Industrier i samhället

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

Industrier i samhället På 1700talet var Ödeshög en liten by med ett hundratal invånare. Huvuddelen av befolkningen sysslade med åkerbruk och boskaps skötsel. I dag är Ödeshög en tätort, där många förvärvsarbetande sysselsätts inom industrin. Invånarantalet är mångdubbelt och be byggelsen är spridd över den gamla åkermarken. Ödeshög har förändrat karaktär under årens lopp. Ibland har utvecklingen gått snabbt. De senaste åren har de flesta av Ödeshögs industrier fått känna av förändringens vindar på nå got sätt. Husqvarna tillverkar inga motorcyklar längre. Gamla Ödeshögsverken har blivit en del av Wahlquists verkstäder. Nor diska Möbelfabriken har bytt ägare efter många år, och Saab har gått över till sammansättning av civila flygplansdelar. Ödeshögsverken AB Ödeshögs industrihistoria börjar precis vid sekelskiftet. Alldeles intill järnvägsstationen grundade bokförare L E Palm, verkmästare C] Svensson, Sven Blondell samt bröderna Oskar och Axel An dersson en reparationsverkstad år 1900. De hade bara 6 000 kr i kapital, men den lilla verkstaden utvecklades snart till mekanisk verkstad och gjuteri med pumpar, hackelsemaskiner och lager som specialitet. Ödeshögs Gjuteri 8: Mekaniska Werkstad hade grun dats som Ödeshögs första riktiga industri. 1916 blev företaget aktiebolag och ingenjör Gusten Dahlqvist blev verkställande direktör. Men under första världskriget fick företa get betalningssvårigheter. Dahlqvist lämnade sin direktörsplats 1921 för att på detta sätt minska bolagets utgifter, men det hjälpte föga. 1922 trädde bolaget i likvidation. Dä sysselsattes bara fem man som mest hade 45 personer ingått i arbetsstyrkan. Företaget organiserades om under namnet Ödeshögs Gjuteri 8: Mek. Verkstads Nya AB. Konjunkturerna gick upp och ner. 1932 begärde företagets anställda att få avtalsenliga löner, men det an såg styrelsen vara fullständigt omöjligt då måste företaget träda i likvidation igen. 149 Ödeshögs Gjuteri & Mekaniska Verkstad omkr 7920. Förste man t v är Axel Nilsson, gjut mästare (Foto: GUNNAR STR/Dl 150 1933 utsågs ingenjör Gunnar Johansson till verkställande direktör. Hösten 1938 blev en flyttning till Vadstena aktuell för företaget Vadstena stad lovade bl a att gratis överlåta en tomt till företaget, om det bara flyttade dit. Men förtroendemän från Ödeshög kom mun uppvaktade styrelsen och lovade att teckna borgen för 40 000 kr mot inteckningar i bolagets fastigheter. Företaget expanderade under krigsåren. I början av 1942 antogs firmanamnet Ödeshögsverken AB. 1951 efterträddes Gunnar Jo hansson som direktör av sin son, Lennart Johansson (som senare tog efternamnet Stehn). I mitten av 1950talet hade företaget över 150 anställda. 1966 såldes företaget till ett investmentbolag, Sä weån. Det gamla gjuteriet lades ned, administrationen och konto ret flyttades till Göteborg och det blev allt mindre kvar av gamla Ödeshögsverken. 1969 köpte ASEA fabriken men sålde den genast till fabrikör Erik Svensson som utvecklade transportproduktionen. Det gamla före taget kunde ta sig ur sina svårigheter och orderna strömmade in. Fabriksfärdiga plåtarbeten fanns inte på marknaden omkr 7920, J Sa/qvist, i mitten, hål /er i en diskbänk, som alltså fortfarande tillverkades hant verksmässigt. T v 0 F Peters son, t h lärpojken Erik Adolfs son (Foto: G UNNAR STRIDl Erik Svensson drev företaget till 1975 då han sålde det till Lars Larsson Invest i Kristinehamn. 1981 köpte Peter Hellmer i Norrkö ping det hela. Det var inte slut på kriserna än. Lokalerna var för små men förhandlingar med facket, banker och kommun resulterade i en lösning. I slutet av 1981 köpte kommunen de gamla lokalerna och en ny fastighet uppfördes på 3 200 kvadratmeter. Yngve Kenne myr tog över ledningen av företaget under 198283. Men den nya kostymen var allt för stor och hyrorna för betung ande. Samtidigt expanderade Wahlquists verkstäder och behövde nya lokaler. (Wahlquists hade börjat sin verksamhet i Hästholmen som en satellit till Linköpingsfabriken. I slutet av 197 Otalet byggde företaget lokaler i Backasand, men de blev alltså snart för små). I januari 1984 löste de båda företagen gemensamt proble men: Wahlquists köpte Ödeshögsverken. Yngve Kennemyr är nu försäljningschef för Ödeshögsverksdelen som tillsammans med Wahlquists har ett 60tal anställda. Snickerifabriker Den äldsta snickerifabriken i Ödeshög var Bröderna Gustavssons Möbelsnickeri vid Smedjegatan. Det grundades år 1900 av en snic kare från Småland. Nordiska möbelfabriken grundades 1903 under namnet Backa sands Möbelfabrik. Fabrikslokalerna fanns i dåvarande mejeriet på Åby Norrgård. Fabriken sysselsatte omkring 15 man. Tillverkningen bestod av möbler och byggnadsinredningar och sockenstugan hyrdes till la ger och försäljningslokal. År 1905 uppfördes en tvåvånings trä byggnad på den nuvarande fabrikstomten. Chef för detta blev Ödeshögs dåvarande provinsialläkare dr Hemming. Men är 1906 brann fabrikslokalen ner till grunden. Ett år senare stod en ny fabriksbyggnad av tegel klar, den utgör grundstommen till den nuvarande fabriksfastigheten. Arbetsstyrkan utökades till drygt 30 man. Bolaget drevs fram till 1917 , då det nybildades. Firmanamnet blev AB Backasands Möbelfabrik och huvudkonto ret förlades till Linköping. 1919 ombildades företaget på nytt och fick som delägare bl a C F Rittfeldt och fabrikör Löfing. Bolaget upplöstes 1942, då RaskAndersen blev disponent. Det var goda år och företaget hade en stor orderstock. 1948 bytte fabriken åter ägare, KarlAxel Rittfeldt tog över rodret. Då sysselsatte företaget omkring 65 man. Redan fyra år tidigare hade P G Bremer börjat i företaget. Möbler var en huvudprodukt och fram till början av 1960talet var radio och TVskåp dominerande. Senare specialiserade sig Nordiska på att vara underleverantör till andra företag, t ex firmor som sålde hela kontorsinredningar. Bortåt 80 proc av produktionen är kon torsmöbler och möbler till offentlig miljö. Snickerifäretag i liten skala: far och son Vall I' Svansha/s (Fo to: OSKAR KARLSSON) 1978 blev P G Bremer ensam ägare till företaget. Nio år senare sålde han det till tre Åtvidabergsbor. Produktionen fortsatte i samma spår som tidigare. Under 1988 började en flyttning till andra lokaler att bli aktuell. Ödeshögs Möbelkompani startades år 1918 (men redan innan hade rörelsen drivits under namnet Kruus & Co i Åryd, Ödeshög). Till verkningen bestod i början mest av målade furumöbler och den förste chefen för de sju anställda blev Karl Krus. Som mest hade företaget ett 40tal anställda och huvudsakligen har skrivbord, se kretärer, bord och vissa butiksinredningar producerats. Ända fram till 1982 fanns snickerifabriken kvar i gamla lokaler från 1914. J Sedan köpte Möbelkompaniet nya lokaler av kommunen, en av › "Skr/'vsto/" och 'bed/stal" ur Ödeshögsverkens gamla fastigheter. Ett 20tal är anställda här i Nord/skas katalog från 7 9 19 dag, flertalet av jobbarna är delägare i företaget. 1 53 Nordiska möbe/fabr/'ken 7920. Mannen t v är Erik Landstedt, t h står GunnarAndersson (Foto: GUNNAR S TRID) 152 Herrumsmöbeln "Ivar" kunde köpas från Nordiska för 856 kr på 7920talet. Materialet var bonad björk, och varje del sål des också för sig. Soffan kos tade tex .90 kr, det kombine rade bok och linneskâpet 255 kr Ett utställningsrum från Oskar Karlssons möbelfabrik omkr 1920 (Foto: SlGFR/D KULLER STRANDl 154 Ernst Karlssons mäbelfabrik. Fr v Gottfrid Andersson, Mel ker Karlsson, Gunnar Kajling, Nils Kaj/ing och Folke Johans son, pojken längst fram är okänd (Foto: GUNNAR STRID 7.922) Ödeshögs Snickerifabrik startades år 1905 av A L Bäck, Fagerhult, Ödeshög. Han uppförde fabrikslokaler i egen regi och började till verka inredningar till mangårds och ekonomibyggnader samt lik kistor. Senare specialiserade sig bolaget på byggnadsnickerier, som trappor, fönster, dörrar etc, och sysselsatte som mest ett ZO'tal anställda. "Bäckafabriken" lades ner i slutet av 1960talet. Ödeshögs Möbelfabrik grundades år 1906 av fabrikör Ernst Karls son. Företaget sysselsatte i början bara tre anställda men så små ningom måste utrymmet utvidgas och en ganska ansenlig möbelfa brik med närmare 20 anställda växte fram. Från början tillverka des beställningsmöbler till sjukhus och allmänna inrättningar i t ex Stockholm och Göteborg. Sedan övergick man till att producera möbler som bord och stolar. Snart nog blev Ernst Karlssons söner Gunnar, Sven och Nils Kaj ling inblandade iproduktionen. 1946 öppnade sönerna möbelaffär i de gamla hållstallarna intill fabriken. 1956 dog Ernst Karlsson och familjen tog över möbelfa briken. Den drevs fram till 1974, då möbelförsäljningen hade vuxit sig så stor att sönerna tyckte att den verksamheten räckte. 1982 lades så Kajlings möbler ner helt och hållet. Sommaren 1983 öpp nade Hantverkshuset johanna i den gamla industri och försälj ningslokalen. /juni 796 1 brann Möbelkompa niet (Foto: HELMER FRISK) 156 Nydalens Möbelfabrik startades av Oskar Karlsson år 1926 sedan han hade lämnat Möbelkompaniet. I början tillverkades huvud sakligen ekmöbler. En möbelaffär ingick så småningom i verksam heten. På Tingshusgatan, där i dag "Hårknuten" är inrymd, drev Karl Falk förr möbelfabrik och begravningsbyrå. 1930 såldes firmanam net Karl Falks Eftr. till bl a Gottfrid Andersson som 1936 blev ensam ägare. I samband med övertagandet av namnet byggdes ny fabrikslokal (som senare blev Duvedahls Trikåfabrik). Fabriken hade 16 anställda och drevs till 1947. Ödeshögstvätten har hittills all tid tagit sig ur kriserna (Foto: OLLE STROM) Textilindustri Samhället behövde industrier som sysselsatte också kvinnlig ar betskraft, och så kom ett par trikåfabriker och en sömnadsfabrik till. 1948 startades Duvedahls Trikåfabrik som en filial till Borens Trikåfabrik i Motala och som mest sysselsattes ett 40tal anställda. Samma år började AB Norrköpings Trikåfabrik med en filial i Ödeshög, eftersom det var brist på kvinnlig arbetskraft i Norrkö ping. Ett 20tal sysselsattes där. Konfektions AB Wånex startades också 1948 som ett dotterföretag till direktör Wångmarks företag i Tranås. 25 kvinnor sydde kappor och dräkter. I dag finns ingen textil eller sötnnadsindustri kvar i samhället. Ödeshögstvätten Ödeshögstvätten uppfördes av FFV (Förenade Fabriksverken) 1958 och har sedan dess varit Ödeshögs största arbetsplats för kvinnor. Krislarmen har avlöst varandra någon gång har det varslats om korttidsvecka, en annan gång om uppsägningar. Men på något sätt har tvätteriet alltid landat på fötterna. Förr tvättade Ödeshögstvätten åt sjukhusen. Ända sedan efter andra världskriget ökade mängden sjukhustvätt stadigt, fram till ödesåret 1978. Då blev det strejk på tvätterierna, och landstingen insåg att de kunde spara på tvätt. Tvätteriet började tvätta åt för svaret i ställe, FFV hade tagit över flera år tidigare. 1979 tog Lars Johansson och Per Jägerstedt över tvätten. En tid var 90 procent av 157 SaabScania kom till Ödeshög 7964 och har i dag ett 80tal anställda. Här monteras flyg p/ansde/ar (Foto: SUSANNE HASSEL OV/ST) 158 all tvätt i Ödeshög försvarstvätt. Men försvarstvåtten har en osäker framtid, det finns gott om konkurrenter. Ödeshögstvätten söker nya uppdrag, bl a tvättar man åt hotell och restauranger Hallins verkstäder grundades på 1920talet i Stockholm av Hjal mar Hallin. 1964 flyttade hans son Ola Hallin till Ödeshög med företaget, då med ett 50tal anställda. Produkterna har varit unge fär desamma under hela Ödeshögstiden: rostfritt för storkök, last pallar för livsmedel och för kärnkraftsindustrin. 1976 såldes Hal lins till Incentivegruppen, men precis tio år senare köpte bröderna Bengt och Bernt Hallin tillbaka företaget till familjen igen. I dag har Hallins närmare 70 anställda. Saab kom till Ödeshög 1964 och har nu ett 80tal anställda. När produktionen av Viggen skulle upphöra under 1980talet var många oroliga för framtiden. Men den militära produktionen byts successivt ut mot civil produktion, delar till passagerarplanet SF 340. Sade/n monteras fast på__ den allra sista motorcyke/n i Odes hög, och kanske också i Sve rige, i början av december 7987 __ (Foto: GORAN BILLESON) AB Danagårds Grafiska tryckeri såg dagens ljus i samma fastighet som polisstationens lokaler. Två man hyrde lokaler där för att trycka och så småningom också binda trycksaker. Efter hand växte verksamheten, företaget flyttade till gamla bilhandelslokaler och byggde till. I dag sysselsätts omkring 20 personer här. Vätternpotatis startades i en ladugård 1964. Därifrån levererade Kalle Lundell skalad potatis till skolorna i trakten. 1974 och 1975 köpte Solanum företaget i två etapper. I flera omgångar har loka lerna byggts till, och den gamla ladugården har för länge sedan tjänat ut sin roll. Här tillverkas bl a ett par tusen ton pommes frites och ca tio miljoner liter konserverad potatis varje är, förutom 500 600 ton djupfrysta grönsaker. Ett 70tal jobbar här, främst kvinnor. Husqvarna motorcyklar finns inte längre. Företaget heter numera Electrolux Motor AB och producerar bl a åkgräsklippare och hand tagsbyglar till motorsågar. SvenErik "Jösse" Jönsson har vunnit många segrar på Husqvarna motorcyklar och kör här ut den sista cykeln nå gonsin från Odeshögsfabriken (Foto: GORAN B/LLESON) 160 Husqvarna motorcyklar började tillverkas år 1903. Den första svenska armémotorcykeln var en Husqvarna, årsmodell 1916. På 1920 och 1930talen nådde Husqvarna stora framgångar på täv lingsbanorna runtom i världen. På 1950talet kom “Drömbågen” och "Guldpilen' ', för att inte tala om “Silverpilen' '. 1969 förlades tillverkningen av armémotorcyklar till Ödeshög. 3 400 har tillverkats vid fabriken. På senare år gjorde Ödeshögsfabri ken motocross och enduromaskiner, och hade omfattande täv lingsverksamhet. Över 100 000 motorcyklar tillverkades i Ödeshög under årens lopp. Men i december 1987 tog Husqvarnaepoken definitivt slut i Ödes hög. Nu jobbar ca 150 anställda med företagets nya produkter i stället. Samtidigt har fyra personer från den gamla Husqvarnatiden planer på att starta motorcykelproduktion igen i Askersund. Ödeshög har ett “differentierat näringsliv" industrierna är många och olikartade. Samhället står inte och faller med ett enda företag. I alla år har företagen i samhället haft ett gemensamt pro blem: brist på arbetskraft. Arbetslösheten är låg i Ödeshög, liksom omsättningen på arbetskraft. Den som en gång har börjat jobba på ett företag, stannar ofta kvar där. SUSAN N E HASSE LQVIST Källor: “En bok om Lysings härad' ', utgiven av St Åby Sparbank 1952 samt muntliga uppgifter från bl a kommunalrådet CarlGöran Larsson, Yngve Kennemyr m fl minnesgoda personer.