Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.
Klicka här för att öppna dokumentet.
Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.
ÖSTERGÖTLANDS och LINKÖPINGS STADS MUSEUM Ödeshögs kommun Kulturnämnden 599 00 ÖDESHÖG l979Ol3l Handläggare: Kopia till: antikvarie Gunnar Elfström Byggnadnsnämnden i Ödeshögs kommun Hembygdsföreningen " " Länsstyrelsen Magnus Wikdahl, Lund INLEDNING Ödeshögs kulturnämnd har under aprilnmaj 1978 genom fil stud Magnus Wikdahl genomfört en kulturhistorisk byggnadsinventering i Ödeshögs tätort. Arbetet har ut förts under ledning av Östergötlands och Linköpings stads museum. Inventeringen är avsedd att utgöra under lagsmaterial i den fysiska planeringen. METOD OCH MÅLSÄTTNING Avsikten med byggnadsinventeringen har främst varit att presentera miljöer och enskilda objekt av kultur historiskt intresse, men även att kartlägga karaktäris tiska drag i bebyggelsestrukturen. För den kommunala planeringen på olika nivåer finns stort behov av den fördjupade kunskap om bebyggelsens karaktär som en kulturhistorisk byggnadsinventering kan ge. Den fysiska planeringen kräver olika typer av byggnadsinventeringar med en detaljeringsgrad, anpassad till den aktuella plannivån alltifrån detaljinventering till översiktliga kulturhistoriska analyser. Den kulturhistoriska inventeringen av Ödeshögs centrala delar utgör i detaljeringsgrad ett planeringsunderlag anpassat till kommunens stadsplanearbeto. Inventeringen omfattar samtliga bebyggda fastigheter inom undersökningsområdet, vilket begränsas av järn vägen, Rinnvägen, Ryttarstigen/Skolgatan, Södra vägen, Vattugatan och Kungsvägen. Dessutom har bebyggelsen vid MjölbyGrännavägen, Morlidsvägen samt stamhemmana inven terats. Inventeringen har skett oavsett ålder och kultur historiskt värde. LÄNSMUSEEI' LINKÖPING TE LEFON (VÄXEM Box 232 613" 57 ?G 58102 LINKÖPING ÖSTERGÖILANDS och LINKÖPINGS STADS MUSEUM ( 2 ) Ovriga områden i tätorten har endast dokumenterats mera översiktligt. Vid fältarbetet har korta byggnadsbeskriv ningar gjorts på särskilda blanketter” Byggnaderna har även fotograferats. Fältinventeringen har i första hand rört bebyggelsens exteriör och den gårds och gatumiljö, i vilken den ingår. Kompletterande uppgifter om fastig heternas ålder och förändringar har framtagits i byggnads nämndens arkiv, överlantmätarens arkiv i Linköping, i hembygdslitteraturen samt vid genomgång av äldre foto grafier och genom intervjuer. Prioriterade miljöer och objekt karaktäriseras mera in gående på sidan 3. De utvärderade miljöerna bör ses som förslag till bevarandeområden, dvs områden där kommunen eller markägaren avser att hävda ett långsiktigt be varande. Dessa områden bör fortlöpande stå under kultur historisk kontroll genom remisser av byggnadslovsärenden till länsmuseet samt genom samråd rörande andra frågor, vilka kan påverka området, allt i den omfattning som bestäms av bevarandets karaktär för området. Områdena bör om så erfordras för att tillgodose bevarande intressena bli föremål för ny stadsplaneläggning. Bevaran det av byggnader och miljöer i stadsplan regleras genom märkning med Q eller q enligt statens planverks detalj planeanvisningar 1976, samt genom särskilda miljöregler knutna till planbestämmelserna. HISTORIK Ödeshög var ännu vid mitten av 1800talet en kyrkby med nitton bondgårdar samlade på bytomten. Invid sockenkyrkan låg prästgården, klockaregården och sockenstugan samt Lysings härads tingshus. År 1840 skiftades Ödeshögs by, varvid flertalet av gårdarna flyttades ut från byplatsen. Kvar vid kyrkan blev tingshuset, sockenstugan, klockare gården, gästgivaregården och en av Gatugårdarna. På 1870talet började en viktigt förändring. Hantverkare och andra obesuttna byggde på Riddaregårdens mark bostads hus ooh verkstäder. Byggnaderna uppfördes på en lång rad väster om en gammal byväg. Bostadshusen var nästan alla timrade envåningsbyggnader. Denna bebyggelse finns ännu idag bevarad på Smedjegatans västra sida. År 1888 anlades VadstenaÖdeshögs järnväg. Stationsbygg naden uppfördes ca 500 m nordväst om kyrkan. Järnvägens framdragande medförde emellertid ingen ytterligare be byggelse. Det var först kring sekelskiftet nybyggandet sköt fart, när ingenjören S A P Andersson inköpte och tomtlade områdena mellan dagens Stor och Kungsgator. Flertalet av dessa tomter bebyggdes av hantverkare. ÖSTERGÖTLANDS och LINKÖPINGS STADS MUSEUM ( 3) Ödeshög växte sedan kontinuerligt fram till 1925, främst genom en förtätning av bebyggelsen längs Stor och Rid* daregatorna, samt längs utfarterna mot Mjölby och Vadste na. Under andra världskriget ökade nybyggandet åter, främst på Klockaregårdens mark. PRIORITERADE MILJÖER OCH OBJEKT Fyra miljöområden av värde för att belysa samhällets ut* veckling har framtagits under inventeringsarbetet. Det är (1) området kring kyrkan, (2) Smedjegatansuområdet, (3) området kring Skattegården och Södergården samt (h) området söder om järnvägsstationen. 1 Området kring kyrkan med sockenstugan, tingshuset och klockaregården. Här finns Vidare ett par äldre och en yngre affärsfastighet, den senare i tidig funktionalism. Intill tingshuset uppfördes 1914 en större villa. Bebyggelsen i sockens gamla administrativa centrum do_ mineras av ljusa slätputsade fasader. 2 Smedjegatansområdet omfattar bebyggelsen väster om gatan från Storgatan till Pehr Brahes väg, samt två byggnader på gatans östra sida (nr 13 och 15). Byggnaderna är upp förda på 1870talet företrädesvis av hantverkare. Ljusmålade panelade byggnader dominerar detta område. 3 Området kring de på ursprunglig plats liggande Skatte gården och Södergården med välbevarade äldre byggnader. Kring dessa gårdar ligger de obesuttnas enklare bostä der. Stamgårdarna har panel med ljusa oljefärger, medan de obesuttnas bostäder står faluröda. 4 Området söder om järnvägsstationen med stora, i många fall tornförsedda, i ljusa oljefäger målade träbyggna der i kvarteren Liljan, Tulpanen och sydvästra delen av kvarteret Fridtjuv Berg. Kvarteret Modellen inne håller vissa industribyggnader från sekelskiftet, så som bryggeri, mejeri och gjuteri. I detta sammanhanget bör även järnvägsstationen och lokstallarna nämnas. Dessutom anser länsmuseet att några enstaka objekt har särskilt värde. Skattegården med välbevarad gårdsbebyggelse från 1800 talet. Korpshyllern 24 en väl samlad gårdsmiljö med byggnader av varierande ålder. Villa Roj Fridtjuv Berg 7 en större villa uppförd 1913. Björkeberga, Klockaregården 3:4 en tornförsedd trävilla från 1909. ÖS'I'ERGÖ'I'LANDS och LINKÖPINGS STADS MUSEUM ( 4 ) SYNPUNKTER PÅ BYGGNADS VÅRD Det är väsentligt för helhetsmiljöer i Ödeshög att inte bara enskilda byggnader beaktas utan också den omgivande miljön med dess beståndsdelar såsom gaturum, väg och gårdsbeläggning, gårdshus och vegetation etc. Det är därför i många fall viktigt: Att behålla kvartersbildningar, gatubredder, begränsade våningshöjder och fasadlinjer etc. Att bevara bebyggelsens lokaltradition.r Att anpassa nybebyggelsen till befintliga byggnader. Det kan gälla volym, färg och lokaltradition. Att informera boende och affärshavare på ett tidigt sta* dium om omfattningen av de insatser som planeras för att bevara en värdefull miljö. För att de i bevaringsområdena redovisade byggnaderna inte skall förlora sina yttre kvaliteter bör inte en bart ombyggnad utan också det löpande underhållet gem nomföras så att byggnadernas utseende inte förvanskas. Vid underhållet bör för byggnadens karakteristiska de lar i exteriören vårdas med bibehållande av material, utförande, form och profiler. Kulör och färgtyp bör väljas med hänsyn till lokaltradition, funktion och ålder. Vissa förändringar måste givetvis tillåtas av funktionella eller stadsbildsmässiga skäl, men till och ombyggnader bör genomföras varsamt och underordnas helheten. Vid nybyggnad bör också bevakas att fasad och takmaterial anpassas till befintlig angränsande bebyggelse som avses bevaras. Vi är medvetna om svårigheterna att med gällande bygg nadslagstiftning i detalj reglera bevaring och upprust ning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Miljö bevaringsarbetet måste därför i stor utsträckning vara inriktat på information från byggnadsnämnden till all mänheten. Konkreta riktlinjer för miljöns behandling, bör därför formuleras som vägledning för utformning av byggnader, byggnadsvolymer, materialval, fasadutformning, gatu beläggning etc. Sådana miljöregler kan vara ett komp lement för byggnadsnämndens byggnadslovs och dispens prövning 5) r ' v? J 0 v 7 ” Å'<ta .,” am”h^U fm» ä Åü/ " T ifri/å”M»2:«r<'&wä' ca Bo Lagercrantz V' Harriet Wigertá museichef 1:e antikvarie XI* HW i? »nå 4 mm âmgwinggähmmêâm m äáåâüåâjáâá Emmmma åmiâämmâåmmåa :i: Hüâmmnüm ?.3me um:th Eiå'äåågââ Mmmm:x Emäimamââmmø mäüümaâ wäggø *åwmmmåä imiüwwåmâmç âiüüx$$ñmüg ä* äätä$§äälaw§ Eääâg ääläø e äây wmlâsmzlrgåmv i.: WWIWW' mm är: “2:35 äygggmáadümåmmâañü aswåâåw ?hm ?ämrzmamäåüâüm üazñä Många åüäsåâWääüñ