Alvastra, överstelöjtnantsboställe

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

..4...u ..i., . , J.'.#:.Hnø;e'. 0%.” ._.H b. I; *AJ4_ a.hu..u A s.,...._l;;4.:.a.ua<.. .›..v...u...._..._m...._...wnwldwwggal »al ._v ..._mä _._ AWÅSTRÅ överstelöjtnantsboställe vid Östgöta infanteri och Livgrenadjärregementet 16921816 och regementsohefsboställe vid Första livgrenadjärregementet 18161 8/15? Av Herman Levin *åtkomst före Kanl XIZS reduktion_ iunelnules Alvastm ;w regeringspreeidenten i Forumetu M Pnlbltzsky, som antogs i svensk tjänst 1642. Han blev friherre till Alvash'a samma år och dog 1(377. Gården indrogs därefter till kronan. Den förste. indelningslmmren blev Övelstelöjtlmnten N von UngernSternherg, som var gift med Beatrice PnL hitzsky, dotter till regelingspresidenten. Överste» löjtnant von UngernSternberg innehade Alvastm till 1702. Till skillnad från Kungshro, där mangñrden bestod av huvudbyggnad och två flygiar med an slutamle stallgârcl, Överensståimde mangården vid Almstm med den som gårdarna '1 allmänhet hade vid clenno tid, dvs byggnaderna bildade en slu ten fyrkant. (Bild 1.) Deras stollek och art skilj de sig dock från de vanligen förekommande. I mangârden lägg den av Överstelöjtnant von UngernSternbeeg uppförda kzuaktärsbyggningen på. sydvästra sidan) På den nordvästra låg en träd ' gñrtls 'eller köksbyggning, på den sydöstra en byggnad, som innehöll en bagarstuga samt ett större rum och fyra kamrzu* för gårclsfolket. I syd< öst begränsades gårdsplanen av två samman b 'ggda bodar med loft 16><13 alnar och tre små ”höns, och gåselms” jämte ”tarverum”. Bild ger en föreställning om mangårdens ut seende. Byggnaden till 'änster med skorsten är säkerligen sätesbyggningen, som ersattes av den . . . mfninos.. minst. Bild 1. Detalj av en geometrisk karta örer Al'vasåm, av mätt IHM. I Mitten, :len kvadratiska bebyggelsen, omm' 'vcn av trädgården (gamla ?dostwirüzlgårdcn). Sum/xt mn nmnøården ligger ladugården. Klosterruinen är betar/;mm med ett x av von UngernStenberg uppförda k; “klässv hyggningen, som stod under byggnad 1700. Den llögm'byggnaden intill Llostret är den som inrym Lle bagarstuga och rum 'för gårdsfolket. Mellan dessa båda byggnader låg ”höns,kalkone 00h gåsehus” mm. ' Kayaktärsbyggningen var 31 alum lång ooh 17 bred. Den besiktigades först 1703 och 1704, salem von UngernSternberg frånträtt bostället. Byggo ningen innehöll förstuga, sal _och fyra komm' .vkning uu M. I'ulbit: med en stor vind ovanpå sal och fÖl'STugil. Under huset. fanns en viilvd källare med nedgång såväl från förstugan som direkt utifrån' Skorsten lik som stenfot. var vitmenade. Taket utgjordes av torv på näver och brâider, liksom på byggnaderna i mongården i övrigt. Förstugutrappan var av "tå'l_lj"(kalk)sten .med bislag_ (fölstugukvist) över och svarvade pelare.. Fönstren bestod av S rutor iul'uttade i bly, dock hade salen 2 dubbla fönster kurmzrr och tösstugan halvt'önster på vardera si dzm om ytterdörren. Fönstren var försedda med luckor. Byggningen var rödfärgad ”2 tunnor tjära och 3/8 tunmrn'xlfâirg”, varigenom färgtonen blev mörkt röd. På övriga, byggnader var proportionen :i tunnor tjära och 1/2 rödfärg, varför färgtonen här blev något mörkare. Dörrarna hade lås med nyckel och järnhandtag på ömse sidor. Dock hade dörren mellan salskammaren och förstugukam muren på vardera gaveln endast ”haspe för”. _ Två portar ledde in till nwngdrden, båda för sedda. med huv, en port i sydöstra och en i nord östra hörnet, den senare till trädgården. Mellan rnnnnen mellan byggnaderna täcktes med plank. Trädgården, som låg på ömse sidor och nordväst om nmngården, var den gamla klosterträdgården. Ännu 1682 bestrevs den vara 198 alnar (0111kr. 120 in) lång och 92 alnar bred, men på mitten en dast 50 alnar. Trädgården var också inhägnad med plank. Den hade 54 st söta. och sura körs bärstråid, 11 st pärontråid, 28 st äppelträd och 2 plommonträd samt vinbärs och stickelbärsbus kar. ”Efter gamla maneret” fanns 3 st. fiskdam mar (80X40, 62x28 och 50><35 alnar). Utanför trädgården låg en spamimålsbok 15><16 alnnr med 4 rum, 2 under och 2 över. Ladugården m den sk lilla ladugården . be gränsades på, den norra sidan av ett stall, vagns, oxe och fähus 47x17 nlnar. Stallet hade 10 spil tor och oxhuset 12 bås. I Öster låg fån och svin huset 20x11 einer, isöder loge och verkstall 49>< 14 alnar och i väster ännu en loge SGXM alnar. Till ladugården ledde en port. ”Utom gården, fanns brygge och målltehus med övervåning, där badstugn och badstugnkammnre var ;u'skiftade vidare hade man pörte och senare ett tork och rökhus samt smedja. Dessutom fanns omkring 500 m sydväst om gården ännu en ”ladugård”. Denna bestod av en stor lada med ”trenne gårdar”, där tre ”ladu gärdsbömler” bmlde, som brukade en del av jor den under Alvastra. Uckleby, som ligger sydväst om Al 'asha, mr överstelöjtnmrtens boställe i egenskap av kompanichef. Lantbruken vid Al vastrn och Uckleby drevs i sambrnk. .I början av 1800talet upphfn'de regementsoi'ficcrnrna att va m chefer för var sitt kompani. Uckleby blev dock alltjämt anslutet till Alvastra och kompanichefen vid överstelöjtnnntens (motsv) kompani fick Tomtn i Svansh'nlis som beställe. Enligt tidens sed fanns en krog också. vid Al vastra.. 1762 uppfördes en ny krog, liksom den gamla vid ”södra djurgårdsledet”. Krogbyggnao den var av gran 14 3/le0 alimr och innehöll *"stuva, kammare och kök”. Den gamla. krogen om byggdes till en liten foderladn och ett' fåihus med nvskiftad bod samt en loge. Om dessa l)_\'ggn:lders övertagande öi'erenskom indelningshuvarna vid från och tillträde. Överstelöjtnant 'von UngelnSteinberg blev överste 16. oktober 17 02 och bibchöll Alvastrziøtill årets slut. Hela 1703 besparades lönen. Efterträ daren Carl Lcijonsten njöt indelningen 1701»1 juli 1706 och efterträddes av Jacob Johan Törn flycht, som behöll befattningen till_ 1708 års sluty då. Hindrich Ståuenflycht tillträdde. Hanblev skjuten vid Poltava den 28. juni 1709, varefter lönen sparades till årets slut. 'Magnus Gripen schöld ”njöt lönen” 171041. maj 1712, varefter lönen åter sparades i fyra månader till Petter Stierncrantz fick uppbära den från 1. sept. till 1717 års slut. Han blev seknndöverste på värvnd stat 7. dec, då han efterträddes :rv korpralen av Drabanterna, kaptenen Efraim Liljegren, som in nehade lönen 1718. Denne fick 1719 tillbaka till 1112150rslön och överste Stierncrantz, som 10. 'sept 1710 blivit landshövding i Nyland och Ta. vastehus, njöt åter överstelöthantsindelningen till_ 1721 års slut. Han efterträddesav baren Carl Hindrich W'rangel. Då denne var innehavare av Alvastra gjordes 1724 och 1725 ingående husesyner för att bringa reda i boställenas underhåll, som blivit eftersattn under det stora nordiska. kriget. Redan 1722 hade trädgårds eller köksbyggningen dömts ut. Då karaktärsbyggningen icke bestod av så många rum, som den skulle göra enligt gällande ”nvrit ning”, och Överstelöjtnanten ”betarvar de få rum men i karaktåtrsbyggningen för sin egen familj och den öst] ar byggningen även för gårdstolket är nödig var intet Övrigt till gästrum”. Synekommis sionen föreslog därför, att sådana skulle inrym mas antingen under samma tak som den före slagna nyzr trädgårdsbyggningen eller i särskild byggnad. Innehavaren föredrog det förra, föris get och 1722917211* en ny triidgârdsbyggning färdig med bl at 2 gästrum. W'rangel eftert'äddes from_ 1729 av P Silver sparre. Efter honom kom 1740 sedermera riksrå det greve J Gyllenborg, som avlöstes av Översta. löjtnant Mörner. Nästa ombyte skedde först 1758, då överstelöjtnant Krebs tillträdde. 1758 ansågs karaktiirsbyggningen vid syn vara av ålder bristfällig. Även med kostsamma repara tioner knnde den ej utnyttjas som bostad. Den var illa' inredd och ”vida skiljaktlig” från ritning för byggningmr ifråga. Den borde t'örsåiljas. In delningshnvaren, överstelöjtnant Krebs, försåg emellertid byggrningen med nytt tak och rappning, varför byggningen utnyttjades under hans tjäns< tetid. Vid husesynen 1758 skrev synenämnden: ”Om man med Kungl. Maj:ts tillstånd finge an vlindn det förstörda Alvastra kloster till den nya såtesbyggningen, skulle därur kunna tagas tälj ' (Fmts. på sidan 6) 5 4 .a.».LL^7._“n.. ALVASTRA . . . (forts. från, sidan 5) och annan tjenlig sten som ofelbart skulle göra byggningen mera varaktig och prydlitr”. Nämnden förmenzule,_att klostrets valv och murar dels ge nom tid och ålder och dels genom vanantigt folks åtgärd snart skulle bli till ingen nytta. Ständiga stenrns kunde 'vidare förorsaka många vüdliga händelser. Redan 1682 hade klostret ntnyttjats för andra ändamål, så hade bl a 3 st källare in retts i de gamla klosternmmrna._För att påskyn da b 'ggnadens uppförande ålåg det vidare tillträ daren att är behörig ort anmäls dennas nödvän dighet. Därav blev emellertid intet. Överstelöjt nant Krebs efterträddes av F O Sinclaire, som med sin hustru ägde Lambohov och de efterföl jande indelningshavarnn voro P Ribbing 1771 1774, L F Kanlbars 17751802, F .O Möller svärd 1803, G F Mörner 1804.»1812, J G Banér 1813, M Strömfelt 18144833. Denne blev chef för Första livgrenadjärregementet 1816 med bibehål len indelning och efterträddes av Stnfs von Post, som var chef 18344817. Ingen 'av dei;sn bebodde bostället. Anledningen hürtill var att de ägdeel ler disponerade privata gårdar, där de bodde, och att inga medel fanns för lmstâiilsverkets upprätt hållande. ' ' Bild 3. Bostudobyyyninyen pá Al astra kzmgsgdrd, upp förd 182.3 Regementschefsbostâillet vid Östgöta ini'unteri, Kungsbro, disponerades av chefen för Livgrennd järregementet 17921816. Då detta sistnämnda är uppdelndes .på Första och And 'a livgrenadjålr regementet tilldelades chefen för den brigad, som de båda regementenn bildade, Knngsbro. Då bri gaden upplöstes 1832, fick innehavaren behålla bostället. Därför blev Alvastra regementchefs boställe vid Första livgrenndjåirregenientet från 1816. . Den 1758 knssernde knraktåirsbyggningei1 sål des 17 76 till indelningshavzuren, som (överlämna de den till arrendatorn och köptes sedermera av en av dennes efterträdare och 'nr 1839 ntdömd och såld. 1811 kasserndes både köksbyggningen och den östra byggningen, som inrymde bagarstn ga och rum för gñrdsfolket. Dessa byggnader skulle ersättas med en byggnad 32x16 alnar, som skulle innehålla förstnga, stuga (sal) 11><9 alnar, 2 kamrnr samt kök med skafferi, drängstnga på 6 Nordiska kamratmötet i 0310 juni 1959 Under Inidsonnnnrhelgeu hölls i Oslo det sjunde nordiska militära kamratmötet. Samlingen sked de i Norges huvudstad under den skarpa vårky lans sista dagar, och mötet ändades under den varma sommarens första heta dygn. Från Norge deltog ett obegränsat och för var dag varierande antal veteraner. Sverige och Danmark företriiddes av SOmannakontingenter. Inom den svenska truppen varierade deltagar nas ålder mellan .SQ och 80 år. Gamlingarna förde givetvis de 1927 nedlagda regementenas eller deras kamratföreningars talan. Oslo Inidsommaren 1950 var en utställningar nas stad. Bl a pågick en större lantbrukseXposi tion, vilken lockade omkring 50 000 gäster dug ligen till ”byn”. Där var alltså trångt överallt » hotell och restauranter Övabelagda. Finläggning hade därför ordnats i E M Kongens Garde en mil från stadens centrum. Under några nätter fick deltagarna pröva den av tyskarna under kriget byggda barackförläggningen och spisa frukostng i ”betälsmässen”. Norska ,regementen har bl Itt en sådan, ty de håller sig med en enda kategori fast anställt befäl, officerare. Varje morgon kl 6 norsk sommartid, d vs 5 svensk tid, marscherade gardesmnsiken i uniform modell Carl XIV Johan runt varje barack i låg ret, blåsande norska arméns :revelj icke litet påminnande om svenska arméns. Man lade därvid (Forts. :nl sidan 10) gaveln med särskild utgång. Två gavelrnm skulle inredas på vinden. I köket insnttesliksom i driing' stugan spisel och i övriga rum tegelstenskakel ugn. Fönstren var 2 3/4: alnm' höga' med 3 rutor i vardera av de två bågarna. 1823 var byggnaden uppförd. Den såldes i slutet av 1800taiet och flyt tades till Ödeshög, där den ännu är stomme i ett bostadshus. (Bild 3.) Den förntvarande kalak tiirsbyggningen i väster och byggnaden för gärds folket i öster fick bereda plats för ekonoinihns, bl a vagnshns och spanmnålsbod. Trädgården tycks ha nnderhåliits ännu i början av 1800talet, men ej 'humlegârden på grund av brist 'på skog till hmnlesttinger. Från 1761 har sålunda ingen boställsinnelmvw re bott på Alvastra. Dessa arrenderzule nt bostiiL let ända till våren 1847, då ntzn'rcmleringen över< togs av regenientets löningsfond. I samband med 1875 års lönereglering upphörde Alvastra att vara militärt bostlille. Bebyggelsen från den tid, då Alvastra var mili tärt boställe finns ej mer. Förutom klosterrninen vittnar en dannn av de ursprungliga tre om gång na. tider.