Järnåldersgraffältet vid Alvastra

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

_ (3 _ på gårdsplanen iinnas ristningar, dock aro dessa mycket nötta. , f'. 7 Leonardsberg. Har iinnas obetydliga hc'øillnstningm' dels på en klipphall vid västra stallgafveln, dels en obetydlig skeppsñgur omkring 200 m. sydost om hufvudbyggningen. Tråbrunna. Omkring 400 meter norr om Tråbrnnna, v'aster ' om landsvägen och invid densamma vid ett torp, ñnnas 12 grafhögdr, *den största (af 11 mzs diam.) förstörd, 'afven flera af de andra förstörda. Vidare en npprättstaende och en kullfallen bantade/n, båda omkring 1 m. höga. Slutligen en vacker _tremldig stensäøittøzmg ( 10 X 11 X 14 m.), glest fylld vid basen med stora stenar. Se kartskissen ñg. 7 A.. _ . Strax NV. om detta graf f'alt ytterligare 3 högar, hvar , ,fl af 2 skadade (fig. 7 B). Grimstad. Omkring 50 m. 80. om gården linnas 5 sten sdttm'ngm, hvaraf en tre kantig (flg. '7 C). Ringstad. 50 m. ll. om garden omedelbart Öster om landsvägen iinnas omkring . 30 grafhögar (maximum 12 Fig. 7,, Ifag'tslaziiss öfver/bmlc'mmmgarm. i diam.) samt 5 Stensájtt_ vid T7'a.b7'u<71xna, Girm'zstccd och . __ _ , » ngmM_ ?amg/ar, daraf 2 treuddiga . _ med omkr. 13 mzs sidor (den ena delvis förstörd af en väg), 2 oregelbundet fyrsidiga (7 X 4: X E) m.) samt'l rund,.6 m. i diameter (lig. 7 D). Omkring 600 ml NV. om Ringstad pa en i nordvastlig 750 m. riktning' gående lag 'as iinnas 80 rösen och grafhögar, 24 m. i diameter, dels runda, dels fyrkantiga, vidare 4 nara cirkelrunda fyllda stensdtánmgar, Sw? m. i diam., med ste narne ordnade i flere koncentriska ringar och med sten rader utstrålande från midten mot periferien. Slutligen en stor, cirkelrund stensáittmng af 16 mzs diameter, inuti hvilken ses flera koncentriska stenringar samt radiellt ordnade sten rader (lig. 7 E). ' r a i' :41 I/c'mwlåt med trarester, möjligen 'kring 1600111. långt, det, järnåldersgraffältet vid Alvastra. [11. Under juli månad 1904 ha de i förra årets ”llleddclan den” *omtalade undersökningarna fortsatts å graff'altet vid Alvastra. De utfördes denna gång hufvudsakligen i'östra kanten af grnsâsen mellan de både stora grustagen, om kring 50 m. från stationshuset. V ' Liksom vid föregående tillfällen tillvaratoges' först di verse skelettlamningar, som bragts idagen under senaste grushamtning. Vid de systematiska grafningarne blottades denna gång 18 grafvar, deraf 2 med brända ben och 16 med skelett. ' Jag anför har blott de grafvar, som jämte ben äfven innehöllo nedlagda föremål. ' I graf' 157 antraffades på 75 cm. djup ett af stenar täckt, starkt förmultnadt barnskelett med hufvudet mot N. + .10° östl. Vid skelettet lågo en nyckel cofjc'mz (fig. 1) samt ett langstrackt, triangelfOrmigt föremål af 75mm Fig. 1; l'Vyckel dfjdrn. 1/3. beslag till ett skrin. Barnskelettet låg något högre och un gef'ar midt emellan två andra skelett, som tacktes af klump stenar. Denna stensattning Var 2 m. lång och 1,50 m. bred. De båda skeletten lago parallelt med hvarandra, ungefär med 1/2 m. mellanrum och med hufvudena mot NNO. Djupet under jordytan växlade för olika skelettdelar mellan 88100h 100 om. Det västra ske j. 1 I lettet, som troligen har ' “ rörde från en man,var om? i östra # förmodligen af en kvinna inågot öfver 140 i cm. Vid det senares nyc kelben låg en liten, starkt prolilerad brons/zlbuld (lig. 2). Vid hufvudet af ske lettet i graf 15.9 hittades bitar af hartstdming. Figugi Brons/Elmia. J/l. ' Se Meddelanden för 1903, s. '2 ff. 1 / Fig. Ögon/31mm af brons. /1 \ Grafven 161 bildades af en stenram i riktning ,w norrsöder, 2,5 m. lång och 90 cm. bred. Denna < , bestod af 17 klnmpstenar, hvilkas Öfre yta befann , sig på ett djup af 34 till 65 cm. Inom stenramen, \ i med skenbenen täckta af en större sten, fanns ett *r skelett rakt utsträckt på rygg med hufvudeti i i .i norr. Till vänster om ryggraden vid de öfversta i “_v; refbenen låg en ögmz/ibula af brons med foten snedt J uppâtriktad (Fig. 3). På högra lårbenet hittades en ring af 7Lm*tstcttm'n'c/ och lnom denna smarre já'mz/mgment, däribland af en jarnpryl. I. gruset på grafvens Östra sida syntes 30 om. djupt en , kolrand, c:a 30 cm. från stenramen. Skelettde ' larne lågo på ett djup at' 80 till 103 cm., kraniet i högst ochlfötterna lägst. ' i . Under en enkel stensattning hvrlade 1 graf 164 ett skelett i riktningen NO.SV. på ett djup af 117 till 131 cm. Innanför vänstra armen lag ett eneggadt jäø'msvärd, hvars spets sträckte Sig fram till lårbenshalsen och hvars fäste nästan 4' ackte 11 3 till .armhålan (ñg. 4). Utanför vänstra lårbenet pllågnied spetsarne nedåtriktade en já'rrnsaw 1 4' af samma typ som den nutida fårsaxen (ñg. 5) och delvis under denna en eneggadjc'imimzf N är a mast intill vänstra lår 7. i benet lågo en simfttm järn samt ett Mime fornLágt kantbeslag af Fig. 0. Ja'wnsam. 1/,I g. "JAegg? M 4 mMM›$M.._ v, . .umwmwugk _9_ samma metall, troligen hörande till en svärdslidedoppsko. Tvärsöfver saxen låg en. fin, afbruten bermäl med en nu« varande längd af 11 cm. Vid blygdbenet hittades några ' järn/fragment, möjligen af bältebeslag. Pa högra axeln hvi lade en cirkelformig Izaøtsrfdmtng. . I graf 166 hade med skelettet nedlagts en lamm/Mif och en 'nål af järn, den senare mycket fragmentarisk. En 11,2 cm. lång Sgnål afjc'ø'wz, hittades Lem/167. Denna'v utgjordes af en 70 cm. bred och 50 cm. djup grop, i hvars botten befann sig ett 18 cm. tjockt brandlager af fet, k0l« blandad aska med brända benutan jordblandning.' I ' Graf 10'!! bestod af en af lång läggning af 8 stenar, un der hvilken befann sig ett bam skeleit i riktningen N (leSV. på c:a 75 cm. djup. Nedan för halskotorna låg en sen Ögon /Gbnla af brons (lig. 6) med foten riktad mot kraniet. Ett stycke ofvanför höfterna lago ett par järnföremål, nämligen frag ment af en kmmlzm'f samt en ,_jc'ø'ø'nm'ng med ett utskott. Ofvan för hufvudet hittades turistinf m'ng och en umebit. 0:a 2 dm. .öfver täckstenarne befann sig ett kolleger. I (jmf 172 hittades ett på . . rygg liggande bamsicelctt i riktningen NO.SV. oehpå 100 cm. djup. Innanför Vänstra öfverarmen lag ett knifblad af järn. I Hera grafvar .iakttogs invid skelettet ett litet kolleger, t. eX. på höften eller vid skuldran. Jag har förut trott, att dessa 1:01 förskrefvo sig från ofvanför liggande förstörda brandgrafvar, men sommarens grafningar ha öfvertygande visat, att de måste vara samtidigamed de nedlagdaskelet ten. Om deras betydelse Vågar jag ej bestämdt uttala mig, men möjligen är denna af rituell art. I De funna sakerna förskrifva sig från tiden omkring 100 efter Kr. f. Den proñlerade ñbulan och jarnnyckeln från graf 157 erinra mycket om motsvarande föremål från Taf Fig. 6. Ögmz/ibula af brons. 1/,. V H, ,4 ›.mWwanwlwwWT % MM_.___. v A ;%W.M.hmmwxammmi_ _10_ : velstad'nara Rimforsa, afbildade i Östergötlands Fornminnes ' förenings ”Meddelanden” för 1908. ' Fibulor som ñg. 2 åro antraffade mångenstades iNord» europa; inom Sverige aro de enligt ALMGBEN: 7lstudien uber nordeuropaische Fibelformen” förut funna i Skåne, Vastere gotland, Öland, Gotland och Upland. Ögonñbulor som lig. 3 åro likaledes utbredda öfver hela Nordeuropa, under det att libulor som fig. 6 hufvudsakligen förekomma i Ost och lVestpreussen, samt vidare i Pom mern, på Bornholm, Gotland och Öland. Det kulturella sam band, som tydligen föreñnnes mellan landen kring VVeichsels nedre lopp och Östersjööarne och som skiljer dessa från Vast ligare belägna trakter, har med skal tolkats såsom tecken till en etniskkio'likhet. Det östliga området har tilldelats vandaliska germanstammar, det vastliga svebiska. De vid Alvastra gjorda fynden _af fibulor'och andra föremål ge vid handen, att Östergötland stått i liflig för bindelse med det östra kulturområdet under århundradena närmast efter Kr.ff. Den utpräglade enhetligheten i fynden från detta område går emellertid med säkerhet tillbaka till andra århundradet före Kr., och fynd sådana som remånd beslagen från graf 113 (”Meddelanden“ 1903) Visa, att Ostera götland redan då påverkades af inliytelser från Öster. och sydost. Andra föremål, t. ex. de emaljerade bronslibulorna från Alvastra,* åro karaktäristiska för det våstliga mellan Elbe och Oder liggande knlturområde, hvars centrum ,ut« göres af Holstein och norra Hannover. Inflytelser härifrån ha säkerligen gått, till dels öfver Danmark, uppåt Vaster gotland och därifrån Öfver till Östergötland. TURE JZSON ARNE. Marten 'Heemskercks ,altarverk' i Linköpings Domkyrka af .Axel L. Romdahl. Hvarje besökare aprinköpings .Domkyrka har i minne den väldiga altartaflan på dess södra korvagg, men få ha val lockats att ägna detta konstverk med dess kalla och i hårda fårgskala och dess oroliga 'vimmel af öfverdrifna ge ä, W, M11* stalter ett närmare och mera ingående betraktande Man har vetatwatt det utförts af en holländsk 1500talsmålare, Marten Heemskerck, och att det blifvit skänkt till kyrkan af Johan HI, hvars monogram jämte årtalet 1581 ,står 'att läsa på ramverket, Och man har satt tro till Haquin Spe gels uppgift, att det varit afsedt ,för någon .kyrka i Stora Novgorod men genom strandning kommit till Sverige. Huru denna altartafla hamnat hos oss, är en fråga, som ännu vantar sin lösning genom arkivfynd, men om dess ur sprungliga bestämmelse och alla omständigheter vid dess tillblifvande gifva oss några samtida holländska handlingar, tryckta i A. van der VVilligens bok om konstnärerna i Haar lem*, de tillförlitligaste upplysningar. Det'yår kontrakt och räkningar rörande ett stort ñygelaltare af Marten Heemskerck för St. Laurentii kyrka i staden Alkmaar, hvilket af målaren och konstkriftstållaren Karel van Mander ihans ”Målarbok” (år 1604) omtalas såsom försvunnet, men som vid jämförelse med urkunderna i fråga belinnes vara just vår tafla i Line köping. ' ; _ Målarens arvode belöpte sig till 750 floriner, utbetalda terminsvis, alltefter som verket skred fram, och en lifstids ränta af 20 iioriner. Enligt det första aftalet af den 25 Sep tember 1538 skulle i midttaflorna framställas öfverst kors fästelsen och jdårunder korsbårandet, hvilka scener återfinnas å dessa platser i altarverket i Linköping. Korsfåstelsen år betecknad MARTINVS HEEMSKERCK ME FEOIT FIERI Azo MDXL, och årtalet stammer alldeles med den i Alkmaar fastställda terminen för midtbildernas fullbordan. Angående de inre ilygelbildernas utförande vardt aftal traffadt den 18 November 1539. Upptill på vänstra sidan 'önskade man en "EcceHenne” framställning med ettportratt af biskopen utaf Utrecht iGeorg af Egmond (ett utkast till detta borde un derställas biskopens gillande) och midt emot påhögra sidan Kristi uppståndelse med ett porträtt af abboten i klostret Egmond, Willem van der Goes. Om den senare ej *ville låta måla sig » och betala den anpart af omkostnaden för altarverket, som kräfdes för att å detsamma få figureravså som stiftare » kunde i hans ställe insättas den framstående Alkmaarborgaren Pieter Claesz Palinck eller någon annan, som önskade ifrågakomma. De nedre: innerliyglarne voro * Lesartistes de Ilaarlem. Haag 1870, s. 157467.