Hällristningarna vid Hästholmen

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Den. osynliga guden. (Mellersta bronsåldern. 0:a 1000800 Kr.) Till de mest fantasieggande och mest gåtfulla av våra minnen från 'forntiden hör hällristiungarna. Man kan bland dem urskilja ett par stora grupper., en uorrländåk. där jaktmagi utgör grundvalen för avbildning av djur, Och en som omfattar södra och mellersta Sverige och som främst återspeglar religiösa föreställningar och kultiska bruk. Den senare gruppen har sin förnämsta utbredning i Bohuslän, Öster götland, och mälarlandskapen, men även i Skåne och Dalsland finns lo kaler med intressanta liiillristningar. Signifikativt är att ristningslokaler na oftast är att finna vid kusterna och vid sjöar. Östergötlands huvud område.,.är Norrköping, med Fiskeby, Ekensberg, Himmelstalund och Skälv som. de förnämsta lokalerna. En märklig ristning finns vid Går. stad i Rystad nära RUX'BH. Ristningen vid Hästholmen är den som ligger längst inne i landet. Denna ristning ligger på en bergklack söder om samhället ute i en åker och endast något hundratal meter från Vätternstranden. Huvudparten av l.›ilderna finns på den västra sidan av klacken. Bilderna Visar skepp, yxor och skålgropar eller älvkvarnar. Dessutom finns här en liten hjord av djur med horn. Den sehematiska teckningen gör det ej möjligt att av göra vad slag av djur det är fråga om. De avbildade skeppen är beman nade och i ett av skeppen har ett par figurer tolkats som bågskyttar eller möjligen ett kärlekspar. 0 o › Hällristning vid Häst holmen. Foto: Harry Bergenblad. _ Hällristningsbilderna är svåra att tolka. Ett är dock visst. De har. som ovan sagts, med religion och kult att göra. Vissa figurer och symljoler kan med säkerhet knytas till fruktbarhetskult. Det gäller bl.a. sollnldur och tex. bilder av kärlekspar. Den livgivande solen och fruktsamliet lins djur och människor var grundvalar i bronsåldersbondens liv och all slji väl med de makter, som befrämjade åring och avel var väsentligt. l detta sammanhang får vi tänka oss hällristningarna som uttryck för kulllnnnl' lingar och magiska riter. Bakom hällristningarnas bildspråk liggergmêt hända en gudstanke och ett fascinerande försök till tolkning har nyligen framlagts. 5) I I Med utgångspunkt från religiöst tänkesätt i den östra inedellmvsvärl» den, varifrån med säkerhet Vår bronsålderskultur rönt påverkan, har in minstone vissa bilder tolkats som symboler för en gud, som icke ll('l( av bildas. En forskare, som här direkt citeras, kan tänkas ge en förklaring: ”Hur mycket mer självklara bli ej alla dessa fotsulor, som ibland nästan helt fylla vissa ristningsytor, om man antar att det val för bjudet att avbilda guden, på samma sätt som det var förbjuda all avbilda Jehova och att man därför fick nöja sig med allehanda muj skrivningar och antydningar, när man skulle läsa den något Inn/T sägelsefyllda uppgiften att i bilder på hällar återgiva en auf/_minslr gudom! Avtrycket av dess fot, skeppet eller vagnen som, den osyn liga gudomen kom med, och som den helgade gav innehåll gelmrnl. sitt väsen, detta är några av hällristningarnas väsentligaste bill/ur;