Anteckningar

Nedan är en textversionen av ett inscannat dokument.

Klicka här för att öppna dokumentet.

Klicka här för att komma till sidan som pekar ut dokumentet.

___v__r__ . ,. .. . , ' l ståttfal'xen fyrkantig huivudbyggnad med en bottenva» ningytvå mellanvaningar ooh öfverst en hall'vaning med takfall åt alla sidor och å midten en lanterna omgilven afen allan.'Al dessa våningar hade den nedersta och öfversia a hvarje sida fyra små fönsteröppningarç de mel lersta deremot tre stora sådana. Denna hnfvndhyggnad, belägen i: yttersta branten, inotsvarades á norra sidan af tvenne fyrkantiga hörnlorn, hvilka med densamma ooh sinsemellan förenades med höga sträckmurar. Hvarje horntorn, som bestod al' en lägre och en högre våning, hade en fönsteröppning a hvarje sida och en lialottlor mig' betüekning med spira. Hvarje sträohmnrhade amid ten ,en stor port samt tvenne rader gluggar öfver hvar andra. i' Fönsteröppningarne i bottonváningarna voro slink bâgige, men i hul'vudbyggnadens mellanvåningar och tor. nens öfvervaningar rahslulna. Hufvndhyggnadens haifvâ ning; som bildade ett slags Attika, hade små. rundl'ün sier. Sträckmurarnas glnggar voro i nedra raden stink bâgiga, i den öfra cirkelrunda. Det hela var, såvida man får dömma af den snillrilie ej sällan poetiserande konstnärens teckning, utl'ürdt i praktiuli renaissansstil 11). ;Elfi idag bibehåller i ganska friskt niinne,'hnrn jag för trenne'ârtionden tillbaka, iedsagad ai' en aldrig vägvisaro från sidan al' Grenna, klättrade uppför dessa alskräeltande bergshranter, hvaral' Brahehns innehar iii'versta kullen. Jagemarkie din, att detta väldiga lustslolt lml'vndsakligcn hail den anordning, som E. Dahlberg angil'vit. Al' hörn tornen ochsträelunurarna funnos annu nagra fots höga grundvalar i behåll, och i hulvudbyggnaden, hvars grofva omgillningsmurar ännu till tre våningars höjdqvarslâ, voro 'fll'li'JlSuceia Antiun et Hodierna. T. lll. pl. 89. lll:4 ... *Wie.arsa A . _wwxmterå 51 "›|:=4 ,. i avd...Am “4..›L,._.. _. .. ._>l“ Ä "' Vägenf: som:framgan öfver_ .bergskullar;iiånitbård*ioeh \ stora kallathva”, hvari man kunde inga, och å inr_o.vägg garna syntes å anpulseu lemningarteftermålningar.. Från' denna hergshüjd är en hanteraude.:(uteigt›e“7ül'ver Weis torn, hvari Visingsö sträckandoisigiisasomeenfsnmi;remsa rj synes ha en IniisWlängd.l«_i. HärifrånåsesäJÖnknpingçaen;' betydlig sträcka ut Vastergüthland vooh«?0niberg,lsom'=med . sin ansenliga höjd ' .framskjuten :i :Vçtlern ;och :erinran iom' det herriisa “ Östergüthlandfif 'r U * n uni: L mot! iálirahelius, som;eller redaktionen .stodaödegalbrann 1708, och Visingshorg, Braheska grefskapelsuhuhgudsäte' lick ett' årtionde derefter samma öde. nEldenahar,isáv jag vet, förskonat detta fgrefskapsitredjerborgHNestanâj' som enligt E. Dahlbergs teckning varit' vida ansenligaro än Brabehus; men den nya tidens smáakliga modernisen ring har förvandlat' denna' borg ebaruganska' prydlig '.__till i en byggnad, hvaraf konstnären'inhanülilliälieasei stort _boningshns ingalunda::hör anordnas.^ø;s*Manirrhar near: ligen ii denna urgamla byggnad=bortbrulit:.de högaegafe vetröstena med. sinaii sirliga snerklar'=ooh'1=spiror.áiinMan har jeniväl horthrutit i'ramlasadens" fyrkantiga:ztornp'asom å hvarje' sida haft tvenne stora"fönslel'öppningar_r?i':tre rader öfver hvarandra samt en “'hüg'beläokuingvooh'iiil'si , verst en allan. i konsthistoriskt” afseende skulle"Ve" slanål haft såsom rnin mera intresse än detsamma hat" i..sitt moderniseraderskick i2). 5* vi *tr'55 v 7? m . I: 1 baokig* och lifvasåal'aLasmâsltog, gröna däldøfái'qctthellei'ns'ade; ' .' branta stnänderzê"iManiaarbetar »pa iomläggningiåafäadenna; då vägf hvilken skallmngel'äw tre i'jerdedels“niilzâdedasijemteisl 'i “1 Vetteru. H'Vidpass enlhalllr'mil=borton1allolkahergsngålstsåfr \ I' . t r." '5“lim it'sis?litar*mäter ., |_\_ “i ____'_......___'_m ") Suecia Antigua et Hedierna. T. llel. 82. I ' ' i *Fixat'_W;girvs :i: .» . i tt. isêil'varegârd hårman ifrån en hög backe, som in venstra sidan orngifves*›':af 'enansenlig klipphrant, a den hög ' ='rá›ål' *cttnhråddjum "ênü'löfverraskande ntsigl. ?öfver Vet _...:ternn !tillIttiVeslergöthlanda .w'Ät Äiandsidan v ses 2 dalar ”och :*;berg'lshöjdér,=*hvilkau prunkii me'd.iöl'skog och i norr utbre :idertsigrÖstergothland, sc'n'ii dominerasaf Omhergj. Va: ' *genL'rfortfar:iattvrvara .bergig *ochridäldigw'i Åkrarne. likna ' "'tappor,: men trakten lifvas med* björk4:och'tallskogJ : ' anhiaiÖdeshogskyrkaf'somdigger på en liten kulleå vid gäst iügifva're'gården'imfüsamma namn; utgöres al' ett gammalt ' ramnissanana .ett nytt långhns i vcster. Tornets vi s'netlcrstawzal'dclning, hvilken bildar kor, har åt rester en rundhetäckt triumibâge och ät öster en likadan tribunhâge, hvarutanl'ör legat ett utsprang. : Södra :och norra “sidorna i liat.._nara:.Iikaa,heskalfade rundh'á'gara 5 Pai denna under :_hygénadt hvilariiéhliduhbeui högrei öfverhyggnad. .En smal ' 'trappayri'somiv'. urSprungligen hal'tii ingång från koret ' och sedermera_ fåttzienaiiannan utifrân, .uppleder genom norra \ 'sidomuren till aana aidclningen, »hvilken betäckt med bjelk lager haft ett: =run15ât..södert och: elrsådant' åt*›norr och åähvarjesida en .tvådelad glngg, al hvilka en år igen murade Gluggarnas kolonnen,i som äro netlel'st,. å mida I ten? _oclruöfverst:J'yrkantiga samt :deremellan åltkantiga, ' "':u'pphtiras'tvärstenari hvarpá rundbâgar hvila.a..'wDetta torn, hvars öl'i'mai'deliiingar, ljenat .till försvarsverk, består al' tuktad'iocll,.liugg'en Ombergssten.:ei Då kyrkor med en dylikianordningaät'oé i :Östergöthland och i andra lands1. vorteraovanligá,;›.har! GJFHBroocman fallitipâ den menin gen; .som:en anya'reul'orfa'ttare: eftersagt, att_ nemligen ve stra ”tornsidan blifvit genomhruten och ett kor blifvit i h i ..;:'E L . 5;). .il'rl " y' 'i v3. 'em stor.. bägüppning* ât skeppet. i Öfvers'ta :utdelningen har ° :a ' 1.:. ' 5.5 dess nedersta ai'deJninç,r inrättadt '3). ' En ;byggnadsfori skara ser likväl vid första anblicken, att tornetsun'éden sta al'delning ursprungligen fått sin nuvarande anordning: Murarne, som ha 6 fotstjocklek, och hågarne *derinornå hvilka äro mycket groiva, äro val beräknade_ fonden an= scnligayöfverhyggnad, som hvilar deipâ. inAtt_ man..skulle till 62 fots höjd 1776 ombyggt detta tornärett. miss förstånd, sávida ej dermed menas,_ att manadcsödra och norra sidorna borthrutit förfallna nlurförstarkningammh å den östra ett korutsprang, samt sedan .nppdragiten yttre beklädnad och igcnmurat ti'iiaunliâgen..z,lg;Kyrkans langhns, som uppfördes 1781, hetäckea.med kupigi tra hottcn och har'â hvarje lángsida tre rundhâgiga fönster4 Öppningar och under det mellersta id. söder .en liten rakk sluten ingång. Detta Iånghus saknar gafvelrostc och står illa tillsammans med den ståtliga tornhyggnaden, hvilken nu inrymmer ringklockorna. . › i _, .i J J \_ Vidpass en hall' mil il'rân Odeshög på :vägen ,in . .i ' Vadstena .visar sig på något ual'stánd ,VestraehTollstads kyrka, som har en, täck belägenhet i en._=hürdig' trakt samt i närheten af Vettern och Omberg. ;gDå konung Sverkerl 'skulle' 1155 i julottan besökafdennanhelgerc dom, blef han vid Ãlhäcks bro mördadiaf sin stallarm Denna kyrka, uppförd al' buggen kalksten,.hlel' för några är sedan ombyggd, och består nu al' ett Iânghusa hvilket. sträcker sig i norr och söder och har ett .fyrkantigt .torn pâ midten al' östra långsidan. En dörröppningglpálmide ten al' vestra långsidan och en sådan _påsödi'aagafvel muren införa i detta långhus, som upplyses ai' fyra rundI_ . ._"g _.:y <g rg_ i. .1. :'i lll) G. F. Br'oocmau1 Beskrifnin'g ofver Ostergüthlan'd, 311332. P. D. Widegren, Ny Beskril'uingñfver Östergöthland, 2 B. s. 473.' pi ?LG .f'liågiga' fönsteröppningar i: vester ooh öster, två i norr och eneliten'sâdan Öfverahvarje ingångri Tornet har en rund Zxljudöp'pningiiå.hvarje'sida och vanlig lanternbetäelc är'imllndeiialtårblatsen vara i denna kyrka?=Mel“ asteroppiiingarnavanorra : gafvelmuren eller åt 'öster vidlitortietstvestrautsidanDetta, må”=maii;gissa eller el' ' rse'JIÅvaig »syntes' deti salma'=:'intresse att derom taga __ kännedom*hel Det. 'är bedrüiligt, att ett . byggnadsembete, eoniåégernarimäst'rar andra, på detta sattwandaliserar ur “âa'm'laj helgndomar ooh? ej: visar sig ha klart begrepp *om andliga'byggnadslinien 0el1 lmlvndgrunden för kyrklig bygginailskonst.i:iw ›1 i .. . .. ,. i , :tigtVägen sträckerf sig. härifrån ens fjerde'dels mil nästan _ kt.EemotiOmbérgpht'ars högaklippbranter, beväxta med Mäktigagoral*ett*5öf\ien'askande aibrott mot de bördiga fäl te 'ena .och den spegelklara. Vettern' å andra sidan.” Vid fotenis'al':Dmhergazkiekerii:sig vägenlåt öster. Man ned ”illiiltlifatinderlhoga ilummiga =trad utfören låg men tem lâng=hacke oeilxlmaniser;miiltframförlsiglien väldig “Winghvilken bärl ett' dystert' vittnesbörd orn l'örgänglig heten*aiwmenniskoverkimVi finna här de minnesrika lem ni'ngärne'›af rAlvastrakloster, som hade i anseende ,till D.. 0 5 a_ ,p . ii.. , . . ,_.,:_ ,Lam .. _, . t$:Erkebiskopeh* Eskilli Lundbade från sin henndrade :fånhBemlIarll'li ' Clairvaux erhållit'E Gisteroiensermunkar, *raw'hviikar'çå bana;11:44 'stil'tadei, lleirevadskloster i Skåne; Koniingx Sderkerjl, o'ehirhanséemâl Ulrhild ha' förmodli gen ' på Eskils* tillstyrkán inkallat från samme Bernhard Cisteroiensermunkar,_jför; hvilka :kloster blei'vo nyssnämnda npprälladeui Älvastra .och Nydalam. Sverker stiltade Dehnaziiielgédomçiisom :saknar kar, liknar ett tingen' iihögátaalderx och' stora märkvärdigliet börmärmare mmsWimmngwvømr A .a man: .r'A .V V '3: ,um... i7 Alvastra kloster al nämnda drottnings morgongåfvatilj'. Denna klosterinrättning blef enligt en nära samtidigan' lackning det första abhotstift i Sverige, Danmark, Norg: rige och Tyskland '5). Klosterkyrkan, som helgadesjung4 å v' i fru Maria, blef 1180 eller 1185 invigd '5). Detta kloU' star, har utmärkt. sig med många lärda, __ ooh :flereaf 1 Sveriges konungar och ryktbara män ha;ii.dorvaradde 1' Gustaf I npphäfde 5samma i kloster och använde en betydlig del af dess byggnaderr ; kyrka fått sina lägerställen. för uppförande af ett slott i Vadstena. Detberâttasi att Peder Brahe den äldre låtit vid Alvastra kloster bry ta togelsten 'für ,sitt nya slott pâVisingsö .17).2 Johan Ill gal' 1575 belallning, atthyrkan skulle; iständsâttas, men ehuru denna belallning följanderár förnyades,sa uteblel verkställigheten 18). E. Dahlbergs teckningar klostrets kyrka visar, att hon omkring 1700 matte ännu varit någorlunda i behåll; men denna teekniugilrdikvâl så godtycklig, att den icke ger något slags begrepp Om hennes egentliga anordning 19). Af denna helgedom skall för ett sekel tillbaka varit så mycket i behåll, att (LP. Broooman ansett den'höra iständsättas till en ståtlig soo' I kenkyrka 20). Det väcker i sanning en smärtsam kän's'i la, att denna herrliga byggnad varit vida mindre. hlottstâlld_ förtiilens inverkan än vandalismens förstoring. Hjo stads« och landsl'örsamlingar ingålvo en ansökan att få ifrån Alu' vastra ruiner hemta byggnadssten för deras kyrka; en _om_ sl *vill ' i . 45.7. 14) Biskopen Breaks bref tili Gustaf l. i 'SkrifteligeiBevia tidernas; till Svenska KyrakioHistorien, Upsala, 17l6, a. 135. '5) Seript.Rer.Dan. T.1V.p.459. m) Script. Her. Svee. T. I. S. I. p. 24. 62. ”j “hyse lius, Manualer. s. 132. Kungl. Br. (1. 3 Jan. 1573. 1') Kungl. Br. d. 36 Apr. 1576. ”j Suecia Antiqua et Hodierna, T. Ill. pi. 12. “1 G. F. Brooeman, Beakl'ifning öfver Östergüthluml, B. 638: A_ 1 . ø asliamlig begäran, hvilken konungen1797 :aislog med för; i' j »Manligaste.Idessai ruinerä'horde *sasonirjuråldrigaê minnesi ;märkenl'gfredas'i oehi'iOStördai lemnasa M): 1 Hvad likväl en ' åjeg'enn'yttáwhär;vågatirots* både allmännaoch särskildta tadganden _ skall ånedanl'öremied :några ord omnämnasn ,' ;slalom › oss? nu snärmareirskärskáda? detta klosters läge ,_ohlnrde".lem|1ingar,“som deriäro öl'rigap w.Vidpass två till ?trehnndradezüsteg från! foten ;tf:Ombergl hvarunder vägen 'slingran'.;gsig,'›diggar: en i; låg wm'enznten'iligen rymlig. kulle; : :<..Ungel'äe§ paninidlenäal' idenna kulle märkas betydligagrunda alal'vo'eh?nägraaniarstraekor efter fasta klosterhusp En “_ikälla'i'e meden..ilörroppning al' buggen kalksten och ett fvackert:êtnnnhvall'u ai' .kalknis är. 27 fot långi20 bred; Dennadkällare, i :.midtenjahvaraf. .en l1errlig=“lcälla “framväl ' '.ymnigtmvalteh,7 ,Kinastef stått* iiiföreningf med en i_ ainatligiigergphärjémte.Ifoeh hvilken . jag' ickeêfátt ;and'ersökaggvaemedanxasdens begagnades for hushållsbehoñ ;Har._qvarstâraençkalkstensmur 24 fot lång 8 hög, hvil ' ;keriamåhånda'lårs,enllcmning' aien byggnad å dessa kål 7. :ilaä'eialjjlekei'långt härifrån märkes: en ganska* fastE :gråi :p ' Falken* mindre.:byggnadáaz... Adm. Kyrkoruinenpsomêligger .på :norra s'ida'nliibm'noli iheltvlnára: _eol'vanb'erördai hyggriadslemningär, :ärvl'såvida i _ êhåli;a3altlhela dessa'an'ordning kani'nleds*.fulllc'oinlig _sä . “kerhetâgszuppgil'vasmDenna skyrkajharhbesltålt'fal' långhus; tvårske'pp samt kor ochsidokapeller. ..Länghuset har in; _ :behållit: n1eIlan7;_ iooh i. sideskepp,A'afnhvilka det_ förra jvarit :jenatrEJjedeL läaáre ;ioehhjdubbelt .bredareziloehivida 'högre 'i i änldérsednarei?»Tvärsképpetja som a* bildat' en ailåhgjfyrL _7 ,.7 .H _ _Å ; .4 .I “54: Ani .';5 i _13. I W IA›llr'l^".ll$.]'l|i?|.5i '4 .I "r AI' ' Mal 4 l *1) Kungl. nr. d. 21'? Mia1797. 5 Ir.: *istensm'l'srj.ehvilken lånel'ot högt tYCkes vara en lenining ü w_..._T ab_______ /. i?) kant',.l|ar till bredd och längd och på det närmaste'till höjd liknat mellanskeppet, och koret, hvilket haft rak 'alå tarvagg, har motsvaral en tredjedel af hvarderajwKaQ pellerne, hvilka intagit hela längden af tvärskeppets Östra men hlott hälften af' korets södra och norra sidor, ha' genom. mellanrnurar varit så fördelade, .anade tillsam mans utgjorl fyra likstora qvadrater. Mellanskeppetj hvars vestligasle tredjedel öfvers'kjuter sidoskeppen, int skiljas från hvardera med fyra pelare. Sidoskeppenüäølh . haft ingångar från vester, ha derutanför haft vapenhus eller förplalser,_ hvilka, lika långa som mellanskeppets vestra Iredjedel och lika breda som sidosheppen, legat i rak Iinie med det l'örras gafvehnur och de sednares sid: domnrar. Mellan pelarna, hvilka äro fyrkantiga,' 'oehrsil doskeppcns omgiiningsmurar, som äro alldeles släta,.ha hufvudhágar varit spända. På dessa llulvudhågarha låg spelsiga tunnhvalf hvilai. Till följe al' denna anordnng har sidoskeppens hvarje qvadrat haft ett sådant tunna hvall', som fl'al'nsprungit mellan pelarna, hvarigenonlderl'att föreningshågar. Eli hall'rnndl. lunuhvall', som 'hvilatpâ dessas l'ñreningshâgar och dithörande sviekelmurar; “har bildat mellanskeppeis heläekning. I De=Östligastepelame ha ål. lviir ooh sidoskeppen framspráng, hvilka<m0fsvaü ras al' sådana å det l'ürras östra och av de sednares håda omgifningsmurav. Kapellel'nas sido och mellanmurar bilda likadana framspräng. Al' de rundhågar, som hvllat på dessa framspráng, ha de, hvilka kastat sig öfver*=si ' doskeppons_ och kapellernas öppningar varit mer än=5häliå ten smalare och lägre än de, som varit spändawöl'vei" tvärskeppet. Ett halfoirkell'ormigt lunnhvall', som slutit' sig till' dessa större rundhågar, har utgjort tvärskeppets, hetåckning. Korat, hvaraf den vestra hälften harimei'd .i :AW . :nu: '4' se 54 i» I ' áylähskeppets “breddilltmen den Östra än 1 _3_ [ot sundare; \ en liten murfördjupning med en skålfnrmig vigvattenste'n, i har ilemVäU hafti.rhalfrl'lndt; lunnlivalf,.\hvaral' den vestra af mmm den norra ä" SeXb'a'HSi 119" Södra ?Släta»Ill E 5 l del.ångvärüäâgyrot,högre än 'den östra. _Alla kapellerne inre anslagsmurarna finnas fyrkantiga hål för dörrarnas *ii lg. : 'haliiilialé'dêiinfv'áritbetäektn. medatunnhvaif. Tvårskeppets tillkommande. .. n. ' '› Iiüdiihiiålfökariinaturligtvis.haftvederiag i VCster nehöster, Utanför WämkeFilms Södra güfi'elnåurlliggel' en af' 'I 'I I ;manälimellansksppetsinkoretsn och., kapellernasTi motsatt \ långfyrkantig byggnad, hvilken, invändigt Iålåümibréd' ? rik'lnilngegiJHHM_ m. i: :senast: 2._5 i.._1 i: i och 251!) lang, har en_ rundlaagig ingångfrán “tvärskepe I L åñeiiHDenn'aikYrka har varit temligensansenlig.” Mellana PEl OC" he'ä'J'kes mad “'51 kuråhmlri 50'" thla”På'iVå* ' i ”' skeppetslhredd.utgör 23% fet och dess läligda89ds hvar* T språngiga hörn' “h ansprångiga Si'lüpnusmr'”men” J_ja'ssidasveppsmreda12%, längd sta; hvarje; pelarafstând \ _ ' byssnad, hvilken âtöster uvrli'ses af en liten skråsmvais ' 42:?“årskeppelsybredd 24åjii|3ngd77ä knrets bredd : fönsteröppning med rnndbágig beläckning, har'ofelbart i;;.'eui,a_;delent23 år, i asha 21% och dess längd 30 _37; i tillkommit på samma gång som sjelfva kyrkanpl'oclr va .' lwarieykape" häng” hmm 10,1 djungår; mellanskep.. L rit begagnad tiil sakristia. Da Sverker I blifvitkärjur ' i ,paulihñjdüirrån.:golfplanen L ü” _yslulslenama ?36% _sme_ dad, och denna byggnad sages vara hans grannar :det 4 . skeppens 23 ?krámm Tamil. _3.st ': * _ , . ganska sannolikt,'att samme'konnng fått såsnm klostrets .wämuñymelläññioch;“årskeppch samt'i;korçtinchykapellerng stiftare Sitt hvilornm i de tacksannne brödernas sakrie Etsi:mms:.,m'adfj1mi'llömpilastrarwg Helg _liyggnadens . \ stia. Tvärskeppets södra. gafvelnmr har pámidtennen *. ; .vumsoçklar beställaf ivennqskråkamer, hvilka tillsamn rundbâsis insâns med dörrfüln hvilken öfver denna'asså \ * Öiiia'nsiiulsñra;elr:fotsnframsprâng|med 2'fots höjd. Dessa. \ “Mia mm" ü" *511 Jäklüm ;DBLVi" häraf synas,"smn ' *T 'skråkan'tervjoni äroa sinsemellan Iikslora, ha 45 graders kloswrhusem upprörda samtidigt “manki'rkana'3113511967 ;I 'L .M.fylliningsvinklarnLMurámas insider sakna socklar, men pe . med en flygel till lvärskeppels södra gafvelmnr.ocliimed , 'larneoehupilastrarne. ha enklalskrakanter, som likna de 8" “'mSl'ürande ü" Södra SidOSkePPBlS fÖVP'i'lSWdå'hl1f4'4' \ nyssberörda' 4 y \ vi 5_ 4 vndbyggnadeninlagit södra sidan af en fyrkantig'ilkleäl"” \ IEn'Emidarmppningwsom .utvändigtvbaft å hvarje sida slergárd. Vid samma sidoskepps ytlersida tyckas en i .gkbhumggpchi;invändigt skråa smyger, har från söder bâggâng legat, livatifran man inkommit i nyssberörda för'w i I 'fun;lvämképpetlñinmdt_ j södraz sidoskeppel_ Vid yttre plats. Midlför norra sidoskeppets näslsista .qvadratxár : sidan._:ün vensteräomhdennanångång Flames_ en murför.: öster finnas lemningar efter en fyrkantig utbyggnad, hviIrz ' djupniug_.och deri ,en \ vigvatlensyen_ En_ motsvarande ken med 16 futs inre bredd haft åt nnrr 23 år; ;folsinre dörröppningimåste“midlemogüden nyssberörda funnits å längd. _ Denna. utbyggnad, som* visar sig vara vida yn › \ norm sidoskeppet'w__igéne= ingångarr som från vester infört gre än kyrkan, har förmniliigen blifvit uppförd".af.den iysidoSkePPenhäm ännu oskadadç och ha runda belaek ryktbare Ulf Gudmarssnn, hvilken der ligger begrafven. ningarorymanmru hvarje ae dessa dörröppningar märkes Mellanskeppets vestra gafvelmur har en ansenlig fönL . ” _'iiistzeröppning med hög bröstning cellulågspetsig hetäekning áamtnin :ooh:,utväniligt.;skraa och släta Aplatter och smy garayunetaviserasigrsomê denna .fönsteröppning varit tvâ2 :delade1' Kring omfattningen märkas i midten skrâa fremj i' ifrån thed:tinre:7l'aisar FD'ClI, ii* dessa: á›.hVarje*si(la sju y'iikânlilgaaliål “2 samt 'öfversti lämningar ›:eiter rosverk. ' En m'ellänpost ;måsten motsvarat. dessas ochaunderstött' dithö låhde, rosverk. ;i : Gen'om': :samma 3 mellanpost och u'ti om; \ förmåldtahal .måste: sjujernslänger varit insatta, så. att sextonugsfyrkantiga:riitl'ack med en krona deröfver upp Ä;_"'ltommit.ü Mellanskeppets sidomurar, som varit föga högre Klan»iföreningshâgarnas slutstenar, ha saknat utrymme för : fönsteröpjiningar,t deremot måste hvarje n.sidoskepp . halt fyra mindre, sådana. s_..Korets östra galvelmurrht'aralen ' 'betydligådeLLäI;r1787ggaqvarstodja har :lial'th'enwalldeles li_ lådan;åfönsteröpjininga:=som:_:den' nyssheskritna 22). Södra I' :l'förplatsenihñr ätivesterigen korsl'ormig,: men" deröl'ver en * smal ;någotehög *fönsteröppninå som hädadera äro myc liétiesmåi med skråaeplatter ochsmygar saerunda lJEi täckningen ;iaanrje' kapell Ä har. likaledesghaftven. liten' I' åket] sådan. iTväi'slceppets norra gafvelmur har troligt dels'ammag, somej \ haft; någon sådan.âtnsöderoch: ej ' stred oohzssödra'_gaivelröstena finnas rundhågiga gluggar, Omgil'ningsmurarnehålla 3%.:.l'otri tjocklek;_pelarne _›_I.t{i. 1) Bref under resor'ii'Sv'erige, Stockh. 1797, .. se. fönsteroppning. åL osten2 hvilket tinhemlasi af en Iemning ' .visjehal't ,en .stor fönsteröpjming, ty i annatifall skulla' i?" kunnati, anseende lill .sidoskeppen ochkapellern'a ha nåt1 _ Ögon :åtâivester'^e_elleraösterñ blifvit,'alltföredunkelL Å ve; . _'hvilkaiupplyst vindarna öfveri.takhvalfven.u : ta en in.: I* 'iihvarje aida;.31j;.yttt'e,hörlisprången från Bå till 4%. 53 h i bredd, och 1.i djup; de inrep3§ i bredd, _2.i5djup. Att.man på så tunna och höga ölngifningslliurar,:hvilka helt och'ilållet sakna sträl'pelare, inslagit stora tunnhv'alf, torde för. mången betraktas såsom ett ål'ventyrligt Tore tag, hvilket tillfälligtvis lyckats. Men vid närmareskår skådande inses, att, ehuru hyggnadenröjerden största enkelhet, så ligger dock deri en vâlh'erâknad anordning. Sidoskeppens hufvudhágar, hvilkas vedertag blott' legat 3.11., fot Öfver gulfplanen, ha föga anlitat yttermuram'a, och de tunnhvall', som hvilat på desamma, ha dere'mot med sina voderlag i motsatt riklning haft ganska säker anspänning mot mellanskcppet och förplalsernai rester samt tvärskeppet i öster.: Vidare har mellanskeppets tunnhvall' fått säkra förstärkningar al' sidoskeppens be täckningar; enär det förra haft sina 'vederlag'.i söder och norr, de scdnare i vester och öster. Tvärskeppets .vederlagr åt vester ha varit väl förstärkta af sidoskeps pen, .och dess motsvarande vederlag åt öster ha likale des haft säkra stöd i kapelierna, som jemväl samman hållit korets. tunnhvalf. För.desto större trygghet har tvärskeppet fält, såsom tydliga spår 51 södra gafvelmu I ren'ntvisaynågot lägre vederlag,r än mellanskeopet, eme dan det förra icke haft lika pålitliga mu'rstöd :samt det sednarc. Della förhållande låter lätt förklara sig altunn hvall'vens riktning i sidoskeppen och el' kapellernas rin gare höjd. Att sträl'pelare varit öfverilödiga, år' af det anförda solklart, och alt spanniiágar ej hehölts, dákmels lanskeppets vederlag föga höja sig öfver pelarnas före ningshagar, är ej mindre uppenbart. Nermin; . 1 Hela'hyggnaden är till omgifningsmurar pelaresoch takhvalf uppförd ai kalksten bruten i Omberg. Omgil' ningsmuramas yttersidor, alla omfattningar, pelare och j i' *ägs...igswu M... '. f 5k »=.»___L_lillgar›heståg;af1 väl buggen kalksten, inre tnurytbr Och ;tákhvalfgafiytuktadiasädanr, Qvaderstenen i socklar, hörn, "y,felarelä;ochgdgonifattningarr_år vidpass 1: fottljocltloch 2 i 2,_ ;tillçttlitglkngiåooh_:ll'rân;I›1.ä:till 2 bred. *I pelarnas före iiiinlgiihlsgarglir ;qvaderstenen 21% fot bred, 1 till 2 lång , joekiza.iHar.märkesngett ganska rent snitt,.hvilket man ;hållitiåtvttrsofvet'. stenen.nl Man. harrågifvitgall qvaderslenen _ __ "Jätat'fvinkiarühvarigenomliden fått›“stikerz_'ligguoch bygga ,sidaranFogarne. are dock tina. _.Takhvalfven',üsom bestå '_'afgjkalllilisd 'han något öfver ta inte tjocklek. Kärnan i '. _(_If'örñ'gifnidgsmurarna består" af små kalko ochgråslen. Pe Ö damer utgörasraf nästan idel qvadersten med välheräk I :naden förta'gningar. All* qvaderstenen harlvarit hade ut ' .och invändigt fogstruken,. men de. inre;rmursidorna,? som =healå4hf§ñtuktad kalkstenla ha liksom! takltv'alfven_ varit ,af Lj”,ädllnrbruket'är_=,iutmärltt godt? o'ch. mumingeaväl .titfo'rdliêgben asâ' kalladeF'Sverkerske *grafven består jemväl ai'åygsamma",byggnadsänme._1och företer samma arbetssätt. .Utfiyggnaden*jemte norrafsidoskeppet har, äfvenuppford ., yin*'hflbuggen“kalkstenr skrâkantig sookel,..men kårn'an:deri »utgörestill betydlig del af tegelsten. Murarne visa å ' "'Iåzwilerai' _ställena spår efter_ en forharjande eldsvádur. För ' i '› .amodligen ha dessa skador tillkommit 1312 eller .1415, *dåyktostret afhrann 23).; I den ursprungliga. byggnaden . synes;intet'vspär ;efter tegelsten med undantag af ett li viftel 'stycke _;vid."vestra:, fönsteröppningens inre omfattning, troligtvis _ett'lemning efter en_ fuskigare iständsätlningu, \ Afisdét', föregående [ordenmanv kunna med lätthet ;Um emta, _att denuakyrka _varit ansenlig, “och att hon 'blifvitrmed synnerlig'rgsomsorg utförd.. Kyrkans grundtal \' ,Än t' 4. ' ;;,,', i,.,;1,i_...= ' :år 1") Script.. ace. sviterna. s'. 1. p. 27. 135. i,..“m.“_.__._____ ,c d_ A_ A. _I tili synes påtagligen vara fyran. Mellanskepp och kor utI göra tillsammans fyra qvadrater, och tvärskepp och kor likaledes fyra. Hvarje sidoskepp innehåller fyra mindre qvadrater och kapellerne tillhopa jemväl fyra. 'Hvarje rad utgöres af fyra pelare och Iánghusets dörröppningar äro fyra. Det lyckes jemväl, som mellanskeppets och korels fönsleröppningar tillsammans utgjort fyra; liksom hvarje sidoskepp troligtvis haft ett lika antal sådanaü" . Det Haansig efter en säker uppmätning _ai' denna ruin, att byggnaden varit med synnerlig noggrannhet ut* slueken, men den stora enkelhet, som deri allestädes framträder, väcker förundran. Icke nog dermed, att man användt tunnhvalf ej' korshvalf. Alla inre och yttre Socklar utgöras af blotta skråkanter.. Gesimserjgafvel prydnader, vederlags och pelarkransar saknas. Fönster* omfattningarne ha ut» oeh invändigt slñta smyger. Det , enda listverk, som märkes i hela byggnaden, består af en karnis a yttre omfattningen af ingången tillnorra' si doskeppet och en sådan å sydöslilgaste pelarens östra sida. Anhlieken af kyrkans yttre har varit mera' värd nadshludahde än lutagande. efter torn, är lätt förklarligt deraf, att kyrkan' uppstått uti en tid, förran ringklockor kommit i brukqokhjy_derän att de fredliga bröderna icke trott sig* hehofValnâgot torn såsom försvarsverk.. Kyrkans inre har med sin svaga belysning och sina svåra lonnhvalf gjort ett dyr» stert intryck på åskådaren. mere. hrgrundande finna, att en helgedom hur merväcka andäktiga. än ljufva känslor, och att såledesen nyare kyrka, som vanligtvis hertilnmes såsom ljus och vacker, mlndre liknar ett hönehus än en glådjestugau Koret och kapellerne adagalålgga, att kyrkan ursprungligen haftwett Att här intet spår'lñnnes ' " Man torde dock vid nar* högoebfyra sidoaltaren. Detta inbemtas äfven deraf, : aug* der .finnasnlikajumanga nieher med uttomningsstenar 'förtideandeliges_',bandtvagningum ,i _: i är.: nedbrytning. och qvaderstenens bortfö rande'gäga'itgnurfyllningioch; kalkbruk Anedrasat, hvaraf bygg ' ;na ;'igIlåjåjag :förfyförslaygpgângen beság densamma, ,_lillnen höjdafiungefâritân fot.li_.lEmellerlid har . dellaågráisê såyskyddat;sallakgrundmurarnay att de ingene 'stationära;lägre än_13__a' 4 fot Öfver jordytan med un idan'tagägafjäinorrag__förplalsen, som är .nästan jemnad med i_ 2 ' jlordenäggIleremot qvarstâr mellanskeppets vestligaste qvaw digiti_ll'illlyjsidomurar L samt gafvel och röste och en stor 'dela'abilglililbörande takbvalf.: Tvårskeppets södra gafvel ocli'i röste;_bäro _ jemväl,_.i behåll och,_Sverkers så kallade grafübarjiblottk liditvüskada till;_.fönsleroppningen. Hela södr'a'j'nelai'radenhmedadithörande. föreningsbágar och ve diáiflaêusnibijÅderpa;_aroiiannu oförstordarmon af den mot \ iåkairande lim' 'blott .den'ijvestligas'le pelaren och förenings bågenáunilgått förödelsen och de tre öfriga äro nära till : .åiieklarna;sborlbrutna.g _32. i. _ i . r i t \. I giltighjlförlkonsthistorieriiär denna ruin af stort intresse. 5 trimma deraf, att man långt före tolfte seklets utgång ' bär användtg.spet5bâgar.i förenin'gmed rundbâgar, att _maritiystörrei belgedomar gifvit koren istället för run ' ›.;delara'rakas.allarväggar, att man i sådana på tunna om 'igifii'iriêismubarnutanmaträfpelare ochiispännbågar inslagit tunnhvnlf i: stället(förykorsbvalanNi lära jemväl af den 'nage'ansenligag ruin,›, _hurul man förmår med .vetenskap ligfheräkning utförar.bvalfl1yggnader, _som vid första på seende synasåi_ bogltgrad äfventyrliga, då man utan en sådan ej;sältan 'misslyckas ide.enklaste bvalfslag. Här vaertrall'as delmålarskona af det lärorika. 'Efter ' reformationen blef ?mot vissa villkorjbesitt ningsratten af Alvastra kloster lemnad ât gynnaderérso nen Presidenten M. Palbitski lär varit den förste;ñsom 1675 här byggde en mangârd. Alvastra är nnofver sleboställe och består af tre hela hemman med Älabäck ett afbyst hemman, hvilka ba säterifriliet med andra för måner samt ega skog och .mulhete i' Ombergskronoå park 2"). Det vill synas, somcden byggnadsslen,=hvil ken Gustaf I och. Peder Brabe låtit från Alvastraithenitav till Vadstena och Visingsö, blifvit utbrnten ur klosle'rhni sen. Det tyckas deremol., som kyrkan blifvit långt. derå efter nedbruten för uppförande afcgårdens âbygg'na'der. Ännu 1760 var kyrkan sa ibeliåll, att hon kunnatlien+ ligt F.. F. Broocmans yttrande omlagas till .sockenkyrkm Denna byggnad hade redan 1787 undergått en lietydlig förstoring, men då qvarstod likväl hela Östra gafvelmu ren och ansenliga delar af sidomurarna och polarna. Det måste således egentligen vara från sistnämnda tid, den skoningslösaste nedbrytningen fortgâlt. Man har nemligen tillgripit qvaderstenen för nybyggnad och ännu meriför" kalkbränning. Denna grofva egennytta blef genom VeI derbörandes omsorg 1826 hämmad, hvarefterruinenblef upprojd, så att man nu kan ganska väl undersöka deni samma 25). Ickedestomindre märktes helt nåra ruiuen en kalkugn, bvari en del buggen kalksten var inmurad. Det är bekant, att den råa vandalismen i sednal'e tider__ användt flere al' Egyptens uråldriga tempel .till kalkbräna ning. Om fakunnige Muselmän så behandlab: liedniska helgedomar i trakter, hvarest kalksten saknas; så skulle i i. L. :4) .1. Bohman, _Omberg och dess om'gifninga'r, Liitkülpinå 1829. ..93. “)lbd. .. 92. 96. ' . i . ,i 'lmnnldock ej. vänta, all .högre emhelsmän Left Christligt ' eamhälleilskulle, sâäomninnehafvare af ett då 'fördelaktigt hoslålle;'á'dmniAlvastra', Ftillåla en; så v'andaliskt' ofog a en ' ,\_afwNordansti':lskñnasle"kYrkorp«i synnerhet.:dâ Omberg, .:soniisliggermhelannaraçarerbjuder ›. det rikaste förråd pa 'kalkstenphåde füramurning .och ._kalkbränning. 4 Nästan bör . deckn.: ickega alltför. slrångh 'hedömmas. Om arkitek _ tü'ren'ejghiifvit ändafrân :reformalionen:intill våra dagar 'i En =mer.?och',mer .'for5un1mad,ii och Ami. mang icke; hade rivdannahiochiböckerifrån ungdomsare'n' inhemtat, attvåra kaiholska'v'i förfädere konstverk .voro hade i religiöst och ,.“årkiteklonisklnafseende af föga_ eller inHat värde; sa *lf'ákulle ;en så(vandaliske'.egennvlla ,som den ifrågavarande 'aldriguuppslålnn “Omeman.iellisa vill _. rädda,a lurad ännu 'återstår af en:,konstrikä'eforntids..mästerverkelså uträttas " da; middreimedzzallvarlig'a föreskrifter' emel dylikarlill 'dag änugEnoiniêênpridnnde:af enlallniä'nnare kännedom om :den högre:.konslensernanna.väsande.i Men huru skulle ,. , 'idetäfkunnaz'rpåvannat nätt. tillgå underaen tid, då de lärde 4. li hell och hållel'daetraklade hyggnadskenslen »såsom ,ovar wu"dig derna:forskningenoch såsom hemfallen under oslu "deradewlecknares så kallade smak och vårdslösa handlver . _ _ kares utförande. .=Alt..“Sverkerska 'grefven ännu hegagnns .I' lill;.skräpkällare aren hånaf den nya iiden. ›; Skola nâ ,,1:*3g'dn.=gangi,ieen framtid, konungagrafvarne ,ii Riddarholme 4 kyrkan i på ;_Äell' liknande. , sätt ;.vanställas? Man' kunde väl I "skäligen :vånla,, alt. ,Sverkerska grefven :utrymdes och all ' byggnadsforsknreni:fidgé utan: svårighelahetrakta densanh ?im ochslippa _obehagetnttframlrânga mellan' salt,nach _ tjärlunnor samt rotsaker m. m. n ' i f i, i Flere'af de _'grafstenar, som har utmärkt vidtfräg måne'iägerslader, ha' blifvit för längre tid sedan' 59 _ öfverförda till klosterkkrkani Vadstena'r lBlandidessa skall enligt 0. F. Broocmans 'uppgift äfven den minnese , häll varit, som belâckt Ulf Gudmarssons grafställe;^'en _' uppgift, hvilken P. D. Widegren upprepat 25) Deltaár likvisst ett misstag; ty uti tillbyggnaden â norra side» slre|1pels,ytlersida ligger nämnde herres grafhäll, som, bestående af hvilgrâ marmor, år 31 fot bred, Tällång. Omkring kanten af denna grafsten, som är alldeles slät och väl bibehållen, I ehuru afslagen á midlen, lääeá' föl jande: His: iacet: Mobilia: miles: dominus: Mpho." gudh ' marsson: legifer: nericie: guøndam marilus: beats: dir» gifte: obiit: anna: domini.: m:ccc..1:l."iiii: :1:: die." :nånsin: februarii: 27). Uli' Gudmarssonsiiil lilfåsel lagman i Nee rike, var en ganska ryklhar man. sHanaefterleinnade maka Birgitta, som efter hans frånlälle gjorde pelc'grims fürder, skall nedanföre omtalas. « Efter ett par timmars användande med 'afmålnin gar och anteckningar lemnades detta märkvärdiga' ställe. Derpå togs en afväg till Heda kyrka, som på ett afslånd al' enfjerdedels mil Iigger å en ansenlig ,Iandlhojdt . Denna kyrka har snarlikhet af .ett forntidaifåsteyoch” \ ingen med någon kärlek:för och kännedomiiom'vâra o förfäders byggnadsverk lâre'r, 'da'tillfälle vynpar"§ig,i'förå summa att närmare beskåda henne. Enligt en gammal sågen skall samma kyrka vara bland de älds'la i Öster göthland, och hon förljenar så mycket mera byggnads_: forskarens uppmärksamhet, som hon är uti sitt slag' högst ovanlig och derjemle i vissa'fall belyser' den ruin, hvilken vi nyligen skildrat. » r , ! : .Annikåii gr. '°) G; F. Broocman, Beakrifning öfver Ostergolhland, D. 14.638. P. I). Widegren, Ny Beekrifning öfver Oslergnlhland, B. 2. s. 501. . "7) deml'ür Script. Her. Sven. T. I. 5. 1. p. 28. 'i *' "'"1 f »"5 '2' " .' ' *i * ut """°'*' "“' Mñm*'ww;"$““rygärniftm; '47' i. 1 \ 60 l' ,1 'egg54.; Heda, kyrliag,utgöres af_ ett allângl'yrkanligt skepp, 'i etthnågctgsmalarc;och kortare kör i__öster_saml5ett fyr ' .kantigtgtorni i_›!1_VE'Sl.EI'.“g.;,.Å skeppets, norralysida sträcker sig,*en;treqvadratisklj.utbyggnad_cch ä _dess södra _en en i I ' Åqvadratisltgmed.rundel,ât;öster och _ett vapenhus ,åts sö ?_der., .; Å,_korels'.. norra sida; ligger. en aflånglyrliantig sa kristiaq ;..HH på?! L' (Hannu Mann: * i: 22:; v Skeppet_ beläckl 5 .med; ett_ tunnhvalfr på vednrlagii söderroch _norrm Triuml'hågen prydes med karnisade ven \ 'derlagskransarg,ochden har genom sättning_ fått en något tryckt_thelåchning.j'.EÅ hvarje sida om triumfbågen mär kes en hög spetsbågig altarnich. _ Skeppet har icke mer ' än'en fönsteröppning, .hvilken .vetteråt söder. i,.Köret. betäckes __till de ,tvenneu veslligaste tredjedev lamaigned .,elt,,kupelartadL._knrshvalni,som saknar kors bågarfsgoch; till den›;;r:=Öslra_.tredjedelenwmed ett'tunnhvalf \ på,Evederlag,,i_'»'söder,,;och norr,hvilka invändigt äro för * stärktagâmed,.:+.;,l'olsgl'ramsprâng: ,Altarväggen _är rak. ** ; Karen, 'upplyseual' ,gen ,fönsteröppning , i, öster when: i söder, .som \ bådadcra; lilil'vit .utvidgades : En.;ursprnnglig ingång, Iinnes,å_korels södra_ sida. . Tornet 11tniärker_i sig,till ;det yttre med fem_ nåra lika höga . afilelningara g hvilka åtskiljas _. genom, ,skrâliantiga indragningar,._så att'den förstes hetäclcningar utgöra_den ' andres .ägsocklan 302,... 5; , v. \ garne , äro alldelBSsgsläla. ,\ De Wenne; nedersta 'aidelnin ., Den tredje;.al'delningen_yhar 2 falubr'ed'a hörn,,=ocii;;g_,',. ,fot breda_,n1idtpilastrar, som; alla blott 3,;_tum ,_ ,tjockayynppbåra _ililörening _nwdhragstenar hall'rnnda gesimsbâgar; således uppkomma för_ hvarje sida två likstora fält, .ai' hvilka hvardera helackes med fyra ges'imshågar: IDen'errde afdelningenF prydes med något _ smalare men lika _tjoclc'alihörnpilastrar= samt å södraoch av ' norra sidan med åtta, åvestra och östracfned 'sju ge simshågar, hvilka stödja sigpåherörda hörnpilastrar'och kragstenar deremellan. Den femte afdelningen,"hvilken'5 ' är slät, krönes med en stor omvänd skråkant såsom takia* i list. Tcrnetsihelåckning består af förshjillnariut och: invändigt skråhnggna häller, som med 45 'graders lut ningsvinkel slutta åt alla sidor. Inpåihömelfaf denna heläckning stå två runda och två'il'yrkant'iga* stenspiror il: motsatta riktningar och öfverst' å spetsenis'tåren'fyr kanlig sådan. Den nedersta afdelningen har en litenflal'é långtyrkanlig glugg' åt vester och en nyare rfönsleröpp ning åt söder, den andra har två gluggar åt söder, *den* tredje har ingen, den tjerdeen ât vcsler,i dend'emte' har å hvarje sida en stor tvådelad ,glngg' med' en'midt*i kolonn och en tvärsten och derpå två runtlhâgar. ›Man ingår från skeppet genom en lemligen hög öppning med rundliågig heläckning i tornet, i hvars sydvestra höra en fyrkantig inbyggnad innehåller en spiraltrapparälMan upp* kommer vid slutet al' denna spiraltrappa, seinintager nära en tredjedel at tornets höjd, på ett spetsigt tunnJ hvall' med vederlag i söder och norr, hvaritrân 'man må; ste på svagaslegar och Skröpliga hjellilagersupplilåttra'I till de öl'ra delarna. Här har aldrig funnit's="någeii tak › stol. Det lönar i sanning mödan att se denna väl. konl slrueradc hetåckning al' idel håller. ' . Utbyggnaden å skeppets norra sida är samtidig med detsamma. Dessa håda partier måste egentligen hetraki tas såsom mellan och sidoskepp, hvilka håda'dera' äro lika långa, men det förra vida bredare'och högre än det sednare. Två fyrkantiga och* helt låga polare, som stå på lika alstånd från hvarandra och gatvelmurarna,I åtskilja mellan cch sidohyggnaden. Mellan ,dessa pelare' . __ ' W. . ...SiwW. 4 l: l ' en,;iligáng , inleder ,Iránnveeier. _; , 'ha _nåra,midlenderaf., En stor rundhágig öppning, hvars , 5 i. ._ i 6% och_ norra _sidomurenmâro n1_ndhågar,_spända ,och dilhö ;rande,_svioklar,utfylldalnliil _lika höjd_ medielulsienama. Pâ,;herördamhágarmoohngafvelmurarna äro ,tre tunnhvalf :I inslagnaughvilka, såledea';;_ utgöra E sidobyggnadens beläckning. ,amma“tunnhvthn,somg,äro__framdragna_ lill pelarnas sö» ra, _sidormhilda ,_desámmas .föreningsbâgap och bereda med,§,fyllda,_,§viokiar.,,till slulslenarnas. höjd_,vederlag för mellanskeppelsnluunhvall'. , Hvarjehai'_ sidohyggnadens tre . matlrater,,upply'ses,aLen fönsteröppningirån norr och ,3, Del;,vegenlliga,skeppels södra hlbvágnatl,,ihvillreu .är lilen kortare och något smalare än delsamma, intagen om vederlagsgesimser, prydas, med,.en _.rllndstaf_,_hâlkäl och ' derpå . en,,_plai.t,y_, förenar,.._ utbyggnaden ,med skeppen”, Vi ;finne . _5i,,§denna,,,u_lbyggnad_ äfven,ell kupolarta dt, korshvall" datan, korshå'gar;,oeli.,,dees, rundel åt öster Iieläokes med _ett,halt'l14hjeln1hvalf.3;,Samma utbyggnad har är söderen_ :liten ' 'beteckning.x._,__ Denna,,_i'0nster6ppning måste. vid_ vapenhu. “sele uppförande blifvit_ igenmurad.,Bundelen har ät. öster " en_lilen_ll'ünsleröppning, som ännu liegagnas.,__ . ,fönsteröppninggmed ,höguhrljslning och _rundhågig 4 _;_,,,\_ Videödra_ ;sidan om denna rundel märkes en mur fördjnpningpied en ullömningssien, hvars omfattning lik, fnarz en prydlig portal. _tMurfördjupningen , äre 11å fot_ läng = _.1 1., ,_,hpgügafn ,djup mçdgak helüokning..,._ Utlñmningsslenen, __ " som år ; .skåliorhjlisaásiras med , åtta.: blad. inom. en. Pine och hargidholtnenielt,hâhgr,Hingçm omfaltas al'_ enililen, fyrkantig; forsänkning,.l,.,ooh hvarje_,_svi_ckel prydes meden 7 upphöjd, Iilja. ,'Framkanten_ ai allömningsetenen siras med ' tre.: rosor,._inom ;. ,särskilda ringa”i Vid, hvarje sida ;af , denna, muroppning,gstâg,enihalfkolonn, som sträcker sig i 83 nedom och uppöfver densamma. Hall'koloonerne Upphära en rundhage och vid hvarje vederlag slår ett: mindre och å slulstenen ett större torn, hvilka alla äroejrunef de och med _tinnar skolthål och spirar. likna fáslenl Ä det hågfâll, som på detta sätt bildas, föreställes en barhöl'dadlooh långskäggig man, hvilken, siliand'eiâen prydlig stol, håller i högra handen elt'slortislagsvärd, och kastande sitt venstra hen.Öfver detsamma, stödjer venslra handen mot 'sitt venslra knä. Hela breddenuai'_ denna portal utgör 2_ lot och hela höjden 3 5.: Delta lilla _erhele röjer ovanlig skicklighet. _ i i . Vapenhusel, som har sistberörda uthyggnarlá;_stor lek, heläckes med ett korshvall' utan kanlhágarudelta korshvalf hvilar pâ höriipilastrar,: al' hvilkalvá ärme sprängiga och en [va och en lresprângig. Samma va penhus, som saknar gafvelrö'ste, har ingång från söder. Sakrislian har ingång från koret och heiäckes med ett tunnhvalf på vederlag i vesler ooh österw 5._5 * ;i nu: Den dörröppning, hvilkenfrán vesler inlederi norra sidohyggnaden, har följande anordning. Yttre omlailnin,g gen 4prolileras med två rundsiafvar mellan djuna hälkälar. utan randlister. Beläckllin'gen,. som är; rundbågiglçhar öl'verensslämmande lislverk, Å folslyckena ooh vederlagen' märkas replika tvärslal'var i stället för baser och kapi ler. Nära hetäckningens slulsten' nedslingrar sig ett un 1 3 derdjur, som liknar en odla med kauhul'Vud och blad; “ pryds] sljerl, Della underdjur måste, såsom enhsinne bild ai' en dubbel falskhel, beteckna denondeaanden, hvilken, ehuru blott hunden med kyrkansi blonislernej mäklar nedkasta sig på dem, som inträda,i;helgednmen.5 I midien ai' anslagsmnrarna framstå poster,ihvilka1upnan: hära ett dörrfáli, som nedlill liknar två öppna rundhågar_ ._ ._. i., _Htsp 611 med iiängandeliragstenar. Hvarje. af dessa kragstenar, _ somnarotrnndagesira'snlned ett kors... Denna dörröppning ' barainvânlligt skråai _bmygarwmed en låg rakspctsig be ' 'täckningenSödraesidobyggnadens! dörröppnin'g, hvilken är 'till adetsffyttr'e rät'v'inklig ochiårundheläckt, har äfven po sterizochatvâbågigtFdörrfäll med=knoppar,och den ärutill :'f'detñinrefnskrâsmygig alu'ed låg2'rakSpetsig betäckning. Kou 'retágingångiprydes å hvarjeyttre ssidaräined. två halfkolo'n ' nen:hvilken om'gifvasna'f en yttreLhâlkäl lochuen inre platt sámti åtskiljas'rnf'ilell'itrubhigt'hörn.. Ett lika'rtadl. staf ._'verk "i form af en låg' spetshåge utgör beteckningenn I niidten."af _anslagsmurarna uppbära poster likaledes ett tvåhågigta dörrfält. med knoppar.. Denna dörröppning är invändigt éskrásmygig; med rundbågig betäckning. ' :Tornets murar.:ifnedersta= 'utdelningen *hålla 5% fot itjötxklelirimenf'i'äro“f.:i? de: öfriga i'mân af ofvanberörda 'ndragningarltunnaréai" Den öfriga byggnadens murar äro hlott 37': fot tjocka.r Skeppels bredd utgör 21 71,, längd :TSG,viiöjdáâifrân golfplan'en till shitstenarna 2811,; norra si ,fdohyggnadensübreddglfrån”längd 36, höjd ifrån golfpla'a ' * nenftill *taktivalfvensi slutstenar |16; södra sidobyggna* dens” bredd 16 g, längd 17; korets breddi vester 1932. . irösterii7.3,ulängd 23+; fot.. Alla dessa' mått afse 3'inreutförhållandem 1"'T01'I16t5 yttre 'bredd åt ;söder och _ ''nö't'r 3195;;'2'åtsve'stei' =och öster 18%: 'Pelarne, '5001 ha' Ä 'skrâk'antiga?socklairlniênninga. kransar, hålla i hvarje sida ' 24u'f0tsoeh'ha liliafjr:höjds'nTornets'i nedersta 'rum är ifrån 'golfplanen' tills"klutstenen 5'21 i fot högt' och spiral? lrappanderi hållei'yti'fot i tVärmåttw Höjden från mar li.: kenntillde itvådeladeü'igluggarna utgör 555. fot och det hela" med ihherâkninglaf spiranungefâr 85. Omgif'uings " l murnmeha yttre*meniej inre socklar. Sakristian, som 65 år en enkel tillbyggnad, sträcker sig i söderoch norr låioch i motsatt riktning 1345. fot. Hela byggnaw den har skrökantiga sockla'r, med undantag af vapeni" huset och sakristian, som äro vida yngre. Alla omfatt'l ningarnc och listverken äro väl arbetade. Allaomgif ningsmurarne och takhvalfven äro uppförda af tuktad kalkflis, socklarne, hörnstyckenal omfattningarne, pelarna, tornhelâckningcn och listverken af välhuggen kalksten från Omberg. ' Detyttre murytorna måste nrsprungligenilvárit fogstrukna, de inre ilereniot al'putsade. Ehuru denna kalksten länge utltåt'dar luftens åverkan, så ha likväl de yttre partierna i synnerhet át söder blifvit tillföljelaf vanvårdad fogslrykning myckétnngripna af vittring.= . . . :ch *'ii \ Denna kyrkas högst ovanliga anordning,.ärsvid nar niare skärskådande lätt att förklara. Här har i al' lägsen forntid funnits en liten kyrka, som beståtttaf skepp, kor och rundel. Efter horthrylande af hela skep pet och af korets norra sida ha nuvarande mellan och ' jsidoskepp samt kor och torn tillkommit. Det synes på tagligen, att man på sådant sätt tillvägagátt, emedan den * södra sidohyggnaden är med sin rundel och sin uttöm ningssleu ett gammaltkor, hvilket man ej velat' förstå; ra; då deremot norra utbyggnaden är ett sidoskeiin; 'i som till alla delar har en likadan anordning med dem', 'der funnits å klostcrltyrkan i Alvastra. Det är icke tänkbart, att den mästare, som byggt Heda kyrka, skulle ii mellanskeppets'söih'a sida anhi'agt ett slags triumf båge och derutanför uppfört en korlik till)yggnad,?hril ken står i den uppenbaraste strid med merberördaj si doskepp och som ej heller harmonierar på något,sätt med kyrkans egentliga kor. Detta _är så mycket min dre troligt, som långhuset dymedelst fått. från söder en ' i . 5 ....1 WH; s 66 högst .ringa belysning, då deremot sidoskeppets tre tunn hvalfllemnaiiåt norr fördelaktiga platser föl.tre fönster 7Iönnniii'gáha; _Härvidaihör vidare anmärkas, altsödra sido “f'liyggaadeniév rundelxtglväl* 'innehar midten af gafvelmurens y'ttráie'sidaf menäståiÃ; in dessinre helt nära södra sido mu're'fi; " '4 Detta missförhållande' är en naturlig följd der iafgrfattz södra sidomuren blifvit .hibehållen,' liksom hela 'Iniöslra =gafvelr|1uren,|då deremet dan 'norra sidomnren bilf vitstilla vinnande af utrymme horthrulen.7i3Vestra .gafvel "l'i'nitireiljbsomer *uppdragen i öppningen efter den gamla (_iitriiimfhågen; har i midlen fått en uppgång till tak hvall'ven. w ' r r i i . [i afseende på konstruktionen här här märkas, att vedertagen förnorra sidohyggnadens hufvudhâgar ligga fögalhögrezieänglgi fotröfver golfplanen, hvadan strafpe ' lareioehnpilastiiar ?varit obellöfliga. Pâ. sâdant sätt .visar ' 'sig'idensamma 'helt låg ifrån vester,_ men deremot till I' 'följe "afidithörande tnnnhvalfs ströckningi söder och norr L dsêhligiifråniimellanskeppet.:á=i.Att*en sådan konstruktion _berêd'e'r' mycken;fasthet och igodt utrymme för fönster '"'i"öppningar', ha vi=iofvanföre a'nmärkt. Södra sidohyggnaden iil'lemna'r mer än :tillräekigt stöd för det egentliga skep. pets närmaste sidomnr.. Koret, hvilket har vida mindre lig'breddiäui längd* och .utmärker sig' med . rak altarvägg ?Visainitial' tilláden vestra delen bredare än" till den östra, 'Iii'ei'inrairloini ett liknande förhållande,=som vi redan sett å _ _ ltyrkc'naiin'eni i Alvastra. Att man r gifvit denöstligaste ' tredjedele'nuitjockare sidomnrarçoeh betäckt densamma “med ;attrii'liihnhvialLJ då man . deremot öfverspänt de tva I vestrti' tre'tljedelarnai' med *_ ett qvadratiskt korshvalf, ådaz gnlñgger en i'uthildiidui hvalfkonst. Här finnas nemligen e] såsom händelsen'iviáriti vid. klosterkyrkan i Alvaslra nagra 'a I J., ...w ,. i... __._ i . . . 553,.:le ja _.v ._i_ .4. .,,. rr i J mmm_ A... ...KJ A 4 ;mm \ delse af en huslig öfverrumpling. 'kades 67 sideimpeller. Alltså hade de tunna sidomurarne ej kun* nat hära ett tunnlavalf. Detta är orsaken, hvarföre man" förstärkt den östra tredjedelen med inre mnrsp'röng, 'som utgöra lunnhvalfvets vederlag och försett den öfriga qvaJ draten med ett korshvalf, hvilket har sitt hufvudsakliga .motslöd i hörnan. : ' na ingen ringklocka kunnat i detta torn upptaga's i anseende till de'tsammas tjocka tunnhvalf, trånga girig; gar och fasta beteckning, utan att någon glögg hlel'vit,' hvad sedermera skettl alldeles sönderhrnteu, måste samr ma torn endasttillkommit såsom ett säkert vem i håni Kyrkans nyare delar äro, såsom det tyckes, samtidiga eller nära: Samtidiga med klosterkyrkan i Alvastra, hvarifrán någon' klöster. broder förmodligen hiträdt som byggmästare. Således måste delta torn uppstått, innan någon ringklocka bra i Norden. Kyrkans läge synes oek vara ganska passande för ett fäste. ses åt öster höglända och bördiga* trakter ända bortom Östad på mera än lialfannan mils' afstånd; _åt söder de herrliga fälten åt Ödeshög och deröfv'er flerei'mll nedåt_ SmålandJ ät vester tyekes Omberg ej vara en “Sâ'“idäitiig massa som vid hetraktannle från slötterna, åt norri'märJ kas öfver en alliigscn vik af Vettérnv tornen :'I Vadstena slott och vid sidan derom skymtas en sträcka of Ve. stergölhland. Få äro de landtkyrkor, som erbjuda byggt nadsforskaren rikare ilmnen lill helraktelsell Den linan ma, hvilken här tillhragles med trägen anteckning, anser' jag såsom en af de angenämare i min lefna'd. Belöna limma har sedermera' skänkt mig mången Iziehaglig'stuml under begrundande af våra förfilders höga hyggnarlskomlt och utomordentliga ansträngningar. Under den forntid; 5. : l Fran tornets öfversta Sluggar' \ d 'i dkett'.sådanlij'hyggnadsverk utfördes af'en liten försam fÄlinå,Qmâste en religiösanda sa lifvat alia,;=att ingen tänkt "' njutning; en anda; hvarom nu fsig någon klar föreställning ?Kylkan, som en längre tid icke fått någon förbätt ring, har derigenom' hetydligen' lidit. Man ser påtagli T'g'en, att man, sasom' det äfven sades'mig, .här uraktlater all, reparation för att kunna med det möjligen, första ef 'terjhennes.ohjelpl'iga .förfall i dess ställe uppföra såsom i";ImoiierförsamlingenÄRök en saloagiik kyrka. Hvadan 'klämmer:en sa förvänd smak? Ett svar liörpâ ligger nära i .3 :till handel; na ingen'högre vetenskaplighet ifrågakommit vidkonstakademien och arkitekturen icke fått en fristad :vid ,universitetenpgså kan det, naturligtvis .ej vara annor .jlundai'ån detlnu.verkligen år. 'Heda kyrka torde snart så försvinna, :atti'konstforskaren' ej kan deraf finna ens H "r :så mycket, som 'Tvandalisnien qvarlemnat i Alvastra; vi 'viljap do'ck i största korthet uppgifva ett sätt, hvarpa * denna helgedolnkunde sa utvidgas,:att'den finge ej al lenastqganska tillräckligt utrymme utan jemvöi biefve “mera vördnadshjudande än någon 'den nyare tidens sa longlika helgedomar. Om koret med triuml'h'agen och ' sakristian horthrytes,och mellanskeppet ntdrages åt öster_ ., . _ ai'ntzétt treqvadratiskt tvärskepp med_ en rundel uppfö r. “'Eéáiáå faradennalhelgedam tre gånger större utrymme 'an' den'inuf'liar,.,oi:li den blir med tredelade fönsteröpp 'i _ 'ningar å gafvelmurarna och 'enkla å sidorna och runde ,han ett herrligtilempel. Skulle man vilja i en framtid 1' 'inborltaga 'södra jkidnhyggnaden med dithörande vapenhus : feeh_ anlägga 'elt._sido:akepp i likhet med deLnorra; så J_ ?I skulle :detta Herrens» hus få jemtc en vackerlhel'ysning (från söder den renaste harmoni. 69 Ej alleuast i det bergiga Bohuslän utan äfven i det flackländiga Skane berättar allmogen, att de stora klipp. stycken, hvilka ligga i närheten af urgamla kyrkor, blif vit ditkastade af jättar, som velat men ej kunnat'för'ee komma dessa förhatliga helgedomars uppförande. :Elt'i stycke i rester från Heda kyrka ses ett mycket slort stenblock, hvilket ell troll skall enligt sågen ditslnngat från Omberg i afsigt att dermed nedslâ denna pågående byggnad. Det förtäljes jemväl, att flere troll hebott står liga gemak i hergels innandöme, och att man derifrán tagit silfver till kyrkan. Trollen skola häröfver förhitt rade under en jnlnalt inträngt i helgedomen för att åter taga sin skatt, och de skola efter försökets misslyckande förelagit sig' att dricka _vigvatten och.messevin, hvaraf de_ berusade efter hemlmmslen ihjalalagit hvarandr3228]; Att dylika fornsiigner ilsyl'la hedcndomens kamp med och kufvande genom ehristendemen, är uppenbart. Alt kyra ; kan fått sitt silfver från Omberg âsyflar väl 'den stora ' fördel, man dragit af dervarande stenbrott.. Ehuru jag ingalunda har erforderliga_ insigter i na turknnnigheten för att anslälla *en lärorik vandring på Omberg, så beklagar jag likväl, att jag icke fick tillfälle der göra närmare iakttagelser, helst de olikartade sten hildningarne skulle i flere afseenden varit för mig af åynnerligt intresse. Nögra'ord torde dock höra här en föras om denna lika mörkvñrdiga somnamnkunnigabergs höjd, hvilken il Vetterns östra strand sträcker sig i sö» der och norr. Största längden är 1 .g ochstörsta bred den "§ mil, och öfversta klinten eller den så kallade iljessen höjer sig öfver hafsytan vidpass 868 ochöfver ____..__.._ 45] J. Bohman, Omberg och dess omgifningar, s. 67, 68. I ' _Vettera 573 fot. ,Detta berg har son'digstädes åt_ land sidan ganska :ansenliga hranter, men att sjösidaa nästan lodrätaiiklippväggar;,,, Genom de lösarc stenarternas vitt : ring_och_frostsprängning samt sjösvallets undergräfningar 7 ha_ 'åti'sjösidan ide förfärligaste hergras inträll'at. Dylika __företeelser,,ávklivaäggar, som resa sig hela 400 fot öfverhvattenytan, väcka. en stam fasa hos åskådaren, Der,.finnas dere storartade herggrottor. Den såkallade Rödgafvelshâlan är en hvalil'ormig urhålkning, hvilken är omkring.,15 fot bred 80 hög och 68 djup. Denna _ grotta; kan hlntt åtkommas med farkoster 29). Man lin 'ner,;tler nrberg, sandsten, lerskifer och kalksten af åt skilliga arter. Sandstenon är' ganska hård och sönder» reninad,, så att den är föga tjenlig till qvarn och qvas dersten.z,__ Kalkstenen, hvilken merendels är gráaktig men soniligstâdesJrbdhrun_och spräcklig, utgör mäktiga lager, ,'somz,r_sträckaçgsig,;,ander _Vettern och uthreda sig under fälten emellan_ Vailslena,:Skeiininge och Linköping. Man kan utan svårighet hryta kalkstenen i skifvor, hvilka äro ' från 1=.tum 1till 141, fot tjocka. Ehuru Omberg har un '_; der ,sju ,århundraden _ lemnat en yninig tillgång på förr träfflig kalksten hade för hehuggning och kalkhräuning, så ha likväl ganska :få stenbrott blifvit der öppnade. _Berghamns kalkstenshrott, som Gotha kanals bolag dispcs nerar,V'mothen lindrig årsafgift, har varit och är af 0136:. räkneligt'gagn.,,,,,Nämnda bolag har der anlagt en gan ska ,god hamnrghvilken kan inrymma omkring toll af Vetterns största fartyg, Denna hamn heslâr af stenki stor, lurarna.: erforderliga brostningsmurar af kalksten äro anhragte. Dervarande arbetsstyrka har öfverhufvud upp r ") lbd. I. N. A/ ._ÅM._,..V, sAumk : 71 gått till hundra personer, och derifran hemtas ej aller nast huggen och ohuggen kalksten für Göthe kanal_utan jemväl för ller'e offentliga_ och enskilda byggnader_i ?Pål Omberg uppvälla manga källor, som bilda. nâgra häckar, hvilka ncdstörta från klipphraaterna. Kring. hergets fot och i: dess sluttande sidor samt ofvaupå dess vidsträckta rygg växel' frodig tall och granskog. Der finnas<'äfven' löl'tråd, hvarihland man räknar ungefär hundra bokar. Den så kallade Aposllahoken har fordom haft tolf gre naa, som lika tjocka med vanliga stammar liiidat en ofantlig krona. Detta urgamla jätteträd, hvari Carl XI och Carl XII inristat sina nanm, var redan för några år sedan till stor del förlorkadt. Vi lcmnade med vemod detta Süderns trädslag, som ej trifves högre i Norden, ehuru vi hoppades att efter några veckors forIOpp återse detsamma. Pâ Ondmrg har från urminnes tider funnits en stor djurgård, hvilken för flera årtionden sedan Idif ' vit förvandlad till en vanlig kronopark, hvarâ några hjor tar räddat sig undan förstörelsen. Hjessen erbjuder 1en utomordenllig utsigt. Derifrân skadasÖstergothland,Småu land, Vestergölhland och Nerike, saint nära femtio lner kor. Man har påstått, att, om skogen ej hindrade, Vadstena, Skenainge, Askersund, Hjo, Grenna och Jon köping och måhända äfven Linköping kunde deril'ran Ses'. Ehuru denna utsigt är ganska slorarlad, så anlikväl an blicken från Kinnekulle ej mindre öfverraskande. Men Dmhcrg gör dcrcmot scdt ifran Vettern ett långt dju 'i pare intryck än Kinnekulle skadad från Venern. __ _ Vägen under Omberg till Nyby gästgifvaregârd'har vackra kräkningar mellan Iununiga bokar och ekah'. Snart öppna sig bördiga och vidsträckta siälter, hvará man ser llcrc urgamla kyrkor; så attman tycker sigforsatt till Skånes fruktbaraste trakter. , En mängd gärdsgårdar :Alooh grindar samtiåkrarnes mindre fördelaktiga anläggning :_ och brist..»'pá.dikning;..= allt ädagalägger, att man icke har i'SäsömäfâintrSkánef:iföljtgmed den nya tidens framsteg i äjoi'dh'rdkMMani:tyckas härijemförelsevis för litet begagna l_ dåtå'ädefiânnu::mindre märkas. klöfverfält, efter rapsat ochMturnip'ssköhjes; intet spänn.. '"rf,,ê._Jl . .i t Vadtena. På betydligt afstând höjer 'sig Vadstena med sin :'*stora kyrka och sitt ansenliga slott. För att inkomma i denna stad, hvilken vid en vik af Véttern har _ett vackert la ge, måste tre sidor af Slottsgrafvarna kringfaras. *om en .dylik omväg varit välheräknad, medan detta' slott varit' fästning, så är en sådan nu en narraktighet, da yppers ligt tillfälle erbjuder sig att på en öppen plats vidgraf' varnas fjerde sida anlägga en rak infart; en plats, hvilken förmodligen varit Slottsträdgård,'men numera är åker. , I Vadstena skall i en aflägseu forntid uppstått. en ' fast byggnad, som hetat. Susenborg, .men hvilken' ej om talas i våra urkunder. Pa amma ställe skall'Valde'marl' Birgersson uppfört ett ansenligt kungshüs “JT” Säkert är, att hertig Erik 1306 utfärdade ett bref i'Vad stena, som förmodligenvar en kungsgård 5"): Magnus Smek och hans gemäl Blanka donerade sitt gods Vadr stena till ett kloster, son] de förhundo sig att der bygga _ i till Guds och jungfru Marias heder. Nämnde'jkonung och drottning anslogo vidpass ett år derefter 6000 mark y; '°) H. Spegel, Svenska KyriioHist. I). 2. s. 224, Sviogolhia_ Manila s. 188. 195. 'U Dipl. Svea. N. 15l9. i '