreas 18421102, död 1843 37 Jonas och Maja Lena gifte sig 1832. Maja Lena var då pi ga i Hårstorp. Jag har inga uppgifter om bakgrunden för Jonas eller Maja Lena. Angivna födelsedatum stämmer inte överens med födelseböckema. Jonas fick avsked 1860 och ersattes av sonen Gustaf August. Maja Lena dog av gastrisk feber 1865 och Jonas dog 1881. Han var sista tiden inhyst hos sin son. Om sonen Johan Peter kan nämnas att hans mor, Katharina Persdotter, gifte sig med torparen Johannes Persson på Sväms Erlandsgårds ägor. Johan Peter tjänade sedan dräng i Sväm men efter 1855 saknas uppgifter. I domboken för 1829 kan vi läsa att Jonas Hård dömdes för lägersmål med pigan Karin Persdotter i Bodebol och var far till hennes barn. Jonas nekade men dömdes mot sitt nekande. Vi kan också se ovan att detta barn, sonen Johan Peter, togs om hand av Jonas och hans hustru i Hårstorps sol dattorp. Pigan Johanna Porslin 18110326, hennes oä d Kristina 183 50516, Johanna Porslin var dotter till soldaten Sven Porslin och hans hustru Maja Hansdotter i Porsarp. Hon flyttade 1835 från Stora Krokek till en backstuga på Hårstorps ägor. Hon flyttade 1848 vidare till Sunneryds ägor. Hon var utfattig och dog där 1888. Dottern Kristina var piga på Lyckans ägor när hon 1858 födde en oä dotter, Hulda Matilda. Hon var liksom mo dern piga runt om i bygden men flyttade till Amerika 1879. Vart tog Kristi na vägen? Det vet jag inte. Släkten Porslin borde få en egen bok. 3/8, Andreas Petersson 18401211, bonde Emilia Augusta Jonsdotter 18490224, Barn: Karl Johan 18691218, Hilma Serena 18721210, död 730306 av slag, Gustaf Herbert 18740316, död 740527 av slag, Anton Rikard 18750609, död 750811 Clara Emilia 18780815, Här kom en ny släkt till Hårstorp. Det var inte första gången. Det har i Hårstorp förekommit många tillfälliga boenden. Andreas var son till Peter Samuelsson och Anna Maja Jonsdotter i Glasfall. Emilia kom från Gyllinge och hennes föräldrar var Jonas Samuelsson och Johanna Charlotta Håkans dotter. Andreas och Emilia gifte sig 1868, kom 1879 från Glasfall till Hårs torp men flyttade till Heda 1883. De stannade således inte heller särskilt länge, bara fem år. 3/8,Frans A Andersson 18571006, bonde på den västra gården, Emilia Serena Andersdotter 18650118, Barn: Ossian Melker 18850522, till Amerika Gertrud Henrietta 18880303, Frans var son till Anders Jönsson och Anna Larsdotter i Lilla Krokek. Emilia var dotter till Anders Nilsson och Maja Stina Pantzar i Hårstorp. Frans och Emilia gifte sig 1883 och kom till Hårstorp samma år. De flytta 38 de 1886 till Sunneryd. Där övertog de 3/16 mantal, den gård som Johannes Karlsson ursprungligen innehaft men som därefter bytt ägare flera gånger. Frans dog i slutet aV 1920talet. Gården i Sunneryd såldes då till Erik Axels son i Skrädeberg. Emilia och dottern Gertrud flyttade därefter från Sunne ryd. Inga Stina Håkansdotter 18131 130 i AdelöV, änka, död 1871 Barn: Edla Christina Jonsdr 18461001, utfl t Sthlm 1862 Augusta Amanda 18490414, utfl t Sthlm 1864 Frans Oskar 18520220, utfl t Sthlm 1863 Emilia Mathilda 18420113, g m sold. Skog i Porsarp 1873 Inga Stina Håkansdotter var dotter till Håkan Månsson och Stina Hans dotter i Graven, Adelövs socken. Hon var änka efter hemmansägaren Jonas Jonsson i Sunneryd som dog 1852. En kort tid bodde hon i Stavreberg men flyttade sedan till Hårstorp omkring 1855. Hon uppges i husförhörslängden vara fattig. Förmodligen bodde hon i en stuga utmed nya landsvägen, Vid Altona. Hon dog 1871. Vid en bouppteckning i Porsarp efter soldaten Skogs aVlidna hustru 1876 framkom att bland familjen Skogs tillgångar fanns en stugbyggnad på Hårs torps ägor, Värderad till 50 kronor. Det var den stuga som Inga Stina Hå kansdotter bott i. Under några år i början aV 1860talet arrenderades en aV gårdarna aV Johannes Johansson och hans hustru Kristina J ohansdotter. Han var från Säby och hon från Stora Åby. Under åren 18691872 var Sven Viktor Jonsson från Stava med sin fa milj bosatta i Hårstorp som s.k. hälftenbrukare. När de flyttat från byn kom en annan familj, också som hälftenbrukare. Det var Jonas Fredrik Jonsson från SVinåsen. Hela denna familj, Jonas Fredrik med hustru och fem barn emigrerade 1876 till Amerika. Karl Lantz 18050412, till hus, f.d. bonde, h Lena Andersdotter 18020103 i Ekeby, "genomsjuklig, oduglig", Barn: Frans Johan 18421228,t Sthlm 1862,corp Vid gardet, Rossander Maja Stina 18340910, t Sthlm 1886 Frans Axel Reinhold 18640323, son till Maja Stina, t Sthlm 1886 Karl Lantz var son till Jöns Lantz och Brita Stina Månsdotter. Fadern hade varit soldat i Hårstorp och suttit i fransk fångenskap några år omkring år 1808. Karl Lantz hade under en tid varit bonde i Stavreberg men därefter flyttat till Sunneryd. De kom till Hårstorp 1857. Karl Lantz anlitades i bygden för bouppteckningar och andra skrivgöromål. I husförhörslängden beskrives hustrun Lena vara genomsjuklig och oduglig. Hon dog 23 september 1857 i rödsotsepidemin. Karl Lantz dog aV slag 1872. Dottern Maja Stina bodde 39 kvar i Hårstorp under ett antal år men flyttade 1886 till Stockholm, dit hen nes son tidigare flyttat. Av bouppteckningen efter Lena Andersdotter framgår att skulderna över steg tillgångarna. Den dödas gångkläder beräknades till 7 riksdaler och be stod av 2 klänningar, 3 gamla lintyger, några gamla kläden, 1 par gamla mössor med stycken, gamla skoa'on, 1 par gamla strumpor, 2 par gamla handskar. Detta var hela hennes garderob. Ihusförhörslängden från år 1865 finns följande notering som är lite svår att riktigt förstå. Livgr. Frans Johan Ekström 18421228, jr. Sthlm 65, vistas i Sthlm, varit gardist och lösdrivare. I Ödeshögs födelsebok finns ingen Frans Johan Ekström född 184212 28. Däremot föddes då Karl (Frans) Johan Lantz, som enligt tidigare uppgift i husförhörslängden flyttade till Stockholm 1862 och blev korpral vid gar det, se ovan. Det ligger nära till hands att tro att det är denne. Gustaf August Frej d 183 90722, livgrenadj är i Hårstorp Lovisa Karolina Ax 1839 i Stora Åby, Barn: Albert Teodor Ax 18680519, hennes son Selma Rosina 18721227, Karl Vilhelm 18741125, Jenny Erika 18770407 Gustaf var son till Jonas Persson Hård och Maj a Lena J ohansdotter i Hårstorps soldattorp och han efterträdde sin fader Jonas Hård som livgre nadj är i Hårstorp i början av 1860talet. Han gifte sig 1862 med änkan Lovi sa Karolina Ax. De flyttade till Skrädeberg 1878. I Hårstorps soldattorp kom en ny soldat, Gustaf Marcellus Hård. Anders Engdahl 18441 107 i Gränna, torpare Klara Matilda Andersdotter 18441024 i Stora Åby Barn: Hilma Josefina 18700207 i Stora Åby, Karl August G 18731010, Frans Hjalmar 18770104, Anders var sannolikt son till Elias Engdal och Kristina Andersdotter i Uppgränna Länsmansgård. Klaras bakgrund har j ag inte någon uppgift om, ännu. Anders och Klara gifte sig 1869 och kom till Stavreberg från Stora Åby 1972. Till Hårstorp kom de 1874. IHårstorp stod de skrivna som ar rendatorer av soldattorpet. IHårstorp föddes en son som hette Frans Hj al mar. Denne kommer vi att möta längre fram i denna berättelse. Från Hårs torp flyttade familjen till Siggeryd 1879 och där förvärvade de en gård om 1/5 mtl. Där dog Anders Engdahl 1919. Hans hustrus bortgång har jag inga uppgifter om. 40 Nils Jonsson 18091112 i Flisby, sonen Johan 18420205, pigan Karin Jonsdotter 180612?? Nils och hustrun Maja kom från Adelöv till Stavreberg 1842. De stod till en början skrivna för 1/ 16 mantal i Stavreberg. Senare uppgavs de vara "Till hus". Troligen hade de då sålt gården till Karl Lantz. Denna affär återgick dock. Hustrun Maja dog 1848. Av bouppteckningen framgår att Johan Grip, nämnd som arrendator i flera byar i bygden, var släkting till henne. I bouppteckningen stod Nils och Maja fortfarande som ägare av 1/ 16 mantal. Där var också noterat att ett arv väntades efter hennes avlidna broderi Stockholm, men att detta arv var un der process. Nils Jonsson flyttade 1849 till Hårstorp. I domboken 1843 upp gavs Nils vara smed. Nils Jonsson uppgavs i husförhörslängden vara utfattig. Pigan Karin Jonsdotter uppgavs vara straffad två gånger för stöld och för sitt fosters död men var ledig till äktenskap. Hon kom från Linderås 1849. Möjligen var hon syster till Nils och hörde till familjen. De flyttade till Frinnaryd 1858. Inhyst, Peter Samuelsson 17960422, svagsint, död av bröstfeber 1857. Peter var son till bonden Samuel Andersson och hans hustru i Skräde berg. Peter upp gavs tidigt som sinnessvag och utfattig. Han tjänade dräng på många platser, även i Stavabygden. Han var "inhyses" i Lilla Krokek under ett antal år, men dog 1857 i Hårstorp. Till Hårstorp kom han troligen i bör jan av 1850talet. Johannes Jonsson 17900613 i Gränna, utfattig, förpantningsägare, H Maja J ohansdotter 17871026 i Adelöv, död 1864 Barn: Johan 18170805 i ” t Gränna 38 Johanna 18200828 i Adelöv, piga på olika håll i bygden, Anna Brita 18230623 i " Jonas 18251209 i " Gustaf 18290223 i " Hilda Matilda 1851, oä dotter till Johanna, t Sväm 1868 Jenny Olivia 18711211, oä dotter till Hilda Matilda Johannes och Maja gifte sig omkring 1813. Hans föräldrar var sannolikt Jonas Andersson och Stina Andersdotter i Örserums Västergård. Maja var från Adelövs socken, dotter till Jan Persson och Maja Hansdotter i Bollkälle. Hon var därmed syster till Peter J aensson i Porsarp, som ju också kom från Bollkälle. Johannes och Maja brukade först hennes föräldragård i Bollkälle. De fick sex barn i Bollkälle innan de 1833 flyttade till Porsarp. Där arrende rade de J aen Svenssons gård. År 1839 flyttade familjen från Porsarp till Kushult, eller om det var Näte ryd, som ibland står under Kushult. Där innehade de en gård om 1/ 16 mtl, senare 1/24 mtl. I mitten på 1850talet uppges de vara till hus. Kanske hade krafterna börjat avta och arbetsförmågan minskat. Familjen flyttade till 41 Hårstorps ägor i slutet av 1850talet och uppges där ha en liten förpantning, men var utfattiga. Maja dog 1864. Barnen flyttade hemifrån. Johannes dog 1874 av ålderdom, på sitt förpantningstorp. Gustaf Adolf Andersson 1860, bonde på västra gården i Hårstorp Maja Stina Pantzar 1828, hans mor, änka 1882 efter Anders Nilsson. Josefina 1866, syster till Gustaf Adolf ovan. Gustaf var son till bonden Anders Nilsson och Maja Stina Pantzar på västra gården i Hårstorp. Gustaf gifte sig aldrig. Han övertog föräldragården och brukade denna till sin död 1926. Han lät också föra en kassabok under åren 18921925. Denna ger bra besked om den tillvaro som då rådde. Den ger besked om priser på bondens varor. Det smör som han år 1900 leverera de betalades med 1,50 1,80 per kg, fårkött 85 öre per kg, ett kalvskinn 2,60, en tunna bark 2,25, en skjuts till Gränna 2,50, vetemjöl 25 öre per kg, en ko som sålts i Adelöv 90 kronor, 2 grisar 90 kronor. Sj älvhushållningens tid var nästan förbi. Bland utgifterna kan vi se att socker kostade 60 öre per kg, Östgötakuriren 3 kronor, 5 liter gasolja 1,5 0, Ernst Hård för 2 a'agsverken 1,5 0, Englund för arbete i trädgården 1 krona, vagnsmörja 30 öre, 3 kg såpa och blåkakor 1,44, Gustaf i Holkaberg för sågning 13 kronor, 1 hektoliter hösalt för 3 kronor och 50 öre. Gustaf dog 1926. Bland de sista utgifterna återfinner vi också kostnader för doktor och medicin. Hans syster Josefina bodde hemma i Hårstorp till 1916, då hon gifte sig och flyttade till J ämstad. Hon blev änka 1926 och återkom till Hårstorp 1931. Hon står sedan som ägare till Hårstorps västra gård fram till sin död 1945. Hon ansågs vara rik och kallades "RikaFina". Karl Sven Johansson 18370130, bonde på östra gården, 3/8 mtl, Dorotea Vilh. Ekström 18591123 i Adelöv, d t skolläraren F Ekström. Ida Sofia Ottosson 18801118 i Amerika, d t Dorotea Ekström Karl Sven Johansson hade varit i Amerika men återkom till Sverige och Hårstorp 1886. Han var son till Johannes Karlsson och Stina Nilsdotter i Stavreberg. Han flyttade troligen tidigt från sitt föräldrahem och var troligen lilla'rångi Hårstorp redan från 1849. Det var den 24 augusti 1859 som han i kyrkoboken utskrevs till Amerika. Han återkom 1886 och hade således varit i Amerika i 27 år. Det är möjligt att han och Dorotea till en början bodde i den stuga vid Altona som Inga Stina Håkansdotter bodde i. Kanske var det de som gav namnet Altona på denna plats. Han lär vara gift i Amerika står det i husförhörslängden 188590. Han förvärvade sedan Östergården i Hårstorp och bosatte sig där. Hos honom bodde också Dorotea Vilhelmina Ekström med sin dotter. Dorotea Ekström hade också varit i Amerika och återkom samtidigt och var piga hos honom, således inte hans hustru. Karl dog 1917 av leversj uk dom. Dorotea Ekström flyttade med sin dotter till Skrädeberg strax efter år 42 1900 och gifte sig med hemmansägaren, rentieren Albert Teodor Eng ström. I hennes ställe kom till Hårstorp pigan Josefina J ohansdotter. I ÖstgötaBladet 1899 har gården utannonserats och Karl Sven Johanson avsåg då att flytta från Hårstorp. Kanske berodde detta på att Dorotea Ek ström lämnat honom? Men han bodde kvar på gården och den planerade auktionen blev tydligen inställd. Enligt annonsen var hemmanet väl beläget nåra Stava hamn och allmän na landsvägen. Där fanns åbyggnader i gott skick, goda betesmarker och skog till avsalu. På gården kunde vinter och sommar födas 12 nötkreatur och en häst. Där kunde årligen skördas ca 75 tunnor spannmål, utom rot frukter. Så långt annonseni ÖstgötaBladet. Efter Karl Sven Johanssons död 1917 bodde Josefina J ohansdotter och hennes fyra barn på Ostergården. Flera arrendatorer förekom, se nedan. Josefina J ohansdotter 1878 1 20 1, piga, ägde östra gården i Hårstorp, Barn: Gertrud M E 19020315 i Vadstena Bror E T 19050615, jordbruksarb. bodde hos modern, Sven Melker V 19080926, till Väversunda 1929 Svea Cecilia 19110328, gift och flyttade till Tingstad Josefina var dotter till skomakaren Johan Peter Petersson Holmberg och Klara Albertina Ross på Sunneryds ägor. Hon kom till Hårstorp från Väder stad år 1902 och var sedan piga hos Karl Sven Johansson, se ovan. Efter att han dött 1917 stod Josefina som ägare till östra gården i Hårstorp. Äganderätten övergick senare på J osefinas barn. Sonen Bror kallades för JordgubbaBror. Han odlade jordgubbar. Tillsammans med Konrad Smed fiskade han också i Vättern. De cyklade sedan runt i bygden i var sitt distrikt och sålde fisken. Konrad hade de södra byarna och Bror de norra byarna i Stavabygden. Östra gården ägdes troligen av Josefina J ohansdotters barn fram till omkring 1946. Då köptes gården av Bror Lord, se nedan. Gustaf Marcellus Hård 18600223, livgrenadj är för Hårstorp Matilda Andersdotter 1850 1 013, Barn: Ernst Julius 18810720, bosatt i Stava Eda Josefina 18821223, död 1883 Karl Teodor 18860906, gift, se längre fram under Stavlösa, Oskar Konrad 18890102, trävaruhandl. bodde i L Krokek Eda Albertina 18910708, gift, avfl. till Visingsö Gunnar Efraim 18990204, övertog föräldragården i Stava. Gustaf Marcellus Hård var son till soldaten Jonas Ross och hans hustru Anna Karin Häggberg på Kråkeryds ägor. Gustaf kom till Hårstorp från Vä derstad 1878 och efterträdde troligen då Frejd som livgrenadj är i Hårstorp. Gustaf och Matilda gifte sig 1880. Hon kom då från Klämmestorp. Hon var dotter till Anders Magnus Johansson och hans hustru Maja Lisa Nilsdotter på Börstabols ägor. 43 Gustaf var sedan soldat för Hårstorp under åren 18781910 och flyttade därefter till Stava. Där hade han redan på 1890ta1et förvärvat en gård om 1/ 16 mantal. Gustaf dog där den 5 november 1926. Matilda dog 1938. Fredrik August Tränk 18360330, arbetare, f .d. livgrenadj är, Kristina Natanaelsdotter 1828 1 2 1 3, Barn: Johan Albin 18680702, till Heda 1895 Anders Peter 18690909 i Heda, till Amerika 1897, Frans Vilhelm 18720122, Emili Olivia 18770514, Maria Elisabet 18790609, (Karl Teodor 1886) Klara Gustava 18600811, gift och bosatt på Orrnäs oä son Karl Vilhelm 1885 i Åby oä d Ester Viktoria 19910712, d t Klara Gustava Tränk Fredrik Tränk föddes på Munkeryds ägor, son till livgrenadjären Mård och hans hustru Inga Stina J ohansdotter. Han gifte sig 1859 med Kristina, som då var piga i Munkeryd. Hon föddes på Kushults ägor, dotter till torpa ren Natanael Samuelsson och Katharina Eriksdotter. När de gifte sig upp gavs han vara från Öninge. Möjligen var han tj änstedräng där då. Fredrik var sedan soldat för Sunneby med soldatnamnet Tränk under åren 1859 1876. Han blev då sjuk och lämnade tjänsten. De flyttade 1876 till Heda men kom 1878 från Heda till Hårstorp. Familjen Tränk bodde centralt i Hårstorp, mitt mellan Östergården och Västergården i Hårstorp, just där idag vägen från den gamla landsvägen svänger ner mot motellet. Där ser man ännu resterna av Tränkalagårn. Någ ra rester av de nedrasade timmerväggama syns fortfarande. Deras barn lämnade hemmet undan för undan men makarna Tränk bodde kvar i Hårstorp ännu vid sekelskiftet. Kristina dog 28 april 1904 i Hårstorp av magsjukdom. Fredrik flyttade i november 1906 till Fattighuset i Ödes hög och dog där den 17 oktober 1914 av ålderdom. Vid sekelskiftet år 1900 bodde 17 personeri Hårstorp. På den östra går den bodde Karl Sven Johansson, hans piga Dorotea Ekström samt hennes dotter Ida Josefina samt en dräng. På den västra gården bodde Maja Stina Pantzar kvar, änka efter Anders Nilsson som dog 1882. Dottern Emilia Serena, gift med Frans Andersson från L Krokek, bruka de gården några år men flyttade sedan till Sunneryd. Sonen Oskar Fredrik blev mekanisk arbetare och flyttade från Hårstorp någon gång efter 1910. Maja Stina Pantzar dog 1916 av ålderdom. Dottern Josefina flyttade 1916 till J ämstad och gifte sig med Johan Danielsson. Det var endast sonen Gus taf kvar i hemmet och han stod som brukare av Hårstorps västergård. Se ovan. På ägorna bodde Tränk och hans hustru Kristina Natanaelsdotter samt i soldattorpet Gustaf Marcellus Hård med sin hustru Matilda och fem barn. 44 Anton Johansson 18720325 i Gränna, arrendator av östra gården h Eda Matilda Gustafsson 18870525 Barn: Evert Mauritz 19080602 Anton Efraim 19100504 Under åren 1909 1914 arrenderade Anton och Eda en av gårdarna i Hårstorp. Anton var från Boeryd i Gränna socken, son till Johan Andersson och Anna Brita Persdotter. Eda var från Porsarp, dotter till torparen Gustaf Alfred Svensson och hans hustru Hilda Maria J ohansdotter. De flyttade 1914 till Kråkeryd. Hos dem bodde hans mor, Anna Brita Persdotter. Gustaf Albin Gustavsson 18690621 i Åby, arrendator av östra gården Amanda Josefina J ohansdotter 18650207, Barn: Signe Hildur M 18920804, Anna 18941209, Alice 18961222, Mimmi Teresia 18981212 i Åby, g m David Gustavsson, Holkaberg Elin Rut Ingeborg 19010621, g m Oskar Hj ertstedt i Kleven, Gränna Es_kil Edvin 19030308, Hemming Karl 19060515 i Gränna Bror Lennart 1910 i Åby Gustaf och Amanda gifte sig 1891. Gustaf var son till Gustav Kaxe och Anna Maria Larsdotter i Tingstad, Stora Åby. Amanda var dotter till De bodde först i Stora Åby socken. 1900 kom de till Harsbol, där de arrendera de en gård, 1/8 mtl. De bodde sedan någon tid i Knukebo i Gränna socken och i Stora Åby socken igen innan de kom till Hårstorp år 1915. De arrende rade där den östra gården. De flyttade från byn 1920 till V Tollstad. Den östra gården arrenderades därefter en tid av Ernst och Gerda Hård, se nedan. En brorson till Josefina J ohansdotter, Holger Johansson (Holm berg) samt hans syster Signe arrenderade gården en tid. De arrenderade dessutom västra gården en tid. Josef och Gertrud Haglund arrenderade östra gården fem år i slutet av 1930talet. I slutet av 1940talet köptes gården av Bror och Thyra Lord, se nedan. Det har som vi ser varit omfattande flyttningar i Hårstorp. Oskar Filip Kall 18851230 i Väderstad, vägarbetare, g 19 Elsa Maria Gustafsson 18980222, Gösta 1920, Kurt 1925, Oskar och Elsa gifte sig 1919. De bodde först i Daglösa innan de 1920 kom till Hårstorp. Här bodde de möjligen på Lövhagen, det gamla soldattor pet. Efter några år flyttade familjen Kall till Stava. 45 Där bodde de på den gård som ligger längst söderut utmed Holavedsvä gen, i det gamla huset, beläget söder om det hus som kallades villan. År 1932 flyttade de med sina söner till Fridhem i Näteryd. Filip Kall var född i Väderstad. Elsa hade sina rötter i Ärliatorpet i Stora Smedstorp. Filip Kall dog 1966. Elsa bodde kvar i Näteryd en tid men flyt tade sedan till Ödeshög. Huset hade hon kvar någon tid till och bodde där möjligen också någon sommar ytterligare. Sedan såldes det och Fridhem har sedan dess använts som fritidsbostad. Ernst Julius Hård 18810720, arrendator, H1 Hulda Charlotta Andersson 18780327 i Allhelgona, död 1915, H2 Gerda V Persdotter 1890 i Grevbäck, g 1917 Barn: Elis 1911, Ivar 1912, Sven Olof' 1817, Helge 1921, bosatti Linköping, död 2006 Gunborg S V 1925, Evert 1927, bosatti Linköping Arne I 1930, bosatt i Linköping Ernst var son till livgrenadjären Gustaf Hård och hans hustru Mathilda Andersdotter i Hårstorp. Ernst gifte sig med Hulda Andersson och bodde en tid i Ödeshög och hade då anställning som snickeriarbetare. De flyttade till Hårstorp omkr. 1914. Hulda dog av hjärtfel 1915. Ernst gifte sig 1917 med Gerda Persdotter. Jag har ingen uppgift om bakgrunden för någon av dessa hans hustrur. Ernst arrenderade en tid den östra gården i Hårstorp. Möjligen bodde de där också under den tiden. Ernst och Gerda förvärvade sedan, kanske 1913, torpet Lövhagen, som tidigare varit soldattorp. Enligt uppgift från boken Gods och gårdar hade Ernst där 1 häst och 5 nötkreatur. Säkerligen gällde detta för arrendet av den östra gården. Ernst fick senare anställning som vägarbetare. Så småningom kom planer på motorväg och i avvaktan därpå belades fastigheten med förbud mot ombyggnader. Ernst och Gerda började bli gamla och flyttade omkring 1963 till Ödeshög. Bostadshuset användes sedan en tid som arbetsplatskontor. Motorvägen går numera rakt över plat sen där soldattorpets hus en gång stod. Samtliga husen revs i slutet av 1960 talet. Idag står en minneskylt invid motorvägen. Soldattorpet i Hårstorp omfattade 19 tunnland mark. Det såldes 1912 till Karl Jemström i Stava för 3000 kronor. Säljare var innehavarna av Hårstorp, Gustaf Andersson och Josefina Andersson och Maja Stina Pantzar och Karl Sven Johansson. Vittnen var C A Larsson i Ruskilsby och G Hård i Stava. Tillträdet skulle ske den 14 mars 1913. Förmodligen sålde Jernström torpet vidare till Ernst Hård. Bror Lord 1893, bonde på den östra gården i Hårstorp Thyra Lord från Skåne 46 Bror Lord var son till livgrenadj ären Uno Lord och Hulda Lindbom i Brodderyd. Han var då också bror till Alma Lord, Gunnar Hårds hustru och till Ellen Pettersson på Skansen. Bror Lord stod som ägare till fastigheten Skansen innan den övertogs av Ellen och Axel. Bror och Tyra innehade och brukade sedan Karlsro i Rossholmen, belä gen mellan Rossholmen och Näteryd. Det var Rossholmens soldattorp. Bror Lord köpte i slutet av 1940talet den östra gården i Hårstorp och brukade den. Bror sålde på 1950talet gården till arkitekt Royer, som redan tidigare inköpt den västra gården. Den sista mjölkkon i Hårstorp gick för modligen och betade på Östergårdens ägor någon gång i början av 1950 talet. Nya tider i Hårstorp Från mitten av 1900talet var Hårstorp inte längre någon bondby. Då hade den gamla byn med sina gamla hus anpassats för att bli ett motell för den alltmer tilltagande biltrafiken. Den 24 juni 1949 öppnade arkitekten Rolf Hollander från Stockholm en kiosk och en liten servering av läskedrycker. Detta var bara början. Snart kom en ny ägare. Han hette Royer. En ny restaurangbyggnad byggdes 1954 och med nyhetens behag åkte människor på bilutflykt från omkringliggande städer till Vida Vättern för att äta eller dricka kaffe. Jordbruket i Hårstorp är sedan länge nedlagt. Några hästar går på bete på de gamla åkrarna. De är inga arbetshästar. Som bondby är Hårstorp nu bara ett minne, med alla dess människor, bönder, bondhustrur, drängar och pi gor, torpare, soldater och deras familjer. Hårstorp inklusive motellrörelsen ägs och drivs år 2000 av familjen Pantzar. Detsamma gäller bensinmacken. Fyra familjer bor nu permanent i Hårstorp. Det bör också tilläggas att släkten Pantzar har gamla traditioner i Hårstorp. Detta är min berättelse om Hårstorp. Den har mest handlat om äldre ti der. Om senare tid och nutid överlämnar jag till människorna i byn att själva berätta. Jag har på liknande sätt skrivit om övriga byar i Stavabygden samt en särskild berättelse om bygden. Arne Ivarsson i december 2008 47