Alvastragården

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

n ; r ne (s) ,E , .A ,ångestrsgrårrüsris den. ,Den vackra knngsgården i Alvastm. Jordbruket i Västra 'Tollstad skö ,tes på ett fullt mönstergillt sätt. Den lerlialtiga jorden isynner ligen bög lrnltnr ooh lämnar nt märkta skörder, « Socknens störste jordbrukare är 3. lngvvarson, som på arrende avlrronan .innehar Alvastre kungs gård och 'erileby beställs. (Se fo? tot här ovan). Egendomens areal0:a, , 400 tnld. ' > CDärnäst kommer 3 t. Lun d, sedan länge till sto.th indraget militiebo ställe, arrenderot dv Axel Salmon son. i ,I “ ' .ii Broby, sv' sonen Alb. Larsson. . › Tegneby: Bostället arr. av L Larsson oell Rnstlrållet äger John Pliarnmnson. I _ _ Att VdstrairTollstad en soc» ken, där sf. gott ,som varje turn av dess jord vilar på, historisk grund, därom vittnar ieke minst de' upp gifter, som finnas att tillgå rörande de olika gårdarnas äganderättsför 'hållande rn. m., Nästan var gård har sin .lilla historia att med stolt het erinra sig. Främst bland dem alla står Alvnzstraa. Då det torde ha sitt intresse för sockenborna, skola. vi härnedan ikort_liet 'återge dess skifteszdka öden: ; _ ' Alvastrs gård torde h'a varit 'Siver kerättens stamaäte. Egendomen till ñöll såsom gammalt frdlse drottning Alvhild såsom morgongåva, men hon \slränkte densamma år 1140 till upp rättande av klostret därstädes, och i dettas ägo befann det sig till 1527, då. klostret med dess gods genom :Västerås rcoess indrogs till kronan. År 1528 gav konung Gustav AL vestra såsom förläning för trogen' ln'igstj'åinst ridd. Börje Nilsson, med villkor. att denne till kronan skulle lämna en viss avgift årli gen saint dessutom underhålla de munkar, som därstädes kv'arblivit. Redan ;följande år övergick denna. förläning till Nils Sivensson, vilken ' årligen hade att tillkronsn avläm na en halv* läst smör och cliirjäm' .te 100 mark örtug. År 1533 fisk slottslovien i Kalmar Peder Svenske godset iilörlåining på 12' är mot villkor att lan skulle_ rida färdig med 6* rnstningar. Peder dog emel ;lertid följande året vid belägringen om Varberg. V id konung Gustavs död tillföll Alvostra sonen Magnus, 6011; då blev hertig av" Östergötland. Synes sedan ha varit förpantat till greven av Thurn saint begärdes ehu ru förgäves är 161119 av fültmnrskal ken Karl Gustaf .W'rangel Omkring' rage* 1660 iinneliades Alvastcea 'av V ringspresidonten Palbitzsky, en man av 'förnäni böniisk släkt, som 1642 ingått i svensk tjänst. Han lät härstädes uppföra, en numera nedta ägg., (3. A. Larsson, am 'bevare ha varit Karl Godsâgsren = I. Ingvarsson, i Alvastra. Seeknens störste jördbrnlåare år, som förut nämnts; godsäg. J. Ing verson, arrendator av den store 'kungsgården :sedan ett: 25tal. tillbaka. 1.' är en 'driftig ooh for deren lantbrukare, som [väl 'förstår at.t°skövtais,i11a egendomar. , Ingvarsson f”. n. ordförande i Vadstena stads med *Dels oeli' Ly sings hushållnnigsgille. 1. är enl: kommunalt verksam, varom mera å. annat ställe. i” , / = gen manbyggn_ad.f P. dog, 1677 ooh godset redueerades från hans arvini gar.'“ Blev kort :därefter överstelöth nantb›oställe vid k.,1:sta Livgrenad järregementet. indelningsinn nehaveaen var 169251702 Nils v. UngernSltrenbnrg, den .förenamnde Palbitzskys måg. Övriga indelnings “Leijonsten (17031706), J. J.. Törnsköld (död _i/'Ukrajna 1708). Henrik Sntarenflyoht (död vid Poltava 1709), "'Magn. Gri pensköld (död vid arméni Norge 1712), sin P. [LVSthier ,gantz till 17 21, ' frih. ' Karl He »Wrangel 1728, P. Silfvgersparre :1739, greve Jolf. Gyllenborg 1742, en. Karl Mörner. 1759, Keep. Herman Krebs; 1762,* greve" Fr; KJ Sinclair 1771,' frin. P. Ribbing 1775, frih. L. Fr.. Kaulbers 1803, 0. Möllersvärd 1804, greve G. F. Mörner_ 18'12, frih. Geist., Banér 1814,'i'rih'. K. M. ISrtröm felt 1832. Såväl denne som" den nästiöljsnde innehavaren innehade bostället såsom' regementsebe'f'er. År' 1833 övertogs' egendomen av Stafs v_ Post. Han. och efter hans död hans rattsinnehavare, innehade gården till, 1847, då. den av' kapten SI. Fr. Rosin övertogs på. 30 års mende. Alvastra, 'somkinu åter, är' krono domän, består .av 4 mental krono .säteriz Alvastu'a 1, Ålbäidk 2 och ;Uekr leby 1 Intl. ,p "..._,,... Annki? __ dersörsassgsnnr 'Anteckhêngsr dm Gmberg, dess; nästoråa en Vivroisá här några bilder från del nainráközie Omberg, Ned.: .Week i. 1). Med .Vättern på ena sidan och den vida, bördiga östgötaslätten på den andralhöjer sig Omberg som en mörk Skogbelrlêidd bergrygg, syn lig miltals ikring. Namnet edges härleda sig från en viss drottning Oma, som skulle haft sin borg på, *bergets högsta punkt, vaassan, där annu lämningar av en stenvsll ty da på förefintliglieten av* en gång befäst boningsplats. Enligt en an nan 'version skall namnet komma av '»on1ma›>ånga., dimma oe'h Omberg så lunda betyda »berget omgivet av dimman), vilket är mycket beteeknan 'de för bergets utseende viss del av Av historiska nrkunder om_ året. Omberg kan man inhämta, att detta ooh* nargränsande delar av; Dags mos (se varit kunglig djlurgård sedan :1100talet. Inom en sex alnar hög hägnad, stränkande sig runt hela jaktparken och uppförd som skydd mot rovdjuren, botade den tiden ståtliga. hjlordar sv' liögvilt ” rå djur, kron ooh' dovihjortar vil ka sägas have, varit så tema;,'ntt de på djurvårdarnas klubbslag_ in ifunno sig till ladorna, de vin tertid utfodrades. Södra ooh' Västra Djlurledet äro namn, som leda sitt ursprung från denna tid. När seden trävarnhenteringen kom i gång här' i landet och skogsprodukterna fingo ett förut oenat värde, var Omberg med sina växtliga ooh' virkesrilia ,skogar en av de första platser, dit ,kronani den alltid penninglinng, rande kungl. svenska kronan ø tade sina blickar, och 1805 förordna des, att djurgården skulle upphöra och behandlas som vanlig kronopark. Under 1830» ooh 1840talen :Lvträd de kronan till enskilda, mot full ägg anderatt denorra delarna av ber get jämte Dags mosse, delvis som ersättning för tidigare medgivon rätt till bete ooh skogsfåno'. Länge dröj_1:_ de det* emellertid, icke, innan man inså. missgreppet, oohL en strävan gjorde sig gällande att söka åter samla, vad som skingrats. Genom upprepade inköp av* närbelägen mark 'i' berg särskilt har, kronoparkens areal Såwsmånljlg om ökats igen, så att den inärva rande stund omfattar oze) 1,700 har eller ungefär tre fjärdedelar av he la berget. t _ i ' Det som för' skogsmannen gör Oni intressant, är de sär i 071 '| , annanstans Omberg' från .sjäsz'áang i h. skogss morängrns med stark inblandning'avi kalk, somlnv inlandsisen förts upp från silnrområdet inorr. Huvud: sakligen på grund av den starke lralklialten: bildas ingen rithurnus sv barravfall ooh forna, som direkt ö vergå till niull. Genom daggmas kars, insekters ooh' mikroorganismers verksamhet blir gränslagret mellan ,mineraljord och inylla val omblan dat, vilket. gör att de övre jord: ,lagren nr IniLringssynpunkt befinna sig i ett mycket gynnsamt tillstånd. Där ljusförhållandena så tillåta in: finna sig” typiska muluordsväxter under det ett de karaktäristiska rår_ humusvåirtorna' lin gon ooh blåbärsris saint ljwung så gott somelidelse sali nas. . Den lialldialtiga, bördiga_ jiordmiål nen är det, som ger Omberg desspå såväl orter som individer 'sällsynt rika flora_ På. få. ställen i vårt land nå, växterna en sådan yppiga het i växtsáttet som har. 1 den ti diga våren klädas sluttningarne med mattor av tlomznando sippor i alla ;färger odh' nyanser, under semina r'en alstras :i öppnare platser' en gräs vegetation, “som iyppighet saknar sin like till särdeles njutning för betesdjuren, men hinderlig för skogsodlaren , 0011] mot .liöstsidan pr'nnke üng'irne av* nianshlöga stor blomnligo llinbiellater'. , ' Även skogen fiör'eter på Omberg en växtlighåt som knappast någon 33111113' sâwsentn some:nå berget bevdxt med el: 010111* bokvsart ddri insprävngd gran. Den senare or till de s. 1:. skdgg tördragandeu trädslagen och' har här liksom annorstädes, där skogen får sköts sig själv, spritt sig på. ;be kostnad avalglövslçogen, Añamfx'ör allt eken, så att naturbestânden numera bestå av. nästan enbart gran. En dast i norr finnes en och annan gain 1700talet v 'mal ek lever igronsliogon. I sö dra delen anirå'illfas jwamvöl spridda bokar, som*på ett par ställen upp, träda beståndsbildnnde. Vid Borg hainn nedoin berget finns vi kro noparlgens ende bestånd av vild björk vilket viser en ovanligt kraftig pro duktion oeh god kvalitet. De rena naturbestdnden :Lv gran intega nu mera en jämförelsevis obetydlig ere al, de äro r tarlçt ntglesnade genom stormi'iillniwrer' oeli ihög SliiL'