Järnåldersgraffältet

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

sig n är en fullständig beskrifning och kartläggning af de fasta fornlämningarna, hvartill 'åtskilliga förarbeten redan ñnnas. För årets ”Meddelanden” står Föreningen i tacksamhets ' skuld till Lektorn dzr E..BaArE, Docenten dzr O. ALMGanN, Amanuensen T. stos Anse och Fil. Lie. R. Nonnnr, hvilka beredvilligt lämnat redogörelse för at' dem verkställda under sökningar. Därjämte har *Riksantikvarien ställt till Förenin gens förfogande Vitt._, Hist 00h AntAkademiens afbild; ,i _ningar af ätskilliga i Östergötland nyfunna fornsaker, hvarl igenom Föreningens utgifter för tryc minskade. I Foxhistoriska undersökningar och fynd. 1. järnåldersgraffältet vid Alvastra i Östergötland) Omedelbart väster om ' Alvastra järnvägsstation ligger* :1a en rätt stor grusäs, nu försäld af kronan __till Dals och Ly sings' härader samt FogelstaVadstena“Ödeshögs järnväg, hvilka där hämta erforderligt grus. Alltifrän järnvägens första anläggning hittades här hvarje är en mängd skelett,"' men först är 1900 erhöll k. Vitterhets, Historie ooh Anti ' I kvitetsAkademien genom lektorn i Sundsvall dzr Gottfrid Adlerz underrättelse om de intressanta fynden. Samma är gjordes de första systematiska undersökningarna af docenten O. ALMGREN, och dessa ha sedan af mig fortsatte under tre följande år. ^ ' Ungefär i norr de båda grustag, genom hvilkas öpp Själfva graffältet tyckes sträcka s nordost till. sydväst. Under de två undersökningar uteslutande i närhe somrarne 1902 och i området mellan bägge grustagen. _ H Ofvan jord :linnes intet, som antyder befinthgheten af a och södra delarne af äsen beiinna sig nande grafvarne blottats. ig ungefär i riktningen första åren verkställdes en graf. slags grafvar pläga ant L ka innehålla brända människoben. vanligen pä en meters Slutligen anträffas pä ett djup, och 30 om., en del stensc'izftm'ngar af olika for innehålla kol. J kningen blifvit betydligt ' i' › 'z , Vanligen ligga skeletten raktntsträckta pä'rygg med ' ten af det södra grnstagett 903 äfven i kanten af det norra och på g Det är 'först sedan matjorden afschaktats, som etta, räffas, nämligen brandgrafvmiue, hvil ' . Längre ned i gruset”. djup, befinna sig skelettgmfvarneiq' växlande mellan ungefär 5 m, hvilka ofta På ett par ställen öster om det södra grus _3_ taget förekommer på gränsen mellan matjorden och gruset ett yinnigt utbredt lager af smärre, knappt knytnäfstora stenar, hvilka förefalla vara ditlagda af människor. Här 'och där säväl i matjorden som i gruset ha tillfälligtvis hittats föremål :frän ', Ö 'vidt skilda' tider, stenåldern, medeltiden och modern tid. Skelettgratvarna förekommatämligen jämnt fördelade öfver hela graffältet. Ooksäbrandgrafvarne anträffas strödda “ här och hvar, men flertalet är att iinna strax norr och öster om 'det staket, som går öster om det södra grustaget,vinkel rätt mot detsamma. * De flesta stensättningarne v troligen › härdar och brandplatser _w beñnna sig i närheten af' det norra grustaget. i , j 1 v * V I 'i .» Inalles ha hittills tillvaratagits 60 skelett eller 'delanat'y sädana. Af dessa funnos öl i 49 orubbade grafvar, och:9 mer eller mindre fragmentariska, härstammade från 8 förr i ' störda grafvar. liufvudet i' norr eller nordost och på ett djup af omkring en meter. Stundom äro de omgifnamed en ram af stora klumpstenar samt mer* eller mindre täcktaai' stenar. Några skelett hafva stenar vid hufvudet ellerrfötterna eller.bäda' dera. En, del sakna hvarje spår af stenbetäckning. 4 _Enstäka skelettgrafvar erbjuda ett afvikande utseende; i I' grafvarne 62,' 79 och 147 lägo skeletten pä sida med knäna r uppdragna mot balen., Igraf 62'låg omedelbartiunder'ett. " . skelett i denna ställning' ett annat utsträckt på vanligt sätt. _V V, I graf 78 låg skelettet också med hufvudet mot söder. Flerayg * ' *' skelett, särskildt af barn,_; ha anträffats ringa djup, högst. 1/imeter . . , j. . 5 u , _ I antropologiskt afseende äro skelettfynden frän Alvastra " i at'l 'stor vikt. Väl bibehållna skelett från den äldre järnål dern ha förut i ytterst ringa antal påträffats. En_ del af det Lvid ,Alvastra funna skelettmaterialet harbearbetats af pro» ' fessor G; RETZIUS i'ett bihangntillden 'tyskanpplagan atv . hans stora verk Crn/nia suecz'ca antigen. ' Af särskildt intresse äro de tre trepmzemde skallar, som påträffades sommaren 1900. Med' trepanation menas som bekant ett operativt in *grepp ä kraniet, hvarigenom en del af detta añägsnas. Å ,. › * Detta' staket finnes utsatt ä kartan i Dir O. ALMGRENS uppsats: .Ett graffält från äldre järnåldern vid 'Alvastra i Östergötland, under sökt sommaren 1900. (Vitterhets, Historie ochAntikvitetsAkademiens innadsbiad 1900.) * ,r __n 4 __ livart och ett af de tre Alvastrakranierna synesett rundt :_ hål, hvars kanter tvdligen laktsnnder den athdnes ll'fSthl.' Fran Sverige voro förut inga trepanerade kramar kanda. I ,början af .1.902 upptäcktes emellertid ett fjärde sådant vid Lindeborg under Sundby i Veta socken,'0stergötland. , I 81 brandgrafvar ha _antrält'fats brända människoben. I I i _21 af dessa grafvar ha “i benen nedlagts i en ler urna eller åtminstone blif vit funna, tillsammans förekomma ben och kol i ,har då ett slags kom binerad nrnegraf _ooh brandgrop. 1718 fall 'aro tillsammans med _harts*f tätningen till de trakarl, i i hvilka benen nedlades. i 4 gånger syn as de brända benen ha lagts i en lerurna Och denna .sedan blifvit ställd ', i en tragisk' eller v V istjâtlpt Öfver hen : ne.. Slutligen före kommer detiBG ' fall, att benen helt enkeltnedlagtsien, grop,vanligen till sammans med ko , len franbalet. De ligga då stundom på en liten sten' i Fig. 2. Siemsatt brandgmf. en sådan. Upptill på gammal till. matjorden markeras ibland . också brandgropen af ett litet täckande stenröse. Igraf 105 .inneslötos de brända benen i en af 7 små hallar bildad sten kista. Sådana omgafvo ibland äfven mer eller mindre full , 'ständigt lerkarlen och hartstatningarne, t. ex; de härafbil dade grafvarne 98 och 99 (se fig. 1 och 2). ' ,nu med lerkrnks bitar. \. Ofta A n utanför urnan, och man I : ide brända benen funna i 'en sådan ,blifvit ' hall eller täckas af ' _0..._ Rätt egendomlig var grafven 49, som bestod af en af långt fyrkantig stensattning af till en del upprättstaende, små kalkhallar, till en del kullerstenar. J befann sig blott 15 till 20 djupt. Bottnen af grafven "utgjordes af smärre stenar, öfverkladda med ett tillplattadt, gnlhvitt lerlager, som bildade ett slätt golf af 60 X 70 cm. stor hall utanför grafven stoden lericmøka, 85 cm. djuptf ,Nära .i denna låg på en .liten sten en 'rundad järnteormed ögla i 7 'i 'ena' ändan. Pâ golfvet ini grafven lågoettlitet bronsbleuk, , _ en, fyrkantig, aflângjärmzz't utan hufvud, en mindre samling i brända ben samt Öfverallt spriddakol. I jorden bland kant stenarna hittades en liten bryn'sten med hål i ena ändan. I grafven funnos äfven' några01197667sz benbitar samthömztcmd _ af hund. ' , ' \' r .r › Obranda djurben ha' föröfrigt' tillsammans med 1:01 antraf fats dels i brandgrafvarne, dels i åtskilliga af de till Omkring * 'ett 20tal uppgående, förut omtalade stensättningarne; Dessa I senare are 'till formen an runda, än fyrsidiga, 'an oregel bundna och bestå ibland af skörbrända stenar. Storleken växlar, men håller sig vanligen omkring 1 meter i genom sk'arning. , ' . r Af de märkligare fornsaker, som anträffats ii grafvarne, vill jag här omnämna följande, ordnade efter, förekomsten i , 'brandgrafvar eller skelettgrafvar. ;g ' . › Grå'f 23 bestod aflen 0:a.lm..vidstensamlingfbland hvars stenar anträffades_ ettvpar samlingar af småbina/ida benbitar och af små Zerkäøisbz'iar. Dessutom ?hittades har en liten bronsnál samt en bit af en bronslcedjci (seALMGRENS förut citerade uppsats, isid. 108 och 118). Vi; . ,7,31 , I brandgropen 59 fanns på 40 cm. djup'en stor mängd svartbranda männis/roben, ett obrandt Vø'efbel'n,vitroligen af hund, en halfrund Skäm (Lfijálm, en pryl af järn och en sy mál af järn. De tre jarnföremålen ha tydligenlegatpåbålet. Prylen och synålen likna mycket motsvarande föremål, funna vid Rondsen i Westpreussen.” i * ' ' ' A I brandgropen 80 hittades 370111. djupt ett lager af brända ben,.liggande på två små bottenhällar. Under dessa, _ _ n Se ANGER: Das Gø'äberfeld za Randsen im Kreise Gramlenz. Grandenz 1890. I _ . Grafven sträckte Sigill riktningen Öster till Väster, och hallarnesöfverkant, , f lek. Detta golf' befann 'sig 30 om. under jordytan. _På en _GL antraffados ett 10 om. tjockt lager af grofva brända ben , Bland dessa hittades en bit af en brynsten samt underst pa ett djup af 62 om. en halfmánfbmnig km'f af järn med egg på den konvexa sidan. Liknande knii'var äro funna vid' Rondsen samt Herstades i Nordtyskland och synas tillhöra tiden Omkring Kr. f., århundradet före och de första århundra dena efter. Knifvar af liknande utseende are funna äfveni Danmark, på Gotland och i Flistads socken i Östergötland. Brcmdgropen 113, som innehöll. en nrkaenhet af kol och brända ben, inneslöt jamv'al flera fornsaker. Några bitar af ' ?tartstätmng till. trakarl påträffades, vidare en krmn/'mif crf järn, narmast lik lig. 14 i ALMGRENS förut citerade afhand» ling7 samt fragment af tvâ. ja'mmålar, den ena med öga. Af största intresse voro tvanne har atbildade remandbeslag af jarn 3 och 4). Det ena af vriden jarntrad 'ar typologiskt f i. »1 Ej taget äldre; det andra är reffladt # efter all sannolikhet ett minne af den äldre vridningen. Liknande rembeslag af brons. aro _förut blott kända från Gotland och Öland. Äfven en liten bronsnål med andknopp ar funnen i denna graf (lig. 5) I brandgmpen 41 antraffades förutom ben och kol samt bitar af ett lcrkärl en ”trekantig” jämfibula af s. k. La Tene typ (figub'). La Tenekultnren härskade som bekant i Nord; europa under de tre århundradena närmast före Kr. t'. Ura eprnngligen tyekes dess formvåirld ha uppstått på keltiskt område men. sedan spridt sig afven till germanerna. Den har ,ifrågavarande iibulan är af en mycket sen typ. I foten :förekommer en tvärsla, hvilket antyder, att vi har ha att *göra med en öfvergangsform till de exemplar med fylld fOtj som börja uppträda under den romerska kejsartiden. An tagligen härstammar Alvastrañhnlan från tiden strax före' _ typ (lig. 7). bygeln linnes afremaljin “Elbe 00h Odermynningarna. ' Sannolikt 'aro ' de kunna vara tillverkade inom Sverige* j' kol och mynningsbitøn till en ler/wake en .20,1 cm. lång järntång, närmast lik en nutida eld :tangn Så v1dtj jag vet, är exemplaret enastaZ' i.: ' ., . u r Fig. 3, 4. Remömdbeslag af järn. Fig. 5. Nål af brons, __7_ I Kr. f. Besläktade tibnlor are funna ñerstädes i Sverige Norge Danmark och Tyskland. De mest liknande exemplar känner, 'aro funna a Rondsengraffältet. : C Brandgropen 101 a innehöll jämte brända ben tva söndriga bronsfibalor af ren La Tene li'tggningar i Hform samt Iform. Fem liknande . ñbulor ha antraffats a skilda platser mellan Alvastraexemplaren importerade från dessa 'trak ter, dock är den möjligheten ej utesluten, att j I brandgropen 58 fanns jämte brända" bem' Fig.. 6. iula nde, åtminstone i Nordeuropa. _ j af järn 'Lerk'arlen'aro förfardigade för hand, af , tamhgen groft gods och utan ornament. Vanligen äro de riitt.s1na,',oza 1 dm. i höjd och af ungefär samma diameter. 1 i' Fig. 7. in'baZa af brons; 1 a .5 1 ' V V i .. i I i I l* 01 men ai olta densamma som for nutida blomkrukor. Några .4 v , *ärl tyckas vara efterbildningar af de 'val i södra Europa ferfärdigade bronssitnlor, af hvilka flera exemplar hamnat afven 1 Sverlge. I.Ostergötlands Forn'minnesförenings saml v lingar forvaras en sådan bronsitula7 funnen i Hede socken. i .Östergötland Det 'har afbildade lerka'rlet af dennalform låg. 8) hittades igraf 100 och innehöll en_ del brända ben. 1, Rätt intressant var brandgrafven 51, i hvilken antraffa Seo J. lXRNE: .Svenska emaljerade fören/tål från den förroineøu A. :ska ;(vmavldern l Studier till OSCAR MONTELIUS. Sthlm 1903. ns_ _9_ i [I graf 95, hvars stenram skadats vid grus'täkten, lag ett, manss/celezft (ñg. 11) utsträckt på rygg. 'Längs vänstra öfver armen låg ett en “ › . ' V * eggadt jämsvärd » (tig. 12) med rester af träslida och trä slmft. Genom tänJ '› gen gå 4 nitar, och å. slidan synas tvä' fragment af järn heslag. Längd en är (30 om. Vid väns t'm höften låg en sköldbuckla af järn (lig. 13) medhrons skoning längs hkmgkantenv samt _ ' ig. 10. Fibula af brons. _med_ 9 försilfrade hronsnitar, ordnade 3 och ,3. Till loucklan hör ett sk'öldhandtag ef brons med nitar af samma metall. :intill svärdet låg en jdrø'lkn'z'f med smal. tånge. På knifvens, ena sida kvarsitta tyg ;lämningan Vid blygdbenet låg slutligen en remsölja af järn. Sakerna äro mycket .' 'karakteristiska för Montelii 4:e period (1:a › lc'li 2:a arh. e. Kn), och liknande äro i ärerige funna t. ex.pä Gotland och Öland. lngefär samma inventariuni förekommer “graf 96,leliuru af enklare beskaffenhet. :får finnas inga hronsdelar, knifven sak nas, men i stället anträffades ett 5,45 em. långt remc'indbeslng af järn: ; I graf 134 a låglvid skelettets vänstra _diverarm ett mycket kort, eneggadt järn r isärd (ñg. 14) samt vid vänstra nyckel henet en järnsölja. * ' “ . Raka knifvarJ skaror och krnmknifvar , ef järn antraffades för öfrigt .i åtskilliga grafvar jämte harts tätningar till träkarl. ' v v . * “ * › v i, Hvad slutligen beträffar Alvastragraffältets tidsställning I Wifi» ge fornsakerna tydligt vid handen7 att det användts från V finita århundradet f. Kr; och inpå 3:e århundradet e. Kr. des tvänne tätt intill hvarandra stående skälformiga lerkärl af fint gods. Det ena innehöll en samling brända benj det andra var fylldt med grus och hade troligen blott tjänst . gjort som hikärl. I ' ' I .fråga om skelettgrafvarna Vill jag till en början erinra om de jäm _ förelsevis fynd,' som gjordes af docenten ÃLMGREN'i grafvarna 9, 15, 17' och 18. Den :första innehöll 2 ICTUTII lmz'fvar af järn, en bit af en grofjiiø'or nål med öga, en .ituhruten jämpryl, en järnim samt flera hartstc'itm'ngm* * med träaftryek. I graf 15 hittades en kmmlmif af järn med tämligen bevaradt tråiskaft, en järnpryl och en jävmmtl. Graf :1.7 innehöll jämte skelett med trepanerad skalle en bronsfibula, en krmnlmif af järn, en jäm ten och liaødstáitnmg. \ Slutligen fanns med skelettet i graf 18 en rem sölja af brons, ett par Zerkc'irlsbitar, 34 spelbm'ckor af glas samt slcelettdelar af gås. r \ Denna sista graf erinrar till sitt innehåll rätt V *mycket om en skelettgraf i Sydvästra kanten af det: norra grustaget7 hvilken förstördes vid grustäkt några 'i dagar 'före min ankomst sommaren 1903. I grafven'* hade hittats en spelbrz'clce af glas samt en _pilspets med traskaffsfmgn'zent (fig. 9) och kvarsittande trad lindning. Vid företagen sällning hittades ytterligare. fågelben samt delar af en benkam. › › Å '. l: graf 127 förekom på ett djup af 180,140 om. ett skelett, omgifvet af och täckt med stora klump stenar. Vid högra nyckelhenet låg en bronsñhula (lig. 10) med foten riktad uppåt och spiralen' nedåt. Hon. liknar mycket den i graf 17 funna, hvilken af . doc. ALMGREN dateras till början af andra århundraw det e. Kr. och af hönom antages vara importerad från Bornholm. Fibnlor af denna typförekomma nämligen där samt något varierande i Ostpreussen. Vid högra höften låg ett järnföremäl, som troligen ' hört till bältet. Pig. . Lerlcc'iød. aj* , 11; Mangskelett. Märkliga äro skelettgrafvarna 95, 96 och 134 a. _ Fig. 12. Fig. 14. Svärd af järn. Sköldbuckla af järn. (MONTELH 4zde period samt slutet af den. tredje och början af den femte). Alla de fornsaker, som kunna anses tillhöra 3:e perioden, ha blifvit funna i brandgrafvar, alla saker af senare datum i skelettgrafvar. Härmed vill .jag dock icke bestämdt påstå, att alla ' brandgrafvarna tillhöra tiden föreKr. f. En del, särskildt de, som innehålla 4 i liartstätningar, kunna vara samtidiga med skelettgratvarna, i hvilka ocksa, “ dylika hartstätningar fö'rekommal Ett slags mellanställning tycks den Jförut omnämnda brandgropen 113 intaga. I denna anträffades nämligen 2 reinändbeslag, hvilkas "närmaste släktingar blifvit funna på. Oland och Gotland tillsammans med La' T'eneá ñbulor. Men därjämte innehöll grafven A hartstätning samt en krumknif af järn, lik dem, som funnits i skelettgrafvarne _ från andra århundradet. Möjligen förskrifver sig denna brandgraf från 1:a århundradet e. Kr. . i _ ,De vid Alvastra funna fornsakerna tyda på lii'liga för bindelser med Gotland, Öland och Bornholm samt hela den ,tyska Östersjökusten. Att döma af de fåtaliga fynden, tycks handelsvägen från Östersjön inåt Östergötland vid tiden 'för dir. f. ha gått längs Slätbaken och Roxen till. den stora Östgötaslätten. På hela det svenska fastlandet är Alvastragraffältet “hittills enastående i fråga om utsträckning ooh fyndrikedom, :för så vidt det gäller tiden omkring Kr. f. Blott Öland och (Gotland ha inom vårt land'något motsvarande att uppvisa: Ännu. ligga många grafvar oundersökta i södra ochröstra lelarne af grusåsen, och det är att hoppas, att de skola 'förbliorubbade, tills undersökningarne hinna fortsättas. Sär lzildt den förromerska järnåldern ännu så svagt repre “enterad i'Sverige, att hvarje nytt fynd blir af stort vär'deü TURE .ISON ARNE... Undersökningarna vid Lindsborg under Sundby i Veta socken, Ostergötland, sommaren 1902. *I början af februari månad 1902 inkom frän Konungens lefnllningshafvande 'i Östergötlands län anmälan om att gre r ;nedieren J. VV. Lind vid Lindeborg under Sundby i Veta räcken under planeringsarbeten anträffat tre; stycken* ”graf i'fsggnader” med skelett. Besiktning ä ort och ställe vid egs genast, och af de skelettdelar, som Lind tillvaratagit, 'fanns en skalle vara trepanérad. Denregentliga under läkningen af graffältet uppsköts till sommaren. _ ; Den plats, på hvilken ilertalet af de undersökta graf arm befann sig, utgjordes af en åker med en areal af 0:a ;§33 kvm., belägen i norra ändan af en grusäs, som sträcker ' från Gottlösa ett par hundra meter norrut till den förbi åndehorg strykande landsvägen till Skeninge. Åsen fort ?väger sedau på andra sidan landsvägen och innehåller äfven tigrafvar. , *c › ; :Hela grusbaoken var ytterst rik på större och mindre 135.7, hvilket gjorde det synnerligen svårt att afgöra, om derjmnar, som funnos kring och i en graf, voro med afsikt, ingås: eller ej. >